Sid. 1(9)
2011-10-07
Guatemala
Ekonomisk och handelspolitisk rapport för Guatemala 2010 och första
halvåret 2011
Viktigaste tendenser under 2010 och första halvåret 2011
2010 var återhämtningens år enligt flera av nyckelindikatorerna för
ekonomin.
BNP ökade 2010 med modesta 2,8 procent och prognosen för 2011 är 3
procent, vilket är positivt men otillräckligt för att framgångsrikt kunna
reducera den utbredda fattigdomen och stärka statens och näringslivets
roll för att främja och åstadkomma ekonomisk utveckling.
Den makroekonomiska stabiliteten fortsatte under 2010 och första
halvåret 2011.
Upplåningen utomlands ökade 2010 och 2011 för att täcka kostnader för
vissa sociala satsningar. Skuldkvoten håller sig fortfarande inom rimliga
gränser men kan utgöra ett problem inom den närmaste framtiden om
inte statens intäkter ökar.
Handelsbalansen försämrades något. Exporten noterade en 17 procentig
ökning 2010 medan importen steg med 20 procent.
Den politiska oviljan i kongressen och hos viktiga organisationer i
näringslivet organisationer innebar att inga reformer på skatteområdet
beslutades. Det är tveksamt om något kommer att hända i frågan före
regeringsbytet i januari 2012.
En av de två presidentkandidaterna (Partido Patriotas Otto Pérez Molina)
har inför den sista avgörande valomgången den 6 november 2011 uttalat
att skatteuttaget bör öka.
Processen att få associeringsavtalet mellan EU och Centralamerika
(undertecknat i maj 2010) att träda i kraft drar ut på tiden.
Sveriges handelsutbyte med Guatemala var fortsatt begränsat. 2010
uppgick den svenska exporten till Guatemala till 343 MSEK,
(huvudsakligen telekommunikationsutrustning). Den svenska importen
uppgick till 49 MSEK (huvudsakligen kaffe).
2(9)
Bakgrund
Guatemala har Centralamerikas största ekonomi och största befolkning, ca 14
miljoner invånare. Världsbanken klassar Guatemala som ett lägre
medelinkomstland. Trots detta är fattigdomen betydligt mer utbredd än i
andra länder med motsvarande BNP. Omkring hälften av befolkningen lever i
fattigdom och 15 % i extrem fattigdom. Det motsvarar nivåer som återfinns i
de afrikanska länderna söder om Sahara. Av den dryga halva av befolkningen
som utgörs av urfolk, främst olika mayafolk, lever mer än sju av tio personer i
fattigdom. Kvinnor på landsbygden är fattigast, med utbredd analfabetism och
kronisk undernäring. Våld mot kvinnor är ett stort samhälls- och
utvecklingsproblem. Det hämmar tillväxten och produktiviteten. Minst 50
procent av kvinnorna står utanför den reguljära arbetsmarknaden.
Sammantaget visar dessa indikatorer på ett av de tydligaste karaktärsdragen i
det guatemalanska samhället: den markanta sociala och ekonomiska
ojämlikheten, som utgör ett hinder för ökad produktivitet, bättre
konkurrenskraft och ett gynnsammare investeringsklimat samt ekonomisk
utveckling generellt.
Exportsektorn har varit drivkraften bakom den tillväxt som skett, med stöd av
en varaktig makroekonomisk stabilitet och några genomförda
strukturreformer. Ekonomin har gynnats av övergången från militärt till civilt
och demokratiskt styre (1985) och de 11 fredsavtalen (1996) som satte punkt
för 36 års intern väpnad konflikt.
Ett av Guatemalas många problem är den långsamma ökningen av
produktiviteten. Den låga produktiviteten är en spegel av de strukturproblem
som försvårar ekonomiskt utveckling. Svag produktivitetstillväxt är länkad till
den jämförelsevis mycket låga nivån av investeringar som andel av BNP.
Dessa fenomen är i sin tur kopplade till ett ogynnsamt investeringsklimat, där
exempel på underliggande brister och problem är svaga och ineffektiva
institutioner, utbredd korruption i hela samhället, juridisk osäkerhet, höga
brotts- och våldsnivåer, straffrihet samt bristande kvalitet i de offentliga
tjänsterna. Flera av dessa problem kan länkas till en kraftig underfinansiering
av offentliga tjänster, både i en regional och global jämförelse.
Två problemområden framstår som särskilt betydelsefulla: Det första är det
bristfälliga utbildningsväsendet som inte erbjuder lika möjligheter för alla
invånare på grund av höga skolavgifter – även inom den statliga
primärutbildningen – och en undermålig kvalité i undervisningen som inte
motsvarar kraven i en modern värld. Det andra är de mexikanska
3(9)
narkotikakartellernas förmåga att infiltrera både offentliga och privata
institutioner.
