Telemeddelande
Sid. 1(14)
2010-05-19
Kuala Lumpur
Praktikant
Karthika Boklund
Landrapport för Malaysia våren 2010
Officiellt namn:
Malaysia
Huvudstad:
Kuala Lumpur (1,63 miljoner invånare 2008)
Yta:
C:a 330 000 km2 varav Malacka-halvön c:a 130 000
km2, delstaterna Sabah och Sarawak på Borneo c:a
200 000 km2, dvs. c:a två tredjedelar av Sveriges yta.
Folkmängd:
28, 3 miljoner
Befolkning:
Av de malaysiska medborgarna är 54,9% malajer,
24,5% kineser, 7,4% indier, 11,9% ursprungsfolk
och övriga 1,3%.
Befolkningstillväxt:
1,72 % beräknad prognos för 2009, varav drygt 32
% av befolkningen är under 15 år.
Språk:
Bahasa Malaysia och engelska är officiella språk. I
övrigt talas i huvudsak olika kinesiska dialekter och
tamil.
Religion:
Islam är statsreligion och den malajiska majoriteten
är muslimer. Betydande mått av öppenhet
gentemot andra trosuppfattningar råder. Kineserna
är huvudsakligen buddhister, taoister, konfucianer
eller kristna. Indierna är till övervägande del
hinduer eller kristna.
Statsskick:
Konstitutionell monarki, förbundsstat
Statschef:
Kungen (Yang di-Pertuan Agong) utses för fem år
av och bland landets nio sultaner genom en
2(14)
rotationsprincip. Nuvarande kung, Al-Wathiqu
Billah Tuanku Mizan Zainal Abidin ibni AlMarhum Sultan Mahmud Al-Muktafi Billah Shah,
tillträdde officiellt i april 2007.
Regeringschef:
Premiärminister Datuk Seri Najib Bin Haji Abdul
Razak
Utrikesminister:
Datuk Anifah Aman
Politiska partier:
Barisan Nasional (BN), eller Nationella Fronten, är
en koalition av 13 politiska partier där samtliga
större etniska grupper representeras. De största
partierna inom koalitionen är United Malay
National Organisation (UMNO), Malaysian
Chinese Association (MCA) och Malaysian Indian
Congress (MIC). Oppositionspartierna Parti
Keadilan Rakyat (PKR), Democratic Action Party
(DAP) samt Parti Islam Se-Malaysia (PAS) är de
största.
Senaste allmänna val:
8 mars 2008 (nästa val hålls senast fem år efter
detta datum).
Nästa reguljära
allmänna val:
Senast mars 2013 med möjlighet att tidigarelägga.
Valuta:
Ringgit (MYR)
Växelkurs:
MYR 1 = SEK 2,38 (010610), USD 1 = MYR 3,28
(010610)
BNP:
MYR 674 433 miljoner USD 191 463 miljoner
(2009)
BNP/capita:
MYR 24 293,897 miljoner USD 6896, 739 (2009)
BNP/capita PPP:
USD 13 769 (2009)
BNP-tillväxt:
- 1,7% (2009)
Inflation:
0,6 (2009)
Arbetslöshet:
3,7 % (Sept 2009)
Viktigaste näringar:
Servicesektorn % av BNP (58 %)
Tillverkningsindustri (26,3), Jordbruk och
gruvindustri, (15,7 %)
Budgetunderskott:
7,6 % av BNP år 2009
Valutareserv:
MYR 331 miljarder ( 2009)
3(14)
Utlandsskuld:
MYR 233 miljarder (35,3 av BNI 2009)
Bytesbalans:
USD 32 miljarder (2009)
Export
andel av BNP:
MYR 553,3 miljoner (2009)
82% av BNP
Malaysisk
exporttillväxt:
-16,6% (2009)
Viktigaste malaysiska
exportprodukterna:
Elektronik, palmolja, råolja, flytande naturgas,
kemikalieprodukter, raffinerade oljeprodukter,
maskindelar och metall.
