HBT-program
-
på väg mot ett HBT-vänligt landsting
www.orebroll.se
Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen 2, Örebro
Telefon 019-602 70 00 Telefax 019-602 70 08
Förord
Landstinget ska inom ramen för sin verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt förebygga
och motverka all form av diskriminering samt erbjuda en god och jämlik vård till alla oavsett
könsidentitet, könsuttryck och/eller sexuell läggning.
En grundläggande förutsättning för ett likvärdigt bemötande är insikten om våra olikheter och hur
det påverkar oss som människor. Det kräver en förmåga att tänka utanför givna mönster och ett
öppet förhållningssätt där vi vågar se möjligheter i våra olikheter. För att uppnå detta behöver
kunskapsnivån kring HBT-frågor höjas. Arbetet med HBT-frågor syftar till att skapa ett landsting
där alla har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter oberoende av könsidentitet, könsuttryck
och/eller sexuell läggning.
Detta program ska fungera som en vägledning i arbetet för ett HBT-vänligt landsting. Programmet
anger vilka mål som ska vara uppfyllda senast år 2014 samt ger förslag på aktiviteter kopplade till
respektive mål och mått för hur dessa kan följas upp.
En tvärprofessionell arbetsgrupp bestående av personer som arbetar med folkhälso-, arbetsmiljö-,
personal-, ledarskaps-, utbildnings-, jämställdhets-, mångfalds- och likabehandlingsfrågor samt
länets strategi för sexuell hälsa, har arbetat fram programmet som även förankrats och diskuterats
med RFSL nationellt och lokalt.
Örebro läns landsting HBT-program är antaget av landstingsstyrelsen 5 oktober 2010.
Innehåll
Förord
Innehåll
Rapportering
Definition
Syfte
Framgångsfaktorer
Mål och aktiviteter
Roller och ansvar för aktiviteter
Uppföljning
Lagar och styrande dokument
Rapporter som använts som underlag
Rapportering
Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Så inleds FN:s förklaring om de
mänskliga rättigheterna. Rätten till likabehandling, det vill säga icke-diskriminering, är en
fundamental del av de mänskliga rättigheterna. Diskrimineringslagen vilar på dessa grunder och har
som ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter
oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Eftersom diskriminering är en bestämningsfaktor för hälsa samt att flera undersökningar visat
samband mellan diskriminering och ohälsa är det sannolikt att diskriminering, liksom även andra
former av utsatthet, bidrar till den psykiska ohälsan hos homo- och bisexuella samt transpersoner
(HBT-personer).
Statens folkhälsoinstitut har haft regeringens uppdrag att undersöka hälsan bland HBT-personer och
komma med förslag till åtgärder för att den ska förbättras. Man konstaterar att en övervägande del
HBT-personer har en god hälsa. Andelen med psykisk ohälsa är dock betydligt större bland HBTpersoner än i den övriga befolkningen.
Undersökningen visar att det är vanligare att HBT-personer utsätts för kränkande bemötande eller
behandling, att man upplever otrygghet och brist på tillit till andra människor, saknar emotionellt
stöd, utsatts för hot om våld eller våld än vad det är i den övriga befolkningen. Även utsatthet för
diskriminering och trakasserier på grund av könsidentitet, könsuttryck och/eller sexuell läggning är
vanligt förekommande bland HBT-personer.
En bakomliggande orsak till såväl diskriminering som kränkning är det som kallas
heteronormativitet. Att tänka heteronormativt innebär att utgå ifrån att alla är heterosexuella, att alla
är det kön som de ser ut att vara och att alla trivs i den kropp som de föds i. Det vill säga att uppfatta
heterosexualitet och traditionella könsroller och könsidentiteter som normala, givna och förväntade
och annat som avvikande.
Folkhälsoplanen En god och jämlik hälsa i Örebro län 2008–2011 omfattar folkhälsomålet: en trygg
och säker sexualitet. I planen framhålls bl.a. att synen på sexualiteten i samhället som helhet är
grundläggande för och påverkar om HBT-personer utsätts för fördomar och/eller diskriminering.
