Demografi och socioekonomi

Hälsolägesbeskrivning
för HSN 7-området
17-07-15
Barbara Rubinstein, Hälso- och Sjukvårdskansliet Göteborg,
Programområde Hälsa
2(14)
2
17-07-15
3
INNEHÅLL
DEMOGRAFI OCH SOCIOEKONOMI
4
LEVNADSVILLKOR OCH LEVNADSVANOR
5
HÄLSOLÄGET I BEFOLKNINGEN
8
JÄMLIKHET I HÄLSA
PSYKISK HÄLSA
BARN OCH UNGDOMARS HÄLSA
ÄLDRES HÄLSA
UTBREDDA SJUKDOMAR
SJUKSKRIVNING OCH FÖRTIDSPENSIONERING
MEDELLIVSLÄNGD
DÖDLIGHET
8
9
9
10
11
13
14
14
3(14)
17-07-15
4
Demografi och socioekonomi
Folkmängden i nämndområdet uppgick år 2001 till 120 473. Nära hälften av invånarna bor i
Mölndal. Sedan 1990 har invånarantalet i nämndområdet ökat med 10,5 procent. Härryda har
haft den kraftigaste ökningen (15 procent). Ökningen i Västra Götaland har varit drygt 4
procent.
Andelen barn och unga är något högre än i regionen totalt. Andelen pensionärer är däremot
något lägre. Av kommunerna i nämndområdet har Härryda en lägre andel pensionärer än
Mölndal och Partille.
Kommun
Folkmängd 2001
Befolkning, 0-19 år, %, 2000
Befolkning, 20-39 år, %, 2000
Befolkning, 40-64 år, %, 2000
Befolkning, 65-74 år, %, 2000
Befolkning, 75+, %, 2000
Antal födda barn per 1000 invånare, 1999
Summerad fruktsamhet (TFR), 1997-99
Härryda
Mölndal
Partille
30 513
29
25
33
6
5
11
1,68
56 801
26
28
31
7
7
11
1,62
33 159
29
25
33
7
7
11
1,70
Västra
Götaland
1 501 179
24
27
31
8
9
10
I Västra Götalandsregionen är andelen utrikes födda 12,9 procent. I nämndområdet gäller det
endast 10,5 procent av befolkningen. Andelen är högst i Partille och lägst i Härryda kommun.
De utrikesfödda kan delas in i tre huvudgrupper: födda i övriga Norden, födda i övriga
Europa, och födda utanför Europa. I nämndområdet, såväl som i Västra Götalandsregionen
totalt är den utomeuropeiska gruppen störst.
Kommun
HSN7
Härryda
Mölndal
Partille
Antal invånare födda i övriga Norden, 1998
Antal invånare födda i övriga Europa, 1998
Antal invånare födda utanför Europa, 1998
Samtliga utrikes födda, %, 1997
Samtliga utrikes födda, 0-17 år, %, 1997
Samtliga utrikes födda, 65+, %, 1997
Andel utländska medborgare, %, 1999
3573
3593
5153
10,5
1 034
696
904
9,0
4,0
11,0
4,4
1 510
1 684
2 721
10,8
5,8
11,7
5,2
1 029
1 213
1 528
11,5
5,0
13,2
5,2
5,0
Andelen lågutbildade (dvs. med endast grundskole- eller folkskoleutbildning) är i
nämndområdet lägre än regiongenomsnittet och lägst i Partille kommun. Andelen
högutbildade (dvs. med eftergymnasial utbildning) är högst i Mölndal och Partille.
Utbildningsnivå, 16-74 år
förgymnasial utbildning, %, 1999
gymnasial utbildning , högst 2 år, %, 1999
gymnasial utbildning, 3 år, %, 1999
eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år, %, 1999
eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer, %, 1999
HSN7
27
26
17
15
15
Härryda
27
27
17
14
14
Mölndal
27
25
17
15
15
Partille
26
26
18
15
14
Härryda kommun har störst andel höginkomsttagare och lägst andel låginkomsttagare.
Andelen ensamboende är högst i Mölndals kommun.
