Arbete och psykisk ohälsa
Ingvar Lundberg
Arbets- och miljömedicin
Uppläggning
• Vad betyder psykisk ohälsa för folkhälsan
• Samband mellan psykisk ohälsa och
arbetslöshet
• Vilka arbetsvillkor har samband med
psykisk ohälsa. En systematisk översikt
över samband mellan arbetsvillkor och
psykisk ohälsa
• Psykisk arbetsskada och
utmattningssyndrom
Sjuk- och aktivitetsersättning med
psykiatrisk diagnos
• År 2006 var psykiatriska diagnoser den
största sjukdomsgruppen bland
nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar.
Psykiatriska diagnoser stod för ungefär
40% av de nybeviljade sjuk- och
aktivitetsersättningarna i båda könen.
Diagnoser vid sjukskrivning mer än
30 dagar
• Bland avslutade sjukfall 2006 var psykiska
sjukdomar var den vanligaste
sjukdomsgruppen bland kvinnor (26%,
motsvarande nästan 60.000 sjukfall).
• Sjukdomar i rörelseorganen var nästan
lika vanliga bland kvinnor. Bland män var
sjukdomar i rörelseorganen (c:a 40.000
fall) betydligt vanligare än psykiska
sjukdomar (c:a 28.000 fall)
Burden of disease – Sweden
(Peterson et al. Sjukdomsbördan i Sverige. Folkhälsoinstitutet 1998:50)
Musculo-skeletal
DALYs (death)
DALYs (disability)
Accidents
Cancer
Psychiatric
Cardiovascular
0
100
200
300
x 1000
400
500
600
Labour market position and psychological distress
50
Not gainfully
employed, women
45
men
Prevalence (%)
40
35
Gainfully employed
only in 1994,
women
30
men
25
Gainfully employed
only in 1998,
women
20
men
15
Gainfully employed
both years, women
10
men
5
0
1994
1998
Why differences in psychological distress between
labour market positions?
• Inability to raise 14.000 SEK (1500-2000
USD) in a week
• Long standing illness
• Weak personal support
• Psychological distress in 1994 (only for
those who were to become unemployed)
Vad kan orsaka psykisk ohälsa i
arbetslivet?
• Peter Warrs vitaminmodell
• Utgångspunkt: Varför leder arbetslöshet till
psykisk ohälsa?
Vad har samband med psykisk
ohälsa i arbetslivet ( Warr m.fl)
•
•
•
•
•
•
•
•
Fysisk säkerhet
Beslutsutrymme
Lärande och stimulans (variation)
Lagom stora krav (klarhet i arbetsåtagandet)
Möjlighet till mänsklig kontakt och stöd
Inkomst
Erkänd social position
Karriärmöjligheter (avancemang, byta jobb,
fast arbete)
• Rättvis behandling
Systematisk översikt
• Psykosociala arbetsvillkor som orsak till
depressions- och ångesttillstånd. En
systematisk litteraturöversikt med relevans
för arbetsskadebedömning.
Arbete och hälsa 2008;42:1
Systematisk litteraturöversikt
•
•
•
•
Sökvägar i databaser redovisas
Inklusionskriterier redovisas
Kvalitetskriterier redovisas
Klassar bevisningen för samband som
stark, måttlig, begränsad eller saknas
Hur studera arbetsvillkor som orsak
till psykisk ohälsa?
Det vanligaste sättet är att samtidigt fråga
en grupp arbetande om deras arbetsvillkor
och om deras psykiska symtom. Minst
95% av alla studier är sådana
tvärsnittsstudier
Problem med tvärsnittsstudier
• Arbetsvillkoren kan vara orsak till den
psykiska ohälsan (det vi ville veta)
• De med psykisk ohälsa kan
överrapportera negativa arbetsvillkor som
konsekvens av ohälsan (överrapportering)
• Psykisk ohälsa kan orsaka negativa
arbetsvillkor (omvänt orsakssamband)
Vetenskapligt stöd (psykiska
krav)
• Psykiska krav hade undersökts i femton
studier och det förväntade sambandet
fanns i fjorton. Fem av studierna hade
högre kvalitet och fyra av dessa visade
samband. Studierna undersökte olika
aspekter av psykiska krav och hade olika
uppläggning och utfallsmått.
Slutsats
• Det finns måttligt vetenskapligt stöd för att
höga psykiska krav i arbetet kan framkalla
psykisk ohälsa i form av depressions- och
ångestillstånd
Psykiska krav (svenska JCQ)
• Kräver ditt arbete att du arbetar mycket
fort?
• Kräver ditt arbete att du arbetar mycket
hårt?
• Kräver ditt arbete en för stor arbetsinsats?
• Har du tillräckligt med tid för att hinna med
arbetsuppgifterna?
• Förekommer det ofta motstridiga krav i ditt
arbete?
