fak ta b l a d o m s w e lo g s , Nr 2 0, AUGUSTi 2 01 4
Vad vet vi om spelproblem
i Sverige 2014?
Spelproblem är ett folkhälsoproblem
I Sverige är överdrivet spelande ett delområde inom
folkhälsopolitiken sedan 2003. Vi har därför ett folkhälso­
perspektiv på spelproblem. I korthet innebär det att spel­
problem betraktas i ett kontinuum, som tar med alla nivåer
av problem med spel om pengar, från riskspelande med
få negativa konsekvenser till spelberoende med allvarliga
skadeverkningar. Begreppet spelproblem används som ett
mer allmänt begrepp för att beskriva att någon fått sociala,
ekonomiska eller hälsomässiga konsekvenser av sitt spe­
lande.1 Swelogs använder dessutom följande begrepp:
Riskspelande som innebär att spelaren upplever några
negativa konsekvenser av spelandet.2
Problemspelande som är ett begrepp för spelande som
lett till fler eller allvarligare negativa konsekvenser och
antagligen även allvarligare problem.3
Cirka två procent av Sveriges befolkning har ett aktuellt
problemspelande. Många problemspelare går in och ut ur
problemspelandet med tiden. Spelproblem påverkar ofta
partners, barn och vänner. Därför påverkas en betydligt
större grupp människor av spelproblem än de som själva
har ett aktivt problematiskt spelande.
Problemspelare utgör en särskilt utsatt grupp i samhället.
De har oftare både sämre allmän hälsa och sämre psykisk
hälsa och är oftare socialt och ekonomiskt utsatta jämfört
med personer som inte har problem med sitt spelande.
Vi vet också att det är möjligt att förebygga problem­
spelande. Till exempel minskade andelen problemspelare
Swelogs
Swelogs, Swedish longitudinal gambling study, är en
svensk befolkningsstudie om spel om pengar och hälsa som
pågår mellan 2008 och 2015. Syftet är att ta fram kunskap
som ska användas för att utveckla förebyggande metoder
mot skadeverkningar av överdrivet spelande. De drygt 8 000
slumpmässigt utvalda personerna mellan 16 och 84 år som
deltog vid det första mättillfället kontaktas ytterligare minst
tre gånger under perioden. Grad av spelproblem definieras
med hjälp av mätinstrumentet Problem Gambling Severity
Index, PGSI.
Läs mer på www.folkhalsomyndigheten.se och
www.spelprevention.se
bland minderåriga mellan 1997/1998 och 2008/2009, vilket
sammanfaller med att åldersgränser infördes på de flesta
spelformer under den senare delen av den här perioden.
Vad utmärker riskspelande och problemspelande?
Riskspelare brukar mestadels få problem som är för­knippade
med förlorad kontroll över ekonomin, till exempel uppger
över 40 procent av riskspelarna att de har återvänt till spelet
för att vinna tillbaka förlorade pengar. Problemspelare har
ofta fler och/eller allvarligare problem med ekonomin. De
känner oftare skuld, har fått hälso­problem, behöver spela för
större och större summor pengar och många har fått kritik
av andra för sitt spelande och har lånat pengar eller
sålt ägodelar för att spela.
Läs mer om riskspelande och problemspelande i Swelogs
faktablad 13 och 14:”Vad utmärker riskspelande?” och ”Vad
utmärker problemspelande?”. Faktabladen går att ladda ner på
www.folkhalso­myndigheten.se
Behöver du hjälp med ditt
eller någon annans spelproblem?
För spelare och deras anhöriga finns en stödlinje
som går att kontakta via telefon, e-post eller chat,
www.stodlinjen.se, tel. 020-81 91 00
1. Instrumentet Problem Gambling Severity Index (PGSI) används oftast för att särskilja olika nivåer av spelproblem i befolkningsstudier. Läs mer på www.spelprevention.se
2. Riskspelande definieras som 1–eller 2 poäng på PGSI .
3. Problemspelande definieras som 3 eller fler poäng på PGSI
ISBN 978-91-7603-335-7 (print) ISBN 978-91-7603-336-4 (pdf) GRAFISK PRODUKTION: TYPOFORM
Det här faktabladet är en sammanfattning
av den kunskap som vi hittills tagit fram
i befolkningsstudien Swedish longitudinal
gambling study, Swelogs. Vi undersöker spel
om pengar, spelproblem och hälsa i Sverige ur
ett folkhälso­perspektiv genom studien som
bedrivs av Folkhälsomyndigheten och
beräknas pågå till 2015.