4(14)
Västra
Götaland
64 291
67 017
118 626
13
5,7
17-07-15
Kommun
5
HSN7
Härryda
Mölndal
Partille
14
13
31
15
28
14
30
75
16
49
75
22
49
71
15
48
40
7
4
37
9
5
39
8
5
Låginkomsttagare, 25-64 år, %, 1997
Höginkomsttagare, 25-64 år, %, 1997
Andel (%) som äger bostaden eller innehar bostadsrätt
i åldern 16-84 år, 1987-96
Andel ensamboende, %,16-84 år, 1987-96
Andel ogifta, %, 1999
… varav andel under 16 år, %, 1999
Andel gifta sammanboende, %, 1999
Andel skilda, %, 1999
Andel änkor/änklingar, %, 1999
49
47
39
8
5
Västra
Götaland
20
65
23
49
40
36
8
6
Drygt 6 procent av befolkningen tillhör ett socialbidragshushåll. Även här har Mölndal den
högsta och Härryda den lägsta andelen. I regionen är andelen 9 procent. Största andelen
socialbidragstagare i åldrarna 18-24 år finner man i Partille kommun.
Andelen arbetslösa (inkl deltagare i arbetsmarknadspolitiska program) uppgår till drygt 4
procent av arbetskraften. Samtliga kommuner har lägre andel än regionen totalt.
Arbetslösheten i hela regionen uppgår till knappt 7 procent av arbetskraften.
Kommun
HSN7
Härryda
Mölndal
Partille
7,0
4,1
9,1
1,2
8,0
15,0
1,3
7,8
19,4
1,7
4,1
3,7
4,0
4,5
14
15
12
17
16
15
Socialbidragstagare, %, 18-64 år, 1997
Socialbidragstagare, %, 18-24 år, 1997
Socialbidragstagare, %, 65+, 1997
Andel arbetslösa och placerade i program i procent av
arbetskraften, april 2001
Andel (%) 16-74 år som flera gånger per år har
svårigheter att klara sina löpande utgifter, 1997
Andel (%) 16-74 år som ofta är oroliga för sin
ekonomi, 1997
Västra
Götaland
9,4
Levnadsvillkor och levnadsvanor
En god hälsa tillhör det som de flesta människor sätter främst i livet. Vi föds med olika förutsättningar för en god hälsa. Ekonomisk trygghet, socialt nätverk och möjligheter att påverka
livssituationen är förutsättningar för en god hälsa. Levnadsvillkoren varierar stort i Västra
Götalandsregionen. Skillnader i förutsättningar mellan storstad och landsbygd ger olika levnadsvillkor.
Sociala och ekonomiska villkor, arbetsmiljö och levnadsvanor har stor betydelse för utvecklingen av människors hälsa och välfärd. Socialt stöd och sociala nätverk ger människor större
möjlighet hantera sin livssituation. Känsla av sammanhang och mening är andra viktiga
faktorer för främjandet av hälsa.
Arbetslösheten är en av de stora ohälsofaktorerna och som drabbar stor del av befolkningen.
Ohälsoeffekter av arbetslöshet är i hög grad kopplade till ekonomisk otrygghet och utanförskap vilket i sig genererar psykosociala problem och ohälsosamt beteende.
5(14)
6,9
17-07-15
6
Stress orsakad av höga förväntningar från arbete, familj och samhället och som inte är möjligt
leva upp till, ökar riskerna för sjukdom och skador påtagligt. Det finns starka samband mellan
psykisk ohälsa och låg lön, dålig arbetsmiljö och liten frihet i arbetet.
Våra kunskaper om lokala levnadsvanor i Bohuslän har ökat men är fortfarande bristfälliga
och informationen finns hos flera organisationer. Invånarnas upplevda hälsa har studerats i
några kartläggningar. Levnadsvanor och levnadsvillkor som kunskapsområde borde
utvecklas.
Levnadsvanorna utgör en del av levnadsvillkoren. Värderingar och attityder styr i hög grad
vårt beteende och vår livsstil. Levnadsvanorna är också en del i livsstilen. Livsstilen uttrycker
identitet och social tillhörighet. De vanligaste riskfaktorerna som uppstår under uppväxtåren
är nyttjande av tobak, narkotika och droger, dåliga kostvanor, fysisk inaktivitet samt
oskyddad sex.