Vetenskapligt stöd (socialt stöd)
• Sjutton studier hade undersökt socialt
stöd. Sju av studierna hade högre kvalitet,
fyra av dessa visade effekt på utfallet. Åtta
av de tio studierna med lägre kvalitet
visade effekter på utfallet. Socialt stöd
kunde innebära såväl instrumentellt stöd
från arbetskamrater och chefer som frågor
om mänskliga relationers kvalitet utan
hänvisning till någon arbetsprocess
Slutsats (socialt stöd)
• Det finns måttligt starkt vetenskapligt stöd
för att bristande socialt stöd i arbetet skulle
kunna framkalla psykisk ohälsa i form av
depressions- och ångestillstånd
Socialt stöd (svenska JCQ)
• Min arbetsledare (chef) bryr sig om dem
som arbetar under honom/henne
• Min arbetsledare (chef) hjälper mig att få
jobbet gjort
• Mina arbetskamrater är duktiga i sina jobb
• Mina arbetskamrater är vänliga
• Mina arbetskamrater hjälper mig att få
jobbet gjort
Arbetsskada med psykiatrisk diagnos
• Prövade och avslutade arbetsskadeärenden var c:a 33000 år 2006
• Av dessa var psykiska sjukdomar c:a
2500 (dubbelt så många bland kvinnor
som bland män). Nästan samtliga
ansökte om livränta. Andelen bifall var
c:a 8%
• Den genomsnittliga bifallsfrekvensen
för besvär från rörelseorganen (den
största sjukdomsgruppen) är 20%
Fallbeskrivning
• Frågan som prövades var om mannen X hade
rätt till livränta på grund av depression. Orsaken
till besvären bedömde X vara mångårig stress,
ackordshets och hårdnande
konkurrensförhållanden. X hade arbetat från
tidiga morgnar till sena kvällar med raster när
arbetet så tillåtit. Länsrätten hade inhämtat ett
sakkunnigutlåtande av specialisten A som
bedömde att av utredningen i målet framgick att
X led av en depression av exogen typ och att
den mest sannolika orsaken till depressionen
var att finna i de pressande arbetsförhållanden
som X arbetat under.
Fallbeskrivning (forts)
• Försäkringskassan överklagade beslutet och
åberopade specialistutlåtande avgivet av
specialisten B där specialisten A:s utlåtande
ifrågasattes avseende bedömningen av
arbetsförhållanden som orsak till depressionen.
B hävdade att depression är en s.k.
stämningssjukdom med multifaktoriell etiologi
och att det inte var möjligt att peka ut den
exogena påverkan som förekommit som orsak
till depressionen
Utmattningssyndrom
• Fysiska och psykiska symtom på utmattning
under minst två veckor. Symtomen har
utvecklats till följd av en eller flera identifierbara
stressfaktorer vilka förelegat under minst sex
månader
• Påtaglig brist på psykisk energi dominerar bilden
vilket visar sig i minskad företagsamhet,
minskad uthållighet eller förlängd
återhämtningstid i samband med psykisk
belastning
Fallbeskrivning
• Kvinnlig akademiker (W) anställd som
personalkonsulent våren 1995. Sjukskriven
våren 1999 och sjukersättning från juli 2002
p.g.a. utmattningssyndrom.
• I arbetet långvarig stress p.g.a. stor tidspress,
isolerat arbete och ingen handledning, också
enligt skyddsombudet. Debiterbarhet till kunder
80% av arbetstiden. 10-12 timmars övertid per
vecka
Fallbeskrivning (forts)
• FK godtog skadlig inverkan av arbetsvillkor. Men
övervägande skäl ansågs ej finnas eftersom
försäkringsläkare och vetenskapsspecialist i
psykiatri ansåg att sociala faktorer var viktigare
faktorer.
• W överklagade till länsrätten eftersom hon
ansåg det ställt utom allt tvivel arbetssituationen
varit osedvanligt pressande. Länsrätten
inhämtade nya yttranden från sakkunnig
psykiater och sakkunnig medicinsk psykolog.
Länsrätten konstaterade att övervägande skäl
förelåg för ett samband med arbetet
Utmattningssyndrom (forts)
Minst 4 av följande symtom i stort sett varje dag
under samma tvåveckorsperiod:
1. Koncentrationssvårigheter eller minnesstörning
2. Påtagligt nedsatt förmåga att hantera krav eller
göra saker under tidspress
3. Känslomässig labilitet eller irritabilitet
4. Sömnstörning
5. Påtaglig kroppslig svaghet eller uttröttbarhet
6. Fysiska symtom såsom värk, bröstsmärtor,
hjärtklappning, mag-tarmbesvär, yrsel eller
ljudkänslighet.
Utmattningssyndrom
• Symtomen orsakar kliniskt signifikant lidande
och försämrad funktion i arbete, socialt och i
andra viktiga avseenden
• Beror ej på direkta fysiologiska effekter av någon
substans (t.ex. missbruksdrog, medicinering)
eller någon somatisk sjukdom/skada (t.ex.
hypotyreoidism, diabetes, infektionssjukdom)
• Om kriterierna för egentlig depression, dystymi
eller generaliserat ångestsyndrom samtidigt är
uppfyllda anges utmattningssyndrom enbart som
tilläggsspecifikation till den aktuella diagnosen
Utmattningssyndrom
• De förhållanden som kan orsaka utmattningen
specificeras inte
• Den enskilde läkaren bestämmer om samband
finns och kan inte ha fel. Men läkaren kan ändå
ha fel i domstol (arbetsskadeärenden)
• Systematiska översikter kan inte göras kring
diagnosen. Om man vill ha vetenskapligt stöd för
diagnosen måste man hänvisa till
överensstämmelsen med depression
• Diagnosen innehåller både orsak och verkan
Slutsatser
• Psykisk ohälsa spelar stor roll för
sjukdomsbördan
• Arbetslöshet leder till psykisk ohälsa.
Psykisk ohälsa leder till arbetslöshet
• Höga psykiska krav liksom bristande
socialt stöd i arbetet kan leda till
depressions- och ångesttillstånd
• Utmattningssyndrom är en diagnos som
kan ifrågasättas