2
Spelande och hälsa
Ca 70 procent av Sveriges befolkning har spelat om
pengar det senaste året. Det är en minskning med 20
procentenheter sedan 1997/1998.
Den i särklass vanligaste spelformen är lotterier följt av
nummerspel, hästar och sportspel.
Andelen spelare med riskfyllt alkoholbruk är högst
bland de som spelar på spelautomater, poker och
kasino­spel (ca 40 procent, vilket kan jämföras med ca 14
procent av befolkningen).
Det är bland spelare på spelautomater, poker, kasino­
spel och tv-tävlingar som det finns lägst andel med god
­psykisk hälsa (ca 60 procent vilket kan jämföras med ca
68 procent av befolkningen).
Läs mer om spelande på olika spelformer och hälsa i
Swelogs faktablad 1–9. Faktabladen går att ladda ner på
www.folkhalsomyndigheten.se
Minderåriga spelar i alla spelformer trots att det finns
åldersgräns på 18 år på spel om pengar i Sverige. Vi har
dock sett en minskning av både spelande och problem­
spelande bland minderåriga det senaste decenniet.
Andelen problemspelare i befolkningen kvarstår på
omkring 2 procent (jämförelsen är mellan 1997/1998
till 2008/2009). Det har dock skett förändringar mellan
olika befolkningsgrupper, exempelvis har problem­
spelandet fördubblats bland män 18–24 år och ökat
bland kvinnor 45–64 år samtidigt som problemspelan­
det minskat bland minderåriga.
Det har samtidigt skett en fördubbling under samma
tidsperiod av personer som någonsin i livet har haft
allvarliga spelproblem, från 1 till 2 procent.
5 procent av befolkningen är riskspelare.
Resultaten visar på stor rörlighet in i och ut ur pro­
blemspelandet samtidigt som andelen personer som
2008/2009
2009/2010
EP I
n = 15 000
Ålder 16–84
EP II
n = 8 165
Ålder 17–85
Fördjupningsspåret
Uppföljningsspåret
Läs mer om spelproblem i rapporterna ”Spel om pengar
och spelproblem i Sverige 2008/2009” och ”Spel om pengar
och spelproblem i Sverige 2009/2010” och Swelogs faktablad
10, 12 och 17. Rapporterna och faktabladen går att ladda ner
och beställa på www.folkhalsomyndigheten.se
Skillnader mellan olika befolkningsgrupper
Spelproblem
Epidemiologiska
spåret
har problem med spel om pengar vid ett visst tillfälle
är oförändrad. På ett år tillkommer cirka 100 000 nya
problemspelare medan ungefär lika många går ur den
aktiva problemfasen. 1/5 av de nya problemspelarna är
återfall. De allra flesta av återfallen är män.
Ungefär hälften av de nya problemspelarna år 2009/2010
är kvinnor vilket, om det fortsätter, innebär att vi på sikt
kommer att se en utjämning av andelen problem­spelare
mellan könen. I Sverige och i de flesta andra länder
drabbas män av problemspelande i betydligt högre
utsträckning än kvinnor.
De nya problemspelarna spelar i genomsnitt på färre
spelformer i jämförelse med dem som har fortsatta
spelproblem.
Nästan var tionde person som spelar bingo, poker,
kasino­spel och/eller spelmaskiner är problemspelare.
2011
Schema över datainsamlingar inom ramen för Swelogs.
2012
2013
EP III
n = 7 064
Ålder 19–87
ID I
n = 2 400
Ålder 18–86
n = 578
27–85 år
Problemspelande finns i alla befolkningsgrupper men
drabbar i större utsträckning redan utsatta grupper,
som personer med lägre utbildningsnivå, lägre inkomst
och med utländsk bakgrund – trots att dessa ofta spelar
mindre än övriga befolkningen. Internationell forsk­
ning visar på liknande resultat. Det finns också en större
andel problemspelare bland ensamstående med barn,
personer som har försörjningsstöd, arbetslöshetskassa
eller som har problem med hushållsekonomin.
Vi ser liknande mönster bland nya problemspelare
(personer som blivit problemspelare det senaste året). För
män var det dock inte någon skillnad mellan utbildnings­
nivåer bland de nya problemspelarna och det var främst
2014
2015
EP IV
n ~ 7 000
Ålder 21–89
ID II
n ~ 2 000
Ålder 20–88
ID III
n ~ 2 000
Ålder 22–90
3
yngre män som blev nya problemspelare. För kvinnor är
andelen som blivit problemspelare högst bland de med
lägre utbildning och i åldersgruppen 45–64 år.