Rökning är den enskilt största riskfaktorn för ohälsa och tidig död. Rökning är kopplad till en
rad ökade komplikationsrisker under hela graviditeten. Passiv rökning skadar barn genom att
bidra till luftvägsinfektioner och allergi.
Tobaksbruket har under senaste årtiondena fått en alltmer uttalad social gradient. Korttidsutbildade kvinnor röker i högre grad än övriga kvinnor.
Kommun
Dagligrökare, män, 16-74 år, %, april 1997
Dagligrökare, kvinnor, 16-74 år, %, april 1997
Rökande pojkar, årskurs 7,%, mars 1998
Rökande flickor, årskurs 7, %, mars 1998
Rökande pojkar, årskurs 9, %, mars 1998
Rökande flickor, årskurs 9, %,mars 1998
Rökande blivande mödrar, %, 1998( prel 1999)
Rökande mödrar till spädbarn 0-4 v, %, 1998
Rökande fäder till spädbarn 0-4 v, %, 1998
Rökande mödrar till spädbarn 8 mån, %, 1998
Rökande fäder till spädbarn 8 mån, %, 1998
Härryda
12
19
8
10
24
34
9(10)
5
9
7
8
Mölndal
15
18
5
12
29
35
10(8)
6
11
9
11
Partille
18
18
6
10
27
39
11(10)
6
10
7
10
För närvarande beräknas alkoholkonsumtionen vara orsak till 15-20 procent av all akut somatisk sjukhusvård i åldern 15-70 år och än högre andel av all psykiatrisk vård. Inom nämndområdet (SMR 45-106) har risken att dö pga alkoholmissbruk inte varit särskilt stor i jämförelse med Västra Götalandsregionen (100). Personer från socialt icke prioriterade grupper
löper högre risk att fortsätta med ett narkotikamissbruk efter att ha provat narkotika.
Härryda
6
Mölndal
7
Partille
6
Högkonsumenter av alkohol, kvinnor, 16-74 år, %, april 1997
5
10
7
Andel pojkar som dricker alkohol, årskurs 7, %, mars 1998
17
8
14
Andel flickor som dricker alkohol, årskurs 7, %, mars 1998
18
13
10
Andel pojkar som dricker alkohol, årskurs 9, %, mars 1998
53
52
43
Andel flickor som dricker alkohol, årskurs 9, %, mars 1998
59
52
50
Andel pojkar som prövat narkotika, årskurs 7, %, mars 1998
0
0
2
Andel flickor som prövat narkotika, årskurs 7, %, mars 1998
1
2
1
Kommun
Högkonsumenter av alkohol, män, 16-74 år, %, april 1997
6(14)
17-07-15
7
Andel pojkar som prövat narkotika, årskurs 9, %, mars 1998
6
12
2
Andel flickor som prövat narkotika, årskurs 9, %, mars 1998
4
4
4
Felaktiga kostvanor har tydliga samband med flera av våra vanligaste folksjukdomar som
cancer, hjärt-kärlsjukdomar, övervikt, diabetes och tarmsjukdomar.
Problemet med ökning av anorexi/bulimi i den unga befolkningen – främst flickor – har
uppmärksammats de senaste åren.
När det gäller en rad sjukdomar – också hos äldre – har det konstaterats samband mellan låg
fysisk aktivitet och t ex ledbesvär, högt blodtryck, tjocktarmscancer, depression och ångest.
Människan är utvecklad för en hög, regelbunden fysisk aktivitetsnivå.
Härryda
45
36
Kommun
Andel överviktiga, %, 16-74 år, april 1997
Andel inaktiva, %, 16-74 år, april 1997
Mölndal
40
36
Partille
42
40
Sexualvanor har betydelse för spridning av sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade
graviditeter. 1997 var antalet anmälda klamydiainfektioner per 100 000 invånare 151 i
Västra Götaland och 158 i hela Sverige.
För nämndområdet kan man konstatera en minskning av aborter sedan slutet av 80-talet bland
kvinnor 15-44 år. 1988 var det en topp av aborter som följdes av en minskning fram till och
med 1994 för att därefter åter stiga och plana ut. Nämndområdet har höga aborttal liksom
regionen och riket.
