Södertörns högskola | Institutionen för historia och samtidsstudier
Kandidatuppsats 15hp | Religionsvetenskap | Ht 2015
Islam som livsstil
– En kvalitativ studie om muslimska medlemmar i
JAK Medlemsbank
Av: Linn Brodin
Handledare: Ann af Burén
Abstract
Title: Islam as a lifestyle – a qualitative study of Muslim members of JAK
Medlemsbank
Interest in Islam is synonymous with usury, and according to the Koran it is
prohibited for Muslims. JAK Members Bank is a Swedish interest-free bank, which
proved to attract Muslims because of their religion. The purpose of the study is to
examine how a number of Muslim members view their membership, and what their
membership says about the relationship between religious and economic aspects, by
the means of qualitative interviews.
The material is analyzed in relation to theory linked to secularization, differentiation
and privatization. This does not only illustrate Muslims' religiosity, but also focuses
on how the secular Swedish society relates to religion.
My analysis of the material shows that the religious informants have an Islamic
lifestyle, which characterizes their everyday lives, and that membership in the JAK
Medlemsbank is seen as a way to practice their religion. For the religious
interviewees, the reasons for membership is primarily to avoid interest, in accordance
with Islam. Another central reason for being a member of JAK is the bank´s values in
terms of the environment, justice and solidarity, which are also viewed to be
compatible with Islam. The study shows that the religious informants do not let
themselves be thwarted by Sweden's secular differentiated society. They practice their
religiosity across the differentiated borders, where religion is mixed with politics and
economy. At the same time my analysis of the material shows how religiosity is
adapted and limited as a result of the secular society's narrow definition of religion.
Keywords: Muslim, JAK, interest, differentiation, secular, Islam, religion,
!2
Innehåll
INLEDNING ............................................................................................................................3
SYFTE ......................................................................................................................................4
FRÅGESTÄLLNING ..............................................................................................................4
DISPOSITION ..........................................................................................................................4
BAKGRUND .............................................................................................................................5
Ränta ......................................................................................................................5
Islamic Banking (IB) .................................................................................................6
Jord Arbete Kapital (JAK) ........................................................................................9
Jämförelse ................................................................................................................12
Varför är JAK intressant för muslimer? ...................................................................13
Kritik mot JAK ........................................................................................................14
TIDIGARE FORSKNING.....................................................................................................14
METOD ...................................................................................................................................16
MATERIAL.............................................................................................................................20
TEORI ....................................................................................................................................22
Differentiering och sekularisering ...........................................................................23
ANALYS ..................................................................................................................................27
Islam som livsstil .....................................................................................................27
Räntefrihet................................................................................................................30
JAK – en islamisk bank?..........................................................................................34
SLUTSATS .............................................................................................................................. 40
Synen på medlemskapet i JAK Medlemsbank.........................................................40
Relationen mellan den religiösa och ekonomiska aspekten .....................................41
SLUTDISKUSSION ...............................................................................................................43
VIDARE FORSKNING .........................................................................................................45
KÄLLOR.................................................................................................................................45
Inledning
Upprinnelsen till den här uppsatsen var min nyfikenhet kring svenska muslimer och
synen på ränta utifrån det islamiska förbudet mot ocker (riba). Efter att ha letat
information på ett flertal ”fråga imamen-sidor” på internet, kom jag till slutsatsen att
det inte verkar finnas något större intresse, någon diskussion eller information bland
svenska muslimer kring hur ränta ska hanteras. Jag fick dock omvärdera min slutsats
radikalt efter ett samtal med Ann-Marie Svensson, medlemschef på JAK
!3
Medlemsbank, då en ny bild av svenska muslimers intresse för räntefria tjänster
framträdde. Den politiskt och religiöst oberoende banken JAK Medlemsbank visar sig
attrahera medlemmar med önskan att få ge uttryck för sin religiositet, speciellt
svenska muslimer som vill undvika ränta.
Det finns mycket forskning presenterat kring det religiösa och sekulära gränslandet,
men det behövs mer kvalitativ och empirisk forskning på hur det sekulära och
religiösa står i både relation och definition till varandra.
Syfte
Mitt syfte är att genom analys av kvalitativa intervjuer undersöka (a) hur ett antal
svenska muslimer som använder sig av JAK Medlemsbank ser på sitt medlemskap,
och (b) vad medlemskapet säger om relationen mellan den religiösa och ekonomiska
aspekten.
Frågeställning
I analysen av intervjuerna söker jag svar på frågorna:
•
Vilka skäl har intervjupersonerna till medlemskap i JAK?
•
Viken funktion fyller JAK Medlemsbank hos intervjupersonerna?
•
Ses JAK som en islamisk bank av intervjupersonerna?
Disposition
Uppsatsen inleds med en bakgrundsbeskrivning som innehåller en kort förklaring av
ränta som begrepp, för att sedan ge en presentation av Islamic Banking och JAK
Medlemsbank, samt en jämförelse mellan de två. Sedan följer en genomgång av
tidigare forskning rörande motiv till individers användande av Islamic Banking och
JAK, följt av material och metod samt teori. Därefter kommer analys-delen, där det
utvalda intervjumaterialet analyseras i ljuset av teori. Sedan följer mina slutsatser
kring materialet utifrån mitt syfte, där den första delen av syftet besvaras genom svar
på mina frågeställningar, därefter följer slutsatser kopplat till den andra delen av mitt
!4
syfte. Uppsatsen avslutas med en slutdiskussion, förslag på vidare forskning samt
källförteckning.
Bakgrund
För att få en djupare inblick i materialet kommer jag ge en beskrivning av Islamic
Banking (IB) samt JAK Medlemsbank (JAK), samt förtydliga genom att göra en
jämförelse dem emellan för att visa på skillnader och likheter. Jag börjar med en kort
förklaring på ränta som begrepp, vilket är centralt för både IB och JAK.
Ränta
När en tänker på ränta, så är det oftast i samband med att sparpengarna på bankkontot
ökat med någon procent – som en betalning till kunden för att denne lånar ut sina
pengar till banken. Eller vid ett lån där kunden betalar extra pengar utöver lånet till
banken för att denne får låna pengar. Ränta är något som tas för givet. Det finns dock
ingen entydig beskrivning om vad begreppet ränta egentligen innefattar och vilka
konsekvenser ränta har.
Definition av ränta
Nationalencyklopedin definierar ränta som ”… avkastning på kapital eller, sett från
låntagarens synpunkt, priset på kredit.” (NE 2015). Skatteverket definierar ränta som
”... den avgift som en låntagare betalar till en långivare som är beräknad utifrån
storleken på lånet och lånets löptid.” (Skatteverket 2015).
Ovanstående källor beskriver ränta som en slags avgift eller kostnad för en tjänst
kopplat till sparande och lån. En ytterligare ”ränta” är den så kallade effektiva räntan,
vilken anger den totala kostnaden för exempelvis ett lån hos en bank, inklusive alla
avgifter – för att kunden lättare ska kunna jämföra kostnader mellan olika banker.
Effektiv ränta är något som måste anges hos varje bank enligt svensk lag.
(Konsumenternas.se 2016)
!5
Räntans funktion
Ränta framställs oftast som något självklart och rättvist. Vanliga argument för ränta är
att den motverkar inflation, att ränta är en drivkraft i samhället utifrån vinstintresse,
att låna ut pengar är en tjänst där långivaren utsätts för en risk – därför kostar lånet.
Islamic Banking och den räntefria banken JAK Medlemsbank står för en annan åsikt.
De anser att avgifter för banktjänster är berättigat, men menar att ränta är skadligt för
samhället. De gör skillnad på avgift och ränta, och anser därför att de inte använder
sig av ränta.
Islamic Banking (IB)
Islamic Banking bygger på ett banksystem vilket är underordnat islamiska etiska
principer, så kallade sharialagar, vilka baseras på islams heliga bok koranen och
sunnan. Sharialagarna kopplat till ekonomi berör aspekter som exempelvis lån,
finansiering, konsumtion, ägande och fördelning av pengar. En av de mest centrala
lagarna som gör att islamiskt bankväsende skiljer sig från en konventionell bank, är
förbudet mot ocker (riba), vilket betyder ökning eller tillägg. Här tolkas bland annat
ränta in (Samuelsson 2000:32). Det är heller inte tillåtet att exploatera eller spekulera
och spela med tillgångar, eller att investera i haram-verksamhet (förbjuden
verksamhet) som berör exempelvis fläskkött, alkohol eller pornografi. Samt att fara
med osanning, lura och förleda med exempelvis dolda avgifter. Dessutom ska
islamisk ekonomi verka för en marknad utan monopol. (Nasr 2015, Abdullah. Chee
2010:45)
DE SOM livnär sig på ocker skall uppstå (till Domen) lika ostadiga på benen som den som
Djävulen med sin beröring slagit med vansinne. De säger nämligen: ”Handel är inte
annorlunda än ocker.” Men Gud har förklarat handel lovligt och förbjudit ocker. 2:275
(Bernström
2002:33)
Islamic Banking är ett relativt nytt fenomen, som började växa fram som separata
sparbanker i början av 1960-talet i Egypten och Malaysia. För att under oljekrisen
1973 spridas till allt fler muslimska länder, och börja utvecklas och vidgas mot vad
som idag kan ses motsvara konventionella bankers utbud av produkter (Abdullah.
Chee. 2010:10). IB växer stadigt och kan ses få extra uppsving i samband med
!6
ekonomiska nedgångar och kriser där räntan påverkats kraftigt, exempelvis 9/11 2001
eller bolånekrisen 2008 (Abdullah. Chee. 2010). 2004 öppnade Islamic Bank of
Britain (idag Al Rayan Bank) i Storbritannien, vi finner även islamiska banker i
Tyskland och Frankrike. (Al Rayan Bank 2015) Finansinspektionen i Sverige mottog i
februari 2015 en ansökan om öppnandet av en islamisk bank, där utredningen
fortfarande pågår (Prane 2015).
Det islamiska banksystemet fungerar i stort sett ungefär som i en vanlig konventionell
bank, med undantaget att det sker en filtrering av bankens produkter genom islamiska
värden och principer (Nasr. 2015, Abdullah. Chee. 2010). För att administrera
filtreringen har varje islamisk bank har en sharia-kommitté, vilken kontrollerar och
godkänner att bankens produkter följer de islamiska principerna vilka går under
ledord som: tro, moral och plikt (Nasr 2015).
Hur är det fatt med er, som inte vill ge (av det ni äger) för Guds sak? Allt det som himlarna
och jorden lämnar i arv skall ändå tillfalla Gud! 57:10 (Bernström 2002:953.)
Gud anses vara ägare till allt på jorden och i himmelen, och människan ses som
förvaltare av Guds ägor. Detta betyder att jordens tillgångar ska finnas tillgängliga för
alla individer, att äga mark eller sitta på andra tillgångar utan att nyttja eller dela med
sig till de som inte har ses därför som emot Guds lag (Samuelsson 2000:28). Att dela
med sig sker bland annat genom zakat (allmosa), islams fjärde pelare, vilket ses som
en plikt inom islam (Esposito 2014:142). Alla allmosor utöver zakat är frivilliga och
kallas sadaqa, denna allmosa anses ge ”extrapoäng” hos Gud inför livet efter döden
(Samuelsson 2000:28).
De som ger av vad de äger, nattetid eller under dagen, i tysthet eller öppet i allas åsyn, skall få
sin lön av sin Herre och de skall inte känna fruktan och ingen sorg skall tynga dem.
2:274 (Bernström 2002:33)
Det ses som viktigt att pengar och tillgångar tjänas genom god intention och arbete,
samt delas med de fattiga. Här kommer en viktig aspekt av förbudet mot ränta in i
bilden, det anses inte tillåtet att tjäna pengar på pengar inom islam, det anses vara
ocker. Vilket sker på banker med ränta, där tillgångar ligger passivt på konton och
!7
växer sig större genom ränta som tilldelas genom procent på beloppet. Detta betyder
att ju mer pengar som finns på kontot desto mer pengar tilldelas – utan att något
arbete måste utföras av mottagaren. Ränta på lån kan ses som ännu ett snäpp värre i
synd, där en person som redan är i underläge och behov av pengar utnyttjas av den
som redan har pengar. Man menar att den som redan har, får mer och den som är i
behov hamnar i ett allt mer utsatt läge, vilket anses orättvist och osolidariskt. Vid lån
inom IB förespråkas att både låntagare och givare delar på riskerna – och vinsterna.
