MARIA - GAMLA STANS
S TA D S D E L S F Ö RVA LT N I N G
SID 1 (21)
Nicolaigårdens förskola & Annex, Mullvadens förskola & Södermalms Montessoriförskola
Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen ......................................................................................... 1
Åtgärder enligt 2005 års kvalitetsredovisning............................................................................................................... 2
Mål ................................................................................................................................................................................ 2
Nationella mål ........................................................................................................................................................... 3
Kommunfullmäktiges mål ......................................................................................................................................... 3
Prioriterade områden i förskoleplanen för Stockholms stad. ..................................................................................... 3
Maria – Gamla stans stadsdelsnämnds mål 2006 ...................................................................................................... 3
Förutsättningar .............................................................................................................................................................. 4
Arbetet i verksamheten, resultat och måluppfyllelse .................................................................................................... 6
Normer och värden .................................................................................................................................................... 6
Utveckling och lärande .............................................................................................................................................. 6
Inflytande och ansvar................................................................................................................................................. 7
Barngruppernas storlek .............................................................................................................................................. 8
Hälsa och livsstil........................................................................................................................................................ 8
Barn i behov av särskilt stöd...................................................................................................................................... 8
Olikhet som tillgång .................................................................................................................................................. 8
IT-användning ........................................................................................................................................................... 9
Samverkan ................................................................................................................................................................. 9
Personalens kompetensutveckling ........................................................................................................................... 10
Medarbetarna ........................................................................................................................................................... 10
Göra Stockholm till en ekologisk hållbar storstad ................................................................................................... 12
Bryta segregationen och fördjupa demokratin ......................................................................................................... 13
Ta ansvar för ekonomin ........................................................................................................................................... 13
Uppföljning av likabehandlingsplanen........................................................................................................................ 13
Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet ....................................................................... 13
Kvalitetsarbete ............................................................................................................................................................ 13
Arbetsmiljöarbete ........................................................................................................................................................ 14
Åtgärder för utveckling ............................................................................................................................................... 15
Enhetens åtaganden 2007 ............................................................................................................................................ 16
Skola för kunskap .................................................................................................................................................... 16
Ansvarig för kvalitetsredovisningen ........................................................................................................................... 19
Bilagor......................................................................................................................................................................... 20
Enhetens garantier 2007 ............................................................................................................................................ 0
Likabehandlingsplan……………………………………...……………………………………………………
0
Åtgärder för utveckling ........................................................................................................................................... 20
Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen
Våra förskolor utvärderar kontinuerligt sin verksamhet. Utvecklingsplanen/målformulering för
kommande läsår baseras bl.a. på resultat föräldraenkät, loggböckernas synpunkter, uppföljningar och
utvärderingar som görs löpande och på planeringsdagarna av personal. Barnintervjuer och observationer
ger oss bra underlag för deras medverkan. Internkontroller som utförs av medarbetare från andra
avdelningar. Medarbetarsamtalen ger mig som chef god kännedom om medarbetarnas kompetens och
utvecklingsbehov. Munik-enkät genomförs två gånger per år, en psykosocial enkät på individ- och
gruppnivå som utförs av Doktorn & Co i Stockholm.
Stadens psykosociala enkät, personalmöten, föräldraråd och föräldramöten ger tydliga indikationer på
nuläge och framtida utvecklingsbehov. Såväl personal som föräldrar och barn är delaktiga i
framtagandet av kvalitetsredovisning samt verksamhetsplan/åtgärder för utveckling och nya mål.
SID 2 (21)
ÅTGÄRDER ENLIGT 2005 ÅRS KVALITETSREDOVISNING
Åtgärder för utveckling
Mål/område
Normer och värden
Flickor och pojkar får samma
möjligheter till att utveckla sina
intressen och färdigheter
Varje barn ska få utveckla
öppenhet mot andra, visa respekt
och ta ansvar för sina handlingar.
Lära sig lösa konflikter, reda ut
missförstånd, kompromissa, vara
en god kamrat och ”göra förlåt”.
Utveckling och lärande
Varje barn får utveckla sitt språk.
Varje barn skall få bygga,
konstruera och skapa i olika
material.
Varje barn skall få jämföra,
sortera, mäta och räkna.
Inflytande
Varje barn ska kunna påverka sin
situation genom att göra egna val
av aktivitet och lek.
Varje barn skall ges möjlighet att
uttrycka sina tankar och åsikter.
Ge våra föräldrar inflytande över
verksamheten inom ramen för
förskolans läroplan.
Resultat
Förväntat resultat
Uppföljningsmet
od
Kompetensutveckling för personal har ökat
kunskapen i ämnet. Lekmiljöerna har förbättrats
då de utformats utefter ökad insikt samt resultat
observationer.
Personalens & föräldrarnas bedömning är att
barnen upplever trygghet & välbefinnande, vi
ska också genomföra intervjuer med de äldre
barnen.
Betyg 4,7 av Nicolaigårdens föräldrar.
Leken används för att ge alla barn möjlighet att
på lika villkor lära sig vänta på sin tur, fatta
gemensamma beslut och utveckla förmågan att
dela med sig & visa respekt & förtroende.
Ökat medvetande kring
betydelsen av genusperspektiv i
arbetet med barn
Barnobservationer,
checklistor, filmanalys
och internrevision
Utvecklingssamtal
Barnintervjuer &
Observationer
Utvecklingssamtal
Att känna och se att det finns en
lösning på alla svårigheter och
problem.
Barnobservationer och
barnintervjuer.
Utvecklingssamtal
Språkansvarig utarbetat
språkpärm/kompetensutvecklats. Arbetssätten
visar på en medvetenhet om hur barn lär och
utvecklas. Ind.utvecklingsplanerna ligger till
grund för fortsatt arbete. Lässtunder genomförs i
alla grupper minst 2 ggr/dag.
Internrevision visar att vi tillhandahåller
fantasifullt och rikt material för skapande lek på
barnhöjd=lättåtkomligt. Ind.utvecklingsplan för
varje barn.
Matematikansvarig pedagog utsedd, går på
komp.utv, delger övriga och har skapat
ämnespärm, varje avd. gör lokal arbetsplan.
Ind.utvecklingsplan för varje barn.
Att öka ordförståelse och
ordförråd.
Barnobservationer
Utvecklingssamtal
Att känna glädje över att bygga
och konstruera, rita, måla och
skapa.
Barnobservationer och
Portfolio samt
internrevision
Var och en ska komma i kontakt
med räkning och matematikens
grunder.
Barnobservationer och
portfolio.
Varje barn har varje dag möjlighet att göra eget
lekval. Lekmaterial förvaras på sådan höjd att
barnen själva kan hämta vad de behöver.
Samling varje dag, ”rundor” där varje barn ostört
får uttrycka sig och livskunskapsstunder har
visat sig ge gott resultat.
Olika resultat på de olika förskolorna. Generellt
kan dock sägas att föräldrarna önskar fler
för.fikatillfällen och fler f-rådsmöten/termin.
Betyg 4,1 (betygsskala 1-5) gavs av
Nicolaigårdens förälrar.
Att barnen ökar sitt
ansvarstagande beträffande val
av lek och aktivitet.
Varje barn skall känna att det kan
uttrycka sin mening.
Barnobservationer.
Utvecklingssamtal
Varje förälder ska känna att de
kan vara med och påverka.
Föräldraenkät,
loggbok
Att övergången skall upplevas
som spännande, rolig och
utvecklande.
Utvärdering,
föräldrasamtal
och barnintervju.
Att ha en god och naturlig
kontakt som gör att man kan
vända sig till varandra för råd
och stöd.