Kommun
Aborter, ant/1000 kv, 1997-99, 3-årsmedelvärde
Aborter, 19 år el yngre, ant/1000 kv, 1997-99, 3-årsmedelvärde
Härryda
18
18
Mölndal
18
20
Partille
17
22
Tonårsaborter per 1000 kvinnor 15-19 år
30
25
år
20
Härryda
Partille
Mölndal
15
10
5
7(14)
0
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
17-07-15
8
Hälsoläget i befolkningen
Hälsan och ohälsan i en befolkning påverkas av ett samspel mellan framförallt grundläggande
levnadsförhållanden, individens livsstil och ålder samt ärftliga förutsättningar. År 2000 var
ohälsotalet 39dagar för Partille, 36 för Mölndal och 35 dagar för Härryda 1998-12-31. Ett
genomsnitt för regionen under samma tidsperiod var 38 dagar.
Kommun/region
Ohälsotal, män, 16-29 år, 2000
Ohälsotal, män, 30-49 år, 2000
Ohälsotal, män, 50-59 år, 2000
Ohälsotal, män, 60-64 år, 2000
Ohälsotal, kvinnor, 16-29 år, 2000
Ohälsotal, kvinnor, 30-49 år, 2000
Ohälsotal, kvinnor, 50-59 år, 2000
Ohälsotal, kvinnor, 60-64 år, 2000
Härryda
Mölndal
Partille
9
18
42
100
10
34
67
112
7
21
49
93
10
35
75
115
9
24
47
95
11
38
82
118
Västra
Götaland
7
24
52
108
9
36
76
128
Den självupplevda fysiska hälsan och tandhälsan bland vuxna förefaller vara bäst i Partille
kommun medan den självupplevda psykiska hälsan verkar vara bäst i Härryda kommun.
Kommun
Andel med bra fysisk hälsa, %, 16-74 år, april 1997
Andel med bra psykisk hälsa, %, 16-74 år, april 1997
Andel med bra tandhälsa, %, 16-74 år, april 1997
Härryda
68
72
75
Mölndal
68
65
76
Partille
72
66
79
JÄMLIKHET I HÄLSA
Den viktigaste frågan ur ett folkhälsoperspektiv handlar om jämlikhet i hälsa. En mer jämlik
hälsa höjer det generella genomsnittliga hälsoläget i hela befolkningen. Oavsett om man jämför den självupplevda hälsan, tandhälsan, sjukligheten eller dödligheten, framkommer tydliga
skillnader mellan olika befolkningsgrupper. Personer med sämre hälsa återfinns oftare bland
mindre privilegierade grupper såsom låginkomsttagare, lågutbildade, långtidsarbetslösa och
personer med ansträngande eller stressiga arbeten. En ansamling av flera riskfaktorer leder i
större utsträckning till en utsatt livssituation.
Kvinnor lever längre än män, men är sjukare. Kvinnor går oftare till läkare, är oftare sjukskrivna, ordineras mer läkemedel och upplever sin hälsa som sämre än männen. Särskilt stora
skillnader rapportera för åkommor som sömnsvårigheter, oro, trötthet, huvudvärk och sjukdomar i rörelseorganen. Kvinnorna i Mölndal, Härryda och Partille uppvisar cirka 16% fler
vårdtillfällen i slutenvård.
Arbetslösa, långtidssjukskrivna, invandrare och ensamstående föräldrar är grupper i befolkningen som löper stor risk att drabbas av nedsatt hälsa. Arbetslösheten är ojämnt fördelad
mellan olika befolkningsgrupper och geografiska områden. Andelen öppet arbetslösa inom
nämndområdet var i april månad 2,4% av personer i arbetsför ålder.
8(14)
17-07-15
9
PSYKISK HÄLSA
Den psykiska hälsan i Sverige tycks generellt ha försämrats i befolkningen. Speciellt
gäller det ungdomar och yngre kvinnor. Kvinnor söker hjälp för depression ungefär
dubbelt så ofta som män. Alkoholberoende är den vanligaste formen av psykisk ohälsa
bland män. Självdestruktiva handlingar inklusive självmordsförsök och självmord är
oftast relaterade till psykisk ohälsa.
