Plan mot diskriminering och kränkande

Reviderad 15-06-09
Plan mot diskriminering och
kränkande behandling
MELLBYSTRANDSSKOLAN
”På Mellbystrandsskolan ska alla barn och
vuxna känna sig trygga och må bra.”
Reviderad 15-06-09
Datum för upprättande av planen: 2015-06-09
Diarienummer:
Skolenhet: Mellbystrand
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Uppdrag
Enligt 3 kap. 16 § diskrimineringslagen ska huvudmannen varje år upprätta en plan med en
översikt över de åtgärder som behövs för att främja lika rättigheter och möjligheter för de barn
och elever som deltar i verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Den ska också innehålla åtgärder med
syfte att förebygga och förhindra trakasserier.
Enligt 6 kap. 8 § skollagen ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med
översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling
av barn och elever.
De båda ovan angivna krav på att årligen upprätta planer har av barn- och ungdomsnämnden
delegerats till förskolechef och rektor. De båda planerna kan sammanföras i en plan. Varje
enskild förskole- och skolenhet ska ha en plan mot diskriminering och kränkande behandling.
Definitioner:
Diskriminering
Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som
har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller
uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning
eller ålder. I skolan är det kommunen eller personalen som kan göra sig skyldig till
diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse.
Trakasserier
Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med
någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Kränkande behandling
Kränkande behandling kan ta sig olika uttryck, vara mer eller mindre uppenbar och
förekomma i många olika sammanhang.
o Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen
om alla människors lika värde.
o Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck.
o Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera.
o En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och
återkommande.
o Kränkningar kan utföras av och drabba såväl barn som vuxna.
Reviderad 15-06-09
Mobbing är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad
negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker
tillfoga en annan skada eller obehag (begreppet mobbing används inte längre i
skolförfattningarna).
Kränkningarna kan vara
o Fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar),
o Verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög),
o Psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning, icke-verbala),
o Text- och bildburna (t.ex. sociala medier såsom t.e.x. Facebook, och Instagram.
Internetsajter, e-post, sms, mms och klotter, brev mm).
Den individuella upplevelsen ska alltid tas på allvar och vara en utgångspunkt vid bedömning
av kränkande behandling.
Rutiner för när ett barn/en elev känner sig kränkt eller trakasserad
Anmälan till förskolechef/rektor samt barn- och ungdomsnämnden1






Rektor/förskolechef tar emot anmälan från personalen (kan vara muntlig eller skriftlig).
Anmälan ska ske omgående.
Rektor/förskolchef anmäler händelsen genom att skicka in ett e-post meddelande till en
särskild ikon i First Class (”Anmälan kränkande behandling”). Anmälan ska ske
omgående.
I anmälan ska det anges vad som hänt, när samt var (enhet) händelsen har skett. Av
anmälan ska det också framgå vilka barn/elever/personal som är inblandade.
En kopia på anmälan som skett via e-post ska läggas i elevens elevakt. Om flera elever
är inblandade i ärendet ska en kopia läggas i respektive berörd elevs elevakt.
Motsvarande gäller för barn i förskolan.
Samtliga rutiner och blanketter finns i First Class under ikonen ”Kränkande
behandling”
Om ett barn/elev har blivit utsatt av en personal gäller ovanstående med undantag för:
Om barnet/eleven upplever sig utsatt av förskolechef/rektor gör biträdande
verksamhetschefen anmälan och ansvarar för att e-post meddelande skickas in.
Rutinerna finns angivna i Riktlinjer gällande åtgärder mot kränkande behandling,
diskriminering och trakasserier. Beslutade i barn- och ungdomsnämnden den 30 januari 2014.
1
Reviderad 15-06-09
ANALYSDEL
Sammanfattning av behoven inför läsår 14/15
Under läsåret 13/14 genomförde vi vår trivselenkät två gånger, en gång på höstterminen och
en gång på vårterminen. Detta eftersom läsåret var speciellt, då vi flyttade tillbaka till
Mellbystrandsskolan i Mellbystrand efter ett drygt år i Veinge och kände att en stor del av
problematiken kunde härledas till de skolskjutsar som var nödvändiga till och från skolan i
Veinge. Vi kände att vissa frågeställningar i enkäten behövde förändras för att göra den
tydligare, mer aktuell och anpassad så att den i högre grad inkluderade fritidsverksamheten.
Vad vårterminens enkät visade uttrycks i nästa stycke.
