Leo Bärling
Hemtenta i CDT212 Vetenskapsmetodik 2009
Svara utförligt på varje fråga med fullständiga meningar.
(Allt material finns på kursens webbsida: http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3620/ht07/)
VETENSKAP, KUNSKAP, SANNING
1. Vad är vetenskapsteori och varför läser vi den?
Vetenskapsteori är en teori för den grund olika vetenskapers logik och metodologi vilar
på. Vi läser det för att kunna skilja på kunskap som är tillkommen genom vetenskapliga
metoder och kunskap som har förvärvats på annat sätt. Det sista skall behandlas med
skepsis tills det att det kan verifieras eller falsifieras.
2. Vad är sanning?
Det finns olika typer av sanning. En utsaga anses vara sann om den motsvarar något som
finns i verkligheten, enligt korrespondensteorin. Det finns pragmatiska sanningar vars
sanningshalt bygger på att det fungerar i praktiken, att den är till nytta och att för
mänskligheten framåt.
Dessa sanningar ligger till grund för den tredje typen av sanningar vars grund bygger på
att de är logiska och stringenta med korresponderande- och pragmatiska sanningar.
Vi pratade om korrespondens, koherens och pragmatism
3. Vad är kunskap?
Kunskap är vetande som har förvärvats genom bestämda regler, dvs. genom
vetenskapliga metoder. Kunskap skall vara möjligt att falsifiera och överföra till andra.
Det finns även praktiskt bunden kunskap som avser specifika situationer vilket gör det
möjligt att handla effektivt. Utöver detta kan kunskap också vara traditions-, rutin- och
erfarenhetsbunden.
När kunskapen har accepteras av forskarsamhället blir den vetenskaplig kunskap.
4. Vad är vetenskap?
Vetenskap är resultatet av den forskning som pågår inom olika forskarsamhällen. Det
innefattar bl.a. letandet efter mönster och samband. Bra! Och Vetenskapsteorin studerar
just detta.
SCB har på regeringens uppdrag delat in forskningen i olika områden för att den lättare
skall kunna överblickas och föras statistik på.
5. Beskriv relation mellan forskning och vetenskap.
Forskningen är den process som leder till vetenskap som är resultatet.
LOGISKA ARGUMENT OCH KRITISKT TÄNKANDE
1. Vad är deduktion? Ge exempel.
Deduktion utgår från vissa premisser för att härleda en slutsats. Ett exempel; Premiss 1,
alla klot är runda. Premiss 2, jorden är ett klot. Slutsatsen blir att jorden är rund. Dock
säger deduktionen ingenting om premissernas sanningshalt. För att slutsatsen skall vara
sann måste även premisserna vara sanna. Bra! En viktig sak är att deduktion går från
generella påståenden till enskilda slutsatser.
2. Vad är empirisk induktion? Ge exempel.
Empirisk induktion bygger på att dra slutsatser från observationer. Kunskap erhållen
genom induktion har bara ett sanningsvärde om det är falsifierbart. Ett exempel är att alla
hittills observerade soluppgångar har skett i öst. Det gör att vi med stor trygghet kan
förutsäga att nästa soluppgång också kommer att ske i öst. Det skulle falsifieras av att
solen en dag gick upp i väst. Bra.
3. Vilken roll spelar induktion och deduktion i vetenskaplig forskning?
Det är avgörande verktyg för att kunna erhålla kunskap. Utan dessa metoder skulle
vetenskaplig forskning förlora sin styrka. Det skulle helt enkelt inte längre vara
vetenskap.
4. Vad är hypotetiskt-deduktiva metoden?
Den går ut på att man först formulerar en hypotes. Sedan härleder man konsekvenser ur
denna hypotes. Därefter prövas dessa konsekvenser mot verkligheten, med falsifiering. Så
länge det stämmer verkar det stärkande för hypotesen. Sedan kan man bygga en hel teori
av hypoteser. Kända exempel är Einsteins relativitetsteori och Darwins evolutionsteori.
