Kvalitetsredovisning
2008/2009 för
Hovstaskolan inkl
fritidshem
Skolnämnd nordväst
Innehållsförteckning
1. Inledning
2. Sammanfattning
3. Åtgärder enligt föregående års kvalitetsredovisning
4. Förutsättningar
5. Resultat
6. Läroplansmål – Normer och värden
7. Läroplansmål – Kunskaper
8. Läroplansmål – Elevernas ansvar och inflytande
9. Läroplansmål – Skola och hem
10. Läroplansmål – Övergång och samverkan
11. Läroplansmål – Skolan och omvärlden
12. Läroplansmål – Bedömning och betyg
2
1. Inledning
Presentation av skolan
Hovstaskolan är en F-6 skola i norra delarna av Örebro kommun. Skolan, som byggdes 1976,
har fyra fritidshem, varav tre finns i huvudbyggnaden. Det fjärde är inrymt i Lunds gård, som
är en del av den ursprungliga bebyggelsen i Hovsta. Upptagningsområdet är Hovsta
villasamhälle och omkringliggande landsbygd. Endast ett fåtal arbetsplatser finns i samhället,
vilket medför att omsorgsdelen i vårt uppdrag, fritidshemmen, är viktig. Skolan ligger nära
skog, sjö och öppna landskap. Denna närhet ger förutsättningar för att använda naturen flitigt i
undervisningen.
Beskrivning av verksamheten
Skolan har 390 elever varav ca 220 är inskrivna i skolbarnsomsorg. Eleverna är fördelade på 16
undervisningsgrupper. Personalen består av 50 personer uppdelade på kategorierna: Lärare,
förskollärare, fritidspedagoger, elevhälsopersonal, administrativ personal och ledning. Skolans
ledning består av rektor, biträdande rektor och skolans ledningsgrupp. Samarbete sker i Team
Hovsta med Hovsta förskolor samt Dylta skolor och förskolor. Skolans vaktmästare har sin
arbetsledning i teamet. Dessutom finns skolmåltids-personal och lokalvårdare som har sin
arbetsledning på annat håll.
Organisationen bygger på tre enheter: Lunden, Trädet och Gnistan, med visst självständigt
ansvar för ekonomi, kompetensutveckling, läromedel, friluftsverksamhet mm. Enheterna leds
av arbetslagsledare, som ingår i skolans ledningsgrupp. På skolan finns förskoleklassverksamhet, årskurserna 1-6 och fritidshem. Personalen är organiserad i sju arbetslag.
På Hovstaskolan lägger vi kunskapsuppdraget i fokus. Vi lägger även stor vikt vid olika
hälsofrämjande åtgärder. Internationalisering, natur och miljö, kultur och traditioner är viktiga
inslag i undervisningen. En av enheterna erbjuder montessoriinspirerad undervisning.
Vision
Alla elever utvecklas och känner växandets glädje samt får tillfredsställelse i att göra framsteg,
övervinna svårigheter och ta ansvar. Varje elev möts med respekt och förståelse för sin person
och sitt arbete. Hovstaskolan är en plats med en levande social gemenskap som skapar
trygghet, vilja, beslutsamhet, nyfikenhet, kreativitet och en lust att lära. Skolans måltankar är:
Kreativitet – Lust att lära – Ansvarstagande – Respekt – Trygghet
Rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen
På skolan utvärderas Verksamhetsplanen kontinuerligt av arbetslagen och skolledningen. All
personal har ansvar för att utvärdera olika områden, vilket tydligt visas i Verksamhetsplanen.
Utvärderingarna ligger till grund för arbetet med Kvalitetsredovisningen. Ledningsgruppen
hjälps åt att sammanställa utvärderingarna och rektor och biträdande rektor skriver
Kvalitetsredovisningen.
Hovstaskolans styrdokument
Lokal skolplan
Verksamhetsplan
Nationella och lokala kursplaner
Likabehandlingsplan
Skolans hemsida: www.orebro.se/hovstaskolan
3
2. Sammanfattning av läsåret 2008/2009
Skolans mål för 2008/2009 gällande ”Normer och värden” var att Hovstaskolans
likabehandlingsplan skulle vara väl förankrad i samtliga målgrupper. Vi anser att vi där har
kommit långt. På livskunskapslektionerna, som är schemalagda i skolans samtliga klasser,
arbetar vi intensivt med likabehandlingsfrågor. På föräldramöten och i skolrådet har vi lyft fram
likabehandlingsplanen och påtalat vikten för föräldrar att sätta sig in i denna. För att underlätta
för föräldrarna har vi också till alla vårdnadshavare distribuerat en övergripande
sammanfattning av planen, samt publicerat den i sin helhet på Hovstaskolans hemsida. Vi har
satsat på att utbilda personal i SET (social emotionell träning) och kommer att satsa på att
utbilda ytterligare personal i detta arbetssätt. Vi har gått ut med en enkät till samtliga elever och
vårdnadshavare på Hovstaskolan för att undersöka om brukarundersökningens (Pilen enkätens)
resultat 2008 är representativt för hela skolan. Vi tycker att det är viktigt eftersom det var få
elever i de klasser som tillfrågades och svarsfrekvensen var låg. Enkäten ger ett tillfredställande
resultat vad gäller området ”normer och värden”, där eleverna tycker sig ha kompisar i skolan
och att de tycker att pojkar och flickor behandlas lika av personalen i skolan och på fritids.
