1800-TALET:
Slavisk, ungersk
och nordisk opera
Johanna Broman Åkesson
NATIONALROMANTISK OPERA
Europeiska länder utanför ”universalländerna” Italien, Frankrike och Tyskland.
Folket, Språket, Historien, Folksagor/Myter, Naturen
Vår nation/vårt folk - Hotande makt/hotande folk
Det gamla/landsbygden - Det moderna/staden.
Naturen – Civilisationen
• Inspiration från nationell/folklig musik och dans
• Språkets rytm och betoningar
• Breddar tonspråket: pregnanta rytmer, upprepande
motiv, extas, modalitet (kyrkotonarter, heltonskalor,
pentatonic), färgad harmonik, nya instrument och
experimentella klanger.
RYSK OPERA
• Under 1600-talet var all form av världslig underhållning, sång och
dans bannlyst av den rysk-ortodoxa kyrkan
Aleksandr Pusjkin
1799-1837
• Kring 1700 öppnar Peter den stora dörrarna mot västerländska
influenser och ett intresse för italiensk opera.
• Kännetecknande för den ryska 1800-talsoperan är de starka känslorna
av patos och melankoli bl a genom molltonarter.
• Typiskt är också dess baspartier, ofta förbehållet äldre hjälteroller och
faderskaraktärer – ett uttryck för kulturens messianism.
• Många operor bygger på verk av Aleksandr Pusjkins - den moderna
ryska litteraturens grundare (pekar fram mot realismen).
MICHAIL GLINKA 1804-1857
• ”Den ryska klassiska musikens fader.”
• Började komponera i en italiensk stil
• Med operan Livet för tsaren inleder han den ryska
nationalromantiken.
• Han ville fånga de stora känslorna i rysk kultur jublande glädje, avgrundsdjup sorg och PATOS.
• Utövade stort inflytande på kommande ryska
kompositörsgenerationer (”de fem” , Tjajkovskij,
Stravinskij) och även andra nationalromantiska
tonsättare i Central- och Östeuropa.
Livet för tsaren, 1836
Premiär vid Bolsjoj Kammeni,
Sankt Petersburg
Musik: Michail Glinka
Libretto: Glinka, Nestor Kukolnik, Jegor Rozen, Vladimir
Sollogub och Vasilij Zjukovskij.
Kör: Polonaise
• Den första ryska nationalromantiska operan
• Idealiserad bild av bylivet och det ryska folket.
• Utspelar sig under slutet av ”den stora oredan”, år
1613. Martyren, den ryska bonden Ivan Susanin
lyckas, till priset av sitt eget liv, rädda tsaren och föra
en hel polsk armé i döden.
• Under Stalintiden ändrades operans text så att den
inte längre förhärligade tsarväldet utan det ryska
folket (kallades då Ivan Susanin).
Livet för tsaren, 1836
• Susanin aria: De anar sanningen!
• Körfinal: Hell tsaren, hell Ryssland!
Ruslan och Ludmila, 1842
Musik: Michail Glinka
Libretto: Valerian Sjirkov, Nestor
Kukolnik och N. A. Markevitj
Premiär vid Bolsjoj Kammeni,
Sankt Petersburg
• Innehåller dissonanser, kromatik och
andra orientaliska drag.
• Speciellt kännt blev användningen av
heltonskalan som tema för den onda
Tjernomor.
Est’ pustynnyi kraj
Pianot och harpan
ska låta som en
”gusli”
Efter ett versepos av Aleksandr Pusjkin
som berättar sagan om Ludmila, dotter
till prins Vladimir av Kiev, som blir
bortförd av en ond trollkarl, och hur
den modige riddaren Ruslan försöker
rädda henne.
Ruslan och Ludmila, 1842
• Nas bylo dvoe, brat moy i ya
(Vi var två min bror och jag)
• Tjernomors marsch
”DE FEM” ELLER ”NYRYSKA SKOLAN”
Milij Balakirev
Aleksandr Borodin
César Cui
Modest Musorgskij
Nikolaj Rimskij-Korsakov
• Kompositörsgrupp, verksam från början av 1860-talet i Sankt Petersburg.
• Alla var mer eller mindre autodidakta och strävade efter att skapa en specifict rysk konstmusik som INTE
skulle vila på den europeiska musikskolningen.