Import
andel av BNP:
MYR 553,3 miljoner (2009)
64% av BNP
Malaysisk
importtillväxt:
-16,6% 2009
Viktigaste malaysiska
importprodukter:
Elektronik, kemikalieprodukter, maskindelar, järnoch stålprodukter och metall.
Största
handelspartners:
Singapore, Kina, USA, Japan och EU.
Svensk export till
landet:
SEK 2942 miljoner (2009)
Svensk import från
landet:
SEK 2739,9 miljoner (2009)
HISTORISK BAKGRUND
Malaysia blev självständigt år 1957 - som Malajiska Federationen - efter att ha
varit en brittisk koloni sedan 1824, med avbrott för den japanska
ockupationen under andra världskriget. Portugiserna koloniserade Malackahalvön år 1511 varpå holländarna avlöste dem år 1640. Genom 1963 års
sammanslagning med Singapore och staterna Sabah och Sarawak på Borneo
bildades Malaysia. Två år senare lämnade Singapore unionen.
STATSSKICKET
Malaysia är administrativt indelat i 13 delstater samt tre s.k. federala territorier;
Kuala Lumpur, den administrativa huvudstaden Putrajaya samt ön Labuan.
Av delstaterna är nio ärftliga sultanat med en sultan som överhuvud, medan
övriga fyra - Penang, Melaka, Sabah och Sarawak - styrs av en guvernör
utsedd av statschefen.
4(14)
Statschef är kungen, Yang di-Pertuan Agong. Statschefen väljs enligt en unik
rotationsprincip för en tid av fem år av och bland de nio sultanerna.
Statschefen har främst ceremoniella och representativa funktioner. I
november 2006 valdes sultanen av delstaten Terengganu, Al-Wathiqu Billah
Tuanku Mizan Zainal Abidin ibni Al-Marhum Sultan Mahmud Al-Muktafi
Billah Shah till att bli landets federale kung. I april 2007 tillträde han officiellt.
Parlamentet består av två kamrar; senaten (Dewan Negara) och
representanthuset (Dewan Rakyat). Senaten har 69 ledamöter,
mandatperioden är begränsad till tre plus tre år. De 13 delstatsparlamenten
väljer 26 ledamöter och 43 utses av kungen efter förslag av regeringen, varav
två som representanter för Kuala Lumpur och en för Labuan.
Representanthuset består av 222 ledamöter vilka, efter brittisk förebild, väljs i
allmänna val i enmansvalkretsar för en period av fem år. Ett val kan
tidigareläggas.
Kungen utser bland parlamentsledamöterna premiärminister och, efter förslag
av denne, övriga regeringsmedlemmar. Även viceministrarna måste vara
parlamentsledamöter.
I varje delstat finns ett folkvalt parlament och en delstatsregering, ledd av en
s.k. chief minister (Menteri Besar). På lokal nivå förekommer inga val.
Administrationen handhas av personer som utsetts av den federala, Kuala
Lumpur, respektive den delstatliga regeringen.
Malaysia har ett tvådelat rättsystem; anglosaxisk rätt, baserat på brittisk rätt
och influerad av sedvanerätt för landets icke-muslimer, och de muslimska
Sharialagarna för muslimska befolkningen. Dödsstraff kan utdömas vid grova
brott som mord och vapen- och/eller narkotikarelaterade fall.
INRIKESPOLITIK
Den politiska utvecklingen i Malaysia präglas i hög grad av förhållandet mellan
landets tre etniska huvudgrupper; malajer, kineser och indier. Relationerna har
inte alltid varit harmoniska, men genom medvetet agerande från de tre
folkgrupperna har Malaysia i stort lyckats undvika svårare etniska konflikter.
Detta har skett bl.a. genom positiv diskriminering av den största men tidigare
mest ekonomiskt eftersatta folkgruppen malajerna. Denna särbehandling
började efter raskravallerna 1969, vilket ledde till införandet av den s.k. nya
ekonomiska politiken (NEP) också kallad bumaputrapolitiken. Målet var att
på sikt skapa ökad ekonomisk jämbördighet mellan folkgrupperna och då
5(14)
främst genom att positivt särbehandla malajer. NEP har ifrågasatts allt mer i
sin nuvarande form, även av en del av malajerna själva.