Utvärderingen av hälsosamtal som genomförts med eleverna visar att de är nöjda med dessa
och att de tycker att samtalen är viktiga.
Skolans mål gällande ”Kunskaper” var att en större del av Hovstaskolans elever i årskurserna 3
och 5 skulle nå målen i matematik och svenska, samt för årskurs 5 även engelska.
Genom att jämföra resultaten av kunskapsmålen från förra året för år 3 och år 5 i svenska och
matematik, samt för år 5 även engelska med årets måluppfyllelse, kan vi konstatera att den
totala måluppfyllelsen har ökat bland flickor och pojkar i år 3 i svenska. För pojkarna i år 3 har
den även ökat i matematik. I år 5 har den totala måluppfyllelsen ökat för flickorna i alla ämnen,
svenska, matematik och engelska men minskat för pojkarna. Anledningen till detta är att det
finns en grupp elever bland pojkarna som är i stort behov av särskilt stöd.
Vi har under året fortsatt vår satsning på ämnet matematik för att göra ämnet mer laborativt och
konkret. Vi ingår även i projektet ”Kultur för lust och lärande” där de estetiska lärprocesserna
är i fokus. De diagnosverktyg, som vi har börjat använda i samtliga årskurser i svenska och
matematik ger pedagogerna tydlig kunskap om var eleverna befinner sig och vilket stöd de
behöver för att kunna utvecklas på ett optimalt sätt.
Enkätundersökningen som vi genomfört visar ett mycket gott resultat när det gäller elevernas
svar på om de upplever sig få tillräckligt stöd och hjälp i skolan, samt om deras lust att lära
stimuleras i skolan. När det gäller arbetsro på lektioner visar enkäten ett bättre resultat detta
läsår än föregående. En större del av eleverna känner sig delaktiga i sin tid på skola och fritids,
jämfört med föregående år. Enkäten visar också att eleverna känner sig nöjda med sin
individuella utvecklingsplan. De individuella samtalen har gjort att eleverna känner sig mer
medvetna omkring sitt eget lärande. Under nästa verksamhetsår kommer vi att vidareutveckla
diagnosverktygen och genomföra diagnoserna varje termin i varje årskurs för att kunna sätta in
rätt stöd till eleverna. Detta är ett led i den räkna, läsa, skriva-garanti, som varje elev
garanteras. Vi kommer också att intensifiera arbetet med kursplanerna i personalgruppen.
Naturen används också flitigt på skolan och varje år utbildas flera pedagoger i
utomhuspedagogik, för att vi på ett mer medvetet sätt ska kunna använda naturen som
läromedel. Under 2009/2010 kommer vi även att starta en miljögrupp, som i första hand ska
arbeta med ”hållbar utveckling” på skolan.
En trivselenkät har framarbetats av fritidspedagogerna på skolan där barnen bland annat
tillfrågas om det finns en lugn plats för dem att gå till på fritidshemmet. Att alla barn ska ha
möjlighet till lugn och ro på fritidshemmen har personalen säkerställt genom att se till att det
finns en plats som uttalat är en sådan, exempelvis ett speciellt rum, som barnen känner till.
Trivselenkäten som alla fritidshemsbarn svarat på, visar att barnen upplever att det finns
möjlighet till lugn och ro på fritids.
4
Skolans mål inom området ”Elevernas ansvar och inflytande” var att en större andel av
eleverna skulle känna att de är delaktiga och har inflytande över sin tid i skolan och på
fritidshemmet. I enkätundersökningen ser vi att detta har ökat. Eleverna känner framför allt att
de i och med de individuella samtalen och planeringarna har mer kunskap om målen, var de
befinner sig i förhållande till dessa och att de också kan påverka vägen fram till målen på ett
bättre sätt. Vi kommer att fortsätta satsa tid till individuella samtal med eleverna och utveckla
dessa under 2009/2010. Eleverna blir alltmer delaktiga i klassråd, elevråd och i skolans matråd,
där vi lägger vikt vid att inskola dem i demokratifrågor.
Skolans mål gällande området ”Skola och hem” var att en större andel vårdnadshavare skulle
känna delaktighet och inflytande i skolans verksamhet. Varje skolråd startar med en halvtimme
på enheterna, där enhetens föräldrar möter elever och personal gällande för enheten specifika
frågor. Därefter samlas alla klassombud och personalen och diskuterar det som föräldrarna och
elever tycker är viktigt. Deras frågor får allt större plats och informationsdelen har krympt.
