Pressmeddelande Sept 2013
Nordisk undersökning om matsvinn:
Svenskar slänger oftast mat
Svenskar är mest benägna i Norden att kasta livsmedel. Minst benägna att slänga mat är finländarna.
Men det är framför allt danskarna som drabbas av dåligt samvete när maten hamnar i soporna. Det
visar en ny undersökning gjord på uppdrag av Siemens vitvaror. För att belysa problemen med
matsvinn presenterar Siemens dessutom den uppseendeväckande fotoutställningen One Third av
fotografen Klaus Pichler, som finns att se här: Klaus Pichler - One Third
Enligt FN hamnar en tredjedel av all producerad mat i soporna, antingen under produktionskedjan eller
genom hushållens avfall. Matsvinnet är ett enormt resursslöseri och innebär stora påfrestningar på
miljön. Som partner till FN-initiativet Save Food (se länk) har Siemens vitvaror kartlagt beteenden och
attityder till matsvinn i Norden. Över 4000 konsumenter i åldrarna 20-70 år från Sverige, Norge,
Danmark och Finland har tillfrågats om och hur ofta de slänger mat, varför de gör det och huruvida det
skapar skuldkänslor.
Svenskar slänger oftast
Av undersökningsresultatet att döma råder det ingen tvekan om att svenska hushåll låter en betydande
del av maten hamna i soporna. 9 av 10 respondenter uppger att de slänger mat regelbundet. Vanligast är
att slänga mat 1-3 gånger per vecka. Men många gör det betydligt oftare än så – nära en fjärdedel (23%)
svarar att de slänger mat så ofta som 4-7 gånger per vecka. Vid en nordisk jämförelse är det svenskarna
som står för det mest frekventa slängandet. Norrmännen hamnar på andra plats (22,1%) och danskarna
på tredje plats (16,9%). Minst benägna att slänga mat är utan tvekan finländare – endast 6,5 procent
uppger att de slänger mat 4-7 gånger i veckan.
Stockholmare och smålänningar i topp
Svenskars benägenhet att kasta livsmedel varierar med ålder, kön och var i landet vi bor. Personer i
åldrarna 30–39 år är mest benägna att kasta mat. 3 av 10 (30,5%) gör det så ofta som 4-7 gånger per
vecka. Minst benägna är 56-70-åringarna med en motsvarande andel på 12,9 procent. Kvinnor är något
mer benägna att kasta mat än män, med 24 procent jämfört med 21,9 procent.
Sett ur ett geografiskt perspektiv är det boende i Smålandsregionen* och Stockholmsregionen som mest
frekvent låter maten hamna i soporna istället för på middagsbordet. Här svarar över en fjärdedel (25,6%
respektive 25,2%) att de gör det 4-7 gånger per vecka. Minst benägna att kasta mat är boende i norra
Mellansverige (Värmland, Dalarna, Gävleborg) med en motsvarande andel på 20,5%.
Unga känsligare för datummärkning
Det är vetskapen om att maten har legat i kylskåpet för länge som är mest avgörande när vi slänger mat.
Över hälften (51,7%) anger det som anledning. Andra vanliga anledningar till att vi slänger mat är att den
luktar illa (45,6%), smakar illa (36,3%) eller att bäst före-datumet har passerat (29%). Synen på datummärkning skiljer sig dock kraftigt åt mellan olika åldersgrupper. Bland 20-29-åringarna svarar över 40
procent att de slänger livsmedel som passerat bäst före-datum, vilket kan jämföras med knappt 15
procent bland 56-70-åringarna.
Vid en nordisk jämförelse är svenskar de som är minst intresserade av bäst före-datumet, medan danskar
i störst utsträckning låter det styra beslutet att slänga mat (29% respektive 43,2%). Motsvarande andel
bland norrmän är 32,9 procent och finländare 33,6 procent.
4 av 10 har fel kylskåpstemperatur
Undersökningen visar också att många förvarar maten på ett felaktigt sätt. Så många som 4 av 10
svenskar tror att den optimala temperaturen i ett kylskåp är 6 grader eller högre, vilket är en felaktig
uppfattning. Enligt Livsmedelsverket bör temperaturen vara 4-5 grader för längsta hållbarhet.