• Alla utom Balakirev skrev operor.
• De influerade både senare ryska kompositörer och de franska impressionisterna Ravel och Debussy.
Boris Godunov, 1874
Premiär vid Mariinskijteatern
i Sankt Petersburg
Musik och libretto: Modest Musorgskij
Varlaams visa: En gång hände det uti staden Kazan
Upprepande motiv
Frygiska tongångar
• Musorgskij var den mest originella i nyryska skolan men ansågs
amatörmässig.
• Två versioner av Musorgskij föreligger då den första refuserades.
• Rimskij-Korsakovs ”rättade” version var länge den som framfördes.
• Boris Godunov är idag den mest spelade ryska operan.
• Avsaknad av bel canto-stil.
Efter Aleksandr Pusjkins drama Boris
Godunov (1831) om tsar Godunovs
regeringstid kring 1600 (den "stora oredan”).
Boris har kommit till makten genom att låta
mörda tronarvingen, men för att i sin tur
vinna makten låtsas en munk vara den
mördade som spökar. Boris förtärs av sitt eget
samvete och får inte sinnesfrid.
Boris Godunov, 1874
Klockscenen: Uf, tja zhelo!
Kromatik
Tritonus (Djävulens
intervall)
“All around is darkness and impenetrable gloom,
O, for a fleeting glimpse of a ray of joy!..
Some secret anxiety,
One inconstantly expecting disaster!..”
Trots sin stora makt har han allt och alla mot
sig. Hans barn är olycklig, folket hatar honom
och hans brott förföljer honom. Han känner
sig skyldig till mordet på tsarevitj Dmitrij.
Hans samvetskval blir outhärdliga, han börjar
få hallucinationer och tycker sig se den
mördade Dmitrij framför sig. Boris faller
plågad till vansinne omkull och anropar Gud
om förbarmande.
Boris Godunov, 1874
Monotont
upprepande fras.
Flera tonartsbyten
efter varandra
Den svagsinte: Flow, flow, bitter tears
I Ryssland råder anarki. Upproriska bönder och livegna
kommer dragande med en tillfångatagen adelsman, en
bojar. De torterar och plågar honom. De driver också gyckel
med en svagsint pojke. Den falske Dmitrij rider över scenen.
Han är beredd att leda folket mot Boris, och alla vill följa
honom. Han lovar att han som ny tsar skall bringa lycka åt
Ryssland och befaller att bojaren och de båda jesuiterna
skall släppas, varefter han drar vidare mot Moskva.
Folkmassan följer honom. Den svagsinte pojken lämnas
ensam, sjungande om Rysslands olycka.
“Flow, flow, bitter tears,
Cry, cry, Russian Orthodox soul!
Soon the enemy will come and darkness will fall,
Black, impenetrable darkness...”
Furst Igor, 1890
Premiär vid Mariinskijteatern
i Sankt Petersburg
Musik och libretto: Aleksandr Borodin
• Borodin hann aldrig fullborda operan som
färdigställdes av Rimskij-Korsakov och
Aleksandr Glazunov
• I operan kontrasteras det gamla Ryssland mot
det exotiska Österlandet (polovtserna) – men
utan att framställa det exotiska folket som
sämre eller mer primitiva, bara annorlunda.
• Stundtals arkaiskt tonspråk med kyrkotonarter.
Ti pomilui nas (unga kvinnor vädjar om rättskipning)
Korthuggna, syllabiska fraser som upprepas.
Ständiga modulationer.
Efter en förlaga av Vladimir Stasov
baserad på den medeltida krönikan
om furst Igor som år 1185 kämpar för
sitt furstendömes självständighet mot
polovtsiska invasioner.
Furst Igor, 1890
Polovtsiska danser
Mer melismatisk
Fly on the wings of the wind
To our native land, dear song of ours,
There, where we have sung you at liberty,
Where we felt so free in singing you.
There, under the hot sky,
The air is full of bliss,
There to the sound of the sea
The mountains doze in the clouds;
There the sun shines so brightly,
Bathing the native mountains in light,
Splendid roses blossom in the valleys,
And nightingales sing in the green forests.
And sweet grapes grow.