Denna går istället ut via hemsida, veckomeddelanden eller i informationsblad från rektor. Den
enkät som vårdnadshavarna svarade på 2009 visar att en större andel av dessa är nöjda med den
information de får från skolan samt det inflytande de anser sig ha. När det gäller
fritidsverksamheten har vi dock fått ett sämre resultat än förväntat vad det gäller delaktighet
och inflytande. En stor andel av vårdnadshavarna anser sig ha god information angående
barnets utveckling i skolan men tycker att de inte får tillräckligt med information om barnets
utveckling i fritidshemsverksamheten. Detta område måste vi arbeta med att förbättra under
2009/2010.
Skolans mål gällande ”Övergång och samverkan” var att samarbetet med förskolorna i Hovsta
och Lillåns 7-9 skola skulle utvecklas och att barnens upplevelser av en aktiv fritid på
fritidshemmen skulle öka. Hovstaskolan når målen uppsatta för verksamheten vad gäller detta
område. Samverkan mellan teamets alla skolor, Dylta skolor, Lillåns skolor och Hovstaskolan,
har under läsåret skett i slöjd, matematik och naturorienterande ämnen. En gemensam kursplan
F-9 är klar i matematik och planen i naturorienterande ämnen är under arbete.
Överlämnandesamtal både mellan förskolan/skolan och mellan F-6 och 7-9 har fungerat
mycket bra. Mellan Hovstaskolan och Lillåns 7-9skola har vi haft både gruppsamtal och
individuella överlämnanden. Samverkan sker även mellan förskolan och skolan. Enligt
enkätundersökningen som vi genomfört om trivsel på fritids meddelar det största antalet barn
att de trivs och att de har en aktiv fritid där. Under läsåret 2009/2010 kommer vi i första hand
fortsätta vårt arbete med en ökad samverkan med 7-9 skolan, inom samtliga ämnen, gällande
bedömning och betyg. I övrigt kommer vi att fortsätta med de arbeten vi startat inom detta
område.
Skolans mål gällande ”Skolan och omvärlden” var att eleverna på skolan ska tränas i att kritiskt
granska fakta och se konsekvenser av olika val. Det var också att eleverna skulle få en viss
inblick i omvärldsfrågor och närsamhällets arbets-, förenings-, och kulturliv. Hovstaskolan når
målen uppsatta för detta område. Dock har inte arbetet med entreprenörskap förstärkts. Under
2009/2010 tänker vi försöka nyttja vårdnadshavares kompetenser och profession i
verksamheten.
Skolan mål gällande ”Bedömning och betyg” var att skolan ska ha fungerande rutiner gällande
de skriftliga omdömena. De skriftliga omdömena har utarbetats i svenska, matematik och
engelska. Vi har även på skolan valt att ge omdöme i de sociala strävansmålen. Vi anser oss ha
en god uppfattning om elevernas kunskapsnivå. Under läsåret 2009/2010 kommer vi fortsätta
att utveckla de skriftliga omdömena. Omdömen ska ges i alla ämnen och vi kommer att behöva
fortsätta diskussioner om gemensamma bedömningsformer och språk.
5
3. Åtgärder enligt förra årets Kvalitetsredovisning
Arbetet med förra årets åtgärder har varit tillfredställande. Vi anser att det målmedvetna arbetet
med att satsa på kärnämnen , hälsofrämjande arbete och delaktighet på alla nivåer har gett ett
gott resultat. Vi anser att läget är bättre nu än 2007/2008 och att vi nått målen mycket bra.
Åtgärderna enligt förra årets kvalitetsredovisning finns beskrivna i Verksamhetsplanen för
2008/2009, som finns att tillgå på Hovstaskolans hemsida.