(Samuelsson. 2000:56,57, Abdullah. Chee. 2010:180,185)
Bankprodukter
IB har flera utmärkande grundläggande kontraktslösningar, vilka skiljer sig från
konventionella bankers produkter. Exempelvis olika slags kontrakt utifrån profit-loss
sharing (Mudaraba och Musharaka) som är vanligt inom IB, där banken och kunden
tillsammans kommer överens om vad kapitalet ska användas till, och hur vinster och
förluster ska delas. Delandet sker alltid utifrån överenskomna andelar, inte fasta
belopp, detta för att undvika att någon av parterna ska förlora mer än satsat. Ett
exempel är när en bankkund sätter in pengar på sitt bankkonto, kunden garanteras
andel i bankens vinst – och förlust, men ingen återbäring (Samuelsson 2000:56,57,
Abdullah. Chee 2010:180,185). Ytterligare en produkt är Ijara, vilket i princip
betyder leasing, där banken investerar och kunden hyr med påslagen leasing-avgift
(Samuelsson 2000:60,61). Det är även vanligt att IB-produkter blandas, exempelvis
vid husköp, där Ijara och Musharaka används tillsammans. Kunden bestämmer sig för
ett hus, och betalar en depositionsavgift på ca 20 % till banken. Banken köper och
äger huset, och hyr sedan ut till kunden med en pålagd administrationsavgift. När
huset är betalt genom hyresbetalningarna till banken går huset över i kundens ägor.
(Al Rayan Bank 2015) Vad som utgör kärnan i bankprodukterna inom IB är att det
råder ett delat risktagande för både bank och kund. Kunden behöver exempelvis inte
betala extra om det tar längre tid att betala tillbaka ett lån, än vad parterna kom
överens om från början (Samuelsson 2000:58,59). Eller om en leasad produkt inte går
att använda utifrån kundens syfte, så har kunden rätt att bryta kontraktet (Samuelsson
2000:60,61). Alla produkter är dock inte kompatibla med den svenska lagen, det är
!8
exempelvis förbjudet för banker att äga fastigheter som inte används av bankens
verksamheter (Svensson 2015).
Kritik kring IB
IB är som tidigare nämnt ett relativt nytt fenomen som fortfarande är under
utveckling. Fromma muslimer världen över söker efter sätt att undvika riba, och
företag och banker försöker att möta efterfrågan och tjäna pengar på önskemålen. Det
har dock visat sig svårt att erbjuda tjänster och bankprodukter i linje med sharia, och
IB-bankerna gör sitt yttersta för att övertyga kunderna om att deras produkter är
kompatibla. Det är dessutom vanligt att bankerna tar ut långt högre avgifter för sina
tjänster i jämförelse med konventionella banker. (Khan 2010) Det förs en ständig
diskussion kring definitionen av ränta, många är kritiska och menar att IB-kontrakt
och produktlösningar med avgifter och vinster efter andelar inte är annat än just ränta
(Khan 2010). Professor Feisal Khan menar även att IB inte står fria från exploatering
då det i hög grad sker ett utnyttjande av muslimers förtroende kring att vara fria från
riba genom banken, som berättigar detta förtroende genom högre avgifter i jämförelse
med konventionella banker. De flesta islamiska banker saknar dessutom tillräcklig
transparens för att kunna se hur investeringar gjorts vilket gör att kunderna bara kan
förlita sig på att det inte finns någon finansiering av haram-aktiviteter. (Khan 2010 )
Jord Arbete Kapital (JAK)
JAK är en bank som ägs genom kooperativ, där varje medlem äger en röst. Deras
grundläggande ideologi är att de tagit ställning för ett räntefritt samhälle, och ser
”pengar som ett betalningsmedel, inte något att tjäna pengar på” (JAK 2015:3).
Vi tycker inte att man skall tjäna pengar på passivt ägande, utan genom aktivt arbete. Den som
lånar pengar skall inte betala ränta till den som lånar ut. Däremot skall naturligtvis lånets
administrativa kostnader betalas. 1
1
https://www.jak.se/content/jaks-syn-pa-ekonomi#.VjjKFemctCN (Hämtad: 2016-01-08)
!9
JAK definierar sig som politiskt och religiöst oberoende, och verkar genom
folkbildning.2 Några av målen för banken är att motverka ekonomiska klyftor mellan
människor, gynna en sund ekonomi både lokalt och globalt (JAK 2015:3) samt att
skapa medlemsnytta – inte att bedriva banken som ett vinstdrivande företag. Bankens
pengar ska stå till medlemmarnas förfogande och investeras i vad Ann-Marie
Svensson (medlemschef JAK) beskriver som ”… schyssta projekt…”, det vill säga
”… medlemmarnas drömmar och mål…”. Som exempelvis ett nytt hus eller
öppnande av verksamhet. (Svensson 2015)
JAK bildades 1965 som en riksförening för ekonomisk upplysning kring ränta, som
de menar har skadlig effekt inte bara för samhället utan även för människor, natur och
ekonomi. Under finanskrisen i början av 1990-talet ökade medlemsantalet kraftigt i
föreningen, och 1997 blev JAK godkända som bank av regeringen. 3
Grunden för JAK Medlemsbanks verksamhet är insikten om att hållbara ekonomiska
relationer är möjliga. En hållbar ekonomi anser vi präglas av jämnare resursfördelning och
hushållning – inte av ocker, övertro på tillväxt eller av att tjäna pengar på pengar.4
JAK:s definition av ränta
JAK gör skillnad mellan ränta och avgifter, de betraktar alltså inte ränta som en
kostnad.
Som ränta betraktar vi all betalning för lån (in- och utlåning) utöver vad som motsvarar de
verkliga och skäliga kostnader som låneverksamheten medför för långivaren. (JAK 2015a:3)
Ingen ränta – men sparpoäng
Alla lån inom banken finansieras genom medlemmarnas eget sparande, därför är
sparande i någon form en förutsättning för att få låna pengar. Spararna får ingen ränta
på sitt sparkapital, men istället möjlighet till mer fördelaktiga lån utan ränta genom så
kallade sparpoäng. Sparpoängen ökar varje dag utifrån summan- och för var dag
2
https://www.jak.se/content/jaks-syn-pa-ekonomi#.VjjKFemctCN (Hämtad: 2016-01-08)
3
https://www.jak.se/omjak/historia#.VjjKIemctCN (Hämtad: 2016-01-08)
4
https://www.jak.se/hållbar-ekonomi#.VjjRaOmctCM (Hämtad: 2016-01-08)
!10
pengarna finns på kontot. Dessa sparpoäng går dessutom att dela med sig av till andra
medlemmar eller projekt som är i ett större behov av räntefria lån än den som äger
poängen.5
Räntan sätter människor i skuld
JAK menar att räntan är en ”mekanism” vilken verkar ojämlikt genom att överföra
kapital och resurser från majoriteten av världens befolkning, till en liten klick av
redan rika människor. De menar också att ränta är en avgift som tas ut för att någon
äger något, inte för att något arbete utförts. Svensson tar upp fattiga länder som
exempel, vilka är tvungna att låna från rikare länder, och sätts i en situation där de
aldrig kan bli fria från skuld, då räntan ständigt gör att skulden ökar. Att det finns
länder som redan har betalat tillbaka flera gånger om, men fortfarande är skuldsatta.
(Svensson 2015)
I JAK Medlemsbank nyttjar vi varandra istället för att utnyttja varandra.
– Lotta Stålklint, anställd i JAK (Svensson 2015:132)
Ränta påverkar priset på produkter och tjänster
Med tanke på att ränta kan ses som en slags kostnad för att ta lån, måste en också se
utifrån den aspekten att slutpriset på i princip alla varor påverkas av räntekostnader
eftersom priset på en vara måste förutsättas väga upp kostnaderna för tillverkningen.
JAK skriver att för varje inblandad tillverkare av en och samma vara läggs ett antal
procent på den slutgiltiga kostnaden. Det är svårt att ge en exakt siffra på hur många
procent av en vara som är räntekostnader, beroende på hur många tillverkare och
producenter som är involverade samt hur deras lån ser ut. JAK stödjer sig på Margrit
Kennedys efterforskningar, där Kennedy menar att tyskarna betalar hela 40 % i snitt i
räntekostnader för sina varor. 6
Inflation
JAK menar att kompensationen genom att öka sparandet med ränta mot inflation, är
just det som skapar inflation. De sparade pengarna i JAK blir mindre värda p.g.a.
inflationen, men lånen lättare eller lika svåra att betala, detta beroende på hur
5
https://www.jak.se/privat/spara#.VohKP-29LCQ (Hämtad: 2016-01-08)
6
https://www.jak.se/kapitel-9-ränta-som-ett-problem#.VmbRuOmctCM (Hämtad: 2016-01-08)
!11
låntagarens lönekurva ser ut. Eftersom låntagaren över tid sparar lika mycket som
denne lånar, så menar JAK att sparande och lånande i banken inte påverkas av
inflation. (Svensson 2015:78)
Folkbildning bland muslimer
Jag frågar om JAK bedrivit folkbildning riktat mot svenska muslimer, och får svaret
att det är upp till medlemmarna att utbilda och vad Svensson vet har det inte skett i
någon större utsträckning (Svensson 2015). I JAK-boken: Om ekonomi, pengar, bank,
ränta och sånt (2015) finns ett kapitel om religiösa skrifter som berör ränta (Svensson
2015:155).
Jämförelse
Jag kommer här att ge en jämförande beskrivning mellan JAK och IB, detta innebär
en del upprepningar i syfte att förtydliga.
Vad JAK och IB har som tydlig gemensam nämnare i motsats till konventionella
banker med räntesystem, är att JAK och IB håller etiken överordnad vinstaspekten,
samt att JAK och IB är emot räntesystemet. IB är i och för sig byggt på ett
vinstdrivande system och ägs av aktieägare vilka hoppas på vinst, men vinsterna ses
fortfarande underordnade och beroende av islamiska lagar och värderingar så kallade
sharialagar. Som sparare i IB får en beroende på hur det gått för banken del av vinsten
(eller förlusten) summan avgörs utifrån spararens andelar i banken. JAK är ett icke
vinstdrivande företag som ägs av medlemmarna, där varje medlem har en röst vardera
oberoende av hur mycket pengar de har placerade i banken. JAK delar inte ut någon
vinst till sina medlemmar istället genererar sparandet i sparpoäng, vilka ger möjlighet
till räntefria lån för spararen, eller en annan person spararen väljer att skänka bort sina
sparpoäng till. Vinstpengarna sparas inom banken d.v.s. hos medlemmarna och
används för att säkra bankens oberoende och hålla nere kostnader för medlemmarna.7
Både JAK och IB tar avstånd från ränta och att göra pengar på pengar, och anser att
investeringar endast får ske utifrån vad som anses vara gott etiskt och moraliskt. Det
7
http://www.jak.se/kapitel-15-en-jämförelse-mellan-jak-och-en-vanlig-bank#.Voguje29LCQ (Hämtad:
2016-01-08)
!12
kan dock finnas skillnader i vad som anses vara etiskt och moraliskt godtagbart, då IB
är religiöst och JAK står oberoende till religion.
JAK är en liten organisation och bank idag som inte har möjlighet at erbjuda lika
många produkter som en islamisk bank, – vilken fungerar ungefär som en
konventionell bank med undantag att bankens produkter är filtrerade genom
sharialagarna, och därför en annan utformning på sina avtal och kontrakt. JAK ägnar
sig idag mest åt sparande och låntagande.
Det är även en skillnad mellan hur låntagande går till i bankerna, inom JAK lånas
pengarna ut till kunden som köper och äger t.ex. sitt hus från början precis som i en
konventionell bank. JAK förutsätter dock ett visst sparande i banken i samband med
lånet, en fast administrativ avgift samt en låneinsats (som betalas tillbaka efter att
lånet betalats tillbaka) (Svensson 2015:131). Inom IB sker en liknande affär med ett
hus genom att banken köper och äger huset och sedan hyr ut det till kunden, tills det
att kunden betalat av husets kostnad, här tillkommer även en fast administrativ avgift.
JAK och islamiska banker skiljer sig alltså åt vid hur ett exempelvis huslån
genomförs, men har gemensamt att de båda tar ut administrativa kostnader. 8
Varför är JAK intressant för muslimer?