You are free there, song,
Fly home,
Borodins musik användes senare i musikalen
Kismet, 1953. Melodins ur Polovtsiska danser
kallades Stranger in Paradise.
Mozart och Salieri, 1897
Musik: Nikolaj Rimskij-Korsakov
Text: Aleksandr Pusjkin
Premiär vid
Solodovnikovteatern i Moskva
• Kammaropera i en akt för två röster.
• Pastischerande opera som föregriper
neoklassicismen.
• Influerade Stravinskij (Rimskij-Korsakovs
elev)
Direkt efter Aleksandr Pusjkins
versdrama som bygger på ryktet att
Sailieri förgiftade Mozart pga
avundsjuka.
• Mozart: Pryedstav sebye ? kovo bui?
• Intermezzo Fughetta
Premiär vid
Solodovnikovteatern i
Moskva
Guldtuppen, 1909
Musik: Nikolaj Rimskij-Korsakov
Libretto: Vladimir Belskij
•
•
En allegori över missförhållandena under
den svage tsar Nikolaus II och det
misskötta rysk-japanska kriget. Operan
förbjöds.
Prolog och epilog har en distanserande
ironisk stil då astrologen talar till publiken.
Trumpeten - tuppen
Prolog – astrologen gör entré
Efter Aleksandr Pusjkins dikt Sagan om den gyllene tuppen, som i
sin tur bygger på två Tales of the Alhambra av Washington Irving.
Tsaren Dodon (”Dront”) vet inte hur han skall skydda landet mot
fienden. Astrologen hjälper till. Han skänker tsaren en gyllene
tupp, som skall bevaka riket och gala när fienden hotar. Tsaren går
till sängs, tills tuppen gal. De första två gångerna skickar Dodon
sina söner mot fienden, när tuppen gal en tredje gång tvingas han
själv dra ut i fält. Dodon finner sin här slagen och de båda
sönerna har dödat varandra. Någon fiende syns dock inte till.
Dodons general får syn på ett tält och skall just skjuta när….
Guldtuppen, 1909
Drottningen: Hymn till solen
”Orientalisk” kromatik
…den österländska drottningen
av Sjematja kommer ut. Hon
erkänner att hon orsakat
prinsarnas död. Dodon blir så
förälskad i henne att han tar
henne med hem och gör henne
till sin drottning. Han märker
inte att hans passion gör
honom till en löjlig figur.
Guldtuppen, 1909
Tsar Dodons död
Astrologen kräver nu av tsaren att som
lön för tuppen få drottningen. Tsaren
vägrar och slår ihjäl astrologen. Tuppen
angriper tsaren och hackar ihjäl honom.
Sedan försvinner den tillsammans med
den hånskrattande drottningen.
Folket ryggar rådlöst och bestört
tillbaka. Hur skall man kunna leva utan
tsar?
PETER TJAJKOVSKIJ 1840–1893
• Till skillnad mot ”de fem” hade Tjajkoviskij en omfattande
musikutbildning och en mer kontinental grundstil, men han
tog djupa intryck av den nyryska skolan.
• Hans depressiva, känslomässigt labila, personlighet och
homosexuella läggning kom att påverka hans skapande och
färga hans verk.
• En av den musikaliska romantikens frontfigurer.
Eugen Onegin, 1879
Uruppförande vid
Moskvakonservatoriet 1879,
premiär vid Bolsjojteatern 1881
Musik: Peter Tjajkoviskij
Libretto: Konstantin Sjilovskij, Peter och Modest Tjajkoviskij
Duett och kvartett:
Slikhali l vi za roschei glas nochnoi
Tjajkovskij kände sån sympati med
hjältinnan Tatjana att när en tidigare
elev, Antonina Miljukova, förälskade sig
i honom och hotade med självmord om
han ratade henne, identifiera han
henne med den försmådda Tatjana och
gick med på giftermål.
Efter Aleksandr Pusjkins versroman
Eugen Onegin.
Tatjana förälskar sig i den blaserade
Onegin på en skördefest. Hon skriver ett
brev till honom där hon öppet tillstår
sina känslor, men han avvisar henne.
För att undvika skvallret om dem
kurtiserar han Lenskijs fästmö Olga.
Detta slutar i en duell där Onegin sårar
Lenskij dödligt.