I stort sett alla elever trivdes bra i sina respektive klasser. Vi konstaterade att samtliga elever
ansåg sig ha någon att vara med på rasterna. Någon enstaka elev menade att han/hon inte hade
någon att vara med på fritids. Enkäten visade att det fanns platser på skolan där vissa elever
kände sig otrygga. Ungefär en fjärdedel av eleverna tyckte att de ibland blev illa behandlade
av andra elever. Ca var tionde elev menade att de ibland själva behandlade sina kamrater illa.
Enkäten visade också att eleverna trodde att det fanns elever på skolan som var ensamma eller
mådde dåligt. De allra flesta eleverna ansåg dock att de trivdes bra och kände sig trygga samt
att de hade personal på skolan att vända sig till när något hände eller om de ville prata.
Utvärdering av åtgärder genomförda läsår 14/15
Under läsåret 2014/2015 fokuserade vi på att öka barnens/elevernas upplevelse av att
behandlas och bemötas på lika villkor. Utöver befintliga åtgärder inom skolan (beskrivna
under rubrik ”Beskrivning av fortgående likabehandlingsarbete”) arbetade vi med ytterligare
tre olika åtgärder; rastvärdarnas placering, Krambjörnarnas uppdrag och värdegrundsarbete i
klasserna.
Utifrån enkätresultaten fick vi fram vilka platser på skolan, både inomhus och utomhus, som
upplevdes som otrygga av eleverna. Därefter diskuterade och beslutade vi, vid en APT, vilka
platser vi behövde ha extra uppsyn över. Vi upplever att vi har bättre uppsikt över skolgården
och att vi, lärarpersonal och fritidspersonal, har blivit bättre på att samarbeta kring detta.
Vi preciserade och utökade Krambjörnarnas uppdrag för att ytterligare befästa deras roll som
kamratstödjare då föregående års enkät visat att en del elever upplevdes som ensamma. På
grund av detta bestämdes det att Krambjörnarna, under hösten, skulle anordna en gemensam
utelek under en förmiddagsrast per vecka. Krambjörnarna gjorde även besök hos de yngsta
barnen där de, en gång i veckan, bidrog med olika aktiviteter. Vi kan konstatera att
Krambjörnsarbetet har fungerat väl och att det fått ett positivt bemötande och en positiv effekt
för kamratandan på skolan. Vårt förslag är därför att Krambjörnarnas ”utökade roll” får
fortsätta och blir således en fortgående åtgärd i likabehandlingsarbetet. Platsen där vi samlas
för krambjörnslekarna skulle markerats med en ”Krambjörn” under läsåret, men detta skjuts
till början av läsåret 15/16.
Reviderad 15-06-09
Under läsåret har vi inventerat skolans värdegrundsmaterial. Efter diskussioner i hela
kollegiet beslutades att vi skulle utöka detta material. Vi köpte därför in material från
”Stegvis”, främst för F-1, och material från Argument (Lars Collmar) för övriga årskurser. Vi
anser att vi nu fått ett mer övergripande material men att vi fortfarande behöver diskutera mer
för att komma fram till vilket material som lämpar sig bäst i respektive årskurs. Vi anser även
att vi behöver komma fram till hur mycket tid som är rimligt att vi lägger på detta i respektive
årskurs.
Nulägesanalys och behovsinventering inför läsåret 15/16
Genom åtgärderna som genomförts under läsåret har vi sett en minskning av antalet platser på
skolan där eleverna känner sig otrygga. Vi upplever dessutom att krambjörnarnas aktiviteter
gjort att färre elever känner sig ensamma. För att säkerställa att vi når fram till de elever som
eventuellt mår dåligt har vi dessutom valt att införa individuella elevsamtal på fritids. Genom
att uppdatera och ändra trivselenkäten så att den innehåller en öppen fråga där eleverna fritt
kan skriva förslag som kan öka tryggheten och trivseln på skolan hoppas vi också att fler
kommer till tals.
Vid en APT i slutet av vårterminen genomfördes gruppdiskussioner om skolans
likabehandlingsarbete. Grupperna ombads fundera över föreslagna åtgärder inför läsår 15/16
samt att diskutera skolans rutiner för likabehandlingsarbete, samt planen för kränkande
behandling överlag. Gruppernas synpunkter redovisades och sammanställdes sedan av
likabehandlingsgruppen. Denna sammanställning utgör, tillsammans med resultat från
trivselenkäterna och Laholms kommuns Skolundersökning 2015, grunden för kommande
läsårs åtgärder, samt smärre förändringar i det fortlöpande likabehandlingsarbetet.