På ”fråga Imamen-sidor” som Islamguiden eller Islamportalen kan en läsa om
alternativa lösningar för muslimer som vill undvika ränta. Det står exempelvis att
koranen tillåter användandet av ränta om det inte finns andra alternativ, en kan också
lösa problemet genom att skänka bort eventuella räntepengar till fattiga. Det
vanligaste rådet är att låna pengar från vänner och familj istället för att använda sig av
bank, samt att hyra bostad istället för att köpa. (Islamguiden 2015, Islamportalen
2015) Som tidigare nämnt finns det även ett fåtal islamiska banker i Europa, dock
ännu ingen i Sverige. JAK har därför varit det enda alternativet för religiösa som
ickereligiösa svenskar som har behov av bankprodukter, men som vill undvika ränta.
Det har de senaste åren även börjat poppa upp alternativa lösningar speciellt
8
https://www.jak.se/privat/lana/avgifter-och-insatser-hos-jak#.VohM3u29LCQ (Hämtad: 2016-01-08)
!13
utformade för muslimer på konventionella banker och försäkringsbolag (Folksam
2009).
Kritik mot JAK
Det finns kritik mot JAK på muslimska forum där individer anser att JAK:s
administrativa kostnader endast är en förtäckt ränta och därför haram (Malikiyya
2013). Ett argument emot detta ur islamiskt religiöst perspektiv är att det inte finns
någon regel mot att tjäna pengar på arbete, att ta ut administrativa avgifter är således
inte det samma som att göra pengar på pengar.
En annan kritik som Svensson själv tar upp är att JAK ofrivilligt får in ränta i banken,
detta beror enligt Svensson på att bankens kapital måste förvaras på ett tryggt ställe
som också är lättillgängligt. Ett problem för JAK är dock att det inte finns några
räntefria alternativ i Sverige i dagsläget som därför får in ofrivillig ränta. (Svensson
2015)
Tidigare forskning
Jag visar här nedan på tidigare forskning, som berör motiv till medlemskap i räntefria
banker, som islamiska banker och JAK Medlemsbank.
Allt eftersom islamiska banker börjat poppa upp i världen, och dessutom visat sig
vara gångbara, har det börjat forskats på verksamheten. En thailändsk kvantitativ
studie från 2009, Customers Perceptions on the Objectives, Characteristics and
Selection Criteria of Islamic Bank in Thailand (Lateh. Ismail. Ariffin.), undersöker
vilka motiv kunderna i den muslimska banken Islamic Bank of Thailand (ISBT) har
för att använda sig av en islamisk bank. Studien utgår från 462 respondenter, varav
hälften betecknar sig som muslimer och den andra hälften icke-muslimer. Det visar
sig utifrån studien att det råder en viss skillnad mellan dessa grupper när det kommer
till motivation att använda sig av en islamisk bank. Där icke-muslimerna ser
”Bankens rykte” och ”Kunnig och kompetent personal” samt ”Förtroende för
ledningen” som de viktigaste aspekterna, medan muslimerna ser ” Räntefritt
!14
sparande” och ” Möjlighet till Räntefria lån” som viktigast. ”Religiös anledning”
kommer först på tredje plats hos muslimerna, medan ”Möjlighet till räntefria lån”
kommer på tredje plats för icke-muslimerna. Forskarna i denna studie menar att
utifrån resultatet kan en bland annat dra slutsatsen att religion inte är den
huvudsakliga anledningen till att muslimer väljer att använda sig av islamiska banker.
Samt att detta resultat understödjs av tidigare liknande forskning gjord i Jordanien och
Malaysia. (Lateh. Ismail. Ariffin. 2009:182,183)
En skulle dock kunna tolka resultatet som att det finns religiös motivation eftersom
muslimernas starkaste motivation i motsats till icke-muslimerna fokuserar på räntefria
produkter, det vill säga fria från riba. Men eftersom detta är en kvantitativ studie så
får vi inte kunskap om individernas personliga förklaring kring motivationen.
Kvalitativ empirisk forskning som speglar motivation och funktion av räntefria
bankalternativ utifrån individperspektiv bland muslimer, saknas. Det flesta
forskningsstudier som berör kunders motiv av val av islamisk och/eller räntefri bank
är kvantitativa och speglar därför inte varför dessa individer gör detta val. Vilket visar
sig tydligare i kvalitativa studier där respondenterna intervjuas och själva får sätt ord
på sina motiv och tankar, men även definitioner. Gruppen muslimer är exempelvis
inte en homogen grupp med samma syn och uppfattning kring vad det innebär att vara
muslim.
Det flesta studier berörande räntefria banker och deras medlemmar utgår ifrån
islamiska banker, men 2011 gjordes en kvalitativ studie där medlemmar från JAK
Medlemsbank intervjuades kring sitt val av en räntefri bank, Varför räntefri bank? –
En studie om räntefritt system ur ett kundperspektiv (Henriksson. Johansson.). Studien
gör dock ingen skillnad mellan muslimer och icke-muslimer, men ger ändå en viktig
fingervisning om generellt rådande motivationer till medlemskap i JAK som en
räntefri bank. Studien visar att ekonomiska faktorer är mindre centrala och att viktiga
motiv istället är rättvisa och etik, genom att ingen kan gynnas på någon annans
!15
bekostnad på grund av det räntefria banksystemet. Andra motiv är upplevelsen av bra
service, transparens och förtroende för styrelsen (Henriksson. Johansson. 2011).
Metod
Vid val av metod är det viktigt att tänka igenom vilken metod som är mest lämpad
utifrån vilken studie och arbete en tänkt genomföra. Alla metoder har både styrkor
och svagheter, där olika metoder har förmåga att ge olika perspektiv på samma studie.
Jag har valt att använda mig av kvalitativ metod i form av intervjuer. Valet motiverar
jag med att de flesta liknande studier som gjorts berörande användandet av räntefria
banktjänster visar sig bygga på breda och kvantitativa undersökningar, vilka ger viktig
information kring generella förhållanden. Jag vill dock gräva djupare och induktivt
undersöka vilka personliga motiv som kan finnas bakom, samt försöka komma åt en
komplex och individuell bild av mina intervjupersoners tankar och motiv. Här ser jag
intervjuer som det självklara metodvalet för att komma åt den information jag söker.
(Denscombe. 2008:24ff)
Kvalitativ metod
Typiskt för kvalitativ metod ligger i att det är ett litet urval av intervjuer (eller
observationer) som genomförs. Det som utmärker induktiv metod är att en arbetar
fram en förklaringsmodell direkt från sina iakttagelser, inte som vid deduktiv metod
där en testar hypoteser utifrån teori (Hedin 1996:03). Dessutom får motsatser och
undantag i materialet större chans till utrymme genom en kvalitativt induktivt metod,
vilket kan bidra med en mer komplex analys. Frågor kring hur och varför fångar upp
nyanser och värderingar som kan sättas i sammanhang till samhällslivet för att förstå
dess mekanismer. Ahrne och Svensson skriver att kvalitativ data behövs för att ge oss
information kring hur olika rörelser formats genom historien, t.ex. politiska partier,
organisationer och typer av företag (Ahrne. Svensson. 2012:14). Alltså hur idéer
sprids, formas och förändras inom och mellan kulturer, länder och religioner. Detta
betyder att det också finns utrymme för olika tolkningar och förklaringar utifrån
samma material, inget entydigt rätt eller fel (Denscombe. 2008:259).
Svagheter med kvalitativ analysmetod är att metoden inte rymmer samma
generaliserbarhet som en kvantitativ metod. Forskaren måste även se till att hålla sig
!16
reflexiv och ständigt ifrågasätta sin egen identitet och bakgrund i förhållande till
analysen av materialet. Det kan också vara frestande att i sin jakt på mönster hoppa
över information som inte stämmer in, detta kan bidra till en illa överensstämmande
bild av materialet och verkligheten. En annan risk är att ord och mening lyfts ur
kontexten och går förlorad vid kodning och kategorisering av materialet, - alltså att
betydelsen av förmedlat material vid insamlingstillfället och rådande kontext
förändras och tappar förankring i verkligheten. (Denscombe 2008:260)
Fördelar med intervjuer är att de går relativt snabbt att genomföra, en får mycket data
på kort tid. Svagheter som nämns i litteraturen kring metoden är att bearbetningen,
transkribering och kodning är relativt tidsödande, och att data endast är ett resultat
från en enda individ på en speciell plats och tid (Ahrne. Eriksson–Zetterquist.
2012:56). Men i just den här studien är det just individen som står i centrum av
intresse, vilket jag snarare ser som en styrka.
Intervjuer
Min första kontakt med JAK uppkom genom medlemschef Ann-Marie Svensson som
jag gjorde en intervju i ett annat sammanhang, Svensson tipsade mig om ytterligare
kontaktpersoner inom JAK som hjälpte mig med ett par första intervjupersoner. Jag
fick sedan kontakt med ännu ytterligare intervjupersoner genom dessa kontakter – så
kallad snöbollsurval (Ahrne. Eriksson-Zetterquist. 2012:43). Detta resulterade i fem
stycken intervjuer som utgjordes av tre kvinnor och två män, i ett åldersspann från ca
30–65 år. Den första kontakten togs genom email eller telefon, och alla var positivt
inställda till att delta i studien.
Då jag inte visste vilken information jag skulle få under intervjuerna, så valde jag
tidigt bort den strukturerade intervjun som fungerar ungefär som ett frågeformulär,
och förutsätter att en vet vilka frågor och svar som är relevanta. Jag ville att
intervjupersonerna skulle få utrymme att öppna upp sig och prata mer fritt utifrån vad
de själva tyckte var relevant fakta. Jag hade dock några utvalda områden och frågor
jag ville knyta samtalen till, detta uteslöt även ostrukturerade intervjuer där
respondenten pratar i princip helt fritt utifrån ett tema eller ämne. Mitt val föll därmed
på den så kallade semistrukturerade intervjun där intervjupersoner till stor del tillåts
!17
att just prata fritt, men där jag som intervjuare också kan ta utrymme att styra
intervjupersonen mot mina förutbestämda frågor. Jag ville ha ett så flexibelt
intervjuklimat som möjligt. (Denscombe 2008:134,135)
Under min första intervju upptäckte jag att jag kunde få olika svar (ibland motsatt
svar) på samma fråga beroende på hur den var formulerad, detta har jag tagit fasta på i
mina följande intervjuer där jag försökt att ställa samma fråga på olika vis under olika
delar av intervjun.
Jag använde bland annat mina frågeställningar som centrala stolpar i intervjuerna,
som jag försökte få intervjupersonerna att prata relativt fritt kring: hur de ser på sitt
medlemskap i JAK; vilken funktion JAK fyller hos intervjupersonerna; om de anser
att JAK är en islamisk bank.
Intervjuerna gjordes med en person i taget – så kallad personlig intervju, och ansikte
mot ansikte i alla fall utom ett där endast telefonintervju var möjligt för
intervjupersonen. Platsen avgjordes utifrån intervjupersonernas önskemål, två stycken
på olika caféer i Stockholm, en hemma hos, en på intervjupersonens arbetsplats samt
en över telefon. Alla intervjuer kändes avslappnade och flöt på bra, även
telefonintervjun fungerade bra och tog kortare tid än övriga intervjuer. Intervjuerna
tog ca 1 timme och 15 minuter vardera förutom telefonintervjun som tog ca 40
minuter. Jag spelade in tre intervjuer på min iPhone, telefonintervjun hade jag dock
inte teknik att spela in, och intervjun med Amir då miljön var alldeles för stimmig. Jag
förde anteckningar under samtliga intervjuer så jag fick ihop ett användbart material.
Intervjun med Amir har kompletterats med en mailkonversation i efterhand för att
säkerställa korrekt information. Det empiriska materialet skiljer sig alltså en aning åt,
det är svårt att avgöra om detta påverkat resultatet nämnvärt. Skillnad i uppriktighet
mellan en ansikte- till ansikte-intervju och telefonintervju skall dock inte nämnvärt
skilja sig (Denscombe 2000:16).
Bearbetning av data
Direkt efter varje intervju transkriberade jag inspelat data till ett empiriskt material.
Att transkribera texten kändes som att vara med om intervjun igen – flera gånger om,
!18
och dessutom upptäcka nya detaljer samt information jag inte lagt märke till under
själva intervjutillfället.
Jag har arbetat med det empiriska materialet manuellt, alltså utan hjälp av
dataprogram. I mitt jämförande av de transkriberade texterna har jag letat efter
gemensamma nämnare som liknande formuleringar, uttryck och begrepp för att sedan
kategorisera informationen för att få ytterligare överblick.
