Akuta tarminfektioner
Hartwig Maetzel
Sammanfattning
Patienter med akuta tarmbesvär utgör en vanlig och heterogen grupp inom infektionsmedicin
där infektioner utgör endast en del av orsakerna. Virus är den vanligaste orsaken till inhemsk
infektiös diarré medan bakteriell genes är vanligare vid utlandsförvärvad smitta. De flesta
diarrétillstånd oavsett agens är självläkande inom ca 1 v varför antibiotikabehandling inte ska
ges rutinmässigt.
Typiska symtom:
-
Akut insjuknande
>5 diarréer/dygn
Feber
Positiv epidemiologi (utlandsvistelse, omgivningsfall, antibiotikabehandling) stärker
misstanken om infektiös orsak.
Etiologi och diagnostik
Vid okomplicerad och kortvarig sjukdom hos patient utan epidemiologi och utan riskyrke är
provtagning tveksam. Ur smittskyddssynpunkt kan provtagning vara av större vikt vid
inhemska fall.
-
-
Fecesodling x 1 (-3) kan övervägas (letar salmonella, shigella, yersinia och
campylobacter). Ange EHEC-frågeställning vid blodig diarré. Man missar ca 15 % av
isolaten om endast ett prov analyseras i stället för tre.
Parasitdiagnostik x1-3 via fecesmikroskopi (”cystor och maskägg”) kan övervägas
efter utlandsvistelse, intermittenta besvär eller långdragna besvär. Man missar ca 25 %
om ett prov analyseras i stället för två. Vid misstanke om vissa speciella parasiter (ex
cryptosporidier och strongyloides) får man begära specialundersökning.
Prov för Clostridium difficile (x1-2) bör övervägas relativt frikostigt vid oklar diarré
fr.a. efter antibiotikabehandling, sjukhusvård eller nosokomial smitta. V.g. se
behandling av clostridieinfektion.
Virusprover (PCR för rota-, noro- och sapovirus el dessa tre + adeno- och astrovirus,
enterovirus-PCR, elektronmikroskopi på SMI vid utbrott) utförs endast vid utbrott.
Inlagda patienter med misstanke om vinterkräksjuka ska provtas för calicivirus (norooch sapovirus).
________________________________________________________________________________________________________
Vårdprogram formulerat av Stockholms läns landstings Strama-grupp
Hämtat från www.stramastockholm.se
Uppdaterad: 2015-09-02
-
Serologi är nästan aldrig indicerad men kan övervägas i vissa speciella situationer ex
vid reaktiv artrit eller invasiv amöbiasis. På Karolinska Solna utförs serologi för
salmonella, yersinia och campylobacter.
Kem lab: efter klinisk bedömning ex vätskebalans, CRP, blodstatus.
Buköversikt/CT buk kan bli aktuell vid inflammatoriskt tillstånd och uttalat
bukstatus (toxisk kolit/dilatation?)
Behandling
Hygienföreskrifter och frågeformulär angående diarrésjukdom; www.smittskyddstockholm.se
ska finnas på akutmottagningarna och delas ut till diarrépatienter vid ankomsten.
Rehydrering
Om det föreligger en lindrig-måttlig dehydrering kan man pröva Oral Rehydration Salt
(ORS). Lämplig mängd är 2-3 liter/6 h. Ett flertal ORS-varianter finns att köpa på apotek. En
hemgjord lösning kan beredas genom att tillsätta ½ tsk salt + 2 msk druvsocker (el 3 msk
vanligt socker)/l vätska. Vid svårare dehydrering ges vätska iv enligt gängse rutiner.
Antibiotika
De flesta diarrétillstånd är självläkande inom ca 1 v varför antibiotikabehandling inte ska ges
rutinmässigt.
Empirisk behandling, dvs. behandling innan etiologin är fastställd, kan vara aktuell vid
• kraftig inflammatorisk sjukdomsbild eller
• vid hög feber och påverkat allmäntillstånd eller
• andra tecken på systemisk sjukdom
• hos medicinska riskpatienter bör inställningen till behandling vara mer liberal än
annars
Lämplig empirisk behandling är: p.o. ciprofloxacin 500 mg x 2 x V eller p.o. azitromycin 500
mg x 1 x III (fr.a. till pat från Sydostasien och indiska halvön).
Bakteriella enteriter behöver sällan antibiotikabehandlas för att läka ut!
Sjukskrivning
•
Friska bärare av påvisad smittsam infektion med riskyrke och förskolebarn ska följa
särskilda bestämmelser såsom att vara hemma från förskola alternativt vara avstängda
eller omplaceras.
Olika regler gäller för olika patogener – se Smittskyddsenhetens information
http://www.vardgivarguiden.se/omraden/smittskydd/
________________________________________________________________________________________________________
Vårdprogram formulerat av Stockholms läns landstings Strama-grupp
Hämtat från www.stramastockholm.se
Uppdaterad: 2015-09-02
Riskyrken
Exempel: Arbete med oförpackade livsmedel, livsmedelsproduktion, vård av blöjbarn, vård av
immunsupprimerade inklusive spädbarn och gamla.
Exempel på behandling vid infektiös enterit, behandla enligt resistensmönster
Agens
Kommentar
EHEC
Nyttan av behandling osäker. Data talar för att antibiotika kan
förvärra sjukdomsbilden. Prospektiva studier saknas.
ETEC, EPEC, EIEC
Sällan indicerat med behandling
Campylobacter
Kräver sällan behandling
Hög ciprofloxacinresistens
ffa. i Sydostasien och
indiska halvön och kan
utvecklas under
behandling
1a hand
2a hand
Iv-behandling
Azitromycin 500
mg x 1 x III
Ciprofloxacin,
500mg x 2 x V
Cefotaxim 1 g x 3
Clostridium
difficile
Se behandling av clostridier
Shigella
Bör behandlas frikostigt
Ciprofloxacin
500mg x 2 x III
Azithromycin
500mg x 1 x III
Cefotaxim 1 g x 3
Salmonella
Antibiotikabehandling kan
förlänga bärarskap varför
behandlingen ska ges
enbart till svårt sjuka
Ciprofloxacin 500
– 750 mg x 2 x V
Azitromycin 500
mg x 1 x III
Cefotaxim 1 g x 3
Yersinia
Behandling av denna
bakterie är mycket
tveksam och bör bara ges
i undantagsfall
Doxycyklin 100
mg x 1 x X
Ciprofloxacin 500
mg x 2 x V
Amöba dysenteri
Metronidazol 800
mg x 3 x X
Tinidazol 2 g x 1 x
III
Giardia
intestinalis
Tinidazol 2g x 1
Metronidazol 400
mg x 3 x VI
________________________________________________________________________________________________________
Vårdprogram formulerat av Stockholms läns landstings Strama-grupp
Hämtat från www.stramastockholm.se
Uppdaterad: 2015-09-02