För att kvalitetssäkra det hälsofrämjande och förebyggande arbetet tas en länsstrategi fram inom
området sexuell hälsa. Kunskaperna om HBT måste öka genom samverkan mellan personal inom
hälso- och sjukvården och de ideella organisationerna. Arbetet sker inom ramen för landstingets
folkhälsoarbete och RFSL är en samtalspart.
Mångfald inom verksamheterna inom landsting och regioner är inte bara en folkhälsofråga utan
också ytterst en kvalitetsfråga. Enligt Socialstyrelsens kvalitetsföreskrift ska landstinget säkerställa
att det finns rutiner så att patientens värdighet och integritet respekteras, patienten och närstående
visas omtanke och respekt, oavsett t.ex. ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning,
etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning. En viktig förutsättning för rätt anpassad vård,
omsorg och bemötande för patienter, är att patienter och vårdpersonal kan kommunicera och förstå
varandra.
I samhället i stort, men även inom vården, råder det fortfarande en stor kunskapsbrist om HBTpersoners livssituation och hur den påverkar välbefinnandet. Oavsett var i vården personer ur HBTgruppen och deras närstående vistas måste personalen vara varse de specifika vårdbehov som denna
patientgrupp har. Det krävs information och kunskap för att synliggöra dem.
Personalen behöver inte bara en god kunskap, utan också träning i att ställa frågor som är relevanta
för vården, i mötet med patienter. Studier visar att det p.g.a. både fördomar och okunskap ibland
ställs frågor om patientens sexuella läggning där de inte alls är relevanta men också att personal ofta
genom sina frågor visat att de utgår från att alla är heterosexuella och därmed exkluderar patienter ur
HBT-gruppen.
Den personal som arbetar inom elevhälsa och ungdomsmottagning behöver ha särskild kunskap om
identitetsutvecklingen hos HBT-ungdomar och den komma-ut-process som dessa ungdomar går
igenom för att kunna möta och stödja på bästa sätt.
I studier av hur personal ur HBT-gruppen upplever att arbeta i en heteronormativ vårdmiljö
uppmärksammas att det finns anställda ur HBT-gruppen som döljer sin sexuella läggning,
könsidentitet eller könsuttryck på grund av rädsla för diskriminering. Studien visar att möjligheten
att skapa nära relationer till sina arbetskamrater är beroende av i vilken utsträckning man kan vara
öppen. Detta kan leda till ett exkluderande av personer ur HBT-gruppen. Det finns även anställda
som har svårt att veta hur de ska förhålla sig till personer ur HBT-gruppen på grund av egen
okunskap.
Många medarbetare avstår från att berätta om sitt privatliv på grund av rädsla för fördomar gentemot
homo-, bisexuella och transpersoner. Enligt forskning genomförd av Arbetslivsinstitutet så upplever
hälften av alla homo- och bisexuella att deras kollegor har fördomar. En fjärdedel säger att det
förekommer trakasserier på arbetsplatserna.
Landstinget arbetar för att alla medarbetare ska uppleva ett gott ledarskap och möjlighet till lärande
och kompetensutveckling. Det är viktigt att vi tar tillvara den kompetens som finns hos alla
människor. Därför eftersträvar landstinget en mångfald bland chefer och medarbetare vad avser kön,
könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell
läggning samt ålder. Det har ett viktigt symbolvärde. Chefer har stora möjligheter att påverka och
ledare med en annan bakgrund har möjlighet att föra in nya perspektiv.
Landstinget är en kunskapsorganisation och med en ökad kunskap om mångfaldsfrågor rent
generellt, och i det här fallet HBT-frågor mer specifikt, utvecklas det kreativa klimatet.
Sammanfattningsvis kan sägas att ökad kunskap och ett aktivt inkluderande förhållningssätt och
öppenhet motverkar utanförskap och främjar ett HBT-vänligt landsting.
Definition
HBT står för homosexuella, bisexuella och transpersoner. Att tänka heteronormativt innebär att utgå
från att alla är heterosexuella, att alla är det kön som de ser ut att vara och att alla trivs i den kropp
som de föds i. Det vill säga att uppfatta heterosexualitet och traditionella könsroller och
könsidentiteter som normala, givna och förväntade och annat som avvikande och därmed riskera att
exkludera och i vissa fall diskriminera personer som bryter mot normen.