Att alla föräldrar ska känna att de
har möjlighet att samverka.
Utvärdering
Samverkan
Övergången mellan förskola-skola Varje familj deltog vid överlämningssamtalen.
skall även fortsättningsvis planeras Barnen hade positiva förväntningar. De barn
och genomföras väl.
som återkom till fsk efter sommarlov hade hellre
börjat skolan direkt, upplevde personal och
föräldrar. Detta ändras till nästa år. Ny plan
upprättad för 07/08.
Samverkan med stödenheten,
Stödenhetens resurspersoner är flitigt använda
familjeenheten skall vara
och all personal vittnar om att det varit mycket
regelbunden.
givande, föräldrar samtycker.
Det skall finnas goda och väl
fungerande
samverkansformer
mellan förskola och
hem.
Föräldrasamtal/utvecklingssamtal genomfördes
med samtliga föräldrar. Individuella
utvecklingsplaner upprättades vid dessa möten
för varje barn.
Betyg 4,7 av Nicolaigårdens föräldrar
Att var och en upplever att man
kan säga vad man känner, tänker
och tycker och mötas med
respekt.
Barnintervjuer och
barnobservationer.
Föräldraenkäten,
föräldraråd
och föräldrasamtal.
SID 3 (21)
MÅL
Nationella mål
Normer och värden
Utveckling och lärande
Barns inflytande
Förskola och hem
Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet
Kommunfullmäktiges mål
Minska barngrupperna med i genomsnitt två barn per avdelning under mandatperioden.
Prioriterade områden i förskoleplanen för Stockholms stad.
Kommunikation, språk och kultur
Förskolan ska prioritera arbetet med barns språkutveckling.
Barns språkutveckling ska regelbundet analyseras och dokumenteras.
För barn med annat modersmål än svenska ska förskolan tillsammans med föräldrarna lägga grunden
till flerspråkighet.
I förskolan ska modersmålet utvecklas.
Olikhet som tillgång
Förskolan ska lyfta fram olikheter på ett sätt som stärker barnets identitet och självkänsla, stimulerar
till fortsatt utveckling och lärande.
Barn som behöver mer hjälp och stöd i sin utveckling ska få det.
Barnets empatiska förmåga ska stärkas.
Maria – Gamla stans stadsdelsnämnds mål 2006
Förbättra välfärden
Förskolan ska skapa goda förutsättningar för barn att upptäcka och använda matematiken i
meningsfulla sammanhang.
Förskolan ska skapa goda förutsättningar för barn att utveckla ett rikt och nyanserat språk.
Förskolan ska ge barnen en god omsorg och bemöta dem med respekt.
Förskolan ska aktivt arbeta för att flickor och pojkar ska få samma förutsättningar.
Barn i behov av särskilt stöd ska prioriteras vid resursfördelning.
Förskolor, skolor/skolbarnsomsorg, parklekar, fritidsgård och familjeenheten ska ha ett nära
samarbete kring barn och unga.
Medarbetarna
Den 31 december 2007 ska minst 90 % av medarbetarna uppleva sitt arbete som stimulerande.
Medarbetarna ska senast den 31 december 2006 ha uppnått en frisknärvaro om 93%.
SID 4 (21)
Göra Stockholm till en ekologisk hållbar storstad
15% av förvaltningens kostnader för inköpta livsmedel är ekologiska
Alla enheter har planer för energibesparande åtgärder
Alla enheter källsorterar och omhändertar sitt farliga avfall
Bryta segregationen och fördjupa demokratin
I Maria – Gamla stans stadsdelsnämnd ska jämställdhet och mångfald finnas med som en stående
punkt på arbetsplatsträffarnas dagordning inom förvaltningens verksamheter
Ta ansvar för ekonomin
I Maria – Gamla stans stadsdelsnämnd ska verksamheterna hålla sig inom fastställd budget.
Förskolans mål
Varje barn skall känna trivsel och glädje i förskolan.
Varje barn skall omges av en trygg och säker miljö i förskolan.
Varje barn och vuxen skall bemötas med respekt, oberoende av etnicitet, kön, religion, sexuell
läggning eller funktionshinder.
Varje barn skall ges stöd och stimulans för sin utveckling och sitt lärande utifrån sina förutsättningar
och behov.
Det skall finnas goda och väl fungerande samverkansformer mellan hem och förskola.
Varje barn skall tillägna sig ett nära och varsamt förhållningssätt till natur och miljö.
Förskolan ska vara en attraktiv arbetsplats där samtliga trivs och utvecklas.
FÖRUTSÄTTNINGAR
Enhetens verksamhetsidé
Vi skall alltid vara en förskola där varje barn känner trygghet, glädje, lust att lära & utvecklar
många rika språk. Där var och en känner delaktighet och lär för hela livet!
Förskolans uppgift är att ge barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och
lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen skall barnens utveckling till medkännande
människor och sociala individer främjas.
I förskolan läggs grunden för det livslånga lärandet och verksamheten ska vara rolig, trygg, och
lärorik för varje barn. Förskolorna lägger stor vikt vid värdegrundsarbetet vilken genomsyrar
hela verksamheten. Läroplanens mål avspeglar sig i det dagliga arbetet och i personalens
förhållningssätt. Vi prioriterar uteleken där barnen får möjlighet att ”röra sig med stora rörelser”
och uppleva, upptäcka och utforska äkta natur, bl.a. hyr förskolan ett hus med trädgård på
Långholmen och kan där erbjuda barnen rika naturupplevelser året runt.
Vi satsar på leken och skapande verksamhet för att ta tillvara och utveckla barnens fantasi och
skaparkraft. Barnens identitet, självkänsla och empatiska förmåga stärks genom att vi ser och
bekräftar var och en som de är. Barnen ges möjligheter att framföra sina tankar och synpunkter
och vi förmedlar ett demokratiskt förhållningssätt där barnen lär sig att lyssna, respektera andra
och ta ansvar.
Miljö- och genusarbetet har hos oss hög prioritet.
Samverkan med föräldrarna är en väsentlig förutsättning för att vi ska uppnå goda resultat i vårt
arbete.
Utan dem kommer vi ingenstans, med dem hur långt som helst!
SID 5 (21)
Ledarskap
Organisationen ska vara tydlig och enkel med konkreta mål, vilket leder till medvetenhet i
arbetslagen. Detta ger ansvar och ställer krav på var och en i vår verksamhet. Värderingarna ligger
till grund för hur vi utför vårt arbete, vad vi lär barnen och för hur vi utformar våra visioner.
Som chef är jag tydlig och prestigelös i mitt ledarskap. Målen och uppdraget är tydliga för var och
en, jag är rättvis, lyssnar på alla och förmedlar att mångfald och olikheter är en tillgång.
Värderingar och visioner diskuteras kontinuerligt vid arbetsplatsträffar, framtidsgruppsmöten,
föräldraråd och föräldramöten, vid utvecklingssamtal med föräldrarna och vid medarbetarsamtal,
vid personalkonferens och planerings- och utvärderingsmöten och vid livskunskapsmöten med
barnen. Som chef måste jag ständigt uppmuntra till att värderingsfrågorna ges stort utrymme i
organisationen. Viktigt är också att bevaka att arbetsplatsens klimat är tillåtande för åsiktsutbyte
och att alla får komma till tals.
Vi har tydliga dokument t.ex. beträffande ”kränkande särbehandling”, konflikthantering,
arbetsbeskrivningar för alla yrkeskategorier och ansvarsområden. Visionerna skapar vi gemensamt
och de grundar sig i våra värderingar. Vår värdegrund utvecklas ständigt, värderingar omvärderas
och visionerna förändras därför över tid.
