1996, A Borg Andersson. GHP uppdaterat HT 2011
KLINISK PM
Puts och polering av composit, glasjonomer/RMGI och amalgam
Puts minskar retentionsplatser för bakterier. Släta, jämna ytor och god anslutning mellan tand
och fyllning (eller annan rekonstruktion) ger goda förutsättningar för patienten att hålla rent.
Puts är ett samlingsnamn för formgivning och ytbehandling, dvs slipning och polering.
• Slipning - innebär avverkning och utförs med abrasiva och bundna slipmedel (olika
typer av borr, strips)
• Polering - innebär ytbearbetning med fria, finare slipmedel, uppblandade till pastor.
All puts sker stegvis, från grova till successivt allt finare slipmedel. Principen är att alla repor
från ett föregående slipmedel skall ha avlägsnats innan man övergår till ett finare.
Fyllningens kondition avgör vilket steg man startar med.
Putsen kan indelas i: grovavverkning, formgivning och tilljämning.
Grovavverkning:
• Borttagande av stora fyllningsöverskott
• Spolrumsvidgning och planing av extrema prominenser på fria ytor
Formgivning:
• Syftar till att återge tanden dess ursprungliga form och skapa förutsättningar för
optimal funktion; approximalrummen bör utformas med stora spolrum, randvulsterna
vara tydliga och väl avrundade och ocklusalytan harmoniera med tandens anatomi
utan extrem fissurteckning
Tilljämning:
• Slipning och polering av färdigformade ytor
Instrument:
Rekommenderade varvtal för olika roterande instrument:
Jet-borr
80 000 - 100 000 (rött vinkelstycke)
Finirborr, små gummipolerare
10 000 - 50 000 (blått vinkelstycke)
EVA-systemet
6 000 - 10 000 (grönt vinkelstycke)
Roterande pastabärare, stora gummipolerare,
trissor
3 000 - 5 000 (grönt vinkelstycke)
• Välj instrument som så nära som möjligt svarar mot formen på tanden
• Välj så stora instrument som möjligt för att undvika att hack uppkommer
• All puts bör ske under vattenbegjutning för att kyla fyllning och tand
1
De ytor som skall putsas, indelas i:
• Ocklusalytor
• Fria ytor, dvs buckal- och lingualytor
Approximalrum, kan indelas i:
• trånga - tandtråd
• öppna - tandsticka
• vida – mellanrumsborste
Förslag till instrument- och borrval (studentklinik)
Puts av composit:
Ocklusala ytor:
• Jet 12-blad äggform
• Gummipolerare (spets)
Fria ytor:
• Jet 12-blad "taper"
• Putstrissor (coarse, medium, fine)
Approximala ytor:
• Jet 12-blad torpedform
• Putstrissor
• Putsstrips (coarse, medium, fine)
Polera vid behov med finpasta.
Puts av glasjonomer/RMGI
Efter färdigställande av fyllningen, härda med glaze, putsa och nytt lager glaze som
ljushärdas. Borrval enligt ovan (som för composit).
Finishering görs vid påföljande behandlingstillfälle med fina sliptrissor och/eller
gummipolerare under vattenbegjutning.
Om glasjonomerfyllningen gjort som provisorisk fyllning kan vaselin användas som skydd
vid härdning och puts.
Konv glasjonomer går ej att polera till högglans. Ljushärdande glasjonomer får en något
"glansigare" yta.
Puts av amalgam
Ocklusala ytor:
• Päronformad finirborr alt. Jet 12-blad äggform
• Gummipolerare (spets)
2
Fria ytor:
• Flamformad finirborr alt. Jet 12-blad "taper"
• Moore plasttrissor eller Sof-lex Snap-on (coarse, medium, fine)
• Aaba-cup eller aaba-trissa
Approximala ytor
Trånga ytor:
• Flamformad finirborr
• Sof-lex putsstrips
Öppna ytor:
• EVA diamant-tip
• Flamformad finirborr
• EVA plast-tip (pastabärare)
Vida ytor:
• Flamformad finirborr
• Moore/Sof-lex trissor
• Aaba-cup
Polera vid behov fyllningen med grov och/eller finpasta.
Att tänka på:
Innan man putsar bör man vänta vad gäller:
• Amalgam - 24 tim
• Komposit - 6-8 min, slutlig finishering efter en vecka
• Glasjonomer - 24 tim
• Ljushärdande glasjonomer - 15 min
Vid puts med trissor - var försiktig med tanke på risken för mjukdelsskador
Använd alltid vattenkylning
All puts avslutas med fluorlackning
Puts- och polerpastor
Polerpastor kan efter abrasiv förmåga indelas i grovpastor, mellanpastor och finpastor.
Exempel: Pimpsten och Prophylan blå tillhör grovpastor och Prophylan gul tillhör gruppen
finpastor.
REFERENSER
Svärdström G. Klinisk Puts. Invest Odont 1983.
Ehrnford L. De vita materialen i praktiken 2010. Kompendium.
Ehrnford L, Scholander S. Adhesiv Tandvård. 1994. Utgivare: PC Lempert AB, Step-by-Step,
Dental Educational Programs.
3