I analysdelen har jag valt att delvis återge med mina egna ord vad intervjupersonerna
säger och delvis citera ordagrant vad de säger.
Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet
Att bedöma validitet och reliabilitet på en kvantitativ forskningsstudie kan innebära
vissa svårigheter, detta eftersom studien inte utförs genom mätning, utan snarare med
målet att beskriva ett fenomen. Ett sätt att övertyga i trovärdighet sker genom att
redovisa en så transparent forskningstext som möjligt, men också tillräckligt med
information kring forskningsprocessen för att det ska ges utrymme att diskutera och
kritisera innehållet. (Denscombe 2008:251)
När det kommer till generaliserbarhet så är det omöjligt att utifrån endast fem
intervjuer bidra med en generaliserande bild, men detta var inte heller mitt syfte.
Kanske skulle dock mina resultat i kombination med andras studier kunna bidra med
en generaliserad bild t.ex. genom att understödja eventuella kvantitativa
forskningsresultat – eller vise versa. Dessa fem intervjuer måste dock, självständigt
stående, kunna ses som en indikation på hur verkligheten kan se ut, utan att
generaliseras.
Etiska frågor
Jag har noggrant informerat mina intervjupersoner om vad studien innebär för att de
ska ha en chans att själva överväga om de vill delta i studien eller inte, utifrån vad
Ahrne och Svensson kallar samtycke (Ahrne. Svensson. 2012:30). Jag har även varit
noggrann med att konfidentialisera all information som lämnats av intervjupersonerna
för att de inte ska kunna identifieras av utomstående (Ahrne. Svensson. 2012:30). Jag
har alltid frågat om lov kring att spela in samtalen, vilket alla gett sitt samtycke till, de
flesta intervjupersoner har dock uttryckt att de tycker det känns en aning obekvämt att
!19
samtalen spelas in, en stund in i intervjuerna har de dock slappnat av och slutar tänka
på apparaturen. Jag har informerat om rättigheterna att läsa det transkriberade
materialet innan det slutgiltiga arbetet lämnas in. Fyra av intervjupersonerna bad om
att få läsa igenom det transkriberade materialet som används i uppsatsen, vilket de fått
göra och godkänt.
Metodkritik
Något att hålla i åtanke i förhållande till materialet, är att det inte är självklart att
intervjupersonerna reflekterat över exempelvis sitt medlemskap i JAK eller
räntefrågan innan samtalet, utan att tankar och reflektioner kring motiv uppstått i
samband med intervjun. Det är också svårt att avgöra om information utelämnats
beroende på vilket förtroende intervjupersonerna känt för mig. Jag måste därför
räknas som en påverkande aspekt och medskapande till detta material, beroende på
mitt val av frågor och min egen roll i samtalet, samt mitt urval av presenterat material.
Jag uppfattar det dock som att det uppstod en mycket förtroendeingivande, öppen och
personlig kontakt i majoriteten av intervjuerna, speciellt med de kvinnliga
intervjupersonerna.
Material
Materialet består av fem intervjuer med tre kvinnor och två män mellan 30–65 år, och
begränsar sig till ett urval där alla intervjupersoner har som gemensam nämnare att de
på något sätt definierar sig som muslimer eller har en muslimsk bakgrund, samt är
medlemmar i JAK Medlemsbank och boende i Stockholms närområde.
Nedan följer en presentation av intervjupersonerna vilka medverkat till materialet för
studien. Alla intervjupersoner har fingerade namn.
Samira 32 år är född i Sverige och arbetar som psykolog. Hon berättar att hon blev
medlem i JAK redan som barn eftersom hennes föräldrar är medlemmar, och att hon
ser sig som religiös muslim. Intervjun med Samira sker över telefon vilket fungerar
bra då hon pratar tydligt och genomtänkt välformulerat. Hon låter glad och pigg på
rösten och skrattar mycket. Hon bor själv i en lägenhet i södra Stockholm.
!20
Yousuf 65 år är född i Tunisien och arbetar som administratör. Han har varit medlem i
JAK över 15 år och ser sig som religiös muslim. Jag träffar Yousuf på hans arbetsplats
där han ger intryck av att trivas mycket bra, han är vänlig och välkomnande och
bjuder på karameller. Yousuf berättar passionerat och uttrycksfullt om islam och har
många tankar och känslor kring räntefrågan, emellanåt blir han väldigt uppeldad,
spärrar upp ögonen och fäktar med armarna så tekoppen flyger över skrivbordet.
Intervjun varvas med stort allvar och glada skratt. Han bor i ett hus i utkanten av
södra Stockholm med sin fru, och att han har tre barn som flyttat hemifrån.
Amir 39 år är född i Iran och jobbar med IT. Amir är medlem i JAK sedan 10 år
tillbaka, och har en muslimsk bakgrund men definierar sig som ateist. Jag träffar Amir
på ett café i centrala Stockholm, han sippar avslappnat på sitt rooibos-te och ger
intryck av att vara väldigt medveten om sina åsikter och ställningstaganden angående
JAK och sitt medlemskap. Han bor i centrala Stockholm med sin flickvän och två
hundar.
Fadime 51 år är född i Sverige och arbetar som ekonomiassistent. Hon har varit
medlem i JAK i nästan 20 år, konverterade till islam när hon var i 25-årsåldern och
ser sig själv som religiös muslim. Vi träffas hemma hos Fadime i centrala Stockholm,
hon pratar snabbt och glatt och bjuder på smörgåsar och äppelpaj. Hon berättar
passionerat om sin religiositet, avbryter tillfälligt för att gå till rummet bredvid för att
be, och fortsätter sedan där hon slutade. Under samtalet stryker katterna runt fötterna i
hopp om kel och hennes två tonårsbarn sticker in huvudet i köket då och då för att
sedan återgå till dataspelande.
Sonia 46 år är född i Sverige och arbetar som administratör. Hon har varit medlem i
JAK sedan mitten av 1990-talet och ser sig som religiös muslim. Vi träffas på ett
mysigt ekologiskt café och äter frukost, Sonia pratar lugnt, välformulerat och med
stort allvar som emellanåt bryts av med ett bullrande skratt eller dräpande ironi. Hon
är mycket medveten om JAK som organisation och har klara åsikter kring sitt
!21
medlemskap och sin religiositet. Sonia är ensamstående och bor i ett litet hus i norra
Stockholm.
Materialet från dessa fem intervjupersoner rymmer en variation i information samt
ålder och kön, vilket får ses som tillräcklig information i förhållande till studiens
storlek.
Teori
Jag redogör här för de teorier jag använder och ser som relevanta för att finna svar på
mitt syfte, som är att genom analys av kvalitativa intervjuer undersöka hur (a) ett antal
svenska muslimer som använder sig av JAK Medlemsbank ser på sitt medlemskap,
och (b) vad medlemskapet säger om relationen mellan den religiösa och ekonomiska
aspekten.
Min studie handlar om svenska muslimer (religiösa och icke-religiösa) och deras
medlemskap i JAK Medlemsbank. Jag kommer använda mig av två olika perspektiv,
som i första hand ringar in en problematisering av begreppen differentiering och
sekularisering. Ett av dem är José Casanovas teori kring differentiering och
privatisering, detta för att få perspektiv på sekularisering ur ett västligt perspektiv. Det
andra är Talal Asads perspektiv och teorier kring muslimer som lever i Europa, och
deras relation till det sekulära.
José Casanova (1951-) är ursprungligen från Spanien men idag professor i
religionssociologi på Georgetown University i Washington. Hans forskningsområden
och publikationer berör i första hand sekularisering, globalisering, migration och
sociologisk teori. (Berkley Center 2016)
Antropologen Talal Asad (1932-) har sitt ursprung i Saudiarabien, Indien samt
Pakistan, och kom på 1950-talet som student till Storbritannien. Hans forskning är i
huvudsak inriktad på post-kolonialism och sekularism i förhållande till kristendom
och islam. (Bangstad 2012:64)
!22
Differentiering och sekularisering
Jag kommer i den här delen att klargöra Casanovas och Asads olika ståndpunkter till
begreppet differentiering kopplat till sekularisering. Men jag börjar med
bakgrundsinformation kring uppkomsten av fenomenet differentiering.
Differentiering
Sedan den Westfaliska freden 1648 vilken satte punkt för det trettioåriga kriget, har
det i Europa arbetats på att grundlägga en ny ordning genom en sekulär politisk
förankring, där man systematisk underminerade religionen genom en omfattande
differentiering av samhällets institutioner – det religiösa skildes från det sekulära.
Från att kyrkan och religionen genomsyrat samhällets alla instanser tänker man sig nu
att kyrkan och religionen är en avskild institution och privatsak isolerad från makten
och politiken. (Bangstad 2012:25) Staten ska kort sagt agera utifrån vad Grotius säger
”som om Gud inte fanns” (Bangstad 2012:29). För protestanterna blev sekularitet en
strategi för att stå fri från katolicismen, och det sekulära som innebar
individualisering och privatisering av religiositeten fungerade kompatibelt med
protestantismen som religion, vilken just handlar om att söka Gud och tro i sitt inre
(Bangstad 2012:31).9
Differentiering enligt Casanova
Casanova ställer frågan ”Who still belives in the myth of secularization?” (Casanova
1994:11). Casanova syftade här på en dominerande föreställningen kring att religionen
håller på att dö ut som ett resultat av sekularisering och modernisering av samhället. 10
I Public Religions in the Modern World (1994) ger Casanova en annan syn på
sekulariseringsprocessen, där han hävdar att religionen inte alls håller på att försvinna,
eller för den delen tryckas tillbaka i den privata sfären. Han menar att religionen
fortfarande lever kvar, men i en annan form. Casanova säger att religionen är
privatiserad på det sättet att den inte längre är bunden till kyrkan som institution, och
9
Den officiella katolicismen motarbetade och försökte stoppa avskiljandet mellan kyrka och stat långt
in på 1900-talet (Bangstad 2012:31).
10
Max Weber (1864-1920) beskriver i början av 1900-talet i Den protestantiska etiken och
kapitalismens anda (1904-05) sekulariseringsprocessen utifrån vad han kallar en ”avförtrollning”. Där
han menar att människans förståelse för verkligheten inte längre formas efter endast religiositet, detta
genom den kalvinistiska ideologin som efter hand sekulariseras allt mer och bidrar till en allt mer
utbredd rationaliseringsprocess vilket leder till att religionen till slut helt försvinner. (Bangstad
2012:27, Hammer 2004:309)
!23
att den istället har blivit en privat angelägenhet. Men, privatiseringen menar
Casanova, betyder inte att religionen har tappat samhällsinflytande. Utan vad som är
utmärkande är istället att religionen har förflyttats ut i det offentliga livet, där den fått
en legitim roll genom aktivt deltagande i sociala och politiska frågor – vad Casanova
kallar deprivatisering (Casanova 1994:12). Utifrån Casanovas perspektiv kan
differentieringen av samhället endast ses som strukturell, och inte nödvändigtvis
representativ i praktiken. (Casanova 1994:65, 66)
Asad kritiserar Casanova
Asad kritiserar Casanovas syn på privatiseringen och begreppet deprivatisering. Han
pekar på det faktum att religionen rör sig över de differentierade sfärerna tyder just på
att det inte existerar någon privatisering, och att religionen kanske heller aldrig har
varit förpassad till det privata. (Asad 2003:182). Asad menar att i samband med
differentieringen skapade kyrkan sin egen sfär definierad av tro, och tog samtidigt
avstånd från makten och vetenskapen – detta har gett upphov till en föreställning
kring religion som en privat och isolerad faktor (Saelid Gilhus, Mikaelsson
2012:54).11
Differentiering enligt Asad
I Asads forskning rörande sambandet mellan statens framväxt och europeisk
sekularisering och sekularism, ställer han sig kritisk till hur forskare applicerat en
förståelse för islam utifrån ett protestantiskt-kristet tänkande (Asad 1986:4).12 Han
menar att islam omöjligtvis går att förena med kristocentrisk sekulär
religionsförståelse, då han argumenterar för att differentieringen inte alls öppnar upp
för religionsfrihet, bara för de som passar in i den kristna strukturen – vars definition
av religion har kommit att ses som universell och allmängiltig (Asad 1993b:36).
11
Esposito generaliserar och skiljer sig islam och kristendom åt genom att i kristendomen fokuserar på
”tro”, medan islam fokuserar på ”göra” (Esposito 2014:115).