Det som framkom var att vi behövde arbeta vidare med skolans värdegrundsarbete, se över
arbetet med trivselenkäterna och andra ”mätinstrument” för likabehandlingsarbete, se över
krambjörnsuppdraget, samt hur Fritids elevsamtal bättre kan kopplas till skolans
utvecklingssamtal. Hur dessa områden kommer att behandlas beskrivs under rubriken
”Åtgärder”, senare i dokumentet.
Reviderad 15-06-09
BESKRIVNING AV DET FORTGÅENDE LIKABEHANDLINGSARBETET








En undersökning med skolans ”Trivselenkät” genomförs under både höst- och
vårtermin varje läsår för att kartlägga eventuellt utsatta elever och kränkande
behandling på skolan överlag. Även skolans/fritidsverksamhetens fysiska miljö
kartläggs och riskfyllda platser uppmärksammas. (Personal ansvarar för att enkäten
genomförs)
En föräldra- och elevenkät genomförs vartannat läsår, under vårterminen. Enkätens
syfte är att få en uppfattning om hur väl barn och föräldrar trivs med
Mellbystrandsskolan och fritidshemmet. (Barn- och utbildningsnämnden och
skolledning ansvarar)
Mellbystrandsskolan och fritidshemmet har regelbundna klassråd/fritidsråd, där man
tillsammans tar upp och diskuterar sådant som är aktuellt i klassen/i fritidsgruppen.
Barnen/eleverna ges då bland annat möjlighet att träna konfliktlösning samt att kunna
identifiera och sätta ord på känslor. (Personal ansvarar)
På Mellbystrandsskolan värdesätts högt ett gott samarbete med elevernas föräldrar.
Tillsammans med föräldrarna finns det möjlighet att till exempel uppmärksamma
negativa tendenser och diskussioner kan föras kring aktuella problem, riktlinjer,
åtgärder och lösningar. Föräldrar involveras kontinuerligt, till exempel i samband med
utvecklingssamtal och föräldramöten. (Skolledning och personal ansvarar)
Mellbystrandsskolan har elevråd som sammanträder regelbundet och diskuterar bland
annat skolans regler och engagerar sig i trivseln på skolan (Elevrådet, skolledning och
personal ansvarar).
Rastvärdar (personal) finns tillgängliga då eleverna har raster – både utomhus och inne
i skolbyggnaderna – så att eleverna ska kunna känna sig trygga. (Skolledning och
personal ansvarar)
Eleverna i årskurs 6 är skolans ”krambjörnar”, vilket innebär att de har ett särskilt
ansvar för de yngre eleverna. Till krambjörnarnas uppdrag hör att arrangera rastlekar
på förmiddagsrasten en gång i veckan, att besöka de yngsta eleverna en gång i veckan
samt att arrangera Krambjörnsdagen en gång per läsår. Syftet är att öka känslan av
trygghet på skolan samt att de äldre barnen får vara goda förebilder för de yngre.
(Skolledning och klasslärare åk 6 ansvarar)
Två av Elevhälsans skolkuratorer besöker varje läsår Mellbystrandsskolans årskurs 3.
Under tre sammanhängande tillfällen arbetar man i klassen med ”Känna ja, känna nej”
– då eleverna får lära sig att känna igen bra och dåliga känslor och beröringar samt
lära sig om sin egen säkerhet och hur man bär sig åt om man behöver hjälp.
(Skolledning, personal och EHT ansvarar)
Reviderad 15-06-09
ÅTGÄRDER
Efter att ha köpt in kompletterande värdegrundsmaterial och använt oss av detta i
undervisningen så ser vi ett behov av att strukturera upp hur och när materialet används i
respektive årskurser. Detta för att åstadkomma en röd tråd i skolans likabehandlingsarbete och
i elevernas värdegrundsutveckling.
För att kunna använda informationen från trivselenkäten på önskvärt sätt, beslöt vi att
trivselenkäterna ska genomföras 2ggr/läsår, i början av höstterminen i ett utvärderande syfte
och i mitten på vårterminen för behovsinventering. Denna justering förs in i det fortgående
likabehandlingsarbetet (se ovan). Vi beslöt också att återigen revidera trivselenkäten så att den
bättre anpassas efter syftet, både gällande innehåll och form. Vi beslöt också att göra två olika
varianter av enkäten, en lite enklare för årskurserna F-3 och en med utrymme för
kommentarer för 4-6.
Krambjörnarnas uppdrag behöver ses över och tydliggöras. Diskussioner har väckts kring om
även årskurs 5 ska vara krambjörnar under andra delen av läsåret, delvis för att minska
arbetsbördan för sexorna.