Regeringen under president Álvaro Colom (januari 2008 – januari 2012) har
försökt att prioritera förbättrad säkerhet för medborgarna och bekämpning av
den utbredda fattigdomen, främst genom att ha infört kontanta familjebidrag
samt matutdelning med villkor att barnen går i skolan och familjen skriver in
sig i folkbokföringen. Programmet Mi familia progresa hade i slutet av 2010
862 000 familjer (inklusive cirka 2,5 miljoner barn) som förmånstagare, enligt
officiella uppgifter.
Ekonomiska indikatorer
INDIKATOR
2006
Real BNP-tillväxt
Nominell BNP (MUSD)
BNP/capita** (USD,
köpkraftsjusterad)
Offentligt finansiellt
sparande (budgetkvot) (%
av BNP)
Statsskuld (% av BNP)
Inflation (KPI) (%)
Ult. direktinvesteringar (%
av BNP)
Bytesbalans (% av BNP)
Ease of Doing Business –
index, World Ranking
(World Bank)
% population living in
extreme poverty
% population living in
poverty
% of urban population
living in poverty
% of rural population living
in poverty
2007
2008
2009
5,4
30 100
7 000
6,3
34 100
7 200
3,3
39 100
7 300
0,5
38 000
7 200
2,8
41 100
7 200
2011
(prognos)
3,0
49 000
7 200
-1.9
-1.4
-1.5
-3,2
- 3,0
- 2,8
28
5.8
1,8
26
8.8
2,1
36
9.4
2,1
29
0,8
1,8
30
5,4
-
28
6,4
-
-5,0
115
-5,2
114
-4,8
112
-0,6
110
3,3
-
15.2*
-
-
-
51.0*
-
30.0
70.5
2010
-
-
-
-
-
-
-
-
Källor för siffrorna i tabellen: IMF och The Economist Intelligence Unit (EIU), där inget annat anges.
* Siffrorna om fattigdom härrör från Guatemalas officiella statistikinstitut INE och bygger på senaste
nationella levnadsundersökningen (2006). Vissa siffror har avrundats.
Makroekonomisk utveckling 2010 och första halvan av 2011
4(9)
Efter den kraftiga inbromsningen i ekonomin 2008 - 2009 (med minussiffror i
utrikeshandel, remitteringar från migranter, privata investeringar och
skatteintäkter) blev 2010 ett gynnsammare år, åtminstone i betydelsen att
Guatemala hämtade igen det man förlorade 2008 och 2009. Tillväxten av
BNP 2010 stannade på 2,6 %. Exporten ökade med nära 9 % jämfört med
2009 och remitteringarna, som står för 10-12 % av BNP, ökade med 5,8
procent. De är fortfarande på en lägre nivå än 2008. Även de utländska
direktinvesteringarna återhämtade sig (+ 18 %). Inflationen tog fart, främst
som en följd av ökade oljepriser, och stannade på drygt 5 %.
Två naturkatastrofer, den tropiska stormen Agatha och vulkanen Pacayas
utbrott, båda i slutet av maj 2010, hämmade den ekonomiska tillväxten.
Särskilt förödande var Agatha. Stormen skördade minst 170 människoliv,
tvingade cirka 100 000 personer att evakuera från sina hem och förstörde
vägar, broar och byggnader till värde av cirka 5 miljarder SEK, 10% av landets
statsbudget.
Finans- och budgetpolitik
Det låga skatteuttaget är något av Guatemalas akilleshäl för att kunna
modernisera och utveckla landet. Det är slående hur många aktörer, inklusive
IMF, Världsbanken och the Economist Intelligence Unit (EIU) som delar
denna bedömning. Ökat skatteuttag är också en ouppfylld förpliktelse enligt
ett av de 11 fredsavtalen från 1996, det avtal som handlar om behovet av
socio-ekonomiska reformer.
Efter ”rekordåret” 2008 när det gäller skatteuppbörd (drygt 11 % av BNP)
bidrog den generella ekonomiska avmattningen under 2009 till att
skatteuppbörden minskade (till 10,4 % av BNP 2009). 2010 skedde en
återhämtning som bidrog till att statens inkomster ökade med nära tio
procentenheter och nådde totalt 11,3 % av BNP. En betydande del av denna
ökning berodde på en förbättring av skatteuppbörden, särskilt de indirekta
skatterna. Samtidigt var regeringen tvungen att satsa resurser för att reparera
och återuppbygga förstörd infrastruktur, inte minst vägar och broar. Parallellt
med vissa fortsatta sociala satsningar innebar dessa utgifter ett ökat
budgetunderskott (3,3 % av BNP) och ökad skuldsättning jämfört med 2008
och 2009.