Kvinnor känner mer skuld än män
För de flesta svenskar – och nordbor – är matsvinnet förknippat med skuldkänslor. 7 av 10 (71,6%)
uppger i undersökningen att de får dåligt samvete av att slänga mat. Kvinnor får samvetskval i betydligt
högre grad än männen med 78,3 procent jämfört med 64,9 procent. Värst är det för personer i åldern
30-39 år, d v s samma grupp som enligt undersökningen slänger mest frekvent. Det vanligaste svaret på
frågan varför man får dåligt samvete är ”Det är slöseri med pengar”, vilket nära 4 av 10 (37,4%) har
svarat. Näst vanligaste svarsalternativet är ”Det känns fel när jag vet att andra svälter” och på tredje
plats hamnar svarsalternativet ”Det är inte miljövänligt”.
Vid en nordisk jämförelse är det framför allt danskar som får dåligt samvete av att kasta mat (75%), följt
av finländare (72,5%) och svenskar (71,6%). Minst benägna att få dåligt samvete är norrmän (67,5%).
– Som konsument kan du göra skillnad. Ett av de viktigaste områdena som du kan påverka är att förvara
maten på rätt sätt och i rätt temperatur, vilket ökar livslängden på maten avsevärt. Vi ser ett fortsatt
behov av att utbilda konsumenter om matsvinn och hur man kan motverka det i sin egen vardag, säger
Tilda Björkman, ansvarig för Siemens vitvaror i Norden.
Undersökningen genomfördes via webbenkät i juni/juli 2013 av det oberoende undersökningsföretaget
Snabba Svar/Cint. Den omfattar 4067 deltagare mellan 20 och 70 år från Sverige (1020 st), Norge (1005
st), Danmark (1019 st) och Finland (1023 st).
För ytterligare information vänligen kontakta: Linda Siljemark 08/7341214, linda.siljemark@bshg.com
Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Gotland
UNDERSÖKNINGSRESULTAT SVERIGE:
Händer det att du slänger mat?
Totalt:
4-7ggr/vecka
1-3 ggr/vecka
1-3ggr/månad
Aldrig
23%
33,3%
32,9%
10,8%
Män:
4-7ggr/vecka
1-3 ggr/vecka
1-3ggr/månad
Aldrig
21,9%
32,6%
34,5%
11%
Kvinnor:
4-7ggr/vecka
1-3 ggr/vecka
1-3ggr/månad
Aldrig
24%
34,1%
31,3%
10,5%
Stockholm
4-7ggr/vecka
1-3 ggr/vecka
1-3ggr/månad
Aldrig
25,2%
33%
28,8%
13%
Östra Mellansverige (Uppsala, Södermanland, Östergötland, Örebro, Västmanland)
4-7ggr/vecka
20,8%
1-3 ggr/vecka
30,8%
1-3ggr/månad
42%
Aldrig
6,2%
Småland med öarna (Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Gotland)
4-7ggr/vecka
25,6%
1-3 ggr/vecka
31,7%
1-3ggr/månad
32,9%
Aldrig
9,8%
Sydsverige (Blekinge, Skåne)
4-7ggr/vecka
1-3 ggr/vecka
1-3ggr/månad
Aldrig
22,1%
37,2%
29,7%
11%
Västsverige (Halland, Västra Götaland)
4-7ggr/vecka
1-3 ggr/vecka
1-3ggr/månad
Aldrig
22,9%
33,3%
33,8%
10%
Norra Mellansverige (Värmland, Dalarna, Gävleborg)
4-7ggr/vecka
20,5%
1-3 ggr/vecka
31,8%
1-3ggr/månad
30,7%
Aldrig
10%
Mellersta Norrland (Västernorrland, Jämtland)
4-7ggr/vecka
1-3 ggr/vecka
1-3ggr/månad
Aldrig
22,5%
35%
27,5%
15%
Övre Norrland (Västerbotten, Norrbotten)
4-7ggr/vecka
1-3 ggr/vecka
1-3ggr/månad
Aldrig
24,5%
34%
35,8%
5,7%
Om du slänger mat, varför gör du det?
Totalt:
1. Den har legat i kylskåpet för länge
2. Den luktar illa
3. Den smakar illa
4. Bäst före-datumet har passerat
5. Annan anledning
51,7%
45,6%
36,6%
29%
9,2%
Män:
1. Den har legat i kylskåpet för länge
2. Den luktar illa
3. Den smakar illa
4. Bäst före-datumet har passerat
5. Annan anledning
47,7%
42,1%
33,1%
25,4%
10,3%
Kvinnor:
1. Den har legat i kylskåpet för länge
2. Den luktar illa
3. Den smakar illa
4. Bäst före-datumet har passerat
5. Annan anledning
48%
42,3%
31,9%
28,2%
6,7%
Får du dåligt samvete när du slänger mat?