Malaysia är en parlamentarisk demokrati. De politiska friheterna är inskränkta
liksom religionsfriheten, vilket regeringen kritiseras för internt och
internationellt. Inrikespolitiken präglas i hög grad av att de olika
folkgruppernas intressen kontinuerligt måste balanseras. Regeringskoalitionen
Barisan Nasional (BN) har varit vid makten sedan självständigheten och
består idag av sammanlagt 13 partier. Det malajiska partiet, United Malays
National Organisation (UMNO) dominerar koalitionen, följt av kinesiska
Malaysian Chinese Association (MCA) och indiska Malaysian Indian Congress
(MIC).
Valet i mars 2008 förändrade Malaysias politiska landskap. BN gjorde sitt
historiskt sett sämsta val och vann med enbart enkel majoritet. Valet innebar
ett stort bakslag för BN. Oppositionen, som består av de disparata partierna
PKR och DAP samt islamska partiet PAS, gick starkt framåt och vann i fem
delstater; Kelantan, Kedah, Penang, Perak och Selangor, varav de tre
sistnämnda är ekonomiskt starka stater. Senare återgick makten, pga avhopp i
delstatsparlamentet, till BN.
Av de 222 platserna i parlamentet vann PKR 31 platser, kinesdominerade
DAP vann 28 platser och PAS vann 23 platser. För Anwar Ibrahim, ledare för
PKR, som år 1998 avsattes från UMNO samt dömdes för korruption och s.k.
sodomi, blev valet en revansch. Anwar står åter åtalad för sodomi.
Rättegången mot honom inleddes i februari 2010.
Nuvarande premiärminister, tillika partiledare för UMNO, Najib Razak
tillträdde posten den 3 april 2009. Najib efterträdde Abdullah Badawi som,
efter stark kritik från både inifrån sitt eget parti UMNO och oppositionen,
avgick efter 5 år som Malaysias premiärminister och partiledare för UMNO.
Najib valde att behålla fler ministrar från Abdullahs regering än väntat. Av de
30 ministrarna är majoriteten från UMNO, vilka även besitter de tyngsta
ministerposterna. Najib behåller själv kontrollen över finanspolitiken i
egenskap av första finansminister medan det dagliga arbetet utförs av Ahman
Hisni Hanadzlah som är andre finansminister. Även vice premiärminister
Muhyidiin innehar två poster då han också är utbildningsminister.
Den 16 september 2008 lanserade Najib kampanjen ”1Malaysia”. Kampanjen
bygger främst på att skapa enighet mellan de etniska grupperna i landet och
6(14)
att påtala att man är malaysisk oberoende etnicitet. ”1Malaysia” uppmanar
även regeringen, förvaltningsorganen och tjänstemännen att arbeta för
harmoni mellan de etniska grupperna, nationssammanhållning och effektivt
styrande.
Najib är väl medveten om att väljarnas toleransnivå är låg och att en ineffektiv
och maktfullkomlig BN regering kommer att stå till svars vid nästkommande
val, som kommer att äga rum senast mars 2013. Förutom de ekonomiska
utmaningarna tvingas Najib också vidta åtgärder för att överbrygga de ökande
klyftorna mellan landets olika etniska grupper samt bekämpa korruptionen.
UTRIKESPOLITIK
Malaysia är aktivt inom den islamska världen liksom regionalt inom
Association of South East Asian Nations (ASEAN). Malaysia försöker agera
brobyggare mellan den muslimska och icke-muslimska världen genom att
förespråka en mer moderat och progressiv form av islam. Samtidigt finns det
en oro hos icke-muslimska grupper inom Malaysia hur en pågående
islamisering i landet kan påverka dem.
Malaysia är känd för att vara kritisk mot globalisering och menar att denna har
skett på de utvecklade ländernas villkor, vilket inte sällan återspeglas i
malaysiska ställningstagande inom exv. WTO. Malaysia accepterar och
uppskattar numera samarbetet inom Asia-Pacific Economic Cooperation
(APEC) efter att det amerikanska inflytandet enligt malaysisk mening blivit
mer balanserat.