Jag tar tillvara alla medarbetares kompetens. Vi har olika kompetenser och alla behöver
utmaningar och ansvar för att trivas och utvecklas. Arbetsklimatet ska vara kreativt och alla ska
känna medarbetarskap, delaktighet, medbestämmande och arbetsglädje.
Tydlig & väl förankrad ansvarsfördelning. Varje medarbetare väljer ett ansvars- eller
intresseområde som den speciellt intresserar sig för och utvecklar under minst ett år. Rapport och
uppföljning av detta sker vid arbetsplatsträffarna 1ggr/månad. Mötesstrukturen är tydlig och det
finns specifik tid för planering & utvärdering. Medarbetarsamtalen ligger till grund för att jag ska
få reda på var och ens kompetens, utvecklingsbehov och intresseområde. Varje anställd har en
individuell kompetensutvecklingsplan som revideras 1 ggr/år. De individuella
kompetensutvecklingsplanerna utmynnar också årligen i en gemensam utvecklingsplan för hela
förskolan.
Barngruppernas storlek och personalsammansättning:
Södermalms Montessoriförskola:
C.a 40 barn 1-5 år, 5 Montessorilärare och 5 barnskötare + 1 assistent.
Pärlan 9 barn 1-2 år & en lärare & en barnskötare, Opalen 14 barn 2-3 år 2 lärare & 2 barnskötare,
Smaragden 18 barn 3-6 år 2 lärare 2 barnskötare & 1 assistent.
Nicolaigårdens förskola & Annex:
C.a 95 barn 1-5 år, 8 lärare och 10 barnskötare + 1 assistent.
Trollet: 14 barn 03´or 1 lärare & 2 barnskötare, Alven: 9 barn 05´or 1 lärare & 2 barnskötare,
Riddaren: 9 barn 04´or & 05´or 1 lärare & 1 barnskötare, Enhörningen: 9 barn 04´or 2 barnskötare,
Draken: 14 barn 04´or, 1 lärare & 2 barnskötare, Storskogen: 11 barn 02´or & 03´or, 1 lärare & 2
barnskötare. Annexet, Korpen: 14 barn 01´or 1 lärare & 2 barnskötare samt Ugglan: 12 barn 02´or,
1 lärare & 1 barnskötare.
Mullvadens förskola:
C.a 43 barn 1-5 år, 4 lärare och 6 barnskötare.
Ettan, 13 barn 04´or & 05´or, 1 lärare & 2 barnskötare, Tvåan 10 barn 1-3 år, 1 lärare & 1
barnskötare, Trean 9 barn 1-3 år, 1 lärare & 1 barnskötare, Fyran 12-15 barn födda 03, 1 lärare & 2
barnskötare.
SID 6 (21)
Personalen består totalt av 48 personer därav 14 män och 34 kvinnor inkl. kök och städ.
All personal deltog i utarbetandet av kvalitetsredovisningen bl.a under planeringsdagarna i augusti06.
Summa årsarbetare: 41.50 därav 13.75 män, 14,63 förskollärare, 1,0 fritidspedagog, 11,62
barnskötare, 14,25 annan utbildning för att arbeta med barn.
Totalt 42 barn i enheten är flerspråkiga. Antal barn per anställd: 4.41 barn/årsarbetare.
Budget totalt för enhet 369: 15 200 000:- exkl. hyror och övergripande adm. kostnader.
ARBETET I VERKSAMHETEN, RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE
Normer och värden
På varje APT tas ”likabehandling” och barnsäkerhetsfrågor upp som en punkt på dagordningen - vi
har utsett pedagog som har bevakningsansvaret för dessa frågor. Checklista för barnsäkerhet finns.
Då förskolebarn ej ingår i arbetsmiljölagen har personalens skyddsombud även ansvaret för barnens
säkerhet och arbetsmiljö.
Jämställdhet och genusperspektiv tas upp som enskild punkt vid varje APT. Vi använder olika
metoder för ökad måluppfyllelse t.ex: Barn- och rumsobservationer, genusenkät till alla barn,
checklista ”hur vi gör” för att kunna utveckla genusarbetet, genusansvariga finns på varje förskola
och genomgår 06/07 kompetensutveckling i ämnet.
EQ/Livskunskapstunder och samlingar med ”rundor” där var och en får uttrycka sig själv (respekt,
samspel, lösa konflikter, reda ut missförstånd, kompromissa, vara en god kamrat och göra förlåt)
planeras in i alla lokala arbetsplaner utifrån barngruppens ålder/mognad.
Värdegrundsfrågor tas ständigt upp i hela arbetslaget och med föräldrarna främst vid föräldraråden.
Livskunskap och värdefrågor tas upp vid samlingar och särskilda tillfällen. Vi pratar mycket med
och lyssnar på barnen och utför observationer för att få en uppfattning om rådande stämning, kultur
och attityd. Vi får under utvecklingssamtalen, föräldramötena och vid föräldrarådet möjlighet att
diskutera dessa frågor med föräldrarna.
RESULTAT:
Resultatet redovisas som en självskattning (egen bedömning) enligt en skala från 1 – 4 där 1 =
otillfredsställande, 2 = inte helt tillfredsställande, 3 = bra och 4 = mycket bra. I de fall där frågorna
förekommer i Föräldraenkät används skala 1-5 där 1 står för ”instämmer inte alls” och 5 för ”instämmer
helt”
Egen bedömning: 3,5. De allra flesta barnen upplever trygghet och välbefinnande enligt föräldrarnas
och personalens bedömningar. Internrevision, utvecklingssamtal och utvecklingsplan, (Betyg 4,7
Nicolaigårdens föräldraenkät).
Utveckling och lärande
Barnobservationer genomförs varje termin och ligger till grund för en individuell utvecklingsplan
för varje barn.
Varje förälder erbjuds utvecklingssamtal minst en gång per termin.
SID 7 (21)
Internrevision genomförs 2 gånger per år. Varje dag utvärderar personalen på veckoplaneringen,
samt terminsvis vid planeringsdagarna.
Språk- och matematikansvarig pedagog finns på varje förskola, dessa kompetensutvecklas i ”sitt
ämne”, bevakar och tar upp frågor kring detta på arbetsplatsträffarna.
Minst 2 ggr/dag berättas eller läses saga för alla barn, rim & ramsor används vid samlingarna,
barnens verbala inviter besvaras och vi samtalar (lyssna & berätta) med barnen ständigt för att stödja
deras språkliga utveckling. Matematiska begrepp (sortera, räkna, mäta och jämföra) förekommer
dagligen på ett lekfullt och inspirerande sätt för att intressera och motivera barnens matematiska
förmåga.
Barns språkutveckling analyseras och dokumenteras regelbundet med hjälp av
observationsprotokoll, utvecklingsplaner och föräldrasamtal.
RESULTAT:
Egen bedömning: 3,5. Varje familj har haft ett utvecklingssamtal/termin 05/06. Varje barn har en
individuell utvecklingsplan som upprättats tillsammans med föräldrarna. Förskolornas lokaler och
material är genomgångna och är ändamålsenliga för att bedriva en god pedagogisk verksamhet.
Internrevision är genomförd på Nicolaigården med gott resultat, omedelbara förslag till förbättringar
är genomförda. (Betyg 4,5 Nicolaigårdens föräldraenkät)
Inflytande och ansvar
Barn: Rumsobservationer talar om för oss hur och vad barnen leker och vad som behöver
utvecklas. Tillfällen ges varje dag så att barnen kan uttrycka sina tankar och åsikter. Barnen kan
varje dag göra egna val av aktiviteter och lek.