Problemspelande är vanligast bland unga män. Ungefär
var tionde man mellan 16–24 år är problemspelare.
Läs mer om skillnader mellan olika befolknings­
grupper i rapporterna ”Spel om pengar och spelproblem
i Sverige 2008/2009” och ”Spel om pengar och spelpro­
blem i Sverige 2009/2010” samt ”Överdrivet spelande och
hälsa”. Rapporterna går att ladda ner eller beställa på
­www.­folkhalsomyndigheten.se
Spelande och genus
När vi jämfört spelandet 1997/1998 med 2008/2009 ser
vi att spelmarknaden fortfarande är könskonservativ:
män spelar mer, på fler ställen, satsar mer pengar och
är oftare problemspelare än kvinnor. Män och kvinn­or
väljer i allmänhet olika typer av spel. Män väljer till
exempel ofta spel som involverar strategi samtidigt som
kvinnor i allmänhet föredrar slumpspel.
Bland män och kvinnor som spelar regelbundet och på
samma typer av spel är lika stor andel problemspelare.
Det finns ändå viktiga skillnader mellan män och
­kvinnor som spelar regelbundet. Till exempel satsar
kvinnor oftare mer än de har råd med jämfört med
män. Ett annat exempel är att kvinnorna som spelar
regelbundet slumpspel i hemmiljö (där lotter och andra
former av spel som ofta ses som mindre riskabla ingår,
men även högriskspel som olika snabba slumpspel på
internet, som nätbingo) har större risk att utveckla spel­
problem än män som spelar på samma sätt.
Inom ramen för Swelogs har ett doktorandprojekt om
genus och spel­problem genomförts. I en kommande rapport
beskrivs de huvudsakliga resultaten från avhandlingen.
Närstående och spelproblem
Vi vet att spelproblem inte bara innebär problem för den
enskilde problemspelaren. Nära var femte person, drygt
18 procent, mellan 16 och 84 år i Sverige uppger att de är
närstående till någon som har eller har haft spelproblem. Lika många män som kvinnor är närstående till någon
med spelproblem. Swelogs bekräftar resultat från andra
studier som visar att närstående till personer som har
eller har haft spelproblem har sämre hälsa, svårare social
situation och sämre ekonomi. Vi ser också att proble­
men för de som fortsätter vara närstående till någon
med spelproblem består efter ett år, medan de som inte
längre uppgav att de var närstående till någon med spel­
problem mådde bättre och fick bättre ekonomi.
Läs mer om närstående och spelproblem i Swelogs fakta­
blad nr 15. Du kan ladda ner faktabladet på www.­folkhalso­
myndigheten.se
Risk-, skydds- och återhämtningsfaktorer
för problemspelande
Kunskapen om faktorer som påverkar problemspelande
är än så länge begränsad, men Swelogs har producerat ny
kunskap på området. Eftersom Swelogs sträcker sig över
flera år har vi sett att det finns en tidsskillnad mellan fak­
torerna som presenteras här och problemspelande (för­
utom för två faktorer, där detta framgår).
Riskfaktorer
Personliga relationer är viktiga för utvecklandet av pro­
blemspelande. Bland annat innebär skilsmässa, separa­
tion och en närstående persons död en ökad risk för att
bli problemspelare.
Att spela om pengar på skoltid eller arbetstid ökar risken
för problemspelande.
TV- och datorspelande ökar risken att utveckla ett pro­
blemspelande.
Vilket eller vilka spel man spelar, och hur ofta, påverkar
risken för att utveckla ett problematiskt spelbeteende.
Personer som spelar varje månad eller oftare på spel
med hög riskpotential har betydligt högre risk att få
problem på grund av sitt spelande. Det som framför
allt utmärker ett riskfyllt spel är tiden för den enskilda
spelomgången. Ju kortare tid mellan satsning, utfall
och möjlighet att åter kunna satsa på samma spel, desto
högre riskpotential. Spel med hög riskpotential är bland
andra kasinospel, poker och spelmaskiner.
Läs mer om olika spelformers riskpotential i Swelogs
faktablad nr. 16 ”Vad gör ett spel riskfyllt?” Faktabladet går
att ladda ner på www.folkhalsomyndigheten.se
Tidigare alkohol- eller drogproblem, en otrygg uppväxt
och impulsivitet ökar risken för problemspelande senare
i livet.
Riskabla alkoholvanor ökar risken för problemspelande.
Sambanden är särskilt tydliga för dem som under året
börjat dricka riskabelt. Att dricka medan man spelar
ökar också risken för spelproblem. Särskilt tydligt sam­
band mellan problemspel och alkoholkonsumtion finns
för spelmaskiner.