4. Förutsättningar
Tabell med nyckeltal för de två senaste åren – gemensam för Örebro kommun
- Verksamhetsstatistik (15/10)
- Personalstatistik (15/10)
- Modersmålsundervisning/studiehandledning grundskola (15/10)
Verksamhet (statistik 15/10)
Antal barn förskoleklass
Antal barn (6-12 år) inskrivna på fritidshem
Antal elever skolår 1-9
2008/2009
F
P
36
29
91
135
140
181
2007/2008
F
P
36
19
81
137
147
188
Personal (statistik 15/10)
2008/2009
2007/2008
Antal anställda per verksamhetschef*
49
50
Varav personal i F-klass, grundskola, fritidshem**
43
45
Varav personal i förskola**
* kan tas ur oktoberstatistik för de rektorer som enbart har grundskoleansvar
** fördela antalet anställda i dessa kolumner
Personal (statistik 15/10)
2008/2009
Antal lärare/100 elever (årsarbetare)
6,8
Antal pedagoger/100 elever (årsarbetare)
7,6
Antal lärare som är behöriga i de ämnen de undervisar i *
18
* Undervisar mer än 75% i ämnen som de har behörighet i
2007/2008
6,6
9,5
-
Modersmålsundervisning och studiehandledning
2008/2009
2007/2008
på modersmål
F
P
F
P
Andel elever (skolår 1-9) berättigade till
12%
8% 10,2% 9%
modersmålsundervisning
Andel elever (skolår 1-9) som erhåller
65% 71%
modersmålsundervisning *
Andel elever (skolår 1-9) som erhåller studiehandledning
0
0
1elev 1elev
på modersmål *
* Andelen beräknas på antalet elever som är berättigade till modersmålsundervisning
6
5. Resultat
Kunskapsresultat (statistik vårtermins slut)
Måluppfyllelse skolår 3 *
Antal elever som uppnått målen i matematik år 3
Andel elever som uppnått målen i matematik år 3
2008/2009
F
P
21/26 27/28
81% 96%
Antal elever som uppnått målen i svenska/SVA år 3
23/26 27/28
Andel elever som uppnått målen i svenska/SVA år 3
88% 96%
* Bedömningen ska göras på elevens totala
måluppfyllelse i ämnet inte bara de nationella proven
2007/2008
F
P
22/26 29/33
85% 89%
20/26
77%
29/33
89%
Måluppfyllelse skolår 5 *
Antal elever som uppnått målen i engelska år 5
Andel elever som uppnått målen i engelska år 5
2008/2009
F
P
18/19 22/28
95% 79%
2007/2008
F
P
26/29 22/25
90% 88%
Antal elever som uppnått målen i matematik år 5
Andel elever som uppnått målen i matematik år 5
19/19 24/28
100% 86%
25/29
86%
22/25
88%
Antal elever som uppnått målen i svenska/SVA år 5
Andel elever som uppnått målen i svenska/SVA år 5
19/19 22/28
100% 79%
25/29
86%
22/25
88%
Antal elever som uppnått mål i alla ämnen år 5
18/19 21/28
Andel elever som uppnått mål i alla ämnen år 5
95% 75%
* Bedömningen ska göras på elevens totala
måluppfyllelse i ämnet inte bara de nationella proven
21/29
72%
22/25
80%
7
6. Läroplansmål – Normer och värden
Skolplanemål: Likabehandlingsplaner ska grundas på väl beprövade och utvärderade
metoder. Nolltolerans mot kränkande behandling ska råda. Vetenskapligt grundade
arbetsformer mot mobbning ska användas.
I alla grundskolor ska utbildning i värdegrundsfrågor erbjudas personal, föräldrar och
elever.
Programnämndsmål: Inte formulerat som mål utan som uppdrag – Alla enheter
arbetar med likabehandlingsplaner där elever, personal samt föräldrar aktivt
deltar i arbetet och är överens om de värderingar som är grunden i trygghetsarbetet
Driftnämndsmål: Redovisa antal fall av mobbning och annan kränkande behandling där
skolornas trygghetsteam varit inkopplade. Förskolan och skolan får uppdraget att fördjupa
samarbetet för att förverkliga en tydlig pedagogisk samsyn i lärande och värdegrundsfrågor – den röda tråden.
Mål
I juni 2009 är Hovstaskolans Likabehandlingsplan, vilken grundar sig i att vi
aktivt tar ställning mot alla former av kränkande behandling,
väl förankrad bland elever, personal samt föräldrar.
Processen
Under året aktualiserades likabehandlingsplanen och ”Farsta-metoden” i arbetslagen, på
skolrådet och i ”Aktuellt från skolan”.
Likabehandlingsplanen sammanfattades i en version som eleverna förstår. Den gavs ut i en
övergripande sammanfattning till alla vårdnadshavare.
Organisationen Friends utbildade kamratstödjare och personal under höstterminen 2008.
Ämnet Livskunskap är schemalagt som skolans val i alla klasser.
Via hemsidan har vi informerat föräldrar om aktuella föreläsningar gällande värdegrundsfrågor.
Kamratgrupp/faddergruppsarbete har genomförts för att skapa samhörighet mellan åldrarna.
Enkätundersökning gällande arbetsro på lektioner, möjlighet till lugn och ro på fritidshem,
likabehandling av pojkar/flickor, lust att lära och trivsel i skolan har genomförts.
Schemalagda hälsosamtal för samtliga elever i årskurs 6 har genomförts.
2 personal har utbildats till SET-handledare.
Utbildning i ICDP har genomförts.
Likabehandlingsplanen har presenterats i arbetslagen och för vårdnadshavare på skolråd.
8
Resultat
Vi har uppnått samtliga mål uppsatta för verksamheten förutom ett gällande
Likabehandlingsplanen som ytterligare behöver förankring i elevgrupperna.
Vi har mätt resultatet med hjälp av utvärderingar i arbetslagen och elevgrupper, samt genom en
enkätundersökning.
Enkäten ger ett tillfredsställande svar vad gäller ”kompisar i skolan och på fritids”,
”likabehandling pojkar flickor i skolan och fritids”.