I loggboken dokumenteras alla förslag, synpunkter, idéer och klagomål, från både stora och små
Checklistor för att inte glömma bort att se, lyssna på och uppmärksamma varje barn och filmanalys
samt observationer hjälper oss i arbetet att uppmärksamma varje barn och dess vilja samt önskan.
Barnintervjuerna är också en bra metod vi använder för att ta reda på vad barnen känner och tycker.
Föräldrar: Föräldrarådet genomför årligen en ”brukarenkät”, det är föräldrarna som utformar,
genomför och sammanställer enkäten. På detta sätt får vi pedagoger ett bra mätinstrument för hur vi
lyckats i vårt arbete och vad vi behöver utveckla. Enkätresultatet ligger till grund för vårt kommande
planeringsarbete och utvecklingsplan. Föräldraråd har vi minst 2 ggr/termin.
RESULTAT:
Egen bedömning: 3,5 Ett demokratiskt arbetssätt genomsyrar verksamheterna. Personalen är lyhörd
för barns och föräldrars tankar och synpunkter. Barnobservationer och barnintervjuer är genomförda
på varje avdelning och diskuterade med föräldrarna vid utvecklingssamtalen vilka sedan lett till
individuella utvecklingsplaner för varje barn. (Betyg 4,7 Nicolaigårdens föräldraenkät)
SID 8 (21)
Barngruppernas storlek
Vi har minskat barngrupperna och har nu uppnått stadens mål. Det vill säga max 14 på små barn, 18 på
stora barn och 16 på blandad åldersgrupp. Vi har dessutom lyckats minska barngrupperna ytterligare.
RESULTAT:
Egen bedömning 4,0. Uppnått målen med max 14 i småbarnsgrupper och max 18 i storbarnsgrupper.
Hälsa och livsstil
Livskunskap och värdefrågor tas upp vid samlingar och särskilda tillfällen. Vi pratar mycket med
och lyssnar på barnen och utför observationer för att få en uppfattning om rådande stämning, kultur
och attityd. Vi får under utvecklingssamtalen, föräldramötena och vid föräldrarådet möjlighet att
diskutera dessa frågor med föräldrarna.
Alla barngrupper vistas utomhus minst en gång per dag i 1-3 timmar. Vi prioriterar uteleken där
barnen får möjlighet att ”röra sig med stora rörelser” och uppleva, upptäcka och utforska äkta
natur, bl.a. hyr förskolan ett hus med trädgård på Långholmen och kan där erbjuda barnen rika
naturupplevelser året runt.
Varje barngrupp har organiserad rörelselek inplanerat minst en gång per vecka.
RESULTAT:
Egen bedömning: 3,5. (4,1 i betyg Nicolaigårdens föräldraenkät). Alla barn leker utomhus minst en
gång per dag. Policydokument och handlingsplaner för att förebygga smitta och sjukdom är
upprättade och genomgånga med föräldrar vid föräldramöten. Häfte ”att förebygga smitta” är
utdelad till alla föräldrar och all personal. Film ” barns hälsa” visades på föräldramötena.
Barn i behov av särskilt stöd
Barn som behöver mer hjälp och stöd i sin utveckling får det.
Vi tar hjälp av talpedagog, resurspedagog samt psykolog i enlighet med de individuella
utvecklingsplanerna.
RESULTAT:
Egen bedömning: 3. Individuell utvecklingsplan upprättas tillsammans med föräldrar. Interna (psykolog,
talpedagog, resurspedagog) och externa stödresurser (BVC, BUP) används med gott resultat vid behov.
Personalen har hög kompetens att identifiera barn i behov av särskilt stöd. Personalen använder sig av
stödresurser på Stödenheten för handledning och i vissa fall ansöks om personalförstärkning.
Olikhet som tillgång
Vi arbetar med att lära barnen god social förmåga genom att vara goda förebilder, prata om
situationer och känslor som uppstår och visa på olika metoder för lösningar.
Vi arbetar med att bryta det traditionella könsmönstret bland annat genom att uppmuntra barnen att
pröva och utveckla sina individuella förmågor och intressen utan hänsyn till könsrollerna.
SID 9 (21)
Värderingar och visioner diskuteras kontinuerligt vid arbetsplatsträffar, framtidsgruppsmöten,
föräldraråd och föräldramöten, vid utvecklingssamtal med föräldrarna och vid medarbetarsamtal,
vid personalkonferens och planerings- och utvärderingsmöten och vid livskunskapsmöten med
barnen. Som chef måste jag ständigt uppmuntra till att värderingsfrågorna ges stort utrymme i hela
organisationen och att arbetsplatsens klimat är tillåtande för åsiktsutbyte så alla får komma till tals.
RESULTAT:
Egen bedömning: 4. Då personalen består av människor av olika kön, i olika åldrar, olika
ursprung/etnicitet m.m skapas en mångfald och en stor förståelse för olikheter och en bredd vad
beträffar kompetens. Detta sammanvävt med diskussioner och fördjupning i värdefrågor gör att vi
ständigt utvecklas. Detta ”fortplantas” direkt till barnen då de upplever att vi är olika men ändå lika och
att vi kan fungera väl ihop och komplettera varandra. Målet har länge varit att våra arbetslag ska spegla
samhället i övrigt och vi har nått långt.
IT-användning
Datoranvändning bl.a. beträffande dokumentation, portfolio, diagram och intervjuer.
Vi ska ständigt utöka och förbättra formerna för föräldrarådet bl.a. genom att utveckla de
moderna kommunikationsvägarna inom IT.
RESULTAT:
Intranät har skapats för föräldrar.
10 pedagoger har genomgått datautbildning.
Hemsidan har utvecklats betydligt och uppdateras kontinuerligt.
Samverkan
Vi använder Stödenheten vid behov.
Vi ger varje förälder möjlighet till inflytande över innehåll och utförande av arbetet med det enskilda
barnet.
Vi samarbetar med föräldrar och skola inför överlämnandet till förskoleklassen. Vi har gemensamt
utarbetat en årsplan inför överlämnandet till skolan. Skolans personal besöker oss vid ett par
tillfällen och vi besöker skolan. Vi genomför överlämningssamtal tillsammans med föräldrar och
skola i maj månad på våra mottagarskolor.
Vi har ett väl fungerande samarbete med socialtjänsten och en god rutin omkring förfarandet. Vi
kontaktar alltid föräldrarna innan vi tar kontakt med socialtjänsten i enskilda ärenden
RESULTAT:
Egen bedömning: 3,0. Väl fungerande samverkan med de enskilt drivna förskolorna, fritids och
förskoleklass. Gemensamt upprättar vi en årsplan för samverkan och den utvärderas årligen och
revideras därefter. Föräldrarna är nöjda med ”överlämnandet” till skolan. Goda resultat då det gäller
samverkan med stödenheten samt socialtjänsten, enligt personal och föräldrar.
SID 10 (21)
Personalens kompetensutveckling
Personalens kompetensutveckling sker utifrån verksamhetens behov samt individuella
utvecklingsbehov. Den kompetensutvecklingsansvarige ansvarar för att det upprättas mål,
handlingsplaner och utvärderingsformer för det generella kompetensbehovet. Redovisas på
Kompetensutvecklingsplan & utvärdering av kompetensutveckling 3 månaders check med
statistik över ämne och för vem/vilka.
Budget enligt gällande VP.