Under 2010 beslöt regeringen ta nya lån både av Världsbanken och den
Centralamerikanska banken för ekonomisk integration (BCIE). Man utfärdade
under året även statsobligationer till ett värde som motsvarar nära tio procent
5(9)
av statsbudgeten (4,5 miljarder quetzales). Guatemala hade i april 2009
förhandlat fram en kredituppgörelse med Internationella Valutafonden (IMF),
en s.k. stand-by agreement på 18 månader som uppgår till 935 MUSD, med syfte
att vid behov kunna tillgå medel för att minska de negativa effekterna av den
ekonomiska krisen. Enligt IMF bidrog avtalet till att uppfylla målet om
stabilitet i statsfinanserna och att frigöra medel för nödvändiga satsningar på
det sociala området. Fonden anser att regeringen inte tog tillfället i akt att
åtgärda några grundläggande svagheter i finanspolitiken, bland dem en
höjning av inkomstskatterna, en effektivare indrivning av befintliga skatter
samt fastställandet av ett tak för inhemsk skuldsättning. Den senare uppgick
2010 till mellan 53 och 56 % av den totala skuldsättningen.
Sammantaget ökade skuldsättningen 2010 med drygt 100 miljoner quetzales.
Totalt uppgick den vid mitten av 2011 till 900 miljoner quetzales, motsvarande
25 % av BNP. EU-delegationen konstaterar i en översikt att dessa siffror inte
är alarmerande höga (IMF:s rekommenderade högsta nivå är 40 %). Ändå är
skuldökningen ett orosmoln, inte minst därför att vare sig den innevarande
regeringen eller de ledande kandidaterna i presidentvalet (andra avgörande
valomgång sker 6/11 2011) förefaller ha tillräckligt tydliga förslag på hur
staten skall få fler intäkter i syfte att sänka budgetunderskottet och
skuldsättningen. Och skulle de ha det så riskerar den parlamentariska
situationen – med en regering i stark minoritet – att komplicera och förhindra
att förslag med det syftet godkänns.
Det guatemalanska skattesystemet är regressivt och baseras främst på indirekt
beskattning, vilket således är ett fortsatt problem.
Skattetrycket som andel av BNP har under flera år legat kring 10 % av BNP,
vilket enligt bl a IMF är en för låg nivå för att åstadkomma en
fattigdomsreducerande ekonomisk tillväxt. Fonden beräknar att skattetrycket i
genomsnitt för alla utvecklingsländer är 18 %. Detta motsvarar den nivå som
Sverige hade omkring år 1930.
Guatemala fortsätter att vara ett viktigt transitland för narkotikahandel från
Sydamerika till USA. Drogrelaterade kapitalinflöden till Guatemala har
uppskattats till mellan 4 och 8 % av BNP.
Penningtvätt fortsätter att vara ett problem, men lagstiftning och tillämpning
av denna har successivt förbättrats. Det är inte längre enkelt att finansiera till
exempel byggnation av lägenheter, kontorskomplex och köpcentra med
6(9)
illegalt intjänade medel. Det blir allt svårare att köpa nya bilar. Guatemalas
motsvarighet till Finansinspektionen, la Superintendencia de Bancos, har under
2011 till åklagarämbetet överlämnat 67 fall av penningtvätt till ett värde av
motsvarande en halv miljard SEK.
Penningpolitik
Penningpolitiken är till stor del styrd av marknaden, det vill säga priset på den
lokala valutan quetzal styrs av tillgång och efterfrågan. Riksbanken, Banco de
Guatemala (förkortat Banguat), intervenerar dock när kursändringarna bedöms
som stora. Med en valutareserv på 6,2 miljarder USD (augusti 2011) har man
resurser till det. Under 2010 nedvärderades quetzalen med 4,9 procent på
årsbasis gentemot den amerikanska dollarn (USD). (I januari 2010 var kursen
8,36 per USD och 12 månader senare 7,97.) Under 2011 har takten i
värdeminskningen minskat, dock ej helt brutits. Sett över längre tid har
quetzalens värde emellertid stärkts, sannolikt som en följd av Banguats
interventioner. Den viktigaste slutsatsen är att kursförändringarna är tämligen
modesta vilket bidrar till att hålla nere inflationen och stabilisera
förutsättningarna för import och export.