Trygg Miljö-gruppen upplever att Hovstaskolan har en trygg miljö för barnen utan några större
problem med mobbning eller allvarliga kränkningar.
Analys
Framgångsfaktorer
Tryggmiljögruppen har schemalagt tid varje vecka för att ha kontroll på nuläget på skolan.
Personalen har nu en mycket bättre struktur och kontinuitet i arbetet med att förebygga och
upptäcka mobbing och annan kränkande behandling.
Kamratstödjararbetet har stärkts genom av att Friends utbildat våra elever, istället för att
personal ur verksamheten utbildat eleverna.
Den förenklade formen av Likabehandingsplanen gör den mer tillgänglig för vårdnadshavare.
Livskunskapsämnet som äger rum i fadder-/trygghetsgrupper ger positiva effekter när de äldre
eleverna ansvarar för de yngre.
Utvärderingen av hälsosamtalen visar att eleverna är nöjda med samtalen och anser att de är
viktiga.
Hinder
Arbetet med Likabehandlingsplanen som riktas mot eleverna måste ytterligare stärkas.
Bedömning
ej godtagbar
godtagbar
bra
mycket bra
X
Åtgärd
En förenklad version av Likabehandlingsplanen som riktar sig till elever behöver förankras.
9
7. Läroplansmål - Kunskaper
Skolplanemål: I förskoleklassen ska olika slags arbetsformer från skola och
förskola kombineras. Alla elever ska i skolår 3 kunna läsa, skriva och räkna. I de fall som
tillräckliga kunskaper inte erhållits ska eleven vara garanterad att adekvata åtgärder sätts
in. Alla elever ska ges möjlighet att uppnå målen i skolans alla ämnen i skolår 5 och 9.
Kunskapen om hållbar utveckling ska förstärkas och finnas med i vardagsarbetet i
samtliga skolformer. Inslagen av ekologisk mat ska öka.
Särskolan ska stärka arbetet för att höja elevernas teoretiska och praktiska kunskaper,
samt arbeta för att elevernas självbild stärks. Eleverna i särskolan ska ges möjlighet att
utifrån sina förutsättningar delta i grundskolans undervisning.
Antalet lärare som är behöriga i de ämnen de undervisar i ska öka.
Programnämndsmål: Andelen elever som lämnar grundskolan med kunskaper som ger
behörighet till gymnasiestudier på nationella program ska öka.
Driftnämndsmål: Förskolan och skolan får uppdraget att fördjupa samarbetet för att
förverkliga en tydlig pedagogisk samsyn i lärande och värdegrundsfrågor – den röda
tråden.
Mål
I juni 2009 når en större andel av Hovstaskolans elever i årskurs 3 och
årskurs 5 kunskapsmålen i matematik och svenska samt för årskurs 5 även
engelska.
Processen
Personal från förskola och skola fortsätter samarbetet i Förskola-Skola-gruppen, där en grupp
nu har bildats för en mer övergripande blick i samarbetet mellan förskola, förskoleklass och
skola.
Denna grupp träffas regelbundet under året.
Diagnoser har genomförts i förskoleklass och årskurs 1 och 2 i svenska. Nationella prov har
genomförts i årskurs 3 och årskurs 5. Diagnoser genomförs löpande i årskurs 3 till 6 i
matematik och engelska. Specialpedagog har arbetat fram diagnosmaterial i ämnet svenska.
En satsning har skett i de lägre åldrarna genom punktinsatser gällande matematik och svenska
under begränsad tid utifrån behov.
Fritidspedagogerna kompletterar skolan utifrån sin yrkeskompetens.
Individuella samtal har genomförs i alla klasser, dock ej tre med varje elev per termin, vilket är
målet. I några klasser har fler samtal än tre genomförts.
Under året har fortbildning genomförts i läsförståelse och läsglädje, samt en studiecirkel i
läsinlärning.
Matematiksatsningen som påbörjades under 2006 har fortsatt under året. Samarbete sker mellan
Team Lillån och Team Hovsta/Dylta.
10
Klasslärare har påtalat, på föräldramöten och utvecklingssamtal, vikten av föräldraengagemang
i barns inlärning, framförallt deras betydelse vid stimulans av läsintresse och läsförmåga.
Kunskapsprofiler har upprättats för samtliga elever efter genomförda nationella prov i årskurs 3
och årskurs 5. Åtgärdsprogram är upprättade för de elever som ej uppnått målen.
Ett underlag till utvecklingssamtalen är framarbetat av fritidspedagogerna för att ge en tydligare
bild av barnets hela dag främst gällande den sociala utvecklingen.
Enkätundersökning gällande arbetsro på lektioner, möjlighet till lugn och ro på fritidshem,
likabehandling av pojkar/flickor, lust att lära och trivsel i skolan har genomförts.
Fyra utomhuspedagoger har utbildats i utomhuspedagogik och en handlingsplan med tips och
idéer för ämnet har utarbetats.