RESULTAT:
Egen bedömning: 3,0
Läsåret har erbjudit brett utbud av kompetensutveckling. Individuella utvecklingsbehov har kunnat
tillgodoses i stor utsträckning. Uppföljningsmetoderna för att mäta värdet av utbildningarna är under
utveckling, modell klar dec-06. Studieresa till Bologna för Nicolaigårdens personal gav fördjupad
kunskap om Italiens barnomsorg, skola och sociala struktur. Dessutom ett högt värde för oss alla
deltagare 27 st. då vi lärde känna varandra på nya och djupare sätt.
Medarbetarna
All personal har varierad och god kompetens och visar stort engagemang.
Samspelet mellan barn och vuxna präglas av glädje och generositet.
Vi har väl fungerande arbetslag och samarbetet mellan all personal är gott.
Samarbete över alla gränser vidgar vyer, kompetensutvecklar oss och skapar en
gemensamhetskänsla, därför samarbetar vi mellan avdelningarna och har ett rotationssystem som gör
att all personal kan komma att arbeta med all personal.
Alla har ett eget ansvarsområde. Exempel på ansvarsområden: Barnsäkerhet, Förskola-skolasamverkan, framtidsgrupp/skolutveckling, Lärarhögskolekontakt samt kontakt med andra externa
verksamheter, genusperspektiv och jämställdhet, barnkultur, miljöfrågor, friskvård, bild och form,
kompetensutveckling, fackliga kontakter, drama, rörelse och lek.
Vi ser till att ha roligt ihop, anordnar fester, middagar och utflykter för att få möjlighet att umgås
även under avslappnande former.
Det åligger respektive avdelningsansvarige att introducera nya på bästa sätt och en pärm ”för
vikarier” är upprättad för att systematiskt kunna följa upp introduktionen och fungera som
information för den nye.
God struktur på planering och utvärdering, både veckovis och terminsvis ger arbetstillfredsställelse.
Våra lönekriterier är tydliga och förankrade i hela arbetslaget.
Målen för verksamheten är tydliga för alla och envar.
Vi har utarbetat plan för hur vi förebygger sjukdomar och smitta och all personal vet vad de ska göra
för att minska att virus och bakterier sprids.
Friskvårdspeng kan sökas för gemensam kulturell aktivitet eller likn. för all personal på
arbetsplatsen. Yoga erbjuds på arbetsplatsen samt rabatterade gymkort m.m. genom stadens försorg.
En massagefåtölj finns att tillgå i personalrummet.
Handlingsplan för att förebygga långtidssjukskrivning finns.
SID 11 (21)
RESULTAT:
Munik (psykosocial enkät) utförd av Doktorn & Co ht-05 & vt-06 med mycket gott resultat.
GRÖN
GUL
RÖD
Grupp 1 - Omgång 2
Mental energi
Visar på risken att utveckla kroppsliga symptom på grund av psykologisk belastning, så kallade psykosomatiska
besvär.
Grön - > Bra värden och liten risk att utveckla psykosomatiska besvär.
Gul - > Det föreligger en ökad risk för att utveckla psykosomatiska besvär.
Röd - > Hög risk för att få eller har redan fått psykosomatiska besvär.
En viktig faktor för hög mental energi är att man upplever en god utvecklingsmöjlighet i arbetet.
En faktor som sänker mental energi är när information som behövs för arbetets utförande saknas.
Arbetsrelaterad utmattning
Mäter risken för utmattningssyndrom hos medarbetare.
Grön - > Uppvisar inte någon risk i dagsläget för att bli utmattad.
Gul - > Uppvisar risk för att bli utmattad, men kan åtgärda detta.
Röd - > Uppvisar tecken på att bli utmattad och behöver arbeta aktivt med detta för att förhindra ohälsa.
En viktig faktor för att skydda mot arbetsrelaterad utmattning är att man trivs i arbetet.
En viktig faktor för att riskera utveckling av arbetsrelaterad utmattning är när organisationen är otydlig.
Arbetstillfredsställelse
Kartlägger arbetsmiljön och framförallt det positiva som upplevs i arbetsmiljön.
Grön - > Upplever en bra och positiv arbetsmiljö.
Gul - > Arbetsmiljön kan förbättras.
Röd - > Arbetsmiljön behöver förbättras.
En viktig faktor för att skapa en hög arbetstillfredsställelsen är att arbetsmiljön är harmonisk.
En faktor som sänker arbetstillfredsställelsen är när den information som behövs för arbetet saknas.
Arbetstakt
Mäter arbetsbelastning och arbetsinsats.
Grön - > Har en lagom arbetstakt.
Gul - > Har en något för låg/hög arbetstakt.
Röd - > Har en alltför låg/hög arbetstakt.
En viktig faktor för optimal arbetstakt är att det finns tillräckligt med tid för arbetsuppgiften.
En faktor som skapar för låg/hög arbetstakt är när inflytande över arbetssituationen saknas.
SID 12 (21)
Enhet
Organisation
Arbetssätt
Delaktighet
Hälsa
Ledarskap
Total
Förskoleenhet 369
4,2
4,2
4,7
3,6
3,9
4,2
Medel förskolor
4,6
5,1
5,0
4,0
4,7
4,7
Att jämföra med den psykosociala enkäten ovan som utfördes på alla verksamheter i Maria Gamla
stan ht-06. Vår enhet ligger t.o.m. under medel inom alla områden. Vi arbetar nu med att analysera
resultatet för att förstå vad det visar. Svarsfrekvensen var låg 54%, borde stå angiven i alla resultat
(Munik gjorde alla), tenderar vi att underskatta/sätta låga betyg eller är det de andra som
överskattar/sätter höga betyg? Är resultatet tillförlitligt? Många medarbetare var kritiska till frågorna i
enkäten, flera tyckte att de var tvetydiga och därför svåra att svara på. Hade vi en ”svacka” just denna
period? Ställer vi för höga krav? Detta diskuteras nu på alla förskolorna enheten då vi inte ”känner
igen oss” i resultatet.
Göra Stockholm till en ekologisk hållbar storstad
I möjligaste mån använder vi ekologiskt producerade livsmedel (mål för läsåret 50 %).
Vi satsar på naturmaterial och väljer kretsloppsanpassade produkter och tjänster.
Vid varje APT tar miljöombudet upp aktuella miljöfrågor, i övrigt genomsyras hela verksamheten av
ett miljötänkande.
Städaren använder sig av varmt vatten och grön såpa. Endast vid sjukdomsperioder används starkare
preparat som alltid är miljömärkta.
Vi hanterar farligt avfall, till exempel; lysrör, lågenergilampor, batterier och färgrester enligt
rekommendationer.
Vi lämnar papper, glas, hårdplast och metall till återvinning.
Vi använder lågenergilampor och väljer energieffektiva maskiner vid nyinvesteringar och utbyte.
Vi sparar på el och vatten, använder returpapper och skriver/kopierar på båda sidor.
Vi undviker plast i alla former då det är en begränsad tillgång på jorden.
Vi använder inte torkskåpen i onödan.
Vi stänger av elförbrukande apparater och lämnar dem inte på ”stand by”.
Tillsammans med barnen källsorterar vi på varje avdelning.
RESULTAT:
Egen bedömning 3,0. Miljöansvarig på varje förskola har stort intresse och kompetens. Köksansvariga
har gått ett flertal utbildningar under året i bl.a. ekologisk matlagning. Vi har som mål 50% ekologiska
livsmedel och beräknar man kvantitet och inte pengar så är målet uppnått. Enligt ekonomiska mätningar
ligger vi dag på : 17 %
SID 13 (21)
Bryta segregationen och fördjupa demokratin
Vi är öppna för omvärlden och tar emot praktikanter, studerande, studiebesök och andra intresserade
för att vidga såväl våra som deras vyer. Vi vet att kontakter och nätverk utanför förskolan utvecklar
oss och mångfalden i personalgruppen; män, kvinnor, annan härkomst och olika kompetenser
berikar vårt arbete.