Härryda Mölndal
Kommun
Antal vårdtillfällen per 10 000 inv, under diagnosen
självdestruktiv handling (X60-X84), kvinnor 1999
Antal vårdtillfällen per 10 000 inv, under diagnosen
självdestruktiv handling (X60-X84), män 1999
Partille
17
15
8
3
11
9
Bland ungdomar är självmord en av de vanligaste dödsorsakerna. Kvinnor gör fler självmordsförsök än män men avlider inte i samma utsträckning. Riskfaktorer för självmord är
bland annat olika former av missbruk, obehandlad depression och socioekonomiska problem.
Kommun
Antal döda per 100 000 inv, pga självmord resp.
ovisst uppsåt (E950-E959 + E980-E989), 199096, åldersstandardiserat
Härryda
Mölndal
Partille
14
18
21
BARN OCH UNGDOMARS HÄLSA
Låg födelsevikt hos spädbarn beror på för tidig födsel eller dåligt fungerande moderkaka.
Partille (50/1000 födda) ligger något över snittet för Västra Götalandsregionen (42/1000)
antalet barn /1000 invånare med låg födelsevikt. Det är känt faktum att rökning kan vara en
orsak till låg födelsevikt.
Barn och ungdomar i Sverige har en mycket god fysisk hälsa internationellt sett. Däremot är
hälsan är ojämnt fördelad även i barn- och ungdomsgruppen. Otrygghet i relationen mellan
barn och förälder, passiv rökning, avsaknad av amning är exempel på förklaringsfaktorer till
ökad ohälsa. Allergi och diabetes är ett snabbt växande folkhälsoproblem inom barn och
ungdomsgruppen. Resultatet från Bohuslandstingets enkät våren 1997 visade att var tredje
ungdom i åldern 16-19 år hade allergiska besvär.
Den psykiska ohälsan hos barn- och ungdom har försämrats visar nationella studier.
Rapporter kommer även från BUP organisationen. En ökad tillströmning sker till BUP
mottagningarna.
Barn med ADHD/DAMP eller liknande neuropsykiatriska tillstånd/funktionshinder har uppmärksammats mer under senare år. Vartannat barn med DAMP har försenad språk-talutveckling och så många som 40% har problem upp i vuxen ålder och 10% har svåra problem med
alkoholism, drogmissbruk och kriminalitet. Det är särskilt angeläget att inför barnens skolstart
formera samverkande insatser med tillgänglig behandling och pedagogiskt stöd. I det förebyggande arbetet är MVC en viktig instans eftersom man tror att skadorna som uppstår kan ha
sin grund bl a i alkohol, rökning och stress. (Gillberg, 98)
9(14)
17-07-15
10
Svenska barn har internationellt sett mycket friska tänder. Andelen kariesfria barn och
ungdomar i Västra Götaland är större än riksgenomsnittet.
Kommun
Tandhälsa, andel kariesfria 3-åringar, %, 2000
Tandhälsa, andel kariesfria 6-åringar, %, 2000
Tandhälsa, andel kariesfria 12-åringar, %, 2000
Tandhälsa, andel kariesfria 19-åringar, %, 2000
HSN 7
96
79
73
34
Härryda Mölndal
98
80
76
37
Partille
96
76
71
31
95
82
74
37
Västra
Götaland
94
71
68
27
DFT anger det genomsnittliga antalet tänder med ”hål” (fyllda och ofyllda), DFSa anger det
genomsnittliga antalet kariesangripna eller lagade ytor mellan tänderna och deft anger det
genomsnittliga antalet kariesangripna, extraherade eller ”lagade” mjölktänder. Tandhälsan hos
barn och ungdomar varierar inom nämndområdet med bäst tandhälsa i Partille kommun och
sämst i Mölndals kommun.