Handel och handelspolitik
Guatemala är i stor grad beroende av export (omkring 15 procent av BNP).
Staten bedriver en aktiv handelspolitik. Landet är medlem i den
Centralamerikanska Gemensamma Marknaden, har frihandelsavtal med USA,
Mexico, Taiwan, Chile, Dominikanska republiken och Panama, samt ett
partiellt frihandelsavtal med Colombia. Förhandlingar om ett frihandelsavtal
med Kanada är i slutfasen. Guatemala omfattas av det bi-regionala
associeringsavtalet mellan EU och Centralamerika.
Efter kraftig avmattning under krisåret 2009 återhämtade sig handeln under
2010, till stor del tack vare den ekonomiska återhämtningen i USA,
Guatemalas viktigaste handelspartner. Exporten ökade med 17 % och
importen med 20 % jämfört med 2009. Gapet mellan import och export
ökade därmed med 20 % till Guatemalas nackdel, bland annat som ett resultat
av fortsatt höga oljepriser på världsmarknaden. Värdet av importen uppgick
till 8,5 miljarder USD medan exporten inbringade 5,4 miljarder USD. Enligt
EU-delegationens ekonomiska bedömning kan nära hälften av underskottet i
handelsbalansen härföras till frihandelsavtal, främst det med USA. Detta ger
en fingervisning om Guatemalas konkurrenskraft och möjligen ger det
kritikerna till frihandelsavtalen vatten på sin kvarn.
7(9)
USA förstärkte 2010 sin ställning som viktigaste handelspartner (41 % av all
handel), följts av övriga länder i Centralamerika (18 % av handeln), Mexiko
(9 %), Europeiska Unionen (drygt 6 %) och Kina (5 %). Handelsutbytet med
Europeiska unionen ökade med 18 % under 2010.
Exporten bestod framför allt av kaffe, som under 2011 passerade socker som
Guatemalas främsta exportprodukt. Exportvärdet på kaffe ökade med hela 66
% under första halvåret 2011 jämfört med första halvåret 2010.
Sockerexporten minskade däremot med 18 %. Kardemumma och bananer
hämtade igen den nedgång som skedde 2009.
En annan viktig exportsektor är textil och konfektion. Guatemalanska och
sydostasiatiska företag producerar främst märkeskläder på
legosömnadsfabriker i Guatemala, så kallade maquilas. Dessa erhåller
förmånliga investerings- och skattevillkor och lyder inte under den vanliga
arbetslagstiftningen (bland annat har sömmerskorna lägre minimilön än övriga
arbetare). Exporten via legosömnadsfabrikerna steg med 25 % under de första
sex månaderna 2011 jämfört med samma period 2010.
Associeringsavtalet med EU
Guatemala var tillsammans med El Salvador och Costa Rica drivande i
processen att få tillstånd ett bi-regionalt associeringsavtal mellan
Centralamerika (inklusive Panama) och den europeiska unionen (EU). Avtalet
undertecknades i maj 2010 och har tre pelare: politisk dialog,
utvecklingssamarbete och frihandel. Avtalet är det första bi-regionala
associeringsavtalet för såväl Centralamerika som EU.
När det gäller handel ger associeringsavtalet de centralamerikanska länderna
fritt tillträde till den europeiska marknaden för 91 % av samtliga
centralamerikanska exportprodukter. 4 % av de centralamerikanska
exportprodukterna är genom avtalet underkastade gradvis minskade tullsatser
under en tidsperiod på mellan tre och tio år (t ex bananer) och 1 % av de
centralamerikanska exportprodukterna är underkastade gradvis ökande
exportkvoter (t ex socker, ris och nötkött). De resterande procenten av de
centralamerikanska exportvarorna omfattar produkter som inte exporteras till
den europeiska marknaden.
Innan avtalet kan träda i kraft måste det även godkännas av samtliga
parlament i EU:s medlemsstater, Europaparlamentet samt de
centralamerikanska ländernas respektive parlament. Detta är en process som
8(9)
beräknas ta två-tre år. Det komplicerade översättningsarbetet har dragit ut på
tiden och i Guatemala blir det sannolikt nästa kongress, som tillträder i januari
2012, som kommer att fatta beslut i frågan när alla handlingar är klara.
