IP/00/1066
Bryssel den 27 september 2000
Kommissionen antar ett meddelande om strukturella
indikatorer
I meddelandet föreslås ett antal indikatorer som skall användas i
sammanfattningsrapporten till Europeiska rådets vårmöte 2001 i Stockholm.
De 27 föreslagna indikatorerna utgör en lämplig avvägning mellan de fyra
politikområden som man enades om i Lissabon: sysselsättning, innovation,
ekonomiska reformer och social sammanhållning. En samlad analys av dem
möjliggör en bedömning av hur långt EU nått i sin strävan att förverkliga det
strategiska målet att omvandla Europeiska unionen till "världens mest
konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med
möjlighet till hållbar tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre
grad av social sammanhållning." Enligt EU:s kommissionär för ekonomiska
och finansiella frågor, Pedro Solbes, “är indikatorerna ett mycket viktigt
instrument för att övervaka, uppställa riktmärken, s. k. benchmarking, och
skapa ett inbördes "grupptryck" för denna omvandling, vilket i sin tur utgör
mycket viktiga delar i den uppföljningsstrategi som beslutades i Lissabon.”
I
Meddelandets syfte
Syftet med meddelandet är att föreslå ett antal indikatorer som är lämpliga att
använda i kommissionens sammanfattningsrapport till Europeiska rådets vårmöte
2001 i Stockholm. Meddelandet är ett svar på en uppmaning från Europeiska rådets
möten i Lissabon och Feira. Särskilt vid mötet i Feira uppmanade Europeiska rådet
kommissionen att före utgången av september lägga fram en rapport om de
indikatorer som skall användas i sammanfattningsrapporten.
Indikatorer och "bänkmärken" möjliggör en öppen bedömning och jämförelse mellan
medlemsstaterna och andra utvecklade ekonomier. De hjälper oss att se var det
finns utrymme för förbättringar inom unionen och uppmuntrar också
medlemsstaternas regeringar att fortsätta reformarbetet inom dessa områden med
än större energi. I detta hänseende är indikatorerna ett viktigt instrument för att
kontrollera och jämföra framstegen i förverkligandet av Lissabonstrategin.
II
Urvalskriterier för indikatorerna
Valet av indikatorer bestäms av syftet med sammanfattningsrapporten, d.v.s. att
bedöma vilka framsteg som görs för att uppnå Lissabonstrategins mål om att
omvandla Europeiska unionen till "världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska
kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar tillväxt med fler och bättre
arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning." För att bedöma dessa
framsteg täcker indikatorerna in de fyra politiska områden som behandlas i
Lissabonslutsatserna: sysselsättning, innovation, ekonomiska reformer och social
sammanhållning.
I meddelandet föreslås därför en lista på 27 indikatorer inom dessa fyra
politikområden. Dessutom ingår några indikatorer på den allmänna ekonomiska
situationen för att beskriva den ekonomiska ram inom vilken strukturreformerna äger
rum [den fullständiga listan över indikatorer återfinns i bilagan]. De gör det möjligt att
fokusera den politiska debatten, men är samtidigt tillräckligt många för att ge en
välbalanserad bild av hur ekonomin utvecklas inom alla fyra områden.
Flera andra kriterier har beaktats vid valet av indikatorer. I möjligaste mån har man
försökt se till att indikatorerna är: 1) enkla att läsa och förstå, 2) relevanta med
avseende på det eftersträvade målet, 3) ömsesidigt konsekventa, 4) tillgängliga i tid
och 5) jämförbara mellan alla medlemsstaterna och, om möjligt, med USA, 6)
hämtade från tillförlitliga källor samt slutligen att uppgiftskravet inte lägger en alltför
stor börda på medlemsstaterna och företagen. Därför bygger urvalet av indikatorer i
så hög grad som möjligt på information från European Statistical System (ESS).
III
Urvalet av indikatorer bildar en sammanhållen helhet
De 27 indikatorerna är jämt fördelade mellan alla de politiska områdena. De bildar en
sammanhållen helhet och är inte bara en uppräkning. Deras relevans kan inte
bedömas isolerat eftersom det finns flera olika kopplingar mellan de fyra områdena
och till den övergripande ekonomiska utvecklingen och eftersom reformerna inom
områdena ömsesidigt förstärker varandra. En samlad analys av indikatorerna
möjliggör en bedömning av hur långt EU nått i sin strävan att förverkliga det
strategiska målet, och visar också var de svaga punkterna finns.
Indikatorerna för den allmänna ekonomiska bakgrunden beskriver den
övergripande ekonomiska ram inom vilken de strukturella reformerna av
arbetskrafts-, produkt- och kapitalmarknaderna sker.
Skapandet av nya arbetstillfällen är nyckeln till större ekonomiskt välstånd och
social sammanhållning. Indikatorerna för sysselsättningsgrad, kvinnors och äldre
arbetstagares sysselsättningsgrad, arbetslöshetstalen och långtidsarbetslösheten
skall mäta hur väl sysselsättningsmål som sattes upp i Lissabon har förverkligats och
belysa strukturella problem på arbetskraftsmarknaden. Indikatorerna för livslångt
lärande och skattesatsen för låglönegrupper finns med eftersom Lissabonmötet
betonade vikten av att stärka sysselsättningen i EU genom att man utarbetar en aktiv
sysselsättningspolitik.