Några år senare möts Onegin och
Tatjana igen och nu bekänner han sin
kärlek till henne. Men hon är redan gift.
Spader dam, 1890
Premiär vid Mariinskijteatern
i Sankt Petersburg
Musik: Peter Tjajkoviskij
Libretto: Peter och Modest Tjajkoviskij
• Pusjkins huvudperson Herman är
kallblodigt cynisk men Tjajkovskij
identifierades sig med honom och
gjorde honom mer sympatisk.
What is our life? A game!
Efter Aleksandr Pusjkins novell om
den spelgalne officeren Herman.
Genom sin besatthet förlorar han sin
kärlek och allt och tar sitt liv.
TJECKISK OPERA
• Det tjeckiska folket var under 1800-talet splittrat
mellan Böhmen, Märhen och Slovakien och
tillhörde det habsburgska riket. Det blev således
viktigt för tjeckerna att markera sin nationella
särart.
• Den traditionella musiken varierar mellan de olika
områdena och vetter både åt den folkliga ungerska
musiken och mot den wienska stadsmusiken.
• En typisk böhmisk dans är polkan.
BEDŘICH SMETANA 1824-1884
• Den tjeckiska nationalromantikens förgrundsgestalt,
förknippad med det symfoniska diktverket Má vlast
(Mitt fosterland).
• Smetanas modersmål var tyska, tjeckiska lärde han sig
som vuxen.
• Under 1850-talet verksam som dirigent för det
harmoniska sällskapet i Göteborg.
Brudköpet, 1866
Premiär vid Prag 1866 (med
Musik: Bedřich Smetana talad dialog), ny version 1870
(med recitativ)
Libretto: Karel Sabina
Inledning – bykören
För tjecker framstår Brudköpet som essensen av det
tjeckiska pga:
• Librettot som bygger mycket på trokéer som
passar det tjeckiska språkets betoning på första
stavelsen.
• Dansrytmer i två- och tretakt: polka, furiant,
kočná, sousedská.
• Enkelheten och det folkliga anslaget som
associerar till landsbygden.
Något av en förväxlingskomedi som utspelar sig
på landsbygden; om ett ungt par som till en
början förhindras att gifta sig med varandra.
Brudköpet, 1866
• March of the Comedians
• Dans: Skočná
Slavisk snabb dans
i 2/4-takt
Cirkusdirektören presenterar sin
trupp: dansaren Esmeralda, en
”indian” och den största attraktionen en björn som ska framföra en can-can
med Esmeralda.
Rusalka, 1901
Premiär vid
Musik: Antonín Dvořák Nationalteatern i Prag
Libretto: Jaroslav Kvapil
Uvertyr
• Två ”världar”: den magiska naturen (kvinnan) och den verkliga civilisationen
(mannen). Båda karaktärerna dras till den värld de inte tillhör.
• Rusalkas offer (rösten) kan symbolisera tjeckernas förlorade språk pga den
dominerande tyska kulturen.
• Naturvärlden låter slavisk (”naturlig”) medan prinsens hov har mer kontinental stil.
• Wagnerinfluenser: genomkomponerad, harmonik, ledmotiv.
• Typiskt folkliga drag: Korta rytmiska motiv, små terser, tritonus.
Efter en legend som finns i olika varianter - saga av tjeckerna Erben och
Němcová, Den lilla sjöjungfrun av HC Andersen och Undine av Motte
Fouqué. Om vattennymfen Rusalka som förälskat sig i en prins och måste
offra sin röst för att bli mänsklig. Prinsen faller för en annan kvinna men
ångrar sig. Rusalka är då redan utfryst och hemlös. Deras kyss blir en
dödskyss.
Alphonse Mucha,
tjeckisk konstnär
Moon, high and deep in the sky
Your light sees far,
You travel around the wide world,
and see into people's homes.
Moon, stand still a while
and tell me where is my dear.
Tell him, silvery moon,
that I am embracing him.
For at least momentarily
let him recall of dreaming of me.
Illuminate him far away,
and tell him, tell him who is waiting for him!
If his human soul is in fact dreaming of me,
may the memory awaken him!
Moonlight, don't disappear, disappear!