HSN 7
Härryda
Mölndal
Partille
Tandhälsa, deft, 3-åringar, 2000
0,11
0,06
0,13
0,13
Västra
Götaland
0,20
Tandhälsa, deft, 6-åringar, 2000
0,64
0,53
0,74
0,58
1,03
Tandhälsa, DFT, 12-åringar, 2000
0,54
0,48
0,61
0,48
0,72
Tandhälsa, DFSa, 19-åringar, 2000
0,84
0,94
0,93
0,64
1,28
Kommun
ÄLDRES HÄLSA
Äldregruppens livssituation och hälsa är generellt sett god. Det stora flertalet äldre behåller
hälsan högt upp i åren. Med stigande ålder tilltar dock ålderskrämpor och demenssjukdomar
blir allt vanligare. Behovet av vård och omsorg ökar. Diabetes och cancer sjukdomar som är
vanligare i högre ålder kommer att öka på grund av att vi lever längre. Rörelseförmågan avtar
med åren, medan kroppens behov av goda matvanor och fysisk aktivitet kvarstår genom livet.
I SBU-rapporten ”Längre liv och bättre hälsa” framhålls betydelsen av fysisk aktivitet generellt, men också behovet av fysisk aktivitet för den äldre befolkningen. Här saknar vi studier
utifrån det lokala perspektivet.
10(14)
17-07-15
11
UTBREDDA SJUKDOMAR
Kriterier för en folksjukdom är att sjukdomen/skadan svarar för höga kostnader för sjukvården och samhället, är vanligt förekommande och kan ha en stark inverkan på funktionsförmåga och livskvalitet. I brist på lokal sammantagen statistik vad avser folksjukdomar redovisas avslutade vårdtillfällen efter sjukdomskapitel. De största sjukdomskapitlen återges i
tabellen.
Avslutade vårdtillfällen i slutenvård, efter sjukdomskapitel, per 1000 invånare under
perioden 1994-1996.
VG
HSN 7
Partille
Härryda Mölndal
___________________________________________________________________________________________
Cancer
Psykiska störningar
Cirkulationsorganens sjd
Andningsorganens sjd
Matsmältningsorganens sjd
Urin-/könsorganens sjd
Rörelseorganens sjd
Skador och förgiftningar
Övriga sjukdomsgrupper
24
18
46
23
28
21
19
38
83
17
20
42
24
31
20
26
41
79
21
17
37
23
27
21
24
38
83
19
16
33
19
25
18
24
40
70
17
20
41
24
29
21
28
44
8
Summa vtf/1000 inv
300
300
291
264
232
Antal slutenvårdsfall per 1000 invånare 1997 med diagnos inom de nio vårdtunga sjukdomsgrupperna
enligt HSU.
Sjukdomsgrupp
HSN7 regionen
Cerebrovaskulära sjukdomar
4,7
5,3
Ischemisk hjärtsjukdom
8,8
9,8
Diabetes
5,8
6,3
Inflammatorisk ledsjukdom
4,7
3,2
Arthros
2,9
2,4
Höftfraktur
2,0
2,6
Astma
4,6
4,4
Schizofreni + övriga psykoser
8,6
8,1
All cancer
6,9
7,9
- Prostatacancer
1,0
1,2
- Bröstcancer
1,0
1,1
Bland de vårdtunga sjukdomsgrupperna hade invånarna i nämndområdet något färre
slutenvårdsfall per invånare 1997 än genomsnittet i regionen inom sjukdomsgrupperna:
cerebrovaskulära sjukdomar, ischemisk hjärtsjukdom, diabetes, höftfraktur och cancer men
fler slutenvårdsfall inom sjukdomsgrupperna inflammatorisk ledsjukdom och arthros.
Antalet DRG-poäng per 1000 invånare var 1997 något lägre i nämndområdet (149 DRGpoäng) än totalt i regionen (159 DRG-poäng).
11(14)
17-07-15
12
Cancer
Under ett år insjuknar c:a 40.000 personer i cancer i Sverige.
Kommun
Härryda Mölndal
Nya cancerfall, män, antal per 100 000 invånare,
717
619
åldersstandardiserat, 1998
Nya cancerfall, kvinnor, antal per 100 000
450
449
invånare, åldersstandardiserat, 1998
Partille
511
361
En ökande tendens har: cancer i magsäck, livmoderhalsen, bukspottkörteln, njurar,
äggstockar, galla och lever.