Efter den 11 september 2001 intog Malaysia en kraftfull hållning mot
internationell terrorism. Malaysia samverkar med USA när det gäller
bekämpning av terrorism, men kritiserar landet för överdriven användning av
militära medel i detta arbete, inte minst i Irak. Istället förespråkar Malaysia
motverkan av förhållanden som skapar grogrund för terrorism.
En av hörnstenarna i Malaysias utrikespolitik är det sydostasiatiska
samarbetet. Utvecklingen i det snabbt växande Kina, som i Malaysias ögon
betraktas som en möjlighet snarare än en problem, har gjort ASEAN:s
samarbete med Kina särskilt betydelsefullt.
Malaysias roll inom FN ger landet ytterligare politisk tyngd. Sammanlagt har
landet deltagit i tjugotal fredsbevarade insatser. Malaysia har haft
fredsbevarande styrkor samt en medlare i Mindanaokonflikten i Filippinerna
7(14)
men har sedan september 2008 trappad ned sin närvaro. Malaysia är
medlemsstat i ECOSOC 2008 - 10 och aspirerar på en plats i FN:s
Säkerhetsråd 2015-16. I maj 2006 valdes Malaysia in som medlem i FN:s nya
råd för mänskliga rättigheter med en mandatperiod på tre år. Malaysia har
ratificerat FN:s två konventioner CEDAW och CRC med omfattande
reservationer.
Malaysia har olösta gränsfrågor med samtliga grannar. Dispyter med
Indonesien och Singapore har hänskjutits till Internationella Domstolen i
Haag, ICJ. Territoriella konflikter t.ex. rörande Spratlyöarna anser Malaysia
bör lösas förhandlingsvägen eller att frågorna hänskjuts till ICJ. En 30-årig
tvist med Singapore om ön Batu Puteh avgjordes i ICJ till Singapores fördel i
maj 2008. Oroligheterna i muslimsdominerade delarna södra Thailand berör
också Malaysia. Det förekommer dialog mellan länderna om utvecklingen i
denna del av Thailand.
EKONOMISKA LÄGET
Under perioden 1988 – 1997 hade Malaysia en genomsnittlig årlig tillväxt på
9,1 %. Asienkrisen på innebar dock ett kraftigt fall i tillväxten och den
malaysiska ekonomin har inte kunnat uppvisa en liknande tillväxt under det
senaste decenniet. Mellan 1999 och 2008 växte den malaysiska ekonomin
snitt 5,5 % per år. Den globala ekonomiska krisen som bröt ut 2008
påverkade även Malaysia i stor utsträckning, framför allt på grund av fallande
export. Under 2009 krympte den Malaysiska ekonomin med 1,7 %, vilket
dock var klart bättre än det förväntande minskningen på 3 %.
En viktig skillnad mellan Asienkrisen i slutet av nittiotalet och den
ekonomiska krisen 2008 är att den senare inverkat på hela världsekonomin.
Asienkrisen var begränsad till de asiatiska ekonomierna. Malaysia kunde
därför som en stor exportnation exportera sig ur Asienkrisen och återhämtade
sig därför relativt fort. Detta var inte längre möjligt då den globala efterfrågan
sjönk kraftigt. Likt många andra ekonomier vidtog Malaysia särskilda åtgärder
för att stimulera landets ekonomi. Stimulanspaketen som presenterades i nov
2008 respektive 2009 uppgick till 67 miljarder RM ( ca 9 % av BNP).
Som ett led i att göra Malaysia mer attraktivt för utländska investerare har den
sittande regering genomfört liberaliserande reformer inom tjänstesektorn.
Den så kallade bumiputrapolitiken (ekonomiskt gynnade av malajer ) som
utgör en stor och viktig del av den ekonomiska politiken i landet har fått stå åt
sidan för intresset av att attrahera utländska investerare. Från den 22 april
8(14)
2009 är 27 undersektorer inom serviceområdet
(bl.a. dator- och
sjukvårdsrelaterade tjänster) fullt liberaliserade för utländska investerare.