Měsíčku na nebi hlubokém (Song to the Moon)
Rusalka, 1901
POLSK OPERA – STANISŁAW MONIUSZKO 1819-1872
• Polen var under hela 1800-talet uppdelat mellan
Ryssland, Österrike och Preussen med flera uppror,
reformförsök, splittringar och folkomflyttningar som
följd.
• Den polska aristokratin fanns dock kvar
• Karaktäristiska polska danser är polonaise och mazurka
som båda populariserades som salongsmusik av Chopin
under 1800-talet.
• Den polska nationaloperans fader var Stanisław
Moniuszko
Halka, 1848
Uppförd i konsertform i Vilnius 1848
och sceniskt framförd 1854.
Musik: Stanisław Moniuszko
Libretto: Włodzimierz Wolski
• Mazurka
• Jonteks dumka
• Halka är en personifiering
av den polska nationen
som ”förkastats”.
• Det aristokratiska miljön
och landsbygden
kontrasteras musikaliskt.
• Mazurka (aristokratins
dans) går i 3-takt och har
ofta en stark accent på
tredje taktslaget.
• Dumka är en melankolisk
balladstil
Halka, en ung kvinna från
landsbygden, avvisas av sin
aristokratiska älskare som också är
far till hennes barn. Hon blir
vansinnig och begår självmord.
UNGERSK OPERA - FERENC ERKEL 1810-1893
• Det ungerska språket är inget slaviskt språk, inte ens ett
indoeuropeiskt utan tillhör den lilla språkgruppen finskugriska, vilket kom att få betydelse för deras tonspråk.
• Skaparen av den ungerska nationaloperan var Ferenc Erkel
som skapade historiska operor för att undvika censuren.
• Erkel började i en kontinental stil, men från och med
Hunyadi Lázló (1844) använda han drag från verbunkos.
• Verbunkos är en ungersk virtuos dans- och musikstil, med
drag av både folkliga traditioner och 1700-talets salongsoch konstmusik. Förknippad med zigenarkapell. Typisk
form är långsam, snabb, snabbare. Ur verbunko
utvecklades Csárdás.
Bánk bán , 1861
Musik: Ferenc Erkel
Libretto: Béni Egressy
Premiär vid Pesti Nemzeti
Magyar Szinház i Pest
• Handlingen symboliserar den ungerska
aristokratins roll genom historien och i
synnerhet deras kamp mot det österrikiska
herraväldet under 1800-talet.
• Onda karaktärer identifieras inte med verbunko.
• De goda hjältarna börjar i en kontinental stil och
utvecklas mot ett mer nationellt tonspråk.
• Cimbalom för första gången i konstmusik.
Innehåller också ex. viola d’amore.
Byggd på József Katonas pjäs med samma namn (1820). Om Ungern 1213,
en tid då riket höll på att splittras till följd av undermåligt styre. Den
rättrådige Bánk är ställföreträdare för kungen. Hans fru blir våldtagen,
vansinnig och tar sitt liv. Bánk anklagar den utländska drottningen för
eländet i landet och råkar döda henne.
• Farwell
• Szegeny gyermekek (Hush, my dearest one)
GUSTAVIANSK OPERA
• Operagästspel har getts i Sverige sedan drottning Kristinas tid.
• Lovisa Ulrika lät bygga Confidencen (1753) och
Drottningholmsteatern (1754/1766) och anställde en fransk
teatergrupp och en italiensk operatrupp med kapellmästaren
Francesco Uttini.
• Gustav III ville efter franskt recept skapa en svensk
nationalscen med operaverk på svenska.
• Det gustavianska operahuset invigs 1782 med kompositörer
som Uttini, Naumann, Vogler , Haeffner och Kraus och
librettisten Johan Henric Kellgren.
• Gluck och fransk opera blev de stora influenserna.
Gustaf Wasa, 1786
Premiär på Kungliga
operan 1786
Musik: Johann Gottlieb Naumann
Libretto: Johan Henric Kellgren
Ädla skuggor, vördade fäder
• Den första svenska
nationaloperan.
• Starkt Gluckinspirerad med
dramatiskt integrerade sånger,
körpartier och ensembler.
• Genom operans hjältekonung
Gustaf glorifierades även Gustav
III själv.
• Operans Gustaf måste välja
mellan sin mor och folkets frihet
vilket kan spegla Gusav III:s
problematiska förhållande till sin
mor.