12 Västliga
sekularister har en tradition av att framställa och likställa den sekulära ordningen som
överlägsen – en modern utveckling med ökad kunskap, tolerans, frihet som mänskliga rättigheter och
religionsfrihet, liberalism och demokrati (Bangstad 2012:23). Detta i motsats till stater med brist på
denna sekulära ordning, som utifrån europeiskt och amerikanskt perspektiv oftast härleds till den
muslimska världen och låtit islam representera det icke-sekulära (Bangstad 2012:24).
!24
Rannsakan av sekularism
Asad kommenterar att det i väst läggs mycket fokus på att diskutera muslimer i
Europa som ett problem, då man menar att de inte har integrerats. I artikeln Do
Muslims Belong in the West? An interview with Talal Asad. (2015) efterlyser Asad en
diskussion kring vad det innebär att vara europé och vad sekularism innebär i
förhållande till religion – speciellt för islam som är Europas största religiösa minoritet
(Azad 2015).
[…] problemet ses som en fråga om varför "de" inte passar in i vad som betraktas som "vårt"
samhälle, snarare än: Vad eller vem är "vi", som Europa eller som Frankrike eller
Storbritannien, och vad måste vi göra för att ändra delar av oss själva för att göra det möjligt
för
muslimer (som också kommer att behöva ändras) att vara representerade i Europa som muslimer?
– Asad
Han ställer sig även kritisk till att steget från den förmoderna tiden till den sekulära
moderna tiden skulle ses som ett civilisatoriskt framsteg, han menar att det snarare är
en genealogisk process driven av makt och kontroll. Detta genom framväxten av den
moderna nationalstaten och dess suveräna makt, vilken upprätthålls av liberal politisk
ideologi. (Bangstad 2012:65)13
Religionsfriheten, säger Asad, handlar inte om att inkludera eller gynna pluralism,
utan snarare om en politisk strategi för att lättare få medborgarna, religiösa som
ickereligiösa, att underkasta sig ett marknadsekonomiskt styrt samhälle under den
suveräna statens villkor. Detta utifrån en protestantiskt kristen och universell
förförståelse för vad religion innebär och funktion i det offentliga, vilken alltså inte är
förenlig med islam. Den sekulära makten bidrar därmed till att marginalisera annan
religionsutövning (i detta fall islam) än kristendomen vilken står i samförståelse med
det sekulära. Religionsfrihet sker på kristendomens villkor. (Asad 1986:4, Asad
2006:505, Bangstad 2012:67) Asad menar därför att differentieringen av den
religiösa- och sekulära sfären inte är det centrala i sekulariseringen (Asad 2006:515)
som många teoretiker, exempelvis José Casanova vill hävda (Casanova 1994:19,20).
Att skilja på religion och politik menar Asad måste ses historiskt sprunget ur Europas
13
Inte som Charles Taylor som menar att sekularismens utveckling drivits fram av viljan till
samexistens och fred i Europa efter religionskrigen under 1500- 1600- talet (Bangstad 2012:29).
!25
protestantiska reformation, och sekularismen som ett elitistiskt politiskt
universalrecept och maktmedel används för att omvandla resten av världen till
”väst” (Asad 1993a:12).
Islam som diskursiv tradition
Asad menar att islam består av en så pass stor mångfald, med lokala skillnader, att det
inte är fruktbart att generalisera. Han föreslår att islam ska studeras som en ”diskursiv
tradition” i The Idea of an Anthropology of Islam” (1986).14 Asad menar att en
tradition utmärks av flera diskurser som syftar till att lära ut rätt form av praxis (Asad
1986:14). Han beskriver att diskurserna utgörs av föreställningar kopplade till
koranen och haditherna utifrån en bestämd islamisk praktik i sin samtid (Asad
1986:14, Bangstad 2012:65). Vilken skiljer sig lokalt åt utifrån aspekter som
kulturella, sociala, politiska och ekonomiska förhållanden (Asad 1986:15,16). Asad
understryker i en intervju Modern power and the reconfiguration of religious
traditions (1996) att det finns ett antagande kring islamisk ”tradition” som något
oföränderligt och icke rationellt (Mahmood 1996). Vilket bidrar med att islamiska
traditioner inte blir sedda utifrån sina egna villkor. Asad menar att det är av största
vikt att inte bestämma vad som är ”islam” utifrån vad som är gemensamt med andra
muslimska samhällen, utan istället börja se de diskursiva lokala traditionerna som
”äkta” islam. (Mahmood 1996)
Kritik mot Asad
Kritiken som riktas mot Asad är bland annat att han nästan uteslutande forskat på
icke-europeiska erfarenheter av sekularism inom Europa och alltså i en europeisk
kontext, men aldrig på hur sekularismen upplevs utanför Europa (Bangstad 2012:68).
Casanova tycker att Asad överdriver det sekulära samhällets makt när han säger att
islam inte ges utrymme att praktiseras eftersom det sekulära sätter för snäva ramar
anpassade efter kristen förståelse av religion (Casanova 2006:21).
14
Diskurs kan beskrivas som en sorts social praktik eller konstruktion, som reproduceras genom att vi
upprepar dem i tal och handlingar, i och med en förförståelse om verkligheten. Herz och Johansson
beskriver diskursanalys som att man ”inte undersöker hur ett visst fenomen ser ut (i verkligheten) utan
hur, när och varför det kommit till (inom ramen för språk, kategoriseringar, praktiker).” (Herz,
Johansson 2013:25)
!26
Analys
I den här delen presenterar jag det sammanställda underlaget av materialet utifrån de
fem intervjuerna. Jag kommer att presentera resultatet av mitt material tillsammans
med min analys, där jag belyser materialet genom Asads och Casanovas teorier.
Analysen kretsar till största del kring en problematisering av differentiering, som visat
sig vara ett centralt begrepp för att analysera och diskutera mitt syfte: (a) hur
muslimer som använder sig av JAK Medlemsbank ser på sitt medlemskap och (b) hur
relationen mellan den religiösa och ekonomiska aspekten i medlemskapet ser ut. Jag
börjar varje del med att presentera material, för att i slutet av varje del göra analys.
Varje del utgörs av både över- och underrubriker.
I samtalen uttrycker alla intervjupersoner sin personliga syn på JAK, sin religiositet
samt motiv till medlemskap i JAK med personliga ord och ur varierande vinklar, men
det finns tydliga aspekter som är återkommande. Värdeord jag tar fasta på i
presentationen av materialet är t.ex. livsstil, intention, solidaritet och räntefrihet.
Islam som livsstil
En av de aspekter som förenar de intervjupersoner som ser sig som religiösa är att de
menar att islam inte bara är en religion utan även en livsstil, alltså hur en ska leva sin
vardag på bästa sätt utifrån vad religionen (i detta fall islam) säger, och därför har
inflytande på hela deras liv – även banktjänster. Praktiken av vad de religiösa
intervjupersonerna anser vara i linje med islam, menar de är något som följer med
dem dygnet runt alla dagar om året. Vad som anses vara en islamisk livsstil är dock
individuellt för samtliga intervjupersoner, och grundar sig i skilda uppfattningar och
tolkningar av islam.
Islam som ledstjärna
Fadime säger att hon har ett band till Gud ”[…] och ingenting däremellan.”, och att
hennes tro på Gud och på ett liv efter döden motiverar henne att göra gott genom att
försöka ha en god intention jämt emot alla medmänniskor, djur och natur, vilket hon
tänker sig ger chans till belöning från Gud genom evigt liv i paradiset.
!27
Avsikten är för min skapare – hela mitt liv är för Dig [Allah]. Det är ju så att vi är tillsagda
och uppmuntrade att tjäna Gud, att tjäna mänskligheten, genom att tjäna det som Gud har
skapat.” – Fadime
Utifrån de religiösa intervjupersonernas sätt att skåda livet och tolka koranen ses
muslimer ha ansvar för att ta hand om jorden ”Guds förvaltare”, som Yousuf
uttrycker det. Sonia säger: ”Vi som muslimer har ansvar för jorden, kan man ju säga.
Och det står tydligt i koranen. För mig innebär det att man hanterar allt [alla
resurser] på ett ansvarsfullt sätt.”. Yousuf beskriver på liknande sätt muslimer som
förvaltare för Guds resurser, och poängterar att det även inkluderar ekonomi:
”Religionen [islam] åtskiljer inte ekonomi och moral. Mänskliga värderingar hela
tiden. Där det finns gränser, det finns regler [Guds regler].” Yousuf relaterar här
vidare till livet i allmänhet, han menar att där det finns mänskliga värderingar finns
det också etik och moral och därför religiösa regler att följa.
För mig personligen handlar mitt liv som muslim, min tro, om hela livet. Hur jag vill leva,
alla val, och allt jag tar mig för är på ett sätt religiöst men också politiskt. – Samira
Samira berättar att hon varit medlem sedan hon var barn eftersom hennes mamma var
medlem och att det därför inte är något hon själv aktivt valt, men att hon idag är glad
över att vara medlem. För Samira visar sig det viktigaste motivet att stanna kvar som
medlem i JAK vara att värna om miljö och ett solidariskt samhälle, vilket hon kopplar
till att handla om både hennes religiösa och politiska värderingar: ”Vad vi gör med
våra resurser, och miljön, det kommer inte hålla för evigt om vi inte tar hand om den.
För mig är det både politiskt och religiöst.”. Samira tillägger: ”Min tro är en av de
viktigaste bitarna i mitt liv – men jag är ju inte bara muslim, utan mycket annat
också.”.
Samira säger att ”allt hon tar sig för är på ett sätt religiöst men också politiskt” vilket
Casanova skulle betrakta som en deprivatisering, det vill säga att religiositeten är
förflyttad ut i det offentliga livet (Casanova 1994:19,20).
!28
Den livsstil som de religiösa intervjupersonerna säger sig leva utifrån, ses inte skilja
politik, ekonomi och religion åt. Intervjupersonerna visar utifrån min analys snarare
på att de uppfattar sig leva efter en religiös livsstil som är integrerad med politik och
ekonomi som inte sker i privat avskildhet. Vilket skulle kunna ses skilja sig från
uppfattningen om det europeiska differentierade samhället där religionen uppfattas
förpassad till en privat sfär, skild från exempelvis ekonomi och politik (Bangstad
2012:29). Denna uppfattade islamiska livsstilen speglar vad Asad kallar en diskursiv
tradition, där den religiösa praktiken motiveras utifrån koranen och appliceras i sin
nutid (Asad 1986:14). Sonia och Fadime pekar på att muslimer har som uppgift att ta
hand om alla Guds resurser, Yousuf säger att detta även inkluderar ekonomi utifrån
koranen. Yousuf antyder även att det är islam som står först i ledet att definiera hans
sätt att leva som muslim, samtidigt som Fadime säger ”hela mitt liv är för Dig
[Allah]”. Religiositeten verkar inte bara vara något som kommer till uttryck i ett
aktivt deltagande i det offentliga, utan något som präglar hela vardagen. Asad
ifrågasätter Casanova och deprivatisering som begrepp, och menar att om religionen
genomsyrar individens vardag som den verkar göra hos dessa intervjupersoner, så kan
en spekulera i om det alls existerar någon privat sfär för religionen, eller
differentiering? (Asad 2003:182) Kanske skedde inte en aktiv privatisering av den
protestantiska kristendomen, utan kanske var det bara en utveckling på grund av
utmärkande drag inom protestantisk kristendom.15 Vilket kommer upp i ljuset i
samband med en undersökning av andra religioner än kristendomen.
Alternativt skulle en kunna slå ihop delar av Asads och Casanovas teorier, och
beskriva den islamiska livsstilen som en islamisk diskurs vilken verkar genom
deprivatisering under strukturell differentiering och den sekulära statens tak. Alltså att
den islamiska traditionen står som högsta ledstjärna (Asad 1986:14), precis som
Yousuf indikerar, men som Casanova menar, får plats inom de sekulära ramarna
genom deprivatisering (Casanova 1994:19,20).
15
För protestanterna blev sekularitet en strategi för att stå fri från katolicismen efter det trettioåriga
kriget, och det sekulära som innebar individualisering och privatisering av religiositeten fungerade
kompatibelt med protestantismen som religion, vilken just handlar om att söka Gud och tro i sitt inre
(Bangstad 2012:31).