Som den ledande nettoexportören av olja i Asien påverkas Malaysia av
rådande oljepriser. Med ett lågt oljepris minskar det bidrag till statsfinanser
som intäkterna från oljan ger vilket i sin tur minskar regeringens
reformutrymme.
Styrräntan låg 2008 på en låg nivå, 2%. Riksbanken, Bank Negara har under
det första kvartalet höjt styrräntan två gånger, den ligger nu på 2,5%.
Tillväxten under 2010 förväntas bli 6 %. Tillväxten för det första kvartalet
beräknas vara ca 10%.
Regeringen lade i april fram den nya ekonomiska modellen (NEM).
Dokumentet presenterar en del av huvuddragen i regeringens strategi att nå
Vision 2020, dvs bli ett fullt utvecklat höginkomst land om tio år. I juni i år
kommer även den tionde femårsplanen (10 MP) för statens utgifter 2011-2016
att presenteras. One Malaysia, Government Transformation Program,
Economic Transformation Program och 10 MP utgör tillsammans de fyra
pelarna i den nationella transformationen, Vision 2020.
SVERIGES FÖRBINDELSER
Sveriges relationer med Malaysia är utmärkta. Handeln spelar sedan länge en
central roll i våra förbindelser. Under 2008 minskade både svensk export och
import, ett inte allt oväntat resultat av den rådande globala ekonomiska krisen.
Värdet av den svenska exporten till Malaysia sjönk från SEK 3,7 miljarder till
SEK 3,5 miljarder, den svenska importen från Malaysia sjönk från SEK 3,98
miljarder till 3,92 miljarder. Under 2009 har värdet av den svenska exporten
och importen sjunkit ytterligare. Det slutgiltiga värdet av svenska exporten till
Malaysia SEK 2,94 miljarder, vilket var en minskning med 16 % från
föregående år. Värdet av svenska importen från Malaysia var 2,7 miljarder.,
vilket var en minskning med 30 %. Trots nedgången är Malaysia fortfarande
en av Sveriges främsta handelspartners i Sydostasien. Sveriges export består
främst av hel- och halvfabrikat av järn och stål, papper och pappersvaror,
kemiska produkter samt telekommunikationsutrustning. Främsta importvaror
är maskiner och apparater, palmolja, och telekommunikationsutrustning.
Exportrådet har sedan september 2005 ett regionalt kontor i Kuala Lumpur.
Den positiva bilden av Sverige i Malaysia, svenskt näringsliv och kunnande, är
ett viktigt stöd i främjandet av handeln inom sektorer såsom IT, miljö,
9(14)
verkstadsindustri samt infrastruktur. Även på försvarsmaterielområdet finns
betydande öppningar för svenskt näringsliv. Antalet svenskrelaterade företag
som är etablerade i landet är nu uppe i 100-talet. År 2003 öppnades ett av
Asiens största IKEA-varuhus i Kuala Lumpur. Planer på att bygga ytterliggare
två offentliggjordes i mars, varav ytterliggare ett i centrala Kuala Lumpur och
det andra i delstaten Johor. Den enskilt största svenska investeringen har SKF
gjort, i storleksordningen en miljard SEK, i en stor kullagerfabrik utanför
Kuala Lumpur. Därutöver har Ericsson, ABB, Electrolux och Scania gjort
betydande investeringar. Bland de mindre och medelstora Sverigerelaterade
företagen i Malaysia verkar ett antal som konsulter inom IT-sektorn.
I samband med regionmötet i mars 2010 besökte kabinettssekreteraren Kuala
Lumpur. Det senaste ministerbesöket avlades av handelsminister Sten
Tolgfors i maj 2007. Dessförinnan besökte justitieminister Thomas Bodström
Malaysia under våren 2005. Senare samma år, i september 2005, besökte
statssekreterare Lars-Olof Lindgren Malaysia. Det svenska kungaparet avlade
ett statsbesök i Malaysia i mars 1996, åtföljda av utrikeshandelsministern och
en industridelegation.