Efter en idé av Gustav III
Ädla skuggor, vördade fäder,
Sveriges hjeltar och riddersmän!
Om ännu dess sällhet er gläder,
Gifven friheten lif igen!
Gifven friheten lif igen!
Skola edra helgade grafvar
Trampas af tyranner och slafvar?
Nej, må träldomens blotta namn
Edra vreda vålnader väcka
Och er arm sig hämnande sträcka
Ur den eviga nattens famn.
Ur den eviga nattens famn.
SVENSK OCH ÖVRIG NORDISK
NATIONALROMANTISK OPERA UNDER 1800-TALET
• Efter mordet på Gustav III kom operaskapandet helt av sig.
• Med götiska förbundets nationalromantiska idéer kom sångspel- och operaförsök
av Adolf Fredrik Lindblad (Frondörerna) och Eduard Brendler (Ryno). Även
symfonikern Franz Berwald skrev några operor (Estrella de Soria)
• Den nationalromantiska musiken i Norden har dock främst uttryckts i sånger,
körstycken, skådespelsmusik och symfoniska verk.
• Nästan ingen av de operor som skrivits i nationalromantisk anda har överlevt.
• Finland: Fredrik Pacius Kung Karls jakt (1852). Sverige: Ivar Hallström Den
bergtagna (1874). Danmark: Peter Heises Drot og marks (1878)
• Nämnas bör också Randels sångspel Värmlänningarna (1846) som ännu spelas.
• Från 1870-talet påbörjas det stora tyska inflytandet. Wagnerpåverkan märks hos
Andreas Hallén (Valdemarsskatten), Wilhelm Stenhammar (Tirfing) och Jean
Sibelius (Jungfrun i tornet)
• En svensk kvinnlig operatonsättare som aldrig kommit fram var Helena Munktell
som skrev Firenze (1889)
Den bergtagna, 1874
Musik: Ivar Hallström
Libretto: Frans Hedberg
Premiär på
Kungliga teatern.
Spinn, spinn, gyllne sländan min!
• Erotiska undertoner i jungfruns
lockelse av bergakungen.
• Flera likheter med Wagners
Lohengrin (den kristna prägeln,
den förbjudna frågan)
Baserad på den naturmytiska
medeltidsballaden Den bergtagna.
Om jungfrun som lockas av
bergakungen och föder hans barn.
Han släpper henne på villkor att hon
inte nämner hans namn. Till slut
bergakungen och dör försonad med
sin Gud.
Och jungfrun hon skulle sig åt ottesången gå.
Tiden görs mig lång.
Så gick hon den vägen åt högaberget låg.
Men jag vet, att sorgen är tung.
Hon klappade på bergadörrn med fingrarna små:
Tiden görs mig lång.
Statt upp, du höga bergakung, drag låsena ifrå!
Men jag vet, att sorgen är tung.
Kung Karls jakt, 1852
sångspel
Premiär i Helsingfors
Musik: Fredrik Pacius
Libretto: Zacharias Topelius
• Se så spelemän – Och viljen ni veta
• Marknadskören
• Tysk tonsättare som kallats den finska
musikens fader.
• Liksom den finska nationalsången, som
Pacius skrev, var detta sångspel skrivet
för att övertyga den ryska tsaren (som
Finland lydde under) om hans lojalitet
till Finland.
Handlar om hur den unge Karl XI kommer
till Åland för att jaga. Fiskarflickan Leonora
räddar honom undan en konspiration.
Igengäld benådar kungen hennes fästman
som dödat en av hans kungliga älgar.
Jungfrun i tornet, 1896
Musik: Jean Sibelius
Libretto: Rafael Herzberg
Premiär på
Nationalteatern i
Helsingfors
• Enaktare på bara 35 minuter.
• Operan spelades enbart tre
gånger innan Sibelius drog in den.
Spelades inte igen förrän 1981
• Senromantisk stil – svulstigt,
ständiga modulationer – med
vissa folkvisetonfall.
Efter folkvisan Jungfrun i kammaren
Musiken finns på Spotifylistan:
7. 1800-talet: Slavisk, ungersk och nordisk opera
johannabromanakesson@gmail.com
www.skonakonster.se