KOMMUNIKATION, FÖRKLARINGAR OCH TEORIER
1. Vad är kommunikation? Varför är den viktig?
Kommunikation består av överföring av information mellan organismer. Denna
information kan se olika ut. Den kan bestå av olika visuella signaler givna av en
organisms aktuatorer. Den kan även bestå av ljudsignaler eller skrift. Hittills är det bara
människor som använder sig av skrift. Människor har även lärt bl.a. apor och gorillor att
förstå skrivna symboler i olika forskningsprojekt. Även ledhundar till blinda har
dresserats till att bl.a. skilja på röd gubbe och grön gubbe på övergångställen genom att
lära sig ljusens position (hundar är färgblinda). Det är intressant att vissa djur kan lära sig
vissa saker, men det går inte i arv. (Eller också kräver evolutionen en jättelång tid för att
ge resultat även om vi skulle ”uppfostra” en väldig massa djur kontinuerligt.)
Informationen har någon sorts mening. Hos många djur är informationen något
enkelspårig. Informationen består i att t.ex. varna andra för fara eller att här finns det mat.
Hos människor är kommunikationen väldigt nyanserad och används som ett verktyg för
att samordna och organisera. Genom kommunikation kan människor t.o.m. sätta en
person på månen.
Kommunikationen är viktig därför att utan den skulle vi inte kunna veta något om
artfränders eller andra djurs avsikter vilket gör det mycket svårt att planera något över
huvud taget. Utan kommunikation skulle varje människa vara tvungen att återupptäcka
hjulet, kilen och elden på nytt för varje individ. Vid en närmare eftertanke så är det inte
ens säkert att det skulle finnas människor utan kommunikation. Hur skall en hane veta om
en hona vill kopulera utan att denne signalerar detta? Jag tror inte att överlevnad hänger
på signalutbyte, utan oftast på ”trial and error”, men oavsett detta är kommunikation
oumbärlig. Detta gäller alla levande organismer, inte bara människor.
2. Beskriv relation mellan språk och kommunikation.
Hos människor är språket en uppsättning regler och ett ordförråd för hur vi överför
information mellan varandra och vilken betydelse denna information har.
3. Beskriv de viktigaste vetenskapsteoretiska traditioner.
De viktigaste vetenskapsteoretiska traditionerna är enligt nedan.
Hermeneutik
Bygger i första hand på tolkning. Det finns inga absoluta sanningar, bara provisoriska.
Saker och ting måste tolkas utifrån sin kontext. Det här är forskningsfältet inom
samhällsvetenskapen.
Positivism
Har sin grund i fakta som erhållits genom empiri. Det här är det traditionella
vetenskapliga synsättet. Forskningsresultaten skall vara verifierbara och den bedrivs
utifrån kvantitativa studier. Det leder till att metafysik inte är en vetenskap enligt
positivismen.
Kritisk rationalism
Upphovsmannen bakom den kritiska rationalismen är Karl Popper. Han menade att det
inte räcker med att kunna verifiera kunskap, det måste gå att falsifiera för att det skall
kunna hålla en vetenskaplig prägel.
4. Vad handlar ”vetenskapernas krig” om?
Det hela handlade om den polemik som funnits mellan postmodernister å ena sidan och
positivister och kritiska rationalister å andra sidan. Det hela kom till sin spets 1996 då
fysikern Alan Sokal publicerade en artikel i en ledande post modernistisk tidskrift, Social
text. Artikeln innehöll inget annat än pseudovetenskapliga floskler, men den antogs ändå
avtidsskriften. Tidsskriften hade på den tiden ingen förgranskningsprocess. Samma dag
som Social text publicerade pseudoartikeln anklagade Sokal i Lingua Franca Social text
att de trycker vilket svammel som helst. Ur denna kontrovers gick postmodernismen som
förlorande sida.
5. Hur och när använder man kvantitativa, respektive kvalitativa metoder?
Kvantitativa metoder används för att kunna skapa kunskap utifrån många fall. Utifrån
dessa fall kan man skapa statistik för att få en bild av t.ex. trender och åsikter vilket man
kan generalisera på hela befolkningen. Beträffande trender kan man ofta se en tydlig
normalfördelningskurva. Det kan gälla t.ex. medellivslängden hos befolkningen eller när
man undersöker vilket parti folket skulle rösta på om det vore val idag. Kvantitativa
metoder är i regel ganska ytliga. (Beror på i vilken tillämpning. I fysik är de fullt
adekvata.)