!29
Räntefrihet
Räntefriheten är JAK:s mest centrala idé och visar sig föga förvånande vara den
aspekt som i första hand motiverar de religiösa intervjupersonerna till medlemskap i
JAK. På frågan om Sonia är med i JAK för att hon är muslim svarar hon:
Ja, det måste jag ju ändå säga, absolut. Ja, vad ska jag säga, hela mitt samhällsengagemang
och miljötänk finns nog där för att jag är muslim. Sedan vet jag ju inte, jag har ju varit muslim
i 30 år så det kan ju hända att jag hade haft det engagemanget ändå, det vet man ju inte. Men
när jag lärde mig om islam, ja då såg jag ju att islam förespråkade räntefritt.
– Sonia
Samira säger att hon tycker att JAK är en bra organisation i sig, men att tanken om
räntefritt även är viktigt utifrån hennes tro:
Utifrån min tro är ränta förbjudet – varför!? – jo för mig, vad jag tror, så är det för att undvika
att rika personer ska tjäna på fattiga. Och det är också det som JAK står för. Vill inte
skuldsätta människor för livet.
– Samira
Yousuf säger att om en är kund i en bank som använder sig av ränta samt
investeringar som inte är moraliskt i linje med islams värderingar, så bidrar en till att
förstöra Guds egendom. Han säger att om en exempelvis tjänar pengar vapenhandel så
är en också delaktig i krig och dödande, på samma sätt bidrar en till ett ojämlikt
samhälle vid nyttjande av räntesystemet där de rika blir rikare och de fattiga fattigare.
[…] stora elefanter, de som har – de får mer, de tänker aldrig på de fattiga. De tvärtom
utnyttjar deras behov – lån, för att de ska kunna kräva, kräva, kräva. Många länder kan inte
klara deras [sina] skulder. De kommer inte ens kunna betala [tillbaka skulden] bara ränta för
skulden. En katastrof i framtiden. OUNDVIKLIGT! – Yousuf
Yousuf syftar här på fattiga länder som idag har stora lån hos rikare länder, där lånen
växer sig mångdubbelt större på grund av räntan. Att detta i de flesta fall resulterar till
att länderna aldrig kommer att kunna göra sig skuldfria, och att de alltid kommer stå i
beroende. Han säger att detta också drabbar enskilda individer vid låntagande, att
fattiga utnyttjas av de rika. Att de rika blir rikare och de fattiga fattigare. Ett bidrag
som direkt gynnar ett ojämlikt samhälle. När Yousuf berättar om detta blir han mycket
upprörd och han utbrister ” Det är därför det här med ränta betraktas som Den värsta
synden! Enligt religionen. Det kallas liksom att deklarera krig mot Profeten. Gud och
Profeten!”.
!30
Sonia säger att hennes samhällsengagemang och miljötänk har uppstått i samband
med att hon blev muslim, och att räntefritt är viktigt eftersom islam påtalar detta.
Vilket visar på hur ekonomi är något som för henne hör ihop med hennes religiositet,
inte något som sker separerat från religion. Samira har bildat sig en personlig
uppfattning kring varför muslimer ska undvika ränta, vilket hon kopplar till vad hon
anser att JAK står för – ”att inte skuldsätta människor för livet”. Yousuf uttrycker att
ränta är en katastrof för världen och ”Den värsta synden!”. Min analys av materialet
visar även på en gemensamhet i formandet av värderingar med utgångspunkt i
koranen (Asad 1986:14), tillsammans med ett starkt fokus på och engagemang i
frågor rörande socialekonomisk orättvisa och ojämlikhet utifrån religionen i linje med
Casanova (Casanova 1994:19,20). Utifrån Asad är deras sätt att praktisera islam, ett
sätt och en version av hur islamisk tradition kan komma till uttryck i världens
mångfald av islamer (Asad 1986:14-16).
Olika syn på ränta
Yousuf är tydlig med att han anser att valet av ett räntefritt alternativ är en plikt mot
Gud, alltså inget han kan välja utan bara något han måste göra. Det är också därför
han är medlem i JAK, då han anser att JAK är det alternativ som ligger närmast de
islamiska värderingarna av de bankalternativ som erbjuds i Sverige. Det som han ser
som gemensamma aspekter är klarhet och tydlighet, ”… att man vet i förväg vad det
kostar”, han tycker också att miljötänket är en viktig del som går i linje med
islamiska värderingar. Samt att när räntan går upp vid ekonomiska kriser så påverkas
inte JAK – men just nu när minusränta råder på konventionella banker så tycker han
att JAK är för dyrt. 16 Han säger att han skulle byta bank om det startades upp en
islamisk bank i Sverige. Yousuf säger:
Vi är emot ränta [både JAK och islam], vi är föreningsbank och så vidare. Men vissa delar
passar inte in.
– Yousuf
De delar Yousuf menar inte passar in är att JAK tar ut en administrativ avgift vid lån
vilken baseras på summan av lånet, han tycker att man borde betala administrativ
16
Det råder just nu minusränta på konventionella banker i Sverige. 2015-11-20
!31
avgift per månad istället, eftersom det inte är en större arbetsbörda att hantera en
miljon kronor än en halv miljon kronor. Detta är att likna med ränta anser han.
Om man lånar femhundra tusen för 5 år, eller du tar en miljon 5 år – rent administrativt är det
samma tjänst och det är samma personal som jobbar […] och de säger att det är en tjänst
de ger, administrativa avgifter och så vidare… men de förstår inte detta [ränta]… det är ren
ränta, riktig ränta! – Yousuf
Fadime är av en annan åsikt, och säger att den som tycker att JAK tar ränta inte har
förstått, hon menar att bankens administration kostar pengar och att banken därför har
rätt att ta ut den avgiften, hon anser att JAK är ”Absolut räntefritt!”. Sonia i sin tur
menar att det uppstår en orättvisa om administrationsavgiften ska vara samma för alla
istället för i procentsats av lånebeloppet – ”Det blir väldigt dyr månadskostnad för de
med mindre lån då, det vill säga de som kanske har störst behov av lånet.”. Sonia
säger dock att JAK inte är helt räntefritt, att JAK enligt svensk lag måste förvara sina
pengar på ett säkert konto – ”… som betalar ränta vare sig de [JAK] vill eller inte
[…] fast i dagsläget med minusränta betalar ju JAK faktiskt för att få ha dem
[pengarna] på en annan bank”.
I den här delen av analysen av materialet speglas olika uppfattningar och åsikter kring
vad som ska tolkas som ränta och inte, detta i förhållande till deras religiositet. Men
också att religiositeten kanske inte alltid kommer i första hand, detta utifrån att Yousuf
tycker att JAK i nuläget är för dyrt i jämförelse med konventionella banker.
Den skilda synen på ränta indikerar att det inte finns någon allmängiltig islam, utan
som Asad säger en mångfald av tolkningar inom islam (Asad 1986:14).
I förhandling med Gud
Fadime berättar att hon hört att det är bättre att hyra sin bostad ur islamiskt perspektiv
för att undvika ränta, än att ta lån och köpa sin bostad. Men Fadime menar att det inte
är så självklart, och att en måste väga för och nackdelar. Hon menar att enligt hennes
beräkningar så skapar hon mer räntepengar i längden genom att hyra bostaden (då
hyresvärd och dennes anställda i sig genererar ränta) än att köpa den – så då köpte
hon sin bostad, utifrån vad hon menar vara god intention.
!32
Min analys av materialet visar att intervjupersonerna åt ena sidan har möjlighet att
nyttja JAK:s räntefria alternativ, och därigenom praktisera sin religion i enlighet med
ränteförbudet under den sekulära statens tak, genom vad Casanova benämner som
deprivatisering (Casanova 1994:19, 20). Samtidigt kan vi se i ljuset av Asads teori att
de endast kan praktisera sin religion inom vissa begränsade ramar (Asad 2003:192).
Fadime för exempelvis förhandlingar mellan ”Guds ord” och sitt samvete (vid köp av
bostad) för att finna ett sätt att rättfärdiga sina handlingar enligt islam och samtidigt
de regler som utfärdats av den sekulära staten.
Medlemmarna undkommer dessutom inte ränta mer än genom sitt personliga lån och
sparande hos en räntefri bank som exempelvis JAK, vilket i och för sig ses som det
primära av intervjupersonerna. Men som i Fadimes fall kommer in som en faktor i
avvägandet kring hennes beslut i att köpa sin bostad, där hon menar att hon
producerar mer ränta vid hyrandet av bostaden. Utifrån Asads perspektiv antyder min
analys av materialet att trots medlemskap i en räntefri bank, skulle konsumerande av
produkter och tjänster kunna ses bidragande till ett universaliserande av det monetära
räntesystemet, och därmed utifrån intervjupersonernas perspektiv eventuellt ett
osolidariskt samhälle (Asad 1993b:36).
I brist på alternativ
Yousuf har tidigare uttryckt sitt missnöje över att han anser att JAK tar ut ränta. Han
säger att han skulle byta bank om det fanns ett bättre alternativ i form av en riktig
islamisk bank, där han kan få en bättre deal genom att få ta del av vinst vid sparande.
Men att han väljer att stanna kvar som medlem då han anser att JAK är det bästa valet
i brist på alternativ. Han kan absolut inte tänka sig att byta till en konventionell bank
och som han sett islamiska hemsidor råder till – ge bort räntepengarna till
välgörenhet, detta eftersom han menar att räntepengar är smutsiga.
Nej, det går inte. Det står klart och tydligt i islam – man gör fina saker med fina medel. Med
rena medel, ränta är smutsiga medel, smutsiga pengar. Att jag tar från mina räntepengar och
ger till fattiga, ur ett religiöst perspektiv, man får inga poäng för det [hos Gud]. – Yousuf
Yousuf hamnar i konflikt med sig själv när han pratar om sin religiositet i relation till
ränta och JAK. Han uttrycker att nyttjande av ränta är synonymt med att förklara krig
!33
mot Gud, samtidigt anser han att JAK inte är tillräckligt räntefritt och dessutom för
dyrt. Han väljer ändå att stanna kvar som kund då han inte ser några andra alternativ.
Detta visar på en ambivalens kopplat till hans religiositet, där han åt ena sidan vill
handla genom att välja det bästa alternativet (JAK) utifrån god intention, men
samtidigt känner att hans aktiva val gör att han handlar emot vad han menar är Guds
lag.
Detta exempel i materialet visar min analys på hur religiositeten tillbakavisas till det
privata rummet av en sekulär makt, och därför hamnar i kläm och inte får utrymme att
uttryckas på önskat sätt (Asad 2006:515). Casanovas teori (Casanova 1994:19,20) om
deprivatisering, är därför inte applicerbart på Yousuf i det här exemplet, även om
Yousuf verkar göra vad han kan för att praktisera sin religion med god intention.
Yousuf säger också att han skulle föredra en islamisk bank vilken använder sig av
islamiska produkter, men utifrån den svenska suveräna statens lagar är detta inte
heller möjligt i nuläget. Det blir tydligt vilket inflytande den suveräna staten har på
individerna, vilka verkar under det monetära marknadssystemet vare sig de vill eller
inte (Asad 2006:515).
JAK – en islamisk bank?
Ingen av intervjupersonerna anser att JAK kan ses som en islamisk bank, de religiösa
intervjupersonerna är även överens om att det finns flera aspekter inom JAK som
stämmer överens med islamiska värderingar, förutom räntefriheten även miljöfrågan
samt solidaritetsaspekten.
Fadime gick med i JAK Medlemsbank på 1990-talet efter att ha blivit värvad av en
väninna som också är muslim. Hon visste inte så mycket om ränta förutom att hon
som muslim ska undvika den, det var också därför hon blev medlem i JAK ”Jag gick
ju med i JAK för att det var så föredömligt för mig som muslim, absolut.” Nu menar
Fadime att hon är mer påläst och anser att JAK har ytterligare värderingar som
fungerar i samklang med hennes religiositet. Fadime får frågan om hon anser att JAK
är en islamisk bank, hon svarar:
!34
Nä, det skulle jag inte säga. Den står fritt från allt politiskt och religiöst. Men däremot så
överensstämmer det ganska mycket (med islam), för man månar om miljön, man månar om
människor som är svaga, man månar om mycket gott i JAK och det tycker jag att det gynnar
människor som behöver JAK.
oss
– Fadime
Yousuf säger att IB i motsats till JAK bygger på partnerskap, där man delar på
risktagandet och vinsten (profit-loss sharing). Samt att det ska finnas en shariakommitté som godkänner att produkterna är kompatibla med de islamiska
värderingarna.