Likabehandlingsplanen ska vara känd för medarbetarna och integreras i verksamheten.
Jämställdhets- och mångfaldsaspekter tas upp på APT och diskuteras.
RESULTAT:
Egen bedömning 3,5.
Vi har under läsåret tagit emot 22 studenter från Lärarhögskolan, 11 ungdomsarbetare, 10
barnskötarelever, praktikanter med annat språk än svenska, Plusjobbare och Jobbrotation. Studiebesök
har vi fått från Norge, Frankrike, Italien, Finland, Island, andra förskolor i Sverige
Ta ansvar för ekonomin
Månatlig uppföljning av budgeten vid APT, där alla medarbetare informeras om verksamhetens
ekonomiska läge och görs delaktiga i beslut rörande ekonomi.
Vi utnyttjar våra resurser, personalens tid och kompetens, lokaler samt samverkan med andra så
effektivt som möjligt. Vi förändrar scheman och rutiner utifrån verksamhetens behov.
RESULTAT:
Egen bedömning: 4,0
Ständig uppföljning av budget, flexibel och innovativ personal gör att vi håller oss innanför
budgetramarna. I år räknar vi t.o.m med ett överskott som vi kan använda till sådant som vi behöver
men inte trodde att vi skulle få råd med.
UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN
Se bilaga ”Likabehandlingsplan”. Upprättad 2006, kommer att utvärderas 2007
ANALYS OCH BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE I VERKSAMHETEN SOM HELHET
Våra förskolor har tydliga lokala mål som utgår från läroplanen. Målen är väl förankrade och
genomsyrar all verksamhet. Genomförande av verksamhet sker i samspel med barnen. Föräldrarna är
förtrogna med målen. Se bilaga ”utvecklingsplan/åtgärder för utveckling -06”.
KVALITETSARBETE
Kvalitetsarbetet är en ständigt pågående process som aldrig avslutas. Kvalitetsbedömningar pågår
fortlöpande (observationer, enkäter, intervjuer, pedagogisk dokumentation, revisioner) och förslag till
förändring/utveckling genomförs och följs upp. Vi följer för övrigt Stadens kvalitetsredovisningssystem.
Förskolan Nicolaigården har ett verksamhetssystem som beskriver hela företaget i processform.
Systemet är certifierat av Det Norske Veritas, DNV enligt kvalitetsstandarden ISO
9001:2000
Det säkerställer bland annat att förskolans kvalitetsarbete genomförs på ett
systematiskt och effektivt sätt och att vår ledning arbetar med ständig förbättring av
och har kontroll över arbetets utveckling och resultat.
SID 14 (21)
ARBETSMILJÖARBETE
Vi aldrig lämnar barnen utan uppsikt.
Vi genomför barnskyddsrond, allergirond, brandskyddsrond varje termin och följer upp alla tillbud
och olycksfall å det snaraste.
Vi har en handlingsplan och en checklista för utflykter. ”Krislistor” med telefonnummer tas med
och vi har utformat ett litet ”Larm-kort” med aktuella telefonnummer till polis, ambulans,
giftinformation, taxi m.m. att användas vid eventuell olycka. Förbandslåda medtages alltid.
Brandföreskrifter finns synligt uppsatta och brandutrymningsövning genomförs med all personal.
Vi har noggrann uppföljning av olyckstillbud och incidenter.
Kemisk-tekniska produkter förvaras i låsta utrymmen med tydlig märkning och varningstext.
Vi har en ”krispärm” där det finns handlingsplaner och checklistor för alla eventualiteter.
Det fackliga arbetsplatsombudet och skyddsombudet bevakar ständigt frågor gällande
arbetsmiljön, både den fysiska och psykiska. Genom gott samarbete kan eventuella problem och
brister snabbt klaras upp. Ombuden väljs av respektive fackavdelnings medlemmar och i dagsläget
finns endast ett ombud för Lärarförbundet. Ombuden arbetar givetvis för samtliga anställda och för
barnens rättigheter.
Vi arbetar ständigt med värdegrundsfrågor och ska bli i ”världsklass” gällande hantering av
konflikter, olikheter och moral. Vi har utarbetat ett policy dokument för förebyggande åtgärder och
hantering av kränkande särbehandling.
ENHETENS FÖREBYGGANDE SÄKERHETSARBETE & KRISHANTERING
Systematiskt arbetsmiljöarbete hanteras som en naturlig del i den dagliga verksamheten och
omfattar även de psykosociala förhållanden i arbetsmiljön och egenkontroll av kök och
livsmedelshantering samt systematiskt brandskydd.
Företagshälsovården knyts till arbetsmiljöarbetet som en expertresurs. Vi har skriftliga
riskbedömningar, sammanställningar av skador, tillbud och handlingsplaner. Vi lämnar aldrig
barnen utan uppsikt. Psykosocial-, teknisk/fysisk-, barnskydd-, brand- och allergirond
genomförs varje år. All personal erbjuds 1´a hjälpenkurs och brandskyddsutbildning.
Vi har en handlingsplan och en checklista för utflykter. ”Krislistor” med telefonnummer tas med och
vi har utformat ett litet ”Larm-kort” med aktuella telefonnummer till polis, ambulans,
giftinformation, taxi m.m. att användas vid eventuell olycka. Förbandslåda medtages alltid.
Brandföreskrifter finns synligt uppsatta och brandutrymningsövning genomförs med all personal.
Alla tillbud, klagomål och synpunkter dokumenteras och tas upp på arbetsplatsträff minst en
gång/månad. Väl fungerande internkontroll finns med handlingsplaner, checklistor och
policydokument som stöd i säkerhetsarbetet. Varje avdelning har en S.O.S.-pärm (skydd och
säkerhet) och varje förskola har en KRIS-pärm med handlingsplaner för alla eventualiteter.
(Revideras kontinuerligt). En barnsäkerhetsansvarig finns på varje förskola, skyddsombudet bevakar
medarbetarnas säkerhet och dessa frågor tas upp minst en gång/månad. Alla anställda känner till
sekretesslagen och alla dokument av känslig karaktär förvaras säkert och inlåst.
Alla klagomål dokumenteras och om vi inte lyckats leva upp till våra åtaganden ska vi genast se över
våra rutiner för att kunna besluta om rätt åtgärd. Handlingsplaner finns upprättade för eventuella
kriser och alla medarbetare känner till dem. Allvarliga fel eller brister anmäls alltid direkt till chef
och åtgärder vidtas utan dröjsmål. Deltar i projekt ”trygg & säker förskola” inom Brandförsvaret.
SID 15 (21)
ENHETENS KONKURRENSSITUATION
Ingen av förskolorna innehar tomma platser. Då kvalitén är hög och verksamheterna ständigt utvecklas
upplevs inte andra förskolor som något hot, snarare tvärtom, föräldrar har i stället möjlighet att välja den
förskola som bäst stämmer in på deras önskemål, behov och krav.