Ett samarbete med kulturskolan har inletts för att utveckla och integrera estetiska lärprocesser.
Miljögrupp finns, skolan källsorterar.
Vi beställer ekologiska varor så långt det ekonomiskt är möjligt på fritidshem och i skolkök.
Resultat
Enkäten visar ett mycket gott resultat när det gäller elevernas svar på om de upplever sig få
tillräckligt stöd och hjälp i skolan, samt om deras lust att lära stimuleras i skolan.
När det gäller arbetsro på lektioner visar enkäten ett bättre resultat detta läsår än föregående
(Pilen-enkäten).
Den totala måluppfyllelsen är mycket hög för både flickor och pojkar i år 3. Flickorna i år 5
har en hög måluppfyllelse. Däremot har pojkarnas måluppfyllelse minskat något.
I förskoleklassen kombineras olika slags arbetsformer från skola och förskola.
Kunskapen om hållbar utveckling har förstärkts.
Analys
Framgångsfaktorer
Diagnoser och nationella prov har genomförts. Samarbetet mellan klasslärare vid analys och
rättning av dessa har bidragit positivt vid upprättandet av kunskapsprofiler.
20 procents extra resurstjänst har tillsatts för att arbeta med de elever som ej uppnådde målen i
årskurs 5 år 2007/2008.
Hinder
Stöd ges främst till de elever som har störst behov. Det saknas personal för att täcka alla de
individuella pedagogiska och sociala behov som finns.
Problem att hitta tider för de individuella samtalen. Obehörig personal får ibland täcka upp i
klasserna.
Bedömning
(Mät ut på skalan hur ni bedömer måluppfyllelsen för skolans totala kunskapsutveckling)
i låg grad
delvis
i hög grad
X
helt
11
Åtgärd
Diskussioner måste föras om hur de individuella samtalen ska kunna genomföras oftare och på
ett ännu bättre sätt.
Personalen ska prioritera arbetet med kursplanemålen.
Enkäten för fritidspedagogernas omdöme av elevens sociala utveckling utifrån de sociala målen
skall utvecklas och revideras.
Hela verksamheten skall källsortera i större utsträckning. Möjligheter till detta utreds i
miljögruppen.
12
8. Läroplansmål – Elevernas ansvar och inflytande
Skolplanemål: Barn och elever ska ges möjlighet till inflytande i verksamheterna i enlighet
med FN:s barnkonvention.
Programnämndsmål: Inte formulerat som mål utan som uppdrag - Verksamheten
ska ta initiativ till att öka elevers engagemang och inflytande över sitt eget lärande.
Verksamheten ska utformas så att varje barns och elevs förutsättningar att växa,
lära och utvecklas tillgodoses.
Mål
I juni 2009 anser en större andel av Hovstaskolans elever att de är delaktiga
och har inflytande över sin tid i skolan och på fritidshemmet.
Processen
Individuella planeringssamtal förs mellan lärare och elev.
Alla elever har en tydlig och aktivt använd skriftlig individuell utvecklingsplan.
Eleverna deltar efter förmåga vid planeringen av arbetsområden och fritidshemsaktiviteter.
Utvärderat genom enkät.
Möten med barnen på fritidshemmen genomförs en gång per månad där gemensamma
aktiviteter diskuteras.
Klassråd genomförs varje vecka i alla klasser.
Elevråd genomförs varje månad på alla enheter med frågor som elevrådet prioriterar som
angelägna. Elevråden följs upp av rektor.
Matråd genomförs en gång i månaden.
Kamratstödjarna är aktiva i verksamheten för en trygg och trivsam skolmiljö.
Resultat
Resultatet från enkäten visar att en större del av eleverna känner sig delaktiga i sin tid på skola
och fritids, jämfört med föregående år.
Enkäten visar också att eleverna känner sig nöjda med sin individuella utvecklingsplan. De
individuella samtalen har gjort att eleverna känner sig mer medvetna omkring sitt eget lärande.
Analys
Framgångsfaktorer:
Elevrådsrepresentanterna närvarar på skolråden för att skapa en dialog mellan elever, personal
och föräldrar.
Positivt med samma dagordning för klassråd och elevråd. Att mötena är regelbundna främjar
elevernas möjligheter att påverka.
Kontinuerliga utvärderingar med eleverna genomförs.
Elevernas IUP och utvecklingssamtalet bidrar till att öka deras inflytande.
13
Fortbildningssatsningen av fritidspedagoger i Skolområde Nordväst har gett dem verktyg för att
arbeta med elevers inflytande. Fritidspedagogerna har även genomfört ICDP-utbildning.
Kamratstödjarnas utbildning av Friends har gjort att de har fått en nytändning. De har under
året genomfört ett antal aktiviteter i klasserna och på skolan.
Hinder
Kopplingen från elevråd tillbaka till klasserna kan fungera bättre. Elevrådet önskar även få
återkoppling från rektor efter varje elevråd.