Kvalitativa metoder används då man behöver göra mera djuplodande studier eller när det
helt enkelt inte finns förutsättningar för kvantitativa studier pga. för få studieobjekt.
Problemet med kvalitativa studier är att dessa är svåra att generalisera på hela
populationen eftersom underlaget för detta är för litet. Däremot kan en kvalitativ studie
ge värdefulla kunskaper om specifika förhållanden eller om enskilda individer.
GÄSTFÖRELÄSNINGAR
Beskriv kort och koncist det viktigaste du har lärt dig om:
1. Litteraturvetenskapen - den gränslösa vetenskapen (Ingemar Haag)
Haag pratade om ordens betydelse och förde ett resonemang kring det hela. Dock var
behållningen mager och jag känner inte att jag lärde mig särskilt mycket.
Oj, det var ju illa. Var det allt du kommer ihåg från en två timmars lång föreläsning?
2. Matematik inom kulturstudier.
Dataspelanalys med matematiska verktyg (Pontus Strimling)
Den här föreläsningen var intressantare. Strimling pekade på problemet med att göra
jämförande studier av olika samhällen och hur de har utvecklats i och med att olika
samhällen har olika förutsättningar.
Det Strimling har kunnat göra är att utnyttja World Of Warcraft (WOW) för att där kunna
göra en jämförande studie mellan olika samhällen. Det han valde att studera var vilken
kultur som hade vuxit fram vid fördelning av olika föremål som spelarna fick samsas om
efter att ha hackat ihjäl något styggt monster. Han studerade också vilka
sanktionsmöjligheter det fanns mot spelare som bröt mot normerna.
Sedan gjorde han även en liten fältstudie för att undersöka i vilken utsträckning som vi
ville dela med oss till en annan person. Vi fick även motivera hur vi hade tänkt. En rolig
aspekt med studien var att vi fick behålla pengarna på riktigt.
3. Teknikvetenskaperna (Ivica Crnkovic)
Den här föreläsningen missade jag, men av föreläsningsanteckningarna att döma
handlade föreläsningen bl.a. om skillnaderna mellan naturvetenskap och teknikvetenskap.
Naturvetenskapen är mer teoretiskt inriktad för att förklara fenomen vi observerar i
naturen, medan teknikvetenskapen är inriktad mot att ta fram teorier, verktyg och
metoder för att lösa specifika problem, vilket ligger till grund för ingenjörskap som är en
praktisk tillämpning av teknikvetenskap.
Det finns även tillfällen när saker och ting kan gå fruktansvärt fel. Ett exempel som lyfts
fram är Vasaskeppet som förliste i lugnt vatten strax efter att den lämnat hamnen.
Vasaskeppets förlisning är ett klassiskt exempel på dålig projektledning.
4. Kunskapande som evolutionsprocess (Gordana Dodig Crnkovic)
Föreläsningen handlade om infocomputationalism, ett sätt att beskriva hur naturen och
människan hänger ihop genom att hela universum kan ses som en informations-struktur.
Det intressantaste var pancomputationalism, som går ut på att man kan se alla fysiska ting
som som information och alla förändringar i universum som beräkningsprocesser. Varje
skede i universum är vidare beräkning på tidigare tillstånd och att universum är en enda
stor dator. Den här idén väcktes av Konrad Zuse 1967.
Annat som föredrogs var turingmaskiner som kan simulera logiken i ett dataprogram.
Turingmaskiner ”föredrogs” med god anledning, för att säga att den modellen räcker inte
om man ska förstå hela universum som en beräkningsmekanism, utan vi måste utveckla
ny förståelse av beräkningsprocesser genom att lära från naturen.
Epistemologi nämndes och det handlar om kunskapen om kunskap. Kunskap kan
behandlas som ett naturligt fenomen.
Kognitionsvetenskap är ett tvärvetenskapligt ämne som använder sig av många olika
vetenskaper vid studier av organismer. Hur fungerar en organism? Hur lär den sig och hur
anpassar den sig? Hur fungerar samspelet med andra organismer? Allt detta som berättas
som ”allt möjligt” hänger ihop med info-computationalism som är kapabel av att
inkludera allt i en enda förklaringsmodell.