Syfte
Örebro läns landstings HBT-program ska skapa ett gemensamt förhållningssätt för att kunna
behandla alla likvärdigt oberoende av könsidentitet, könsuttryck och/eller sexuell läggning för att
motverka alla former av diskriminering.
Framgångsfaktorer
För att kunna nå målen behöver vi:
Medvetenhet – Höja kunskapsnivån om HBT.
Vidsynthet – Tänka utanför det heteronormativa mönstret .
Öppenhet – Våga se möjligheter i våra olikheter.
Mål och aktiviteter
För att alla i Örebro län ska ges likvärdiga förutsättningar att utveckla en god hälsa antar landstinget
det övergripande målet att Örebro läns landsting ska vara ett HBT-vänligt landsting.
För att uppnå detta ska följande mål vara uppfyllda 2014.
1. HBT-perspektivet är synligt när ÖLL tar fram övergripande
strategier, planer samt i beslut på alla nivåer i landstinget.
Aktivitet
HBT-programmet presenteras på intranätet.
HBT-perspektivet utvecklas genom utbildningsinsatser till samtlig personal.
Mått
HBT-perspektivet är synligt i verksamhetsplaner och strategier.
Antal medarbetare som genomgått utbildning.
2. Landstingets information och kommunikation till medborgare
och patientgrupper upplevs inkluderande och respektfull oavsett
könsidentitet, könsuttryck och/eller sexuell läggning.
Aktivitet
Översyn av internt och externt informationsmaterial och blanketter.
Skapa webb med
patientföreningar.
Dialog med frivilligorganisationer som arbetar mot diskriminering och verkar för ett HBTvänligt samhälle.
länkar
till
fakta,
forskning,
kunskap,
stödorganisationer
Mått
Intresseorganisationer uppfattar information och kommunikation som inkluderande.
och
3. Bemötandet av våra patienter är kvalitetssäkrat så att det
upplevs inkluderande och respektfullt oavsett könsidentitet,
könsuttryck och/eller sexuell läggning.
Aktivitet
Grundläggande HBT-utbildning.
Fördjupad kunskap till utvalda aktörer och personalkategorier.
HBT-perspektivet inkluderas i landstingets patientenkäter.
Mått
Antal medarbetare som genomgått utbildning.
Utfall enkät.
4. Vård och stöd erbjuds våra patienter med god kunskap om HBTpersoners livsvillkor och situation.
Aktivitet
Grundläggande, riktad och fördjupad HBT-kompetens hos personal vid utvalda mottagningar
såsom elevhälsa, ungdomsmottagning, specialistmottagningar.
Särskild funktion med HBT-kompetens.
HBT-perspektivet inkluderas i landstingets patient- och medborgarenkäter.
Mått
Antal medarbetare som genomgått utbildning.
Utfall enkät.
5. ÖLL uppfattas som en attraktiv arbetsgivare för såväl män som
kvinnor oavsett könsidentitet, könsuttryck och/eller sexuell
läggning.
Aktivitet
HBT-perspektivet finns med vid rekrytering, samt i personal- och arbetsmiljöarbete.
Bildande av HBT-nätverk uppmuntras både för chefer och medarbetare i syfte att stärka och
stödja HBT-personer och ge möjlighet till erfarenhetsutbyte.
Mått
Utfall personalenkät.
6. HBT-programmet är känt av samtliga chefer och medarbetare
inom landstinget. HBT-perspektivet är en del i personal-,
likabehandlings-, arbetsmiljö- och kvalitetsarbete.
Aktivitet
HBT-perspektivet presenteras i alla introduktionsutbildningar.
Mått
Antal medarbetare och chefer som genomgått utbildning.
Utfall enkät.
7. Samtliga chefer och medarbetare har grundläggande HBTkompetens.
Aktivitet
Genomföra grundläggande HBT-utbildning till samtliga anställda.
Mått
Antal chefer och medarbetare som deltagit i HBT-utbildning.
Roller och ansvar för aktiviteter
Politiker
Landstingsfullmäktige är högsta beslutande organ som bestämmer inriktningen för Örebro läns
landsting som arbetsgivare.
Landstingsdirektör
Högsta beslutande tjänsteman, samt respektive processägare ska se till att handlingsprogrammet
förverkligas.