Fritidsmöten har inte fungerat optimalt då grupperna varit för stora.
Bedömning
ej godtagbar
godtagbar
bra
mycket bra
X
Åtgärd
Fritidsråd är under utveckling. Detta ska införas under 2009/2010 och kopplas till elevrådet.
Det behövs bättre rutiner för återkoppling från elevråd till klasserna, samt från rektor till
elevråd.
På elevrådsdagordningen läggs ny punkt till angående fritidsverksamheten.
14
9. Läroplansmål – Skola och hem
Skolplanemål: Individuella utvecklingsplaner ska finnas i grundskolan. Genom dessa och
utvecklingssamtal ska föräldrarna vara väl insatta i elevens utveckling.
Målen i verksamheterna t ex mål som finns i läroplanen, kursplaner och i verksamheternas
planer, ska vara kända för barn, elever och föräldrar.
Programnämndsmål: Inte formulerat som mål utan som uppdrag – Verksamheten
ska ta initiativ till att öka föräldrars engagemang
Mål
I juni 2009 upplever en större andel av vårdnadshavarna delaktighet och
inflytande i Hovstaskolans verksamhet.
Processen
Vi har arbetat aktivt för att samverka med vårdnadshavarna kring varje elevs utveckling
och kunskapsinhämtning samt behov av relevanta stödinsatser.
Fritidspedagogerna har genom trivselenkäten gett underlag till helhetsbilden av barnets
dag.
Målen i verksamheten har presenterats på ett föräldramöte under läsåret gällande både
skolan och fritidshemmet. Valda delar diskuterades.
Skolans hemsida med länkar till aktuella dokument och föreläsningar har aktualiserats.
På skolråd och föräldramöten diskuteras nya former och forum för delaktighet och
inflytande.
Skolrådsinformation är en stående punkt på föräldramöten och på skolans hemsida.
Skolråd genomförs två gånger per termin.
Hemsidans adress finns i sidfoten på alla papper vi skickar hem till vårdnadshavare.
Resultat
Enkäten visar att ett större antal av föräldrarna är nöjda med den information de får samt det
inflytande de anser sig ha. När det gäller fritidsverksamheten har vi fått ett sämre resultat än
förväntat vad det gäller delaktighet och inflytande.
En stor andel av föräldrarna anser sig ha god information angående barnets utveckling i skolan.
Enkäten visar ett sämre resultat vad det gäller information om barnets utveckling i
fritidsverksamheten, jämfört med Pilenenkäten.
Analys
Framgångsfaktorer:
Personalen har ett konkret material att diskutera tillsammans med föräldrarna (IUP,
åtgärdsprogram, trivselenkät, prakt-estet pärm mm.)
Föräldramötena används till att diskutera kursplaner, måldokument samt för klassen övriga
viktiga frågor.
15
Skolrådet har blivit bättre efter att enheterna fått egen tid och då representanter från elevrådet
deltar.
Synpunktsbrevlådan till skolans skolråd medför möjlighet till direktkommunikation där alla
vårdnadshavare kan lämna frågor och ärenden.
Hinder:
Alla föräldrar läser inte information som går ut från skolan.
Bedömning
ej godtagbar
godtagbar
bra
mycket bra
X
Åtgärd
Information som gäller fritidshemmen ska läggas ut på hemsidan i större utsträckning. Detta för
att föräldrar ska kunna söka den information de vill ha när de behöver den.
Personalen behöver fördjupa sig i kursplanemålen och förmedla dessa till föräldrarna.
16
10. Läroplansmål – Övergång och samverkan
Skolplanemål: Varje verksamhet ska arbeta efter en förankrad pedagogisk idé
som lägger grunden till en innehållsrik och aktiv fritid.
Driftnämndsmål: Alla elever ges förutsättningar att nå skolans mål i sin egen takt genom
en mer individualiserad skolgång, kunskapsmålet är överordnat utbildningstiden.
Mål
I juni 2009 har Hovstaskolans samarbete med förskolorna i Hovsta och Lillåns 7-9 skola
ytterligare utvecklats.
I juni 2009 har barnens upplevelser av en aktiv fritid på Hovstaskolans fritidshem ökat.
Processen
Tidplanen när det gäller övergången förskola – skola reviderades.
En teamövergripande förskola-skola grupp bildades och samverkade utifrån frågeställningar
kopplade till Lpo-94 och Lpfö-98.
Samverkansdag mellan förskolan och skolan anordnades.
Fritidshemmen arbetade fram och implementerade målsättningsdokument i verksamheten.
Samverkan har skett över enhetsgränserna genom gemensamma aktiviteter på fritidstid och
skollov.
Rutiner för bildandet av trygghetsgrupper i årskurs 6 inför årskurs 7 sågs över tillsammans med
Lillåns skola.
Resultat
Hovstaskolan når målen uppsatta för verksamheten vad gäller ”övergång och samverkan”.
Enligt enkätundersökning om trivsel på fritids meddelar det största andelen barn att de har en
aktiv fritid på fritidshemmet.
