parkinson postia 2/03
Bakom släktvis förekommande
Parkinsons sjukdom finns antagligen flere gener
Antalet insjuknade bland den vithyade rasen är det samma i hela världen oberoende av boplats.
Bland den mörkhyade befolkningen förekommer sjukdomen troligtvis i mindre grad. Man har inte
under de 55 år som man forskat i frågan kunnat konstatera några skillnader under åren i
förekomsten.
Skillnaderna i antalet insjuknade mellan de olika raserna kan bero på ärftliga, ännu rätt okända
riskfaktorer och också på hur forskningsmaterialet insamlats och hur uppnådda resultat har tolkats.
Risken för män att insjukna i Parkinsons sjukdom är enligt forskningsresultaten litet större än hos
kvinnor: enligt en undersökning insjuknar ca 2 procent av männen och 1.3 procent av kvinnorna
under sin livstid i Parkinsons sjukdom.
Enligt flere undersökningar har 10-15 procent av parkinsonpatienterna i sin närsläkt personer
insjuknade i samma sjukdom. Man har också sökt eventuella orsaker till insjuknandet i ärftligheten,
vid sidan om miljöfaktorer och virussmitta.
Professor Reijo Marttila har i Finland undersökt insjuknandet bland tvillingar med åtanke på
ärftligheten. Eftersom generna vid identiska tvillingar är likadana, borde båda tvillingarna insjukna.
Undersökningarna visar dock, att det mycket sällan är båda som insjuknar.
”Vid tvillingundersökningar borde uppföljningstiden vara tillräckligt lång, eftersom den friska
tvillingen vid undersökningstillfället kan bära på arvsanlaget och insjukna senare. I några tvillingundersökningar har man med
PET- skanning kunnat visa att även den andra av tvillingen kommer att insjukna i Parkinsons
sjukdom”. ”Detta kunde vara bevis för att sjukdomen är ärftlig”, säger specialläkaren i neurologi
Jaana Autere, som har forskat i ärflighet i Parkinsons sjukdom bland den finländska befolkningen. I
Finland har 9000-10000 personer Parkinsons sjukdom. Enligt undersökningar har förekomsten av
Parkinsons sjukdom ökat en aning i Finland: enligt Reijo Marttilas undersökning från 1976 var
förekomsten 139 insjuknade per 100 000 invånare, och motsvarande tal från Anne-Maria Kuopios
undersökning från år 1999 är 166/100 000 det vill säga 17 insjuknade mera. Årligen insjuknar 700800 personer i Finland i Parkinsons sjukdom.
Risken för nära släktingar till personer med Parkinson har 3 gånger större
risk att insjukna
Parkinsons sjukdom kan förekomma i en sällsynt ärftlig form. Då finns det ett stort antal insjuknade
i släkten. Ärftligheten varierar och i en del av släkterna är den dominant i andra recessiv. I den
dominanta formen förekommer sjukdomen hos följande släktled, trots att bara ena av föräldern bär
på anlaget. I den recessiva formen är föräldrarna symtomfria bärare på genen, och
sjukdomssymtomen syns i följande släktled endast om genen förts vidare från såväl fadern som
modern.
Jaana Autere beskriver i sin finländska studie anhopning av Parkinsons sjukdom i familjer och
förekomsten i den insjuknades närsläkt. Hon använde i sin forskning genetisk epidemiologi och
genforskningsmetoder. Genetisk epidemiologi strävar till att utreda ärftliga faktorer som orsak till
sjukdomar och genforskningsmetoderna beskriver förändringar eller mutationer i DNA:s
uppbyggnad, som kan leda till insjuknandet.
Autere intervjuade i sin studie 286 patienter och 210 kontrollpersoner från Norra Österbotten. Av
de intervjuade sade 10 procent av de personer som hade Parkinsons sjukdom att minst en person
från det närmaste släktledet hade sjukdomen då kontrollpersonernas siffra var 3.8 procent. De
insjuknades närmaste släktled hade en tre gångers risk att insjukna jämfört med
kontrollpersonerna.
Suomen Parkinson-liitto ry
PL 905, 20101 TURKU
www.parkinson.fi
etunimi.sukunimi@parkinson.fi
Puh. (02) 274 0400
Fax. (02) 274 0444
parkinson postia 2/03
Auteres undersökning visade också att 10 procent av den insjuknade personens syskon och
föräldrar insjuknade före de uppnådde 90 års ålder då kontrollpersonernas syskon och föräldrars
grad att insjukna var 3 procent.
På basen av sitt studiematerial gjorde Autere en noggrannare beskrivning med sk.
segregationsanalys. Auteres resultat visar, att Parkinsons sjukdom skulle ha ett klart
ärftlighetsmönster. Risken att insjukna beror däremot på flere gener.
