”Sjukfrånvaro,
hälsa och
livsvillkor”
en forskargrupp vid
Sektionen för försäkringsmedicin
Institutionen för klinisk neurovetenskap
S
jukfrånvaro samt sjukoch aktivitets­ersättning
(f.d. förtidspension) är ett av de
stora folkhälsoproblemen i Sverige
med konsekvenser för individer,
familjer, arbetsgivare, hälso- och
sjukvård, försäkring och samhället
i stort.
Ett flertal utredningar och
kunskapssammanställningar har
konstaterat att den vetenskapligt
baserade kunskapen inom området
är mycket knapp och att forskningsområdet är metodologiskt och
teoretiskt outvecklat.
Karolinska Institutet har därför
gjort en strategisk satsning för att
utveckla såväl kunskap som
vetenskaplig kompetens inom
området.
M
ålsättningen vid
Sektionen för
försäkringsmedicin
är att vara ett nationellt och
internationellt ledande
kunskapscentrum inom
försäkringsmedicinska frågor av
betydelse för individer,
organisationer och samhälle.
Forskargruppen ”Sjukfrånvaro, hälsa
och livsvillkor” – SHoL-gruppen
År 2003 startades forskargruppen
”Sjukfrånvaro, hälsa och
livsvillkor” (SHoL) vid
Karolinska Institutet. Under
ledning av professor Kristina
Alexanderson har gruppen
etablerats som en ledande
forskargrupp inom sjukfrånvaroområdet.
Gruppen har en bred verksamhet
och omfattande samarbete med
forskare i Sverige och
internationellt. Studierna har
genererat resultat som efterfrågas brett, såväl av forskare som
bland praktiker och i det politiska
systemet. Gruppen bedriver även
utbildning och kompetensutveckling inom försäkringsmedicin
SHoL-gruppen är tvärvetenskaplig
och multiprofessionell, cirka 35
personer inom beteende­vetenskap,
medicin, ekonomi och statistik
arbetar såväl med epidemiologiska
som kvalitativa analysmetoder.
Det traditionella socialmedicinska perspektivet, med fokus på
sociala skillnader, marginalisering
och faktorer på olika strukturella
nivåe­r (samhälle, organisation,
individ), kompletteras med ett
genusperspektiv och ett hälso­
perspektiv.
Gruppens verksamhet omfattar:
•Forskning
• Systematiska kunskapssammanställningar
• Utbildning och kompetensutveckling
• Nätverksbyggande, lokalt och internationellt
• Samverkan med det övriga samhället (den så
kallade tredje uppgiften)
Forskningsområden:
1. Riskfaktorer för sjukskrivning/förtidspension
2. Faktorer som påverkar återgång i arbete
3. Konsekvenser av att vara sjukskriven/förtidspensionerad
4. Sjukskrivningspraxis
5. Metod- och teoriutveckling
Sjukfrånvaro studeras såväl generellt som i olika diagnosgrupper, såsom
psykiska besvär, cancer, hörselnedsättning, hjärt-kärlproblem, MS och besvär i
rörelseorganen. Vi administrerar flera mycket omfattande databaser.
Vi leder för närvarande cirka 25 forskningsprojekt och medverkar även i
projekt som leds av forskare vid andra enheter. Gruppen leder dessutom ett
forskningsprogram, inom försäkringsmedicin.
1
Riskfaktorer för sjuk­ skrivning/sjukersättning
• Sjukfrånvaro och förtidspension bland tvillingar: prospektiv
kohort­studie (n=120 000)
• Könsskillnader i sjukfrånvaro
inom polisen (n=17 000 x 3)
• Betydelsen av obetalt arbete för
sjukfrånvaro (flera projekt)
• Friska arbetsplatser; arbetsorganisation, arbetsmiljö, hälsa och sjukfrånvaro (90 arbetsplatser, 4 300
anställda)
2
Vad hindrar respektive
främjar återgång i arbete
• Återgång i arbete efter bröst­
canceroperation; en prospektiv
kohortstudie (n=750)
• Återgång i arbete efter kranskärlsintervention (n=86 000)
• Sjukskrivnas upplevelse av
bemötande från professionella
(n=10 100 + 18 500)
• Återgång i arbete bland långtidssjukskrivna efter försäkringsmedicinsk utredning (n=1 300)
4
Sjukskrivningspraxis
3
• Arbetslivskohorten; Organisa­
tions­förändringars och privatlivsförändringars betydelse för hälsa
och sjukfrånvaro (longitudinell
studie, tre mättillfällen) (n=5 000)
• Läkares sjukskrivningspraxis
(n=7 700, n=37 000, n=33000)
• Ledning och styrning av hälso- och
sjukvårdens arbete med patienters
sjukskrivning (n=83 x 2)
• Sjukskrivningsärenden som läkar­e
uppfattar som problematiska
(n=600)
• Sjukfrånvaro och förtidspension,
prospektiva kohortstudier av befolkningen i ett län (n=246 000,
n=213)
5
Metod- och
teoriutveckling
Konsekvenser av att vara
sjukskriven
• Hela Sverige; Prospektiva kohortstudier av hela Sveriges befolkning 16-64 år (n=5 700 000)
• Samband mellan sjukfrånvaro
och självmordsbeteende bland
unga ur ett livsloppsperspektiv
(n=1 500 000)
• Betydelse av val av sjukfrånvaro­
mått
• Begreppsstudier
• Utformning av enkätfrågor om sjukfrånvaro
• Teoribildning kring sjukfrånvaro
Forskningssamarbete
Vi har ett aktivt forskningssamarbete med flera andra forskargrupper vid
Karolinska Institutet och med många av Europas främsta sjukfrånvaroforskare.