Samira säger att hon tycker att tanken kring välfärd och stöd till fattiga är i linje med
vad en islamisk bank står för vilket går ihop med JAK, men att hon nog inte skulle
byta bank om det öppnade en islamisk bank i Sverige: ”Inte så där rakt av – jag
skulle göra en noggrann undersökning. Om det skulle gå ihop med mina värderingar
skulle jag kunna tänka mig att stötta det [banken].” Men hon anser att eftersom JAK
har hittat ett system att undvika ränta så vill hon stödja det, hon säger: ”Jag nöds med
vad jag har – att det (banken) drivs av muslimer är inte viktigast för mig.”.
Sonia pekar på att JAK inte drivs på islamiska grunder eller är religiös och därför inte
kan vara en islamisk bank: ” Den utgår inte ifrån islams principer, men JAK har ju en
viktig del som islam förespråkar, nämligen räntefrihet.”
Jag frågar om inte miljöaspekten kan ses som islamisk? Och Sonia svarar att det är
islamiskt för henne, men kanske inte för alla muslimer.
Men alltså, där… jag ser ju det, för mig är det viktigt och jag tycker att det [JAK] står för en
sund livshållning och resurshantering. Jag tycker att det är islam men det är andra som inte
bryr sig om det, men jag tycker att det ingår i islam. Att man tänker kretslopp och hållbart –
för mig är det självklart.
– Sonia
Analysen av materialet visar att de religiösa intervjupersonerna verkar anser att JAK
inte kan ses som en islamisk bank, eftersom den inte är grundad i islamiska
värderingar, eller utgår från vad de anser tillhöra islamiska religiösa principer.
Samtidigt säger de religiösa intervjupersonerna att JAK:s huvudsakliga värdegrunder
är i linje med deras syn på islam. JAK är i sig en produkt av differentiering, där
!35
banken ses som religiöst och politiskt obunden – och uppfattas också därefter. Men
används samtidigt som en offentlig plattform för praktik av religiositet, Fadime
berättar exempelvis att hon blev värvad in i JAK av en muslimsk väninna (Casanova
1994:19,20). Men även utifrån vad Samira säger kring att hon skulle kunna tänka sig
att stötta en islamisk bank – om hennes värderingar visar sig överensstämma med
bankens, vilket hon inte ser som självklart. Detta antyder ett politiskt
ställningstagande i samklang med den personliga uppfattningen kring islam, men
också tillsammans med de andra intervjupersonernas uttalanden om medvetenhet
kring vad Islamic Banking står för.
Sonias uttalande om att miljöaspekten är islam för henne, men kanske inte för andra
muslimer, visar utifrån min analys på individualisering och mångfald av sätt att tolka
koranen utifrån samtiden (Asad 1986:14).
Icke-religiösa skäl till medlemskap i JAK
Det finns flera olika anledningar för muslimer att vara medlemmar i JAK,
medlemskapet behöver nödvändigtvis inte bottna i religiositet bara för att det finns en
muslimsk bakgrund.
Amir som ser sig som ateist, säger att han oberoende av sin muslimska bakgrund
skulle ha varit medlem i JAK, och att han inte heller ser räntefriheten som den
viktigaste aspekten till sitt medlemskap. För honom handlar det istället om
ideologiska skäl och en ”schysst” placering av pengarna. Han säger att han känner
tillit till JAK i motsats till andra banker ”Jag är med i JAK eftersom banken inte
aktivt väljer att lura mig som de andra storbankerna”
Amir visar på att skäl till medlemskap i JAK ser olika ut mellan muslimer.
Sharia-certifiering
Yousuf tycker att det ska finnas en sharia-kommitté som godkänner att produkterna är
kompatibla med de islamiska värderingarna, något han gärna skulle vilja ha inom
JAK, en slags certifiering så muslimer vet vad som är i enlighet med islam och inte.
Han tillägger att han ändå tycker att JAK har en god avsikt, men att han som muslim
!36
ändå känner sig utnyttjad: ”[…] de utnyttjar på något sätt muslimernas [paus]
religiositet, och respekt till religiösa.” Sonia menar att muslimer som tar
ränteförbudet på allvar, själva måste ta reda på vad det innebär och hur de ska hantera
det.
Eftersom ränta är ett flyktigt och obestämt begrepp som används med olika syften i
olika sammanhang, måste det centrala i räntefrågan (relaterat till islam utifrån detta
material) uppfattas vara vad den så kallade räntan ger för konsekvenser, alla fall i
teorin. Yousuf efterlyser sharia-certifiering av JAK:s banktjänster för att muslimer
tryggt ska kunna använda sig av banktjänsterna, frågan är dock Vem som ska
certifiera? I min analys utifrån endast dessa fem intervjuer kan en se att det finns
skilda meningar i vad som är ränta och hur en ska och kan hantera räntefrågan, kan en
då förlita sig på en certifieringsstämpel(?) Yousufs efterfrågan på certifiering skulle
kunna visa på att han har en syn på sin religiositet som universell. Eller kanske bara
en önskan om religiös avlastning, utifrån det sekulära samhället som kräver att
individen själv formulerar sin religiositet (Bangstad 2012:31), speciellt som muslim
utifrån Asads perspektiv (Asad 1986:4, Asad 2006:505).
Solidaritet
Muslimer som alla andra individer, religiösa eller ickereligiösa har givetvis personliga
motiv till sina handlingar. Men det finns ändå ett starkt gemensamt syfte med
medlemskapet i JAK, där samtliga intervjupersoner ser det centrala i att handla utifrån
värden som bottnar i vad de beskriver som solidaritet till sin omvärld. Det som skiljer
intervjupersonerna åt är grunden till syftet vilket kan vara antingen religiöst eller ickereligiöst betingat utifrån intervjupersonernas egen definition. Vi kan utifrån
Henriksson och Johanssons studie (2011) ser hur den etiska aspekten är viktigare än
den ekonomiska för de flesta medlemmar i JAK. Detta är alltså något som verkar
förena den genomsnittliga medlemmen i JAK, också dessa religiösa intervjupersoner.
(Henriksson, Johansson 2011)
Fadime återkommer regelbundet under hela intervjun till solidaritet som en viktig
aspekt, hon menar exempelvis att islam säger att alla människor ska kunna äta och
!37
leva, och att ingen människa ska behöva gå och vara hungrig. Hon drar paralleller
kring solidaritetsaspekten till JAK som hon säger har räddat flera människor i hennes
närhet ur svåra ekonomiska situationer genom sparpoängsystemet. Där medlemmar
med sparpoäng över har kunnat göra det möjligt för andra utan sparpoäng, att ta
livsnödvändiga lån vilket Fadime säger inte hade varit möjligt i en annan bank.
Samira säger att en av de viktigaste anledningarna till att hon är medlem i JAK är att
hon vill värna om ett solidariskt samhälle, vilket hon menar handlar om både hennes
religiösa och politiska värderingar. Amir vill till exempel veta att hans pengar inte
används i destruktiva syften som krig och miljöförstörelse.
Jag uppfattar Fadimes syn på begreppet solidaritet syfta på att aktivt bidra till rättvisa
och jämlikhet bland individer, medan jag tolkar Amirs uttalande mer som en
solidaritetshandling genom att avstå från att bidra till handlingar han uppfattar som
generellt negativa.
Intention
Intention är ett återkommande nyckelord i min analys av materialet, att ha en god
intention eller avsikt med sina handlingar – detta för att få chans till en plats i
paradiset i livet efter detta. Synen på vad som är intention är dock olika bland
intervjupersonerna.
Det råder skilda åsikter mellan de religiösa intervjupersonerna om hur förbudet mot
ränta ska tolkas och hanteras. I första hand tolkas förbudet mot ränta gälla främst vid
sparande och lånande, vilket kan ses som konkret. Men applicerande och anpassande
av lagen i vardagslivet är inte lika konkret då den praktiseras utifrån vad som anses
vara god intention, vilket uppfattas olika av individerna. Fadime har exempelvis
genom sin tolkning kommit fram till att ett köp av bostadsrätten var ett bättre
alternativ än att hyra, vilket går emot det allmänna rådet om att det är att föredra att
hyra sin bostad på grund av räntekostnader vid lån.
Fadime tillägger här att hon även ser sitt medlemskap i JAK som ett sätt att visa god
!38
avsikt ”Eftersom JAK också stödjer projekt för de svaga. Både här och i andra
länder.” Hon säger att hon mår bra av att få göra gott och att tjäna Gud, och att hon
litar på att han vet vad som är bäst för henne:
Det ger mig hopp och motivation om ”poäng” hos Gud och belöning efter döden. […] För mig
handlar det om det goda i känsla, både i jordeliv och det efter döden. – Fadime
Sonia säger att en får göra så gott en kan, och att koranen säger att en inte blir dömd
utifrån vad en gör, utan utifrån avsikten bakom sina handlingar.
Räntefrihet är bra nog. Lever man som muslim i världen idag, då kan man inte räkna med att
omgivningen alltid är organiserad efter dina principer, och då får man ta de bitarna som är
viktiga. Och ta till sig.
– Sonia
Fadime är inne på samma spår som Sonia här och menar att intentionen eller avsikten
är det viktiga inom islam. Hon säger att det är tydligt i koranen vad som är halal och
vad som är haram och att profeten sagt att människan i gråzonen däremellan måste
använda sitt förnuft för att avgöra hur hon ska leva på rätt sätt.
Att vara god och respektfull mot djur, att vara hjälpsam och trevlig och god mot andra
människor så mycket vi förmår och orkar alltså. Intentionen ska vara att liksom vara till för de
behöver.
– Fadime
som
Intervjupersonernas uppfattning och tolkning av intention verkar skilja sig åt, Fadime
ses koppla ihop god intention med att aktivt göra gott, medan Sonia till synes
associerar god intention till att göra så gott en kan. En kan se exempel på anpassning
och begränsning av den religiösa praktiken genom Sonia, som säger att det viktigaste
inte är vad en gör, utan vilken avsikt en har. Samt att man som muslim idag inte kan
förvänta sig att omgivningen ska vara organiserad efter ens egna principer, utan att en
får ta till sig valda delar som känns viktiga. Sonias uttalande antyder att hon inte kan
leva ut sin religiositet som hon önskar, i linje med Asads teori om det sekulära
samhällets begränsningar av religiöst uttryck (Asad 2006:515).
!39
Slutsats
Jag presenterar här mina slutsatser kopplat till mina två syften. Jag besvarar första
delen av mitt syfte, (a) hur muslimer som använder sig av JAK Medlemsbank ser på
sitt medlemskap, genom mina frågeställningar. Jag kommer sedan att ge svar på andra
delen av mitt syfte, (b) och vad medlemskapet säger om relationen mellan den
religiösa och ekonomiska aspekten.
Synen på medlemskapet i JAK Medlemsbank
Här diskuterar jag utifrån den första delen av mitt syfte, (a) hur muslimer som
använder sig av JAK Medlemsbank ser på sitt medlemskap, genom mina
frågeställningar.
Medan Fadime ser ett medlemskap som ”föredömligt” för henne som muslim, anser
Yousuf att JAK är det enda alternativet i brist på annat eftersom han anser att JAK
inte är tillräckligt räntefri och dessutom för dyr. Yousuf skulle också hellre vara
medlem i en riktig islamisk bank, vilket inte spelar en så stor roll för Samira eftersom
hon tycker att JAK är en bra organisation som står för många av hennes personliga
värderingar kopplat till både politik och religiositet. Amir säger att han är medlem i
JAK eftersom han känner tillit och trygghet med att veta att hans pengar inte används
till exempelvis miljöförstöring och krig. Samt att JAK även öppnar upp för honom att
engagera sig och påverka vad pengarna används till.
Det är inte helt självklart att säga vilka handlingar som tillhör den sekulära eller
religiösa sfären, då religionsbegreppet begränsas av definition. En sekulär
protestantiskt kristen begreppsram relaterar exempelvis i första hand till tro samt
något som är begränsat till en privat sfär, medan en islamisk definition av religion
fokuserar mer på praktik och livsstil (Esposito 2014:115). I förhållande till hur de
religiösa intervjupersonerna själva beskriver sitt medlemskap förstår jag det som att
medlemskapet är ett sätt att praktisera sin religion, men inte att medlemskapet är en
religiös handling i sig.
!40
Vilka skäl har intervjupersonerna till medlemskap i JAK?