Följande lokala handlingsplaner och/eller rutiner finns
Brand
Ja
X
Dödsfall
X
Hot och våld
X
Barns försvinnande
X
Anmälan enligt Socialtjänstlagen
X
Stöld
X
Arbetsskador och tillbud
X
Nej
Sjukfrånvaro:
2002
2003
2004
2005
12,5%
4,5%
4,3%
5,9%
Mättillfälle
31/12-06
Totalt löneavdrag på enheten för sjukfrånvaro i %
6,5 %
Antal medarbetare inom enheten som var långtidssjukskrivna (def. långtidssjukskriven =
0
sjukskriven mer än 28 dagar inklusive de med tidsbegränsad sjukersättning)
ENHETENS EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR
Tkr
T2, 2006
Budget 2007
Intäkter
15151
15832
Kostnader
15151
15832
Netto före åtgärder
0
0
Åtgärder enligt spec i bilaga
0
0
Netto efter åtgärder
0
0
ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING
Se bilaga ”utvecklingsplan”
SID 16 (21)
ENHETENS ÅTAGANDEN 2007
Skola för kunskap
Kommunfullmäktiges mål 2007 - 2010
Antalet barn i småbarnsgrupperna (1-3 år) bör som mest vara 14 barn och för de äldre barnen (4-5
år) som mest 18 barn
Andelen förskollärare i barnomsorgen ska öka
Föräldrarnas valfrihet ska öka genom fler alternativ i barnomsorgen
Stadsdelsnämnden ska 2007 - 2010
arbeta för att begränsa antalet barn i förskolans barngrupper till som mest 14 barn i småbarnsgrupp
och 18 barn i grupperna med de äldre barnen
upprätthålla barnomsorgsgarantin
samverka med utbildningsnämnden kring ett effektivt lokalutnyttjande
i förskola och grundskola
Stadsdelsnämndens mål 2007
Alla barn i förskolan har utifrån sin förmåga inflytande över sitt eget lärande.
Enhetens åtagande
Att varje dag tillse att det finns möjlighet för varje barn att själv välja lek eller aktivitet.
Arbetssätt
Varje barn ska kunna påverka sin situation genom att göra egna val av aktivitet och lek, detta görs bl.a
genom att skapa miljöer, både inom- & utomhus som är utmanande och åldersadekvata samt att
tillhandahålla allt material på sådan höjd att barnen själva kan välja vilket material de vill använda.
Personalen är lyhörd för barnens tankar och synpunkter.
Uppföljning
Enkät till 4 och 5 åringarna i förskolan & barnintervjuer
Enkät till föräldrarna
Observationer
Redovisas i kvalitetsredovisningen, baseras på statistik.
Stadsdelsnämndens mål 2007
Alla barn i förskolan behandlas lika oavsett etnicitet, kön, religion eller funktionshinder.
Enhetens åtagande
Alla barn får samma möjligheter till att utveckla sina intressen och färdigheter oavsett etnicitet, kön,
religion eller funktionshinder.
Arbetssätt
Principen om allas lika värde hålls ständigt aktuell och tillämpas i det vardagliga arbetet. Flickor
och pojkar ges lika villkor och möjligheter. Varje barn ska få utveckla öppenhet mot andra, visa
respekt och ta ansvar för sina handlingar. Detta görs bl.a. genom att vi arbetar med att lära barnen
god social förmåga genom att vara goda förebilder, prata om situationer och känslor som uppstår
och visa på olika metoder för lösningar.
EQ-projekt & livskunskapssamlingar där vi samtalar med barnen om respekt/”mänskliga rättigheter”.
SID 17 (21)
Uppföljning
Enkät till 4 och 5 åringarna i förskolan & barnintervjuer
Enkät till föräldrarna
Observationer
Redovisas i kvalitetsredovisningen
Stadsdelsnämndens mål 2007
Alla barn och elever i förskolan har sitt rörelsebehov tillgodosett varje dag.
Enhetens åtagande
Vi är utomhus och leker med barnen minst en gång per dag
Minst en gång per vecka har vi planerad rörelsestund på alla avdelningar
Arbetssätt
Vi prioriterar uteleken där barnen får möjlighet att ”röra sig med stora rörelser” och uppleva, upptäcka
och utforska äkta natur, bl.a. hyr förskolan ett hus med trädgård på Långholmen och kan där erbjuda
barnen rika naturupplevelser året runt.
Vi observerar barnens lek på gården och gör förbättringar varje termin för att tillgodose barnens behov,
tilltala alla sinnen & skapa utmanande miljöer för rörelse.
Uppföljning
Enkät till 4 och 5 åringarna i förskolan
Enkät till föräldrarna
Redovisas i kvalitetsredovisningen
Tas upp som punkt vid utvecklingssamtalet
Statistiksammanställning
Stadsdelsnämndens mål 2007
Alla barn i förskolan ska erbjudas minst en organiserad kulturaktivitet per år
Enhetens åtagande
Alla barn erbjuds minst en organiserad kulturaktivitet/år.
Arbetssätt
Barnkulturansvarig pedagog finns på varje förskola. På arbetsplatsträffarna har vi barnkultur som en
enskild punkt på dagordningen och då föreslår den ansvariga olika aktiviteter som är aktuella.
Uppföljning
Antalet kulturaktiviteter dokumenteras och följs upp vid planeringsdagarna.
Ekonomisk hushållning och sänkt skatt
Budgeten ska hållas
Kommunfullmäktiges mål 2007 - 2010
Genom god ekonomisk hushållning säkra en långsiktig balans i ekonomin
Stadsdelsnämndens mål 2007
Stadsdelsnämndens verksamheter ska hålla sig inom fastställd budget.
SID 18 (21)
Enhetens åtagande
Enheten skall ha en budget i balans.
Arbetssätt
Månatlig uppföljning av budgeten vid APT, där alla medarbetare informeras om verksamhetens
ekonomiska läge och görs delaktiga i beslut rörande ekonomi.
Vi utnyttjar våra resurser, personalens tid och kompetens, lokaler samt samverkan med andra så
effektivt som möjligt,t.ex. rotationssystemet. Vi förändrar scheman och rutiner utifrån
verksamhetens behov
Uppföljning
Månatlig uppföljning av budgeten vid APT och i samband med tertialrapport och bokslut.
Staden ska vara en attraktiv arbetsgivare
Stadsdelsnämndens mål 2007
90 % av medarbetarna upplever sitt arbete som stimulerande senast 2007-12-31
antalet medarbetare, som får rehabiliteringsinsatser ska minska till 150 personer senast
2007-12-31.
Enhetens åtagande
Förskolan ska vara en attraktiv arbetsplats där samtliga trivs.
Arbetssätt
Odlar externa kontakter och har tillgång till handledning då vi vet att kontakter och nätverk utanför
förskolan utvecklar oss. Mångfalden i personalgruppen; män, kvinnor, annan härkomst och olika
kompetenser berikar vårt arbete.
Alla har ett eget ansvarsområde som man är intresserad av och får möjligheter att utveckla. Exempel
på ansvarsområden: Barnsäkerhet, Förskola-skola-samverkan, framtidsgrupp/skolutveckling,
Lärarhögskolekontakt samt kontakt med andra externa verksamheter, genusperspektiv och
jämställdhet, barnkultur, Språk, matematik, miljöfrågor, friskvård, bild och form,
kompetensutveckling, fackliga kontakter, drama, rörelse och lek.
Vi ser till att ha roligt ihop, anordnar fester, middagar och utflykter för att få möjlighet att umgås
även under avslappnande former.
God struktur på planering och utvärdering, både veckovis och terminsvis ger arbetstillfredsställelse.
Våra lönekriterier är tydliga och förankrade i hela arbetslaget.
Målen för verksamheten är tydliga för alla och envar.
Uppföljning
Psykosocial enkät. Medarbetarsamtal samt hälsosamtal.
Munikundersökning, en psykosocial hälsoprofil, genomförs på Nicolaigården med halvårs intervall.