Frihandelsavtalet med USA, CAFTA-DR
CAFTA-DR, det bilaterala frihandelsavtalet med USA, trädde i kraft i
Guatemala den 1 juli 2006. CAFTA-DR ökar tillträdet till den amerikanska
marknaden för många guatemalanska exportprodukter. Bland de sektorer som
har gynnats mest kan nämnas textilier, skor och förädlade livsmedel. Det har
dock även förekommit kritik mot avtalet, bl a har regler för immaterialrätt och
investeringar kritiserats för negativ påverkan på utveckling och tillväxt. Även
USA:s bibehållna jordbrukssubventioner kombinerat med ömsesidigt
avskaffande av tullsatser har kritiserats för att skapa ojämlika handelsvillkor
som riskerar att slå ut många små jordbruksproducenter i landet. Enligt
studier från Världsbanken och IDB bör dock det gradvisa avskaffandet av
tullar på de mest känsliga jordbruksprodukterna vara tillräckligt för att i tid
genomföra nödvändiga justeringar inom jordbruket
(produktionsomläggningar etc.).
Regionalt samarbete
Efter flera års relativt långsamma framsteg har den regionala integrationen
avancerat snabbare under de senaste två åren. Det bi-regionala
associeringsavtalet mellan EU och Centralamerika har varit en positiv
katalysator för ett ökat ekonomiskt utbyte mellan länderna i regionen. Delar
av den privata sektorn driver på integrationen. Tullhandlingar och andra
verktyg för gränskontroll har standardiserats och det är numera enklare att
passera gränserna mellan Guatemala, Honduras, El Salvador och Nicaragua.
Sveriges ekonomiska relationer med Guatemala
Sveriges handel med Guatemala är fortsatt begränsad (0,03 procent av
Sveriges utrikeshandel). Handelsbalansen mellan de båda länderna väger tungt
till Sveriges fördel. Sveriges export 2010 uppgick till 343 MSEK (337 MSEK
2009), medan importen från Guatemala nådde 50 MSEK under samma år,
vilket är mer än en halvering på två år. En stor del av importen från
Guatemala går dock via europeiska hamnar och registreras sedan EU-inträdet
inte som import till Sverige. År 2010 var de främsta svenska
exportprodukterna till Guatemala verkstadsprodukter, maskiner och
telekommunikationsutrustning, livsmedel och pappersprodukter. De viktigaste
importvarorna var kaffe, kardemumma samt sesamfrön.
9(9)
Två svenska företag, Ericsson och ABB, har kontor i Guatemala och står
också för den största delen av Sveriges export till landet. Tetra Paks planerade
etablering i Guatemala är inte slutförd. Andra företag, såsom SKF företräds
genom dotterbolag i något av grannländerna. Ett tjugotal andra företag
representeras lokalt, såsom Elof Hansson, Volvo personvagnar, Volvo
lastvagnar, Electrolux, Atlas Copco, Sandvik, Oriflame, Astra Zeneca, de
Laval, Husqvarna, Bahco, Orrefors och Kosta Boda.
Sektorer med stor utvecklingspotential för Sveriges del är skogssektorn,
infrastruktur, bioteknologi, vattenkraft och miljöteknik. Verktyg som kan
underlätta investeringar i dessa sektorer är dels det investeringsskyddsavtal
som Guatemala och Sverige skrev under i februari 2004, dels det riskkapital
Swedfund ställer till förfogande för svenska investeringsprojekt i
Centralamerika.
I linje med den svenska regeringens politik för global utveckling genomförde
Sveriges ambassad våren 2006 tillsammans med Svensk Handel,
Handelskamrarna och Open Trade Gate Sweden ett seminarium med syfte att
främja exporten från landet till Sverige. Inga riktade handelsfrämjande
aktiviteter genomfördes 2010 och under första halvåret 2011. Möjligheter att
främja särskilt svensk miljöteknik kommer att undersökas under resten av
2011 och början av 2012, i enlighet med den svenska regeringens
prioriteringar.
Utvecklingssamarbetet
Sveriges utvecklingssamarbete med Guatemala uppgick 2010 till cirka 172
MSEK i utbetalade medel. Insatser som främjar konflikthantering, fördjupad
demokratisering och respekt för de mänskliga rättigheterna fortsatte att
dominera. Fattiga och diskriminerade kvinnor som tillhör urfolken är en
prioriterad målgrupp. Utvecklingssamarbetet sker med statliga myndigheter
(valmyndigheten TSE, statistikinstitutet INE, hälsovårdsministeriet,
presidentens sekretariat för kvinnofrågor och den särskilda myndigheten för
försvar av mayafolkens rättigheter), FN-organen Unicef, UNFPA, OHCHR,
UNDP och den särskilda internationella kommissionen mot straffrihet i
Guatemala, CICIG. Vidare ges stöd till flera svenska enskilda organisationer
(bland dem Kooperation Utan Gränser, Diakonia, Kristna Freds och Svenska
kyrkan).