Min analys av materialet visar att för de religiösa intervjupersonerna är det i första
hand räntefriheten som skäl till medlemskap i JAK. Detta utifrån en strävan att följa
Guds vilja genom koranens förbud mot ocker, vilket tolkas vara synonymt med ränta,
och därmed samla bonuspoäng inför ett liv efter detta i paradiset. Även miljö- och
solidaritetsaspekterna ses falla i samklang med det religiösa (och samtidigt ses som
politiska frågor) och vara en positiv faktor till medlemskapet. För Amir är skälet inte i
första hand räntefriheten utan istället att hans pengar hanteras ”schysst” och inte
används till exempelvis krig och miljöförstöring, samt att han inte vill bli ”lurad” av
storbankerna.
Vilken funktion fyller JAK Medlemsbank hos intervjupersonerna?
Amir säger att medlemskapet ger honom en känsla av trygghet då han kan lita på att
hans pengar inte används i destruktivt syfte då han själv kan påverka och engagera sig
som aktiv medlem i JAK. För Fadime, Yousuf, Samira och Sonia verkar funktionen av
medlemskapet vara en möjlighet att leva utifrån vad de uppfattar som en livsstil
kopplat till islam, detta i större utsträckning än om de varit medlemmar i en
konventionell bank. Det kan tänkas att det i en mer ingående analys går att hitta
ytterligare underliggande funktioner till medlemskapet, kopplat till förslagsvis
psykosociala aspekter som exempelvis förväntningar utifrån det sociala nätverket.
Ses JAK som en islamisk bank av intervjupersonerna?
Ingen av intervjupersonerna anser att JAK är en islamisk bank, utan säger att banken
är religiöst och politiskt obunden. De religiösa intervjupersonerna Yousuf, Fadime,
Samira och Sonia säger dock att det finns flera värderingar inom JAK som är
kompatibla med islam. Så även om JAK inte ses som en islamisk bank, visar ändå
min analys av materialet på att de religiösa intervjupersonerna använder
medlemskapet som en plattform för att uttrycka sin religiositet.
Relationen mellan den religiösa och ekonomiska aspekten
Här ger jag analys utifrån den andra delen av mitt syftet: vad säger medlemskapet om
relationen mellan den religiösa och ekonomiska aspekten?
!41
Utifrån min analys av materialet visar de religiösa intervjupersonerna gemensamhet i
utövande av sin religiositet genom sitt medlemskap i JAK, där motivet i första hand
handlar om att undvika ränta. Men också genom sitt fokus på miljö, solidaritet och att
handla utifrån en god intention i förhållande till koranen – även om uppfattningen
kring begreppen skiljer sig åt mellan individerna. Utövandet upprätthålls av en
hegemonisk uppfattning av koranen och Guds ord, i vissa fall i kombination med
politiska värderingar. Men begränsas samtidigt av sociala och kulturella
förutsättningar, utifrån det sekulära samhällets protestantiskt kristna definition av
religion. Detta gemensamma utövande, och förståelse av islam visar på vad Asad
(Asad 1986:14) kallar en islamisk diskursiv tradition, vilken alltså skapas i relationen
mellan den religiösa och ekonomiska aspekten – som centreras i medlemskapet i JAK.
Religiös praktik över de differentierade sfärerna
Genom att utifrån Asads argument titta på islam som en diskursiv tradition, kommer
jag till slutsatsen i min analys att de religiösa intervjupersonerna åt ena sidan inte låter
sig hindras av det sekulära differentierade samhället, detta genom att praktisera
religiositet genom medlemskap i JAK Medlemsbank. Åt andra sidan visar min analys
av materialet på att intervjupersonernas religiösa praktik anpassas, vilket tyder på
begränsningar.
Anpassning av religiositet
Min analys av materialet visar att de religiösa intervjupersonerna upplever sig leva
efter en islamisk livsstil, detta genom att exempelvis använda sig av JAK för att utöva
sin religiositet över de differentierade sfärerna. Analysen av materialet visar dock
även att intervjupersonerna anpassar sin religiositet till differentieringen, Sonia säger
exempelvis att en får göra så gott en kan, och att det är gott nog. Intention blir här
viktig för att hantera religiositeten. Sonia menar att det inte är vad en gör, utan vilken
avsikt en har med sina handlingar som bedöms av Gud. Fadime säger att
medlemskapet i JAK är ett sätt för henne att visa god avsikt. Utifrån Casanova skulle
här deprivatisering kunna beskriva de religiösa intervjupersonernas sätt att hantera
religiositeten, där de tillsammans med sin religiositet rör sig mellan olika plattformar
(Casanova 1994:19,20).
!42
Begränsning genom anpassning
Samtidigt innebär en anpassning även begränsning. Ett exempel på detta är Yousufs
uttryck av frustration, då han inte fullt ut lyckas anpassa sig vare sig till det sekulära
samhället eller leva utifrån sin religion som han önskar. Detta belyser vad Asad menar
med att islams definition av religion inte ser likadan ut som den kristna protestantiska
definitionen av religion, och därför inte kan appliceras på islam (Asad 2003:192).
Solidaritet i förhållande till ekonomi
Min analys av materialet belyser även att solidaritet är en viktig islamisk aspekt i
förhållande till ekonomi. Pengar skapade genom ränta ses exempelvis som smutsiga
pengar utifrån religiös synpunkt, det ses också som viktigt att dela med sig och inte
sko sig på fattiga genom ränta.
Slutdiskussion
Exemplet med JAK Medlemsbank har gett möjligheten att undersöka hur relationen
mellan religiösa och sekulära intressen kan se ut. JAK Medlemsbank belyser ett
fenomen vilket påvisar en relation mellan religiösa och sekulära intressen, där
gemensamma beröringspunkter mellan religiösa och icke-religiösa individer
framträder utifrån ömsesidiga behov och önskningar av räntefria banktjänster samt ett
etiskt, solidariskt och miljö-fokuserat tänkande.
Vart börjar och slutar det religiösa och sekulära?
Det är inte helt tydligt vart gränsen för religiöst och sekulärt börjar och slutar,
speciellt inte i en studie som denna vilken pendlar mellan en kristen sekulär- och
islamisk begreppsram för att försöka beskriva relationen mellan det sekulära och
religiösa. De muslimska intervjupersonerna säger att det både finns ett ekonomisk,
politisk och religiöst skäl till medlemskapet och att gränsen däremellan inte är helt
tydlig. Samtidigt som det utifrån en sekulär kontext och begreppsram finns en tydlig
(i alla fall teoretiskt) gränsdragning mellan ekonomi, politik och religion.
Information och diskussion om ränta
Utifrån ”fråga-Imamen-sidor” så verkar det finnas både en brist på kunskap och
diskussion kring räntefrågan, och vad som egentligen är riba. På grund av räntans
!43
komplexitet som begrepp krävs en omfattande kunskap för att kunna ta ställning till
vad som kan anses vara riba eller inte för den individuella religiösa muslimen. Den
här studien visar på att räntefrågan är komplicerad och relativ för de religiöst
praktiserande muslimer som har behov av att använda banktjänster. JAK som enda
räntefria banken i Sverige sprider sitt budskap och informerar genom folkbildning,
där människor själva förväntas söka upp JAK och deras möten. Men hur ska detta ske
om det inte finns vetskap om att det finns ett räntefritt alternativ? Islam är den största
religiösa minoriteten i Sverige med individer som en kan förmoda, i stor utsträckning
har intresse av att informeras om och diskutera räntefrågan. Jag ställer mig kritisk till
JAK:s passivitet i delandet av information om ränta till svenska muslimer, är JAK
oroliga för att kopplas ihop med religiositet? – det skulle i så fall kunna visa symtom
på sekulärt kristocentriskt tänkande kring differentiering, där religiositet
sammankopplas med tro och ses som något som hålls privat från andra sfärer som
ekonomi. Vilket utifrån de religiösa intervjupersonerna och Asads teori inte är fallet
med islam, där religionen ses som en livsstil, som Samira säger: ”jag är ju inte bara
muslim, utan mycket annat också.”
Integration
Vi kan se hur de religiösa intervjupersonerna i den här studien överlägger och
kompromissar för att finna ett sätt att praktisera sin religion inom det sekulära
samhällets ramar, vilket visar på det sekulära samhället som icke kompatibel med
definitionen av religion utifrån islam. Den här studien visar bara på ett exempel där
muslimer försöker anpassa sin religiositet till det sekulära samhällets ramar och
utrymme för religion. Vilket resulterar i en livsstil som inte följer förväntad ordning,
och därför bidrar till ett förfrämligande. Europa frågar sig varför ”de” inte passar in i
”vårt” samhälle, och varför de (muslimerna) inte integreras (Azad 2015). Detta i takt
med att globaliseringen accelererar heterogeniseringen i Europa, och
homogeniseringen hamnat på efterkälke i form av främlingsfientlighet och
islamofobi. Det är därför, precis som Asad säger, viktigt att utvärdera vad sekularism
egentligen innebär i förhållande till religiositet – ”Vad eller vem är "vi" (Azad 2015).
Det är dags att ta upp den kristocentriska kvarlevan och titta på vilka konsekvenser
den ger, som att istället för att uppmuntra till pluralism kväver och kontrollerar genom
!44
att sätta upp ramar för vad som får betraktas som religion. Annars riskerar människor
ställas utanför samhället, vilket kan bidra till skadliga påverkan på människors
samverkan och integration.
Vidare forskning
Det skulle vara mycket intressant att göra en studie kring hur svenska muslimers
handlingar och praktik påverkas, formas och anpassas utifrån sekulära protestantisktkristna värderingar och handlingsramar.
Källor
Abdullah, Vicary Daud. Chee, Keon. (2010) Islamic Finance: Why it make sense.
Marshall Cavendish International. Singapore
Ahrne, Göran. Svensson, Peter. Red. Ahrne. Svensson. (2012) Handbok i kvalitativa
metoder. Liber.
Ahrne, Göran. Eriksson–Zetterguist, Ulla. (2012) Red. Ahrne. Svensson. Handbok i
kvalitativa metoder. Liber.
Al Rayan Bank. http://www.alrayanbank.co.uk (Hämtad: 2015-11-13)
Asad, Talal. (1986) The Idea of an Anthropology of Islam, Occasional Papers.
Washington, DC: Center for Contemporary Arab Studies, Georgetown University
Asad, Talal. (1993a) Genealogies of religion: Discipline and Reasons of Power in
Christianity an Islam. Baltimore. Johns Hopkins University Press.
Assad, Talal. (1993b) A Commend about Aijaz Ahmad´s In Theory. Public Culture
6:31-38
Asad, Talal. (2003) Formations of the Secular: Christianity, Islam, Modernity.
Stanford California. Stanford University Press
Asad, Talal. (2006) Trying to Understand French Secularism. I: Hent de Vries &
Lawrence E. Sullivan (red), Political Theologies: Public Religions in a Post-Secular
World. New York: Fordham University Press
Azad, Hasan. Jadaliyye Zine. (2015) Do Muslims Belong in the West? An interview
with Talal Asad. New York 2015-02-03. http://talalasad.blogspot.se/2015/02/domuslims-belong-in-west-interview.html (Hämtad: 2015-12-26)
!45
Bangstad, Sindre. (2012) Sekularismens Ansikten. Lund. Studentlitteratur.
Berkley Center. George Town University. José Casanova http://
berkleycenter.georgetown.edu/people/jose-casanova (Hämtad: 2016-01-08)
Bernström, Muhammed Knut. (2002) Koranens Budskap. Proprius Förlag AB
Stockholm.
Casanova, José. (1994) Public religions in the modern world. Chicago: University of
Chicago Press.
Casanova, José. (2006) "Secularization Revisited: A Reply to Talal Asad". I: David
Scott and Charles Hirschkind eds. Powers of the Secular Modern: Talal Asad and his
Interlocutors. Stanford California. Stanford University Press pp. 12-30
Davie, Grace. (2000) Religion in Modern Europe: A Memory Mutates. Oxford
University Press.
Denscombe, Martyn. (2008) Forskningshandboken – för småskaliga
forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund. Studentlitteratur.
Esposito, John L. (2014) Islam: Den raka vägen. Lund. Studentlitteratur.
Folksam. (2009) Sparande islam. http://media.folksam.se/sv/tagg/sparande-islam/
(Hämtad: 2016-01-02)
Hammer, Olav. (2004) På spaning efter helheten. Dejavu.
Hedin, Anna. (1996) Reviderad av C Martin 2011. En liten lathund om kvalitativ
metod: med tonvikt på intervju.