Universitet i Sverige vi samarbetar med: Göteborg, Karlstad, Linköping,
Stockholm, Umeå, Uppsala.
Internationellt: Universiteten i Bergen, Helsingfors, Kuopio, Köpenhamn, Leuven,
London, Maastricht, Paris och Turku.
Vi samarbetar dessutom aktivt med användare av vår kunskap, såsom
Försäkringskassan, Rikspolisstyrelsen, Socialdepartementet, Sveriges Kommuner
och Landsting (SKL) samt ett flertal kliniker och landsting bland annat Stockholms läns
landsting.
Kunskapssam­man­
ställningar
Kunskapssammanställningar och
metoder för detta; dvs att systematiskt söka och värdera vetenskapliga studier inom olika områden,
sammanställa resultaten från dem
och bedöma om de kan ligga till
grund för vetenskaplig evidens,
har blivit allt viktigare inom forskningen. Vi jobbar aktivt med detta
och har t ex gjort systematiska
litteratursammanställningar om
hälso- och sjukvårdens hantering
av patienters sjukskrivning, om
arbetsförmågebegreppet, om läkares sjukskrivningspraxis, om sjukfrånvaro inom polisen, om sjukfrånvaro vid hörselproblem, om
multisjuklighet och sjukfrånvaro,
om effekt av multiprofessionell
rehabilitering för återgång i arbete
bland ländryggsjukskrivna. För
närvarande gör vi litteratursammanställningar om diskriminering
inom polisen, samt om återgång i
arbete vid bröstcance­r.
Utbildning
Nätverk
Ett centralt mål för gruppen är
att främja kompetensutveckling
inom det försäkringsmedicinska
område­t.
Eftersom antalet sjukfrånvaroforskare är få och forskningsområdet ännu
är outvecklat, har vi prioriterat att stödja etablering av forskningsområdet
genom nätverksbyggande med andra forskare, såväl lokalt som
internationellt.
Vi håller föreläsningar och seminarier i olika grundutbildningar.
Ett exempel är: the Section for Social Security and Health; en europeisk
organisation för sjukfrånvaroforskare inom ramen för the European
Public Health Association (EUPHA, www.eupha.org). Vi arrangerar bland
annat varje år en workshop, samt en förkonferens vid den årliga
vetenskapliga konferensen, The European Public Health Conference.
Professor Kristina Alexanderson är president för the Section for Social
Under 2007-2009 genomförde vi
Sveriges första magisterprogram
i försäkringsmedicin, för läkare.
Hösten 2011 startade vi Sveriges
första vidareutbildningskurs i
försäkringsmedicin om 22,5 hp,
för läkare. Under hösten 2013 börjar nästa kurs.
Security and Health.
Vi ger doktorandkurser om
”Teori och metod inom sjukfrånvaroforskning”.
Några av våra externa finansiärer:
Vi har även en aktiv seminarie­
verksamhet och handleder dokto­
rander.
Tredje uppgiften
Vi lägger stor vikt vid den så kallade tredje uppgiften för universitet och
högskolor, det vill säga att sprida forskningsresultaten och samverka
med övriga samhället. Vi informerar om våra forskningsresultat över
hela landet, via föreläsningar och seminarier och publicerar våra resultat
även på svenska.
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Vetenskapsrådet,
Cancerfonden, AFA Försäkring, Socialdepartementet,
Försäk­ring­skassan, Stockholms läns lands­ting, Centrum för genusmedicin,
Nationella forskarskolan i vård och omsorg, Centrum för vårdvetenskap,
Cancer- och Trafikskadades Riks­­för­bund, Östeuropa-kommittén, Hjärtoch lungsjukas riksförbund, Svenska Läkaresäll­skapet, Rikspolisstyrelsen,
M Bergvalls Stiftelse, Radiumhemmets Forskningsfonder, Strategiska
forskningsprogrammet inom vårdvetenskap.
Antal publikationer 2003 - augusti 2014:
Artiklar i engelskspråkiga referentbedömda vetenskapliga tidskrifter: 307
Artiklar i nordiska sådana tidskrifter: 21
Vetenskapliga rapporter: 73
Doktorsavhandlingar: 17
Bokkapitel: 43
Här är bild på några av oss. Vi är nu cirka 35 personer som arbetar heleller deltid i forskargruppen
Kontakt- och adressuppgifter
Sektionen för försäkringsmedicin, Institutionen för klinisk neurovetenskap,
Karolinska Institutet, 171 77 Stockholm
Forskargruppsledare: professor Kristina Alexanderson, 08-524 832 00, kristina.alexanderson@ki.se
Administratör: Annika Evolahti, 08-524 832 24, annika.evolahti@ki.se
Du hittar mer information om oss och om vår verksamhet på:
www.ki.se/im