En sjunkande tendens har: cancer i prostata, tjocktarmen, urinblåsan, malignt melanom och
leukemi.
Cirkulationsorganens sjukdomar.
Insjuknandet minskar för sjukdomsgruppen i Sverige. Dödligheten för sjukdomsgruppen
ligger något lägre för Partille, Härryda och Mölndals kommun med ett intervall av SMR på
87-96, i jämförelse med VG (100).
Följande sjukdomar är också att betrakta som folksjukdomar. Kraftig övervikt, Allergi
och annan överkänslighet.
Läkemedelsförbrukning
Den åldersstandardiserade läkemedelskonsumtionen i öppenvården har under 1999 varit 9%
högre i nämndområdet än i riket. I Härryda kommun har dock läkemedelskonsumtionen
endast varit 2% högre än i riket. Nämndområdet i sin helhet har framför allt haft en högre
konsumtion av läkemedel ur ATC-grupperna: ’Hud’, ’Blod och blodbildande organ’,
’Infektionssjukdomar’ och ’Rörelseapparaten’ medan konsumtionen av läkemedel ur ATCgruppen ’Ögon och öron’ var 14% lägre än i riket.
Konsumtionen av läkemedel inom ATC-gruppen ’Hud’ har i nämndområdet varit 30% högre
än i riket. ATC-gruppen ’Hud’ domineras av hudskyddande och uppmjukande medel.
Konsumtionen av läkemedel inom ATC-gruppen ’Blod och blodbildande organ’ har i nämndområdet varit 22% högre än i riket. ATC-gruppen ’Blod och blodbildande organ’ omfattar
antikoagulantia, hemostatika, medel vid anemier, blodsubstitut, infusionsvätskor och övriga
hematologiska medel.
Konsumtionen av läkemedel inom ATC-gruppen ’Infektionssjukdomar’ har i nämndområdet
varit 15% högre än i riket. ATC-gruppen ’Infektionssjukdomar’ omfattar antibakteriella
medel, antimykotika, virushämmande medel, immunsera, immunglobuliner och vacciner.
Konsumtionen av läkemedel inom ATC-gruppen ’Rörelseapparaten’ har i nämndområdet
varit 14% högre än i riket. ATC-gruppen ’Rörelseapparaten’ omfattar antiinflammatoriska
och antireumatiska medel, utvärtes medel vid led- och muskelsmärtor, muskelavslappande
medel, giktmedel, medel för behandling av skelettsjukdomar och övriga medel för sjukdomar
i rörelseapparaten.
I Partille kommun har konsumtionen av läkemedel ur ATC-gruppen ’Nervsystemet’ varit
24% högre än i riket.
12(14)
17-07-15
13
ATC- ATC-namn
riket HSN 7 % Härryda % Partille % Mölndal %
kod
R
ANDNINGSORGANEN 101
102
1
93 -8
103
2
107
6
B
BLOD OCH
94
114 22
117 25
110 17
115 23
BLODBILDANDE
ORGAN
C
HJÄRTA OCH
258
259
0
251 -3
252 -2
267
3
KRETSLOPP
H
HORMONER EXKL
28
29
4
30
6
29
3
29
2
KÖNSHORMONER
D
HUD
152
198 30
171 12
208 37
206 36
J
INFEKTIONS14
17 15
17 16
18 21
16 12
SJUKDOMAR
A
MATSMÄLTNINGS149
167 12
152
2
175 17
170 14
ORGAN OCH
ÄMNESOMSÄTTNING
N
NERVSYSTEMET
157
175 12
155 -1
195 24
175 12
S
ÖGON OCH ÖRON
15
13 -14
13 -12
13 -15
13 -14
M
RÖRELSE37
42 14
39
7
42 15
43 16
APPARATEN
L
TUMÖRER OCH
5
5
8
5 10
6 15
5
6
RUBBNINGAR I
IMMUNSYSTEMET
G
URIN- OCH
121
114 -6
115 -4
113 -7
113 -6
KÖNSORGAN SAMT
KÖNSHORMONER
Summa:
1131
1235
9
1158
2
1262 12
1259 11
Totalt alla läkemedel:
1132
1236
9
1159
2
1263 12
1260 11
SJUKSKRIVNING OCH FÖRTIDSPENSIONERING
Ohälsotalen ökar med åldern och är något högre bland kvinnor än bland män.