Totalt:
Ja
Nej
Slänger aldrig mat
71,6%
20%
8,4 %
Män:
Ja
Nej
Slänger aldrig mat
64,9%
26,4%
8,7%
Kvinnor:
Ja
Nej
Slänger aldrig mat
78,3%
13,5%
8,1%
Varför får du dåligt samvete?
Totalt:
1.
2.
3.
4.
5.
För att det är slöseri med pengar
Det känns fel att när jag vet att andra svälter
Det är inte miljövänligt
För att jag inte är säker på att maten var oätbar
Annan anledning
37,4%
30,1%
22,2%
5,9%
4,4%
1.
2.
3.
4.
5.
För att det är slöseri med pengar
Det känns fel att när jag vet att andra svälter
Det är inte miljövänligt
För att jag inte är säker på att maten var oätbar
Annan anledning
37%
30,7%
20%
7,8%
4,5%
1.
2.
3.
4.
5.
För att det är slöseri med pengar
Det känns fel att när jag vet att andra svälter
Det är inte miljövänligt
För att jag inte är säker på att maten
Annan anledning
37,7%
29,6%
24,1%
4,3%
4,3%
Män:
Kvinnor:
Vilken typ av mat slänger du oftast?
Totalt:
1. Grönsaker
2. Mejeriprodukter
3. Frukt
59,6%
49,3%
23,5%
Män:
1. Grönsaker
2. Mejeriprodukter
3. Frukt
53,5%
45,9%
24,6%
Kvinnor:
1. Mejeriprodukter
2. Grönsaker
3. Frukt
72,3%
50,7%
24,9%
Förvarings- och hanteringstips från Siemens vitvaror för att maten ska hålla längre:
Kött:
Lägg in färskt kött och köttfärs direkt i kylen när du kommer hem från affären. Har köttet
förvarats i en relativt konstant kylkedja från butik till hemmet så håller det sig längre.
Om köttet inte luktar dåligt eller är kladdigt går det bra att äta det även efter bäst före-datum.
Var dock noga med att hetta upp köttet ordentligt.
Platta till köttfärsen innan du fryser in den. Detta bidrar till en snabbare infrysning och
förebygger bildandet av iskristaller, som gör att köttet blir torrt vid tillagning.
Frukt och grönsaker:
Frukt och grönsaker mår bäst i olika temperaturer, vissa mår bättre i 6–12 grader medan andra
mår bättre i 2–5 grader.
Förvara följande i kylskåpet (2-5 grader): apelsiner, bär, jordgubbar, päron, äpplen, vindruvor,
morötter, rädisor, kål, sallad, lök, färska bönor, svamp, vitlök, sparris, spenat
Gurkan är känslig för både höga och låga temperaturer, detta gäller även tomater som faktiskt
får bättre smak om de förvaras i rumstemperatur.
Svamp trivs bäst i en öppen papperspåse i kylen, för att förhindra kondens.
Frukt och bär håller sig upp till ett år i frysen. Men är de lättsockrade eller ligger i sockerlag håller
de ännu längre.
Fisk och skaldjur:
Färsk fisk och skaldjur ska helst förvaras vid ca 2 grader. Då den rekommenderade temperaturen
i kylskåp är 5 grader är detta inte optimalt för dessa typer av livsmedel.
Frys in fisk tillsammans med lite vatten för en längre hållbarhet.
Mjölk och grädde:
Hållbarheten i öppen förpackning beror helt på årstid och hur ofta mjölken eller grädden tagits
fram i rumstemperatur. Släng den dock aldrig förrän du ser eller känner att den är dålig. Om det
skulle vara så att produkten snart går ut, frys in och använd till matlagning eller bak.
Så länge håller maten i frysen:
• Fet fisk 2–3 månader
• Mager fisk 6–12 månader
• Magert kött (nötkött) 8–12 månader
• Fläskkött 4–6 månader
• Bär och frukt med socker 1 år
• Förvällda grönsaker 1 år
• Bröd 1 år