Utrikesminister Anifah Aman gjorde ett mycket kort besök i Sverige i oktober
2010. Malaysias dåvarande vice handelsminister, Ahmad Husni Mohamad
Hanadzlah, besökte Sverige i maj 2007. I mars samma år besökte vice
turistminister Donald Lim Siang Chai Sverige för att undersöka möjligheter
att öka turistströmmen från Sverige till Malaysia. I september 2006 besökte
Malaysias transportminister Chan Kong Choy Sverige för att studera svensk
trafiksäkerhet. Bernard Dompok, minister i malaysiske premiärministerns
kontor, besökte Sverige i januari 2006. Vice transportminister Tengku Azlan
Sultan Abu Bakar besökte Sverige hösten 2005. Det malaysiska kungaparet
avlade ett svarsbesök i Sverige i september 2005. Det senaste
premiärministerbesöket ägde rum 2003 då Mahathir Mohamad avlade ett
officiellt besök i Sverige åtföljd av sex ministrar, däribland Najib.
Biståndssamarbetet är begränsat till Sidas internationella utbildningsprogram.
Forsknings- och utbildningssamarbete har förekommit med stöd av STINT
till bl.a. samverkan mellan Universiti Teknologi Malaysia och Chalmers samt
mellan Universiti Sains Malaysia i Penang (USM) och Linköpings universitet
respektive Uppsala universitet. Även Jönköpings Internationella
Handelshögskola har ett studentutbytesavtal med Universiti Sains Malaysia i
Penang (USM) samt ett s. k. Linnaeus-Palme avtal med INTI College i Kuala
10(14)
Lumpur. Centrum för öst- och Sydöstasienstudier vid Lunds Universitet
bedriver ett samarbets- och forskningsprojekt tillsammans med National
University of Malaysia i Kuala Lumpur. Göteborgs Universitet har ett
samarbetsavtal med Universiti Kebangsaan Malaysia och Universiti Sains
Malaysia i Penang (USM). Handelshögskolan i Göteborg har även de ett
utbyte med National University of Malaysia.
På försvarsmaktsområdet äger samverkan rum inom ramen för ett
samförståndsavtal.
I februari 2009 arrangerade ambassaden en svensk filmfestival i Kuala
Lumpur i samarbete med AEI. Den svenska producenten Helen Ahlsson
deltog under festivalen. I maj i år arrangerade ambassaden i samverkan med
två malaysiska universitet och de övriga nordiska ambassaderna en nordisk
filmfestival. Vid festivalen deltog den svenska regissören Daniel Wallentin.
Under 2009 besökte 49 509 svenska turister landet vilket är mer än en
fördubbling jämfört med 2002 (då statistik började föras över svenska turister
i landet). Malaysiska östkusten, öarna Pulau Langkawi och Pulau Penang är
populära resmål, liksom Borneo.
Under 2009 var Sverige ordförande i EU, vilket medförde att ambassaden höll
i en rad Europa- och därigenom Sverigefrämjande projekt, bland annat en
europeisk filmfestival.
Uppskattningsvis bor ca 600 svenska medborgare i Malaysia. Med få undantag
har de en eller annan koppling till svensk företagsamhet i landet.
Vid Sveriges ambassad i Kuala Lumpur finns en ambassadör, ett ambassadråd,
och en andra ambassadsekreterare utsända från UD samt sex lokalanställda
och två svenska praktikanter. Ambassaden har också en försvarsattaché
stationerad i Stockholm. Exportrådet öppnade ett kontor i Kuala Lumpur –
det första exportrådskontoret i Sydostasien – i september 2005. Kontoret har
ansvar för Exportrådets verksamhet i Sydostasien..
En av ambassadens viktigaste uppgifter är att främja svenska politiska - och
ekonomiska intressen i Malaysia. Ambassaden samverkar med såväl
Exportrådet som med nätverksorganisationen Malaysian - Swedish Business
Association, MASBA.