Förbättringarna av unionens innovationsförmåga bedöms med hjälp av
indikatorerna för investeringar i utbildning, forskning och utveckling samt
informations- och kommunikationsteknik. Effekterna av dessa satsningar mäts
genom att man tittar på utbyggnaden av Internet, patent inom högteknologiska
områden och export av högteknologiska produkter. Riskkapitalet finns också med i
bedömningen eftersom effektiva riskkapitalmarknader spelar en viktig roll för
innovativa små och medelstora företag med hög tillväxt.
Indikatorerna för ekonomiska reformer mäter framstegen mot mer effektiva och
välfungerande produkt- och kapitalmarknader. Indikatorerna för handelsintegration
och relativa prisnivåer skall ge en indikation om förbättringar av marknadsintegration
och -effektivitet. Med hjälp av prisnivåerna inom nätverksamheterna får man en bild
av hur väl liberaliseringen av dessa sektorer går, och indikatorerna för offentlig
upphandling och statligt stöd påvisar en eventuell snedvridning av
produktmarknaderna till följd av offentliga ingrepp. När det gäller kapitalmarknaderna
avser indikatorerna för bankverksamhet över nationsgränserna och kapital som
anskaffats på fondbörserna att mäta finansmarknadens integration och effektivitet.
2
Framväxten av det kunskapsbaserade samhället och införandet av ekonomiska
reformer måste gå hand i hand med en stark social sammanhållning. Bland
indikatorerna för den sociala sammanhållningen ingår "andel av befolkningen under
fattigdomsgränsen" samt inkomstspridningen. Regionala skillnader mäts med en
indikator för regional sammanhållning. Indikatorerna för utbildningsresultat
återspeglar hur dålig utbildning ofta kan vara en bidragande faktor till socialt
utanförskap.
IV
Indikatorerna behöver bearbetas kontinuerligt
Till sist måste det betonas att indikatorerna befinner sig i en kontinuerlig process. Det
är nu första gången som en uppsättning indikatorer skall fastställas och som en
sammanfattningsrapport skall skrivas. De politiska åtgärder som omfattas av
sammanfattningsrapporten och urvalet av indikatorer befinner sig på olika
utvecklingsstadier. Indikatorerna bör vara relativt stabila över tiden för att garantera
kontinuitet, men i meddelandet betonas det även att man behöver vara flexibel i
förhållande till listan över indikatorer så att hänsyn kan tas till förbättringar i fråga om
den tillgängliga statistiken i framtiden. I meddelandet ingår därför en lista över
indikatorer som måste vidareutvecklas.
3
Bilaga: Lista över indikatorerna i meddelandet
Annex: Lista över indikatorerna i meddelandet
Allmänna ekonomiska bakgrundsindikatorer
Allmänna ekonomiska
bakgrundsindikatorer att
vidareutveckla
a. BNP per capita (i köpkraftsstandard) och real BNP-tillväxt
b. Ekonomins energiintensitet
c. Arbetskraftsproduktivitet (per anställd och per arbetad
timme)
d. Inflationstakt
e. Konjunkturrensat budgetsaldo
a. Produktionskapacitet
b. Total faktorproduktivitet
Lista över 27 indikatorer
List över 11 indikatorer som skall
vidareutvecklas
I. Sysselsättning
1. Sysselsättningsgrad
2. Sysselsättningsgrad bland kvinnor
3. Sysselsättningsgrad bland äldre arbetstagare
4. Arbetslöshet
5. Långtidsarbetslöshet
6. Nivån på skattesatsen för låglönegrupper
7. Livslångt lärande (vuxna personers deltagande i
utbildningar)
I. Sysselsättning
1. Långtidsarbetslöshetsflöden
2. Arbetskvalitet
3. Vakanser
4. Effektiv marginalskattesats
II. Innovation
1. Offentliga utgifter för utbildning
2. FoU-utgifter
3. IKT-utgifter
4. Tillgång till Internet
5. Patent inom högteknologiska områden
6. Export av högteknologiska produkter
7. Riskkapital
II. Innovation
5. Offentliga och privata utgifter för
mänskliga resurser
6. Företagsdemografi
7. E-handel
III. Ekonomiska reformer
1. Handelsintegration
2. Relativa prisnivåer och priskonvergens
3. Priser inom nätverksamheterna
4. Offentlig upphandling
5. Statligt stöd (sektoriellt och för särskilda ändamål)
6. Bankverksamhet över nationsgränserna
7. Kapital som anskaffas på fondbörserna
III. Ekonomiska reformer
8. Företagsregistrering
9. Regelverken
10. Antal operatörer inom
nätverksamheter
11. Kapitalkostnader
IV. Social sammanhållning
1. Inkomstfördelning (förhållande mellan övre och undre
inkomstkvintil)
2. Andel av befolkningen under fattigdomsgränsen före och
efter sociala transfereringar
3. Varaktig fattigdom
4. Arbetslösa hushåll
5. Regional sammanhållning (variationskoefficient för BNP
per capita i köpkraftsstandard mellan regionerna)
6. Personer med endast grundskoleutbildning som inte
befinner sig i vidareutbildning
IV. Social sammanhållning
Indikatorer kommer att tas fram av
Högnivågruppen för socialskydd
4