ANSVARIG FÖR KVALITETSREDOVISNINGEN
Enhetschef: Lotta Rajalin
SID 19 (21)
LIKABEHANDLINGSPLAN
FÖRSKOLA 2006
Handlingsplan: Likabehandlingsplan.
Reviderad dec-06.
Baseras på lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever som trädde i
kraft 1 april 2006. Lagen förbjuder diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
sexuell läggning eller funktionshinder. Barn får även ett lagligt skydd mot annan kränkande behandling som t.ex. mobbning.
Jag som skolledare tar tydligt och konsekvent ställning mot alla former av kränkande behandling oavsett vem eller vilka det
gäller. Samtal och reflektion är det främsta verktygen för att bearbeta egna föreställningar och för att skapa ett gemensamt
förhållningssätt och en positiv atmosfär. All personal är medveten om och reflekterar kring sina egna värderingar och
förhållningssätt till varandra och till barnen. På våra arbetsplatser eftersträvar vi mångfald, där personal av olika åldrar, kön
och från skiftande sociala miljöer och kulturer berikar och gör förskolan till en omväxlande och mångfasetterad miljö för
alla.
Förebyggande arbete:
*Att aktivt och kontinuerligt bedriva jämställdhetsarbete.
Detta gör vi bl.a. genom att;
– jämställdhetsarbetet integreras som en naturlig del i det vardagliga arbetet.
– bedriva en verksamhet där barnen upplever meningsfulla sammanhang, glädje och delaktighet då detta främjar vänskap och
förebygger kränkningar.
– ha en ansvarspedagog för jämställdhet vid varje förskola. Vid varje arbetsplatsträff har de en särskild punkt på
dagordningen och ingår i en nätverksgrupp inom enheten.
–likabehandling ingår i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
– vi har få, men tydliga ordningsregler. Vilka alla befrämjar lika rättigheter, förebyggande av kränkningar och skapar en god
och trygg miljö.
–alltid ha god uppsikt över alla utrymmen och platser där barn befinner sig.
– kompetensutveckla personal bl.a. genom föreläsningar beträffande grundläggande kunskaper om hur trakasserier och annan
kränkande behandling förebyggs, upptäcks och motverkas.
– ”Livskunskapssamlingar” genomförs varje vecka med barnen. Där barnen får möjlighet att reflektera kring förhållningssätt,
värderingar, normer och relationer.
– Vårdnadshavare inbjuds till samarbete och dialog gällande arbetet mot kränkande behandling. T.ex. genom
utvecklingssamtal, föräldraråd och gemensamma föreläsningar.
Granskning/utvärdering:
*Vi har regelbunden granskning av den egna verksamhetens organisation, arbetsklimat, arbetssätt baserad på kännedom om
barnens trivsel och inflytande.
Detta gör vi genom att:
– kontinuerligt genomföra barnobservationer, internrevisioner och filma vardagssituationer och lek/samspel mellan barnen.
– i utvecklingssamtalen med vårdnadshavare ge dem tillfälle att berätta om sitt barns upplevelser, beteende och uppträdande.
–genomföra barnintervjuer, främst med de lite äldre barnen.
– i Loggböckerna på varje avdelning skrivs det ner synpunkter, klagomål och specifika händelseförlopp gällande både barn,
personal och föräldrar. Dessa redovisas 1 ggn/månad vid arbetsplatsträffarna.
Utreda/åtgärda:
*Så snart någon i verksamheten får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande
behandling föreligger skyldighet att utreda uppgifterna. Ibland är det tillräckligt att genom några frågor få händelsen klarlagd
och därigenom utagerad.
–Det första som måste ske är att få kränkningen att upphöra och förhindra att den fortsätter.
– Vårdnadshavare till barn som är inblandade informeras skyndsamt.
–Åtgärder som vidtas grundas på utredning av det enskilda fallet och riktas såväl mot den eller de som utfört kränkningen
som till det barn som blivit utsatt.
–Om det finns behov skall ett åtgärdsprogram upprättas för de barn som är inblandade i en situation med kränkande
behandling.
– Enhetschefen och var och en i personalen som misstänker att ett barn far illa eller på annat sätt behöver hjälp, stöd eller
skydd är skyldig att anmäla detta till socialnämnden.
– Alla åtgärder dokumenteras av avdelningsansvarig
MARIA - GAMLA STANS
SID 20 (21)
S TA D S D E L S F Ö RVA LT N I N G
Åtgärder för utveckling 2007
Utvecklingsområde/åtagande
Verksamhet
Åtgärder/arbetssätt
Uppföljningsmetod
Ansvarig
Fortsätta utveckla genusarbetet/Alla
avdelningar ska ha genomfört
filmanalysen innan vt-07´s utgån.
Livskunskapsstunder- EQ med
barnen/Avdelningsansvariga ska under
2007 ha färdigställt idéboken.
Praktisk matematik för små
barn/Matematikansvarig ska
färdigställa arbetsplan senast maj-07.
Teknik i vardagen/Teknikansvariga
ska färdigställa arbetsplanen.
Portfolio/Ledningsgruppen ska ha
enats om en portfoliomodell senast
maj-07.
Förbättra lekmöjligheterna
ute/Tillsatta arbetsgrupper ska ha
genomfört sina planer under vt-07.
Hemsidan utvecklas/Hemsidesansvariga ska utvärdera intranätet.
Öka kunskapen kring
adoption/Informationsskrift klar dec06, varje medarbetare ska under vt-07
vara förtrogen med innehållet.
Värdegrundsarbete/Handledning för
alla arbetslag genomförs 2007 och
föreläsningar för all personal.
Ytterligare utveckla samarbetet med
skolorna/Lokala
skolutvecklingsgrupperna fortgår trots
skilda huvudmän.
Normer & värden
Fortsatt kompetensutveckling för all personal.
Rumsobservationer.
Filmanalyser. Internrevision.
Kompetensutvecklingsansvarig samt
chef
Normer & värden
Utveckla en idébok med förslag på arbetssätt för alla
åldrar.
Presentation och revidering av
idébok
Likabehandlingsansvariga samt chef
Utveckling &
lärande
Fullfölja det påbörjade arbetet med matematik- &
räkningspärm på varje förskola
Upprätta arbetsplan för ämnesområdet teknik
Egenutvärdering,
utvecklingssamtal,
observationer & internrevision
Matematikansvariga samt chef
Utveckling &
lärande
Genomföra en gemensam modell som kan fungera för
alla åldrar
Interrevision, egenkontroll
samt utvecklingssamtal
Dokumentationsansvariga samt chef
Utveckling &
lärande
Bilda arbetsgrupper som föreslår och genomför
gårdsförbättringar
Lekobservationer
Arbetsgrupperna samt chef
Inflytande
Dataansvariga samt chef
Normer & värden
Ytterligare förbättra hemsidan för föräldrar utifrån
Föräldraråd & föräldraenkät
deras behov & våra möjligheter
Utbildning i frågor gällande adopterade barn och deras Intervjuer,
föräldrar
kompetensuppföljning &
utvärdering
Normer & värden
Arbetslagsutbildning. Handledning kontinuerligt
Chef
Samverkan
Ansvariga lärare bildar nätverk för gemensam
planering, genomförande och utvärdering
Medarbetarsamtal &
utvärdering samt psykosocial
enkät
Utvärdering av årsplan en
gång/år, föräldraenkät,
barnintervju.
Teknikansvariga samt chef
Chef &
kompetensutvecklingsansvariga
Ansvariga för förskola-skola
kontaktpersoner samt chef
SID 21 (21)
