NeuroOptimisten
Nummer 4 - 2015 - Årgång 7
NeuroOptima önskar god jul och gott nytt år!
I detta nummer:
Forskning: Neurogenes – hjärnans förmåga
till nya celler och läkning
Jörgen – planerare med intresse för kropp
och hälsa
Rehabiliteringsprogram våren 2016
Neurogenes – hjärnans förmåga till nya celler och läkning
De medicinska initiativtagarna till NeuroOptima,
år 2003, var framlidne professor Peter Eriksson
och professor Michael Nilsson. Peter var den
första forskaren i världen som fann evidens för att
den vuxna människans hjärna bildar nya celler.
Detta skedde så sent som år 1998, se referens
i slutet av denna artikel. Innan dess trodde de
flesta av oss fortfarande att hjärnan var ett organ
som aldrig kunde förändras när den en gång var
färdigbildad hos en vuxen människa. Nu vet vi att
hjärnan är ett relativt anpassningsvilligt organ
med förmåga att förändras hela livet.
Men vad har då hänt sedan 1998 när det gäller
den forskning som Peter med flera startade upp?
Dr. Sandrine Thuret, Ph.D. (filosofie doktor)
arbetar med stamcellsforskning på King's College
i London. Hon fokuserar i sitt forskningslaboratorium på en väldigt speciell liten del av
hjärnan som ligger djupt därinne och som kallas
”hippocampus”. Den är bland annat viktig för
minnesfunktionen, sinnesstämningen och
inlärningsförmågan.
Peter Eriksson föreläser på ett av NeuroOptimas
program i Marbella år 2006
Havets hippocampus
Människohjärnans hippocampus
Namnet hippocampus kommer från grekiskans
hippos, ‘häst’ och kampos, ‘sjömonster’, vilket
tillsammans blir “sjöhäst”, och syftar på organets/
strukturens form och utseende som just liknar en
sjöhästs. Hippocampus spelar en stor roll för
korttidsminnet samt för bildandet av nya minnen.
Hippocampus möjliggör till exempel vår förmåga
att orientera oss rumsligen, särskilt när det gäller
att ta sig fram och tillbaka i ett tidigare okänt
område, så att man hittar hem igen. Inga minnen
lagras däremot i hippocampus, den agerar snarare
som en kopplingsstation som förbinder associationsbanor mellan de olika delarna av hjärnan. Men
vad som är fantastiskt med hippocampus är att
i den bildas hela tiden nya hjärnceller/neuron,
även hos vuxna personer.
Om man då ger läkemedel mot depression ökar
man neurogenesen och depressionen minskar.
Enligt professor Jonas Frisén på Karolinska
Institutet i Stockholm kan hjärnan producera
upp till 700 nya celler/dag i hippocampus. Det
verkar kanske inte vara så många med tanke på
att hjärnan som helhet består av runt hundra
miljarder celler, men det betyder att vi i 50-årsåldern kommer att ha bytt ut alla de neuron som
vi föddes med i hippocampus, mot nya.
Man har alltså nu kommit så långt i forskningen
att det är just neurogenesen som måste vara måltavlan om vi vill förbättra bildandet av minnen
eller sinnesstämningen, eller om vi vill förhindra
den försämring som sker under åldrandet eller
vid långvarig stress. Kan vi då själva påverka vår
neurogenes? Svaret är: ja!
Hur sätter man då fart på sin egen neurogenes?
Inlärning är bra, gärna ett språk, eller kanske
bara en inköpslista? Fysisk aktivitet – här nämns
sex som mycket stimulerande, dock inte så
mycket att det orsakar sömnlöshet för det har
en negativ effekt på neurogenesen, precis som
långvarig stress. Åldrandet gör tyvärr att neurogenesen minskar, men den pågår fortfarande och
kan påverkas i positiv riktning. Och hur är det
med löpning?
I början på 2000-talet gjordes försök med möss i
burar. En del möss fick ekorrhjul i sina burar och
sprang ivrigt och en del fick bara ha det lite trist
och vilsamt. När man avlivat mössen och undersökte deras hippocampi i mikroskop så såg man
Varför är då de här nya neuronen så viktiga?
För det första vet vi att de är viktiga för inlärning tydliga skillnader. De som inte sprungit hade lite
nya neuron men de som sprungit hade många
och minne. Och i laboratoriet har man visat att
fler. Skillnaden var tydlig, den fysiska aktiviteten
om man blockerar produktionen av nya celler
så blockeras även vissa minnesfunktioner. Vi lär hade påverkat och stärkt neurogenesen. Och
Sandrine Thuret säger att det inte måste vara
oss fortfarande nytt hela tiden och neuronen
löpning men däremot något som sätter fart på
är inte bara viktiga för minneskapaciteten utan
blodcirkulationen och gör oss andfådda och
även för minneskvaliteten och hur man skiljer
svettiga. Men det är inte allt.
på väldigt likartade minnen.
Sandrine Thuret har också tittat på neurogenes
och depression/nedstämdhet. I djurmodeller
har man sett att nivån på neurogenesen är lägre
vid depression.
Även vad vi äter gör skillnad. Att minska kaloriintaget med 20-30 procent är positivt för cellnybildningen. Att ha ordentliga pauser mellan
måltiderna och undvika småätande – bra.
Flavonoider som finns i blåbär och mörk choklad
är bra för nybildning av nervceller. Omega3-fettsyror i till exempel fet fisk – bra. I motsats
till detta har ett högt fettintag negativ effekt,
liksom alkohol. Rödvin, som innehåller resveratrol,
gör däremot varken till eller från.