Tidigare spelproblem ökar sannolikheten för att få spel­
problem på nytt (dvs. att få återfall).
Tron på att ens spelande ger en ökad inkomst har också
en påverkan på risken att utveckla ett problemspelande.
Vi vet inte ännu om föreställningen uppkommer innan,
under eller efter att man utvecklar ett problemspelande.
Inom ramen för Swelogs genomförs en fördjupningsstudie.
I fördjupningsstudien följer vi ett urval ur Swelogs på drygt
2000 personer mellan 2011 och 2015. Huvudsyftet med fördjupningsstudien är att identifiera risk-och skyddsfaktorer
för spelproblem. Läs mer på www.folkhalsomyndigheten.se
4
Försämrad psykisk hälsa under det senaste året ökar
risken för problemspelande.
Skyddsfaktorer
Att ha vänner som tycker att spel är oviktigt samvarierar
med lägre risk för problemspelande. Vi vet inte ännu om
detta uppkommer innan, samtidigt som eller efter det att
man får problem med sitt spelande.
En god allmän hälsa skyddar mot att utveckla problem­
spelande.
009
2008/2
Spel om pengar
och spelproblem
i Sverige 2009/20
fhi@s
trd.se
www.f
hi.se
Spel o
och sp m pengar
i Sveri elproblem
10 Huvud
ge 20
08/20
s ettårsuppföljnin
result
g befol
at frå
Resultat från Swelog
R 2010
swelogs , swedish
longitud inal
R 2010:
23
gambling study
ISSN
1651-8
ISSN 1651-8624
ISBN 978-91-7521-036
-0
ISBN 978-91-7521-037- (pdf)
7 (print)
kning
: 23
R 2012:04
fhi@strd.se
www.fhi.se
i Sverige
Statens folkhälsoinstitut
Distributionstjän
st
120 88 Stockholm
oblem
ISSN 1651-8624
ISBN 978-91-7521-115-2 (pdf)
ISBN 978-91-7521-116-9 (print)
spelpr
s
Distri folkhälsoins
bution
stjäns titut
120 88
t
Stock
holm
gar och
Resultat från Swelogs fördjupningsstudie
Staten
R 2012 : 04
R 2013:07
fhi@strd.se
www.fhi.se
Spel om
pen
Risk- och skyddsfaktorer för
problemspelande
10
Statens folkhälsoinstitut
Distributionstjänst
120 88 Stockholm
för bättre hälsa.
i Sverige 2009/20
sk litter
En systemati
förmedlar kunskap
och spelproblem
spelande
Överdrivet
och hälsa aturöversikt
ut utvecklar och
Sedan
1999
har vi
spelb
på State
eroe
ns folkh
utveckla nde och dess
älsoinstit
spelandetförebyggande sociala kons
ut
ekvenser i uppdrag
som påve s omfattnin metoder behö
att motv
i
g, vilka
erka
vs blan Sverige. För
rkar om
att
man blir som är mest d annat
kunskap kunna
beroende
drab
Forsknin
gsprojekt
av spel bade och vilka om
initierade
eller inte.
et Swed
faktorer
s 2008
i Sver
med syfteish Longitudi
ige.
nal Gam
att
ningsmät Denna rapp
bling
ort pres få fram aktu
ningen
ell kuns Study, SWE
genomför enterar
kap om
LOG
resultate
d nove
Rapporten
spelandet S,
n från
mber
den först
2008
politiker vänder sig
till augu
a
i
sti 2009 befolkpersoner intresserade första hand
.
till forsk
av områ
som
anhöriga
i sitt
are,
det
och andr arbete möte men kan även sakkunniga
och
r pers
a intre
oner med vara av intre
sserade.
Statens
sse för
spelp
folkhälsoin
roblem
stitut
eller dera
utvecklar
s
och förm
edlar kuns
kap för
bättre
hälsa.
Spel om pengar
Rapporten vänder
sig i första hand
till forskare, sakkunniga
politiker intresserade
och
av området, men
kan även vara av
personer som i
intresse för
sitt arbete möter
personer med spelproblem
anhöriga och andra
eller deras
intresserade.
Statens folkhälsoinstit
R 2013:07
går att ladda ner eller beställa på www.folkhalsomyndigheten.se
Statens folkhälsoinstitut utvecklar och förmedlar kunskap för bättre hälsa.