Förvaltningschef
Förvaltningschefen ansvarar för att de aktiviteter som behövs för att nå målen i
handlingsprogrammet ställs upp och genomförs inom verksamheten.
Chef
Alla chefer har ett ansvar för att arbeta för ökad mångfald och se till att framtaget HBT-program
efterlevs samt att HBT-perspektivet integreras i den dagliga verksamheten.
Medarbetare
Varje medarbetare har ett eget ansvar för att inhämta kunskap om HBT-frågor och att arbeta utifrån
landstingets HBT-program.
Vårt gemensamma ansvar
Det är ett gemensamt ansvar att utveckla organisationen och arbetsförhållandena, så att Örebro läns
landsting är ett HBT-vänligt landsting.
Uppföljning
På varje förvaltning är det förvaltningschefen som har ansvaret för att följa upp hur väl man lyckats
uppnå mål och åtgärder i landstingets HBT-program.
Förvaltningens aktiviteter för att nå målen i landstingets HBT-program följs upp i samband med
verksamhetsuppföljning, både muntligt och skriftligt.
Mot slutet av den aktuella perioden görs en större utvärdering då utfall ställs mot mål. Denna
utvärdering rapporteras till landstingsstyrelsen.
Lagar och styrande dokument
FN’s deklaration om mänskliga rättigheter
Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Så inleds FN’s allmänna deklaration
om de mänskliga rättigheterna. I internationella konventioner har Sverige åtagit sig att till fullo
utnyttja alla tillgängliga resurser för att trygga de mänskliga rättigheterna och att därmed tydliggöra
statens och den kommunala eller landstingskommunala förvaltningens ansvar inför medborgarna.
Regeringsformen
Enligt 1 kap. 2 § regeringsformen ska det allmänna motverka diskriminering på grund av kön,
hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell
läggning, ålder eller annan omständighet som gäller den enskilde som person.
Diskrimineringslagen
Enligt 1 kap. 1 § i diskrimineringslagen har lagen till ändamål att motverka diskriminering och på
andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller
uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning
eller ålder.
En god vård på lika villkor
Hälso- och sjukvårdslagens mål är en god vård på lika villkor för alla patienter. Vården ska ges med
respekt för alla människors lika värde och för den enskilde människans värdighet och den ska främja
goda kontakter mellan patient och hälso- och sjukvård.
Socialstyrelsens kvalitetsföreskrift ”God vård”
Enligt Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och
sjukvården, anges i fjärde kapitlet vilka områden som omfattas. Det är bl.a. bemötande, metoder för
vård, diagnostik, behandling och kompetens. I 1§ under Bemötande av patienter står, att
ledningssystemet skall säkerställa att det finns rutiner, så att patientens värdighet och integritet
respekteras, att patienten och närstående visas omtanke och respekt, oavsett t.ex. ålder, kön,
funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning,
och att patienten och närstående informeras och görs delaktiga, om det inte finns hinder för detta
enligt sekretesslagen (1980:100) eller lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och
sjukvårdens område.
Rapporter som använts som underlag
Särbehandlad och kränkt – en rapport om sambanden mellan diskriminering och hälsa FHI
2005:49
Livsvillkor och hälsa bland unga homo- och bisexuella – resultat från nationella
folkhälsoenkäten 2005 FHI
Hälsa på lika villkor? – Hälsa och livsvillkor bland HBT-personer FHI 2006:08
Vem får man vara i vårt samhälle? – Om transpersoners psykosociala situation och psykiska
hälsa FHI 2006:12
Det syns inte utanpå men känns inuti – om heteronormer och diskriminering i hälso- och
sjukvården Homo 2006
Att inkludera sexuell läggning i mångfaldsplanen – Homo 2006
Homosexuella patienter och närståendes upplevelser i vården Homo 2005
Homosexuell vårdpersonal i heteronormativ vårdmiljö Homo 2005
Kan jag fråga – Råd och tips till dig som vill fråga om sexuell läggning i samband med
arbetsmiljöarbete m.m. Homo 2006
Det dubbla utanförskapet – Mångfald och sexuell läggning bland äldre
Socialstyrelsen 2008-123-6