Ärflighet via en gen kan vara aktuell i släkter där det fanns minst två insjuknade. Autere antar, att
insjuknade som har den släktvis förekommande sjukdomsformen har ett genfel, kanske olika i olika
släkter, eller olika variationer i samma gen.
Kända Parkinson-gener fanns inte hos de finländska släkterna
”Förutom parkin-genen, som japanerna upptäckte 1997, känner man även till tre andra antaligen
dominant eller recessivt ärftliga gener som leder till Parkinsons sjukdom. I kromosomerna har man
förutom dessa gener hittat en gen med Parkinsonanknytning på fyra områden”, berättar Autere,
som i sin studie sökte två genfel (parkin och a-synuklein) i befolkningen i Norra Savolax och Norra
Österbotten.
Autere undersökte genfel såväl i de tillfälligt (sporadiskt) eller släktvis (familiärt) förekommande
sjukdomsformerna. Att insjukna under 50-års ålder har förklarats med ärftlighet och inte med
sporadiskt förekommande insjuknande.
Jaana Autere fann i 22 Parkinson-personers släkt 50 insjuknade, där åldern för insjuknandet i
snitt var 62.3 år. De insjuknades ålder varierade från 40-80 år och det motsvarar den sporadiskt
förekommande variantens ålder för insjuknande.
I släkter man undersökt i övriga delar av världen där genfel varit orsaken har åldern för
insjuknandet varit betydligt lägre än i de finländska släkterna i snitt. Auteres segregationsanalys
visar dock att även de finländare som insjuknar innan 50-års ålder oftare har den ärftliga formen.
Man fann inte hos finländarna fel i parkin- eller a-synuklein-genen, som i övriga befolkningar har
visat sig orsaka Parkinsons sjukdom.
Sjukdomsrisken har samband med dysfunktionella mitokondriella arv
Mitokondrierna är mest kända för att vara cellernas energiverk.
I sin undersöknings delarbete har Autere utrönt anhopningen av mitokondriernas DNA-genfel och
risken för Parkinsons sjukdom. I undersökningen deltog 240 sporadiskt insjuknade i Parkinsons
sjukdom och 107 kontrollpersoner.
Autere fann i sin undersökning i någon mån samband med risken att insjukna och arvet av
dysfunktionella mitokondrier.
Autere anser att finländarnas spontant förekommande Parkinsons sjukdom har flere orsaker:
gener som ökar risken för insjuknandet och miljöpåverkan.
Ärftligheten vid insjuknandet verkar att bero på många faktorer på samma sätt som övriga
studier i världen visat.
”Studien har inte visat att Parkinsons sjukdom, då den finns i släkten, skulle bero på någon
finländsk genanhopning som skulle ha orsakat ett sällsynt genfel”, konstaterar Autere.
Autere fann inte heller skillnader i könen då det gäller insjuknandet: både män och kvinnor hade
samma sannolikhet att insjukna.
Man väntar att genforskningen skall försnabba vård baserad på orsakerna
”Genforskningen inom Parkinsons sjukdom har gått framåt med god fart de senaste åren och
pågår aktivt i hela världen” säger Autere. ”I släkter, där man funnit genfel, förekommer förutom
Parkinsons sjukdom och dementi, bara skakningar eller Lewy body-dementi.
Suomen Parkinson-liitto ry
PL 905, 20101 TURKU
www.parkinson.fi
etunimi.sukunimi@parkinson.fi
Puh. (02) 274 0400
Fax. (02) 274 0444
parkinson postia 2/03
Man kommer att ha stor hjälp att förstå orsaken och avgöra risken genom att identifiera de gener
och proteiner som påverkar ärftligheten vid Parkinsons sjukdom.
Autere berättar, att man nu känner till, att det pga. genfelet blir störningar mellan två proteiner
(parkin och a-synuklein). Parkin kan inte pga genfelet minska på det överlopps a-synuklein som
anhopar sig i hjärnan.
Detta känner man till att är en av orsakerna till mekanismen att dopaminproducerande celler
förstörs. Varför just dopamincellerna är känsliga att förstöras känner man inte till.
” Trots att orsakerna till att insjukna i Parkinsons sjukdom varierar, lika som de gener som är
involverade, kan man säkert finna en gemensam nämnare, som kan hjälpa att ge vård baserad på
orsaken i stället för symtomatisk behandling”, konstaterar Autere.
Autere tror inte så mycket på gentransplantationer utan mera på att man via genforskning kan
utveckla medicineringen.
ARJA PASILA
Översättning Bi Virta
Källa:
Intervju med Jaana Autere
Finlands Parkinson-förbund, Parkinsons sjukdom: symtom, specialproblem, vård, rehabilitering.
2000.
Suomen Parkinson-liitto ry
PL 905, 20101 TURKU
www.parkinson.fi
etunimi.sukunimi@parkinson.fi
Puh. (02) 274 0400
Fax. (02) 274 0444