Analys
Framgångsfaktorer
Planeringen och tidsplanen inför blivande årskurs 7 och upprättande av trygghetsgrupper är
mycket bra.
Samverkan mellan fritidshemmen har etablerats i form av gemensamma aktiviteter på skollov.
Återbruksprojektet har medfört en ökad samverkan inför blivande årskurs 7.
Hinder
Alla förskollärare har inte haft möjlighet att närvara på samtliga möten mellan förskola-skola.
Det saknas återkoppling, exempelvis från årskurs 7 tillbaka till Hovstaskolan. Detsamma gäller
mellan skola till förskola.
17
Bedömning
ej godtagbar
godtagbar
bra
mycket bra
X
Åtgärd
Ökad samverkan inom samtliga skolämnen vad gäller bedömning och betyg med 7-9.
Samarbetet mellan fritidshemmen bör ökas.
Återkoppling mellan verksamheter bör etableras, främst förskola-skola och 7-9-skolan.
18
11. Läroplansmål – Skolan och omvärlden
Programnämndsmål: Arbetet med entreprenörskap i skolan ska förstärkas. Det ska
genomsyra skolans vardag och prägla lärandemiljön från förskolan till gymnasieskolan.
Mål
I juni 2009 upplever eleverna på Hovstaskolan att de tränats i att kritiskt granska fakta
och att se konsekvenserna av olika val.
I juni 2009 upplever eleverna på Hovstaskolan att de har en viss inblick i
omvärldsfrågor, närsamhällets arbets-, förenings- och kulturliv.
Processen
Vi arbetade med ämnet Livskunskap för att lägga grunden till en bra självkänsla och ett gott
självförtroende.
Eleverna tränades i att kritiskt granska olika fakta för att de ska förstå.
Vi genomförde olika typer av studiebesök i Örebro. Buss och cykelutflykter i närområdet
genomfördes.
Under Barnrättsveckan arbetade vi på olika sätt med omvärldsfrågor samt lyfte fram
modersmålen på skolan genom besök i klasserna av modersmålslärare och teckenspråkslärare.
Vi samverkade med Hovsta IF både på elev- och personalnivå.
Julvandring i samarbete med kyrkan genomfördes.
Resultat
Hovstaskolan når målen uppsatta för ”Skolan och omvärlden”. Dock har ej arbetet med
entreprenörskap förstärkts.
Analys
Framgångsfaktorer
Livskunskapslektionerna är schemalagda vid samma tid, vilket möjliggör arbetet i
kamratgrupper och med större personaltäthet.
Alla klasser fick besök av modersmålslärare eller teckenspråkslärare under barnrättsveckan.
Vi tänker på att förlägga uteverksamhet och friluftsdagar på olika ställen i närsamhället för at
vidga elevernas inblick.
Hinder
Bristande kompetens finns i personalgruppen att träna elever i källgranskning.
Skolan ligger avsides vilket medför kostnader vid transporter.
Begränsningar i resor med kulturkort försvårar spontana studiebesök.
19
Bedömning
ej godtagbar
godtagbar
bra
mycket bra
X
Åtgärd
Ge eleverna förkunskaper gällande det område som ska besökas för en fördjupad inblick.
Det är viktigt att hitta en balans mellan klass- och fadder/kamratgruppsundervisning på
livskunskapslektionerna för att behålla sammanhållningen i grupperna.
Utnyttja föräldrars kompetens och profession i verksamheten.
20
12. Läroplansmål – Bedömning och betyg
Programnämndsmål: Varje enskild elevs läs- och skrivutveckling bör kontinuerligt
observeras och utvärderas så att stöd kan ges i tid där det finns behov av det.
Mål
I juni 2009 har Hovstaskolan fungerande rutiner gällande skriftliga omdömen.
Processen
Alla elever har en individuell utvecklingsplan som aktivt används av elever och personal.
Skriftliga omdömen utarbetades och implementerades i personalgruppen.
Vi har en god uppfattning om elevernas kunskapsnivå i samverkan med föräldrarna.
Personalen har analyserat och samtalat om kunskapsresultat gällande nationella prov och
diagnoser.
Resultat
Hovstaskolan når de mål som är uppsatta för verksamheten vad gäller ”Bedömning och betyg”.
Analys
Framgångsfaktorer
Diagnoser framtagna av specialpedagog, i matematik och svenska medför en tydligare inblick i
elevernas kunskapsnivå, vilket underlättar vid skrivandet av omdömen.
Hinder
Tidsbrist vid framarbetandet av skriftliga omdömen, vilket medfört att materialet behöver
revideras och vidareutvecklas.
Förskoleklassen skriver ej omdömen för sina elever.
Bedömning
ej godtagbar
godtagbar
bra
mycket bra
X
Åtgärd
Fortsatt arbete med gemensamma bedömningsformer, språk och formulär gällande skriftligt
omdöme.
21