Männen och de äldre kvinnorna i HSN 7 har, med enstaka undantag, lägre ohälsotal än
genomsnittet för Västra Götalandsregionen. De yngre kvinnorna i HSN 7 har däremot ett
ohälsotal som är klart högre än genomsnittet för Västra Götalandsregionen. I Partille är
ohälsotalet högre än regiongenomsnittet för kvinnor i åldrar 16-59 år.
Kommun/region
Ohälsotal, män, 16-29 år
Ohälsotal, män, 30-49 år
Ohälsotal, män, 50-59 år
Ohälsotal, män, 60-64 år
Ohälsotal, kvinnor, 16-29 år
Ohälsotal, kvinnor, 30-49 år
Ohälsotal, kvinnor, 50-59 år
Ohälsotal, kvinnor, 60-64 år
Härryda Mölndal
Partille
Västra Götaland
2000 1999 2000 1999 2000 1999
2000
1999
9
9
7
7
7
7
7
9
18
19
21
21
24
24
22
24
40
49
49
47
47
51
42
52
93
90
91
104
100
93
95
108
10
11
10
10
11
12
8
9
30
33
35
32
34
35
38
36
64
70
79
72
67
75
82
76
120
112 102 115 108 118 106
128
Kommun
Förtidspensionerade män, 16-64 år, antal/1000,
åldersstandardiserat, 1997
Förtidspensionerade kvinnor, 16-64 år,
antal/1000, åldersstandardiserat, 1997
Härryda
Mölndal
Partille
Västra
Götaland
59
64
61
64
77
82
85
84
13(14)
17-07-15
14
MEDELLIVSLÄNGD
Traditionellt har man vid mätningar av hälsan hos befolkningen använt förväntad återstående
livslängd och spädbarnsdödligheten som mått. En nyfödd flicka född i Västra
Götalandsregionen under perioden 1990-1996 hade en förväntad återstående livslängd på 81,2
år och motsvarande siffra för en nyfödd pojke var 76,0 år.
Medellivslängden för en nyfödd pojke i nämndområdet hamnar inom intervallet 76.3 till 77,8
år. Motsvarande siffror för en nyfödd flicka är 81,9 år till som mest 82,3 år. Det skiljer ett och
ett halvt år för pojke och ett halvt år för flicka mellan längst och kortast medellivslängd
mellan Partille, Härryda och Mölndals kommuner.
DÖDLIGHET
Spädbarnsdödligheten, dvs antalet döda under första levnadsåret per 1 000 levande födda,
används ofta som indikator på välfärden i olika länder. Spädbarnsdödligheten var i Sverige
3,6 promille år 1997, vilket var den lägsta i världen. En jämförelse av spädbarnsdödligheten
för perioden 1990-1996, mätt med SMR1, mellan Västra Götalandsregionen (100) och
Partille, (93), Härryda (97) och Mölndal (94).
Dödligheten är högre i alla åldrar för män jämfört med kvinnor. Männens överdödlighet beror
framförallt på dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar, lungcancer, självmord och trafikskador. Under
perioden 1990-1996 fördelade sig andelen döda inom nämndområdet enligt följande; nära
hälften av dödsfallen orsakas av cirkulationsorganens sjukdomar. En fjärdedel av dödsfallen
utgörs av cancer, åtta procent av andningsorganens sjukdomar och fem procent av skador och
olyckor.
SMR-mått vid jämförelser mellan Västra Götalandsregionen och nämndområdet
Standard Mortality Rate och Standard Morbidity Rate (SMR) har används i Västra Götalandsregionens
folkhälsorapport som mått på den relativa risken att avlida i en viss dödsorsak eller drabbas av en viss åkomma.
Ett SMR-värde på 100 innebär att risken för gruppen är densamma som för standardpopulationen.
Standardpopulationen i detta fall är befolkningen i Västra Götalandsregionen. Ett SMR-värde som ligger under
100 innebär att dödsrisken är mindre än för standardpopulationen och ett värde över 100 innebär att dödsrisken
är större.
1
14(14)