11(14)
Den svenska ambassaden i Malaysia handlägger numera migrationsärenden
som till Norge, Danmark och Island.
Malaysias ambassad i Stockholm täcker även övriga skandinaviska länder samt
de baltiska staterna.
Sverige har följande bilaterala överenskommelser med Malaysia:
Avtal om upphävande av viseringstvång (1960)
Luftfartsavtal (1967) - nytt avtal paraferat 1997
Dubbelbeskattningsavtal (1970) –nytt avtal paraferat 2005
Investeringsskyddsavtal (1979)
Avtal om tekniskt och vetenskapligt samarbete (1985)
Samförståndsavtal på försvarsområdet (1994)
MER OM MALAYSIA
För mer information besök gärna ambassadens hemsida:
www.swedenabroad.com/kualalumpur
KONTAKTINFORMATION
Svenska ambassaden i Malaysia
Postadress:
Embassy of Sweden
P.O. Box 102 39
50708 KUALA LUMPUR
Besöksadress:
Embassy of Sweden
8th Floor, Plaza OSK
Mail Box No.A5
Jalan Ampang
50450 Kuala Lumpur
Tel: +60 (0)3 2052 2550
Fax: +60 (0)17 2110 503
E-post: ambassaden.kuala-lumpur@foreign.ministry.se
Hemsida: www.swedenabroad.com/kualalumpur
Malaysiska ambassaden i Sverige:
Karlavägen 37
12(14)
Box 260 53
100 41 Stockholm
Tel: +46 (0)8 440 84 00
Fax: +46 (0)8 791 87 60
E-post: mwstholm@algohotellet.se
http://www.kln.gov.my/perwakilan/stockholm
Exportrådet Malaysia
Besöksadress:
Suite 16-08, Level 16 GTower
199 Jalan Tun Razak
50400 Kuala Lumpur
Swedish Trade Council
Suite 16-08, Level 16 GTower
199 Jalan Tun Razak
50400 Kuala Lumpur
Telefon +60 3 2166 2531
Fax +60 3 2166 2532
malaysia@swedishtrade.se
Handelsråd:
Charlotte Rylme
Malaysian –Swedish Business Association (MASBA)
Besöksadress:
Lot 75, Istana Bukit Jaya, Jalan 16/9
46350 Petaling Jaya, Selangor
Malaysia
E-mail: swebiz@tm.net.my
Hemsida: www.masba.org
Ordförande: Hans Björnered
Scandinavian Society Malaysia (SSM)
c/o Atlas International Movers (Malaysia) Sdn. Bhd.
No. 29&31 Jalan PJS 11/16
Bandar Sunway Technology Park
46150 Petaling Jaya
Selangor Darul Ehsan
13(14)
E-mail: info@scandinaviansocietymalaysia.com
Hemsida: www.scandinaviansocietymalaysia.com, www.snofida.com
President: Lisbeth Barclay
Swedish Women's Educational Association International (SWEA)
Ordförande: Maria Kjellberg Harkins
Mobil: +60 14 330 46950
E-mail: kualalumpur@swea.org
Hemsida: www.swea.org/kualalumpur/
Svenskar i Världen
Föreningen för Svenskar i Världen
Box 5501
SE-114 85 Stockholm
Lokala ombud: Bo Jeansson
Tel: +60 (0)12 339 5289
E-post: bo.jeansson@spray.se
Jan Orrnert
E-post: janorrnert@hotmail.com
Telefon: + 60 3 56 30 00 14
Svenska Kyrkan i Singapore (även Malaysia och Indonesien)
Norwegian Seamens’s Mission
300 Pasir Panjang Road
Singapore 118640
Präst: Göran Wiking
Assistent: Diana Wiking
E-post: singapore@svenskakyrkan.se
Tel: +65 6775 7835
Fax: +65 6778 9498
Mobil: +65 9641 9121
Förteckning över svenska företag i Malaysia
En uppdaterad förteckning över alla företag med svenska intressen som finns
representerade i Malaysia finns att tillgå på Exportrådets hemsida:
www.swedishtrade.se/malaysia
14(14)