Enligt Skolundersökning 2015 har önskemål från föräldrar framkommit om att få ta del av hur
det går för barnen i fritidsverksamheten. Information från de elevsamtal som genomförs av
fritidspersonal kommer därför att delges elevernas klassföreståndare inför
utvecklingssamtalen.
Under läsåret 2015/2016 kommer Mellbystrandsskolan att fortsätta fokusera på att öka
barnens/elevernas upplevelse av att behandlas och bemötas på lika villkor. Utöver befintliga
åtgärder inom skolan (beskrivna under rubrik ”Beskrivning av fortgående
likabehandlingsarbete”) kommer också följande åtgärder att påbörjas/genomföras:
 Vi ska köpa in ytterligare en låda Stegvismaterial som riktar sig till något äldre barn.
Vi ska också sammanställa hur vi arbetar med värdegrundsmaterialet i olika årskurser
och arbeta fram en lämplig struktur för hur det förebyggande likabehandlingsarbetet
kan utformas. (Likabehandlingsgruppen ansvarar för att detta blir gjort under ht-15.)
 Trivselenkäten ska revideras under början av höstterminen 2015.
(Likabehandlingsgruppen ansvarar)
 Krambjörnarnas uppdrag ska ses över under höstterminen 2015.
(Likabehandlingsgruppen ansvarar)
 Fritids ska informera klassföreståndare om resultat av elevsamtalen inför vårterminens
utvecklingssamtal. (Fritidspersonalen ansvarar)
Reviderad 15-06-09
HANDLINGSPLANER
 All personal får årligen och vid behov information om Mellbystrandsskolans plan mot
diskriminering och kränkande behandling.
 Föräldrar delges information om planen och hur man arbetar utifrån den via skolråd
och föräldramöten. Föräldrar har i dessa forum möjlighet att vara delaktiga i arbetet
med planen.
 Skol- och fritidspersonal gör barnen/eleverna delaktiga i arbetet med planen samt
berättar för dem hur de ska gå tillväga om de känner sig kränkta, diskriminerade eller
utsatta på annat sätt.
Aktiva och akuta åtgärder vid kränkande behandling
1. Det är alla vuxnas ansvar att vara observanta och agera om någon av eleverna/barnen
på Mellbystrandsskolan/fritidshemmet blir utsatt för diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling. Samtliga vuxna ska ta elevernas/barnens berättelser på allvar,
lyssna till deras språkbruk samt observera deras kroppsspråk och ansiktsuttryck.
2. Vid upptäckt av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ska en
utredning belysa vad som har hänt. Utredningen kan vara alltifrån några enstaka frågor
till en längre utredning. Vid utredning ska vårdnadshavare och berörd personal
informeras. Om ett barn/en elev upplever sig kränkt eller trakasserad av någon i
personalen på skolan/fritids ska utredningen ledas av rektor.
3. I den utredning som genomförs vid kränkning och trakasserier ska åtgärder och
uppföljning tydligt redovisas. Det ska också framgå vem som har ansvaret för att
åtgärder och uppföljning genomförs.
4. Kontinuerlig och noggrann dokumentation ska föras under hela utredningstiden. I
dokumentationen/händelserapporten ska följande framgå:
 Datum för händelsen/händelserna
 Plats/platser där det hände
 Inblandade personer samt deras personnummer
 Beskrivning av händelsen/händelserna
 Åtgärder
 Uppföljning
 Reflektion och utvärdering
 Vilka som har tagit del av dokumentationen
 Vem som har dokumenterat (namn och profession) samt datum för
dokumentationen
5. Efter avslutad utredning ska en utvärdering göras, så att det finns möjlighet att lära för
framtiden.
Reviderad 15-06-09
Utvärdering och revidering av planen
Planen utvärderas av elever, föräldrar och skolpersonal i slutet av varje läsår. Vid varje nytt
läsårs start upprättas nya planer avseende diskrimineringsfrågor och kränkande behandling.
Revidering sker vid behov.
Elever och föräldrar görs delaktiga genom remiss till föräldrarepresentanter och elevråd,
innan planen slutligen fastställs för kommande läsår.
I gruppen som ansvarat för sammanställning och revidering av årets plan har följande lärare
ingått, Ronny Holm, Donald Hägerström, Lise-Lotte Hägerström och Catarina Denke.
Skolledningen har det yttersta ansvaret för att handlingsplaner upprättas, följs, utvärderas och
revideras.
Rektorns/förskolechefens underskrift
Datum
15-06-25
Eva Karlberg
X Härmed delegationsanmäls planen mot diskriminering och kränkande behandling