Slutligen är japanska forskare mycket intresserade
av betydelsen av matens konsistens och de har
visat att mjuk mat försämrar neurogenesen i
motsats till mat med tuggmotstånd. Detta har
visats i djurmodeller men även testats på människor och då kunde man se att kosten påverkar
minnet och sinnesstämningen på samma sätt
som neurogenesen gör det.
Mindre mängd mat förbättrar minnesförmågan,
fet mat gör depressionen värre – i motsats till
omega-3-fettsyror som ökar neurogenesen och
minskar depressionen.
Och det är inte bara vad du äter, det är också
konsistensen, när du äter och hur mycket.
Sandrine Thuret avslutar med att hon och
hennes kollegor har mycket arbete kvar med att
bättre förstå hur dessa nya neuron fungerar och
hur man kan kontrollera deras överlevnad och
produktion.
Och med detta överlämnar hon ansvaret för vår
egen neurogenes till oss själva.
Källa: www.TED.com You can grow new brain
cells. Here's how. Sandrine Thuret
Översatt och sammanställt av Bodil Carle Smedley,
leg. sjukgymnast, NeuroOptima
Peter Erikssons och kollegors forskning:
http://www.nature.com/nm/journal/v4/n11/
full/nm1198_1313.html
Jörgen – planerare med intresse för kropp och hälsa
Jörgen Rosberg har arbetat hos NeuroOptima
sedan september 2011. Han är utbildad servicetekniker och har tidigare arbetat som projektkoordinator inom dörrautomatik, men sökte sig
till en ny bransch.
– Jag är allmänt intresserad av kropp och hälsa
och var arbetslös för tillfället, så det kunde inte
bli bättre.
På NeuroOptimas kontor i Svedala ansvarar han
för programplaneringsfrågor.
– Jag håller i den praktiska planeringen för
programmen såväl i Spanien som i Sverige. Jag
ansvarar också för att rätt bokningslistor samt
transferlistor skickas till anläggningens reception
och jag håller kontakt med anläggningens personal
och vår egen personal under programmets gång
för att vara till hjälp om något behöver ändras
eller diskuteras. Jag hjälper därmed vårt personalteam på plats med att få så bra förutsättningar som
möjligt för ett program med hög kvalitet.
Utöver planeringen arbetar han tillsammans
med Maria Rosengren med NeuroOptimas kundservice. Det viktigaste för Jörgen i hans arbete är
att både deltagare och anhöriga känner att de
får hjälp och stöd av NeuroOptima med sin
rehabilitering.
– Mina arbetsuppgifter är ansvarsfulla och
intressanta. Jag har förmånen att dels få samarbeta
med positiva och engagerade läkare, fysioterapeuter
och logopeder för att göra deltagarupplevelsen av
våra program så bra som möjligt, dels att få
arbeta med kundservice där jag och Maria gör
allt vad vi kan för att de som hör av sig till oss ska
få ett bra mottagande och känna sig välkomna.
På fritiden umgås Jörgen mycket med sin fru och
sina två söner som är sju och åtta år gamla. Han
är också noga med att hitta tid för i alla fall två
besök på gymmet varje vecka.
Jörgen växte upp i småländska Tingsryd och
flyttade till Skåne vid 18 års ålder. Han har sedan
dess bott i Landskrona och Malmö och nu har
han sitt hem i ett radhus som ligger ett stenkast
från kontoret i Svedala.
Rehabiliteringsprogram våren 2016
Sverige
Spanien
Rehab Stroke och traumatisk hjärnskada Bas
6-11 dagars program, Visingsö
25 april – 5 maj
Rehab Stroke och traumatisk hjärnskada
Fysio. 6 dagars program, Visingsö
Nya program är under planering
Rehab Helgprogram Fysio
2 dagars program. För tidigare deltagare
6 februari – 7 februari, Göteborg
27 februari – 28 februari, Stockholm
7 maj – 8 maj, Stockholm
Rehab Stroke och traumatisk hjärnskada Bas
21 dagars program, möjlighet till kortare
program, Marbella
13 februari – 5 mars, Sanyres Puente Romano
5 mars – 26 mars, Aldea La Quinta
9 april – 30 april, Sanyres Puente Romano
30 april – 21 maj, Sanyres Puente Romano
21 maj – 11 juni, Sanyres Puente Romano
Rehab Stroke och traumatisk hjärnskada
Fokus Afasi. 14 dagars program, Marbella
26 mars – 9 april, Sanyres Puente Romano
Med reservation för ändringar. Fler program är under planering. Välkommen att höra av dig till
kundservice med dina önskemål. Följ aktuella datum på vår webbplats: www.neurooptima.com/se
NeuroOptimisten är ett nyhetsblad utgivet av
NeuroOptima Forsk Rehab AB. NeuroOptimisten
vänder sig till deltagare, anhöriga och andra som är
intresserade av stroke- och hjärnskaderehabilitering.
Genom nyhetsbladet vill vi ge information om vad
som händer inom vårt område; rehabilitering efter
neurologiska skador. NeuroOptimisten ska spegla
såväl forskningens framsteg som NeuroOptimas
utveckling.
OFVSPPPTIMA
NeuroOptima Forsk Rehab AB
Tel. 040-400
950 AB
NeuroOptima
Forsk Rehab
Tel. 040-400 950
kundservice@neurooptima.com
kundservice@neurooptima.com
www.neurooptima.com/se
www.neurooptima.com/se