Sedan 1999 har
vi på Statens folkhälsoinst
spelberoende och
itut
dess sociala konsekvense i uppdrag att motverka
utveckla förebyggande
r i Sverige. För att
kunna
metoder behövs
bland annat kunskap
spelandets omfattning,
om
vilka grupper i samhället
och vilka faktorer
som är mest drabbade
som påverkar om
man blir beroende
av spel eller inte.
Forskningsprojektet
Swedish longitudinal
initierades 2008
gambling study,
med syfte att få
Swelogs,
fram aktuell kunskap
i Sverige. Denna
om spelandet
rapport presenterar
resultaten från ettårsuppföljn
i Swelogs befolkningss
tudie.
ingen
Risk- och skyddsfaktorer för problemspelande
Nästan 20 procent av riskspelarna och 40 procent av
problemspelarna instämmer helt eller delvis i att spel om
pengar är bland det roligaste som finns. Av de som spelar
utan några problem instämmer 4 procent på samma fråga.
Det verkar som att ju roligare man tycker det är att spela
desto mer negativa konsekvenser upplever man.
Läs mer om ”lyckliga spelare” i Swelogs faktablad nr. 11 som
Swedish longitudinal gambling study (Swelogs) initierades 2008 för
att få mer aktuell kunskap om spelande och problemspelande i Sverige.
Denna rapport presenterar resultaten från den första datainsamlingen
i fördjupningsdelen av Swelogs. Fördjupningsstudien undersöker
framförallt risk-, skydds- och återhämtningsfaktorer för problemspelande. Studien beskriver också relationen mellan problemspelande
och en mängd olika faktorer som har att göra med individen; demografi,
socioekonomi och spelets sammanhang samt motivationen för att
spela.
R 2012 : 06
Är spel det roligaste som finns?
Sedan 1999 har vi på Statens Folkhälsoinstitut i uppdrag att motverka
skadeverkningarna av överdrivet spelande i Sverige. För att kunna
utveckla förebyggande metoder och strategier behövs bland annat
kunskap om risk och skyddsfaktorer för problemspelande.
och hälsa
i rapporten ”Risk- och skyddsfaktorer för problemspelande”
och i rapporterna ”Spel om pengar och spelproblem i Sverige
2008/2009” och ”Spel om pengar och spelproblem i Sverige
2009/2010” Rapporterna går att ladda ner eller beställa på
www.folkhalsomyndigheten.se
Vill du veta mer?
t spelande
Överdrive
Faktorer som påverkar möjligheten till återhämtning
Att inte haft alkohol- eller drogproblem eller tidigare
spelproblem kan underlätta återhämtningen från pro­
blemspelande.
Skilsmässa eller separation kan minska sannolikheten
för återhämtning.
Läs mer om faktorer som påverkar problemspelande
På vilket sätt påverkar risk- och skyddsfaktorerna i olika
miljöer och sammanhang? Påverkar normalisering av
spel om pengar (exempelvis olika spelkulturer kring
poker) utvecklingen av spelproblem i en riskgrupp?
Hur samverkar individuella faktorer med faktorer i den
närliggande miljön och med större samhällsstruk­turer?
Kan exempelvis tillgänglighet till olika spelformer
påverka utvecklingen av spelproblem?
På vilket sätt förebyggs problemspelande effektivt?
Hur kan man göra olika spelformer mindre riskfyllda?
ISBN
624
1-7257
978-9
-768-8
swe log
sstud n SWELOG
ie
S
s , swe
dish
lon
gitu
din al
gam
blin
09
g stu
dy
Du kan läsa mer om spel om pengar, spelproblem och
hälsa i Sverige i våra rapporter och faktablad. Du kan
ladda ner dem eller beställa dem på vår webbplats
www.folkhalsomyndigheten.se Du kan också läsa mer
på vår kunskapswebbplats www.spelprevention.se
Behöver du hjälp med ditt
eller någon annans spelproblem?
För spelare och deras anhöriga finns en stödlinje
som går att kontakta via telefon, e-post eller chat,
www.stodlinjen.se, tel. 020-81 91 00
Vad vet vi inte lika mycket om?
Här nämner vi några av de områden där det finns kunskaps­
luckor:
Vilka skadeverkningar ger spelproblem på kort och lång
sikt och ser dessa olika ut i olika befolkningsgrupper?
Hur ser sambanden ut i ett längre tidsperspektiv? Ett
längre tidsperspektiv behövs för att veta mer om, och bli
säkrare på, vilken roll olika risk-, skydds- och återhämt­
ningsfaktorer spelar.
Solna Nobels väg 18, 171 82 Solna Östersund Forskarens väg 3, 831 40 Östersund.
www.folkhalsomyndigheten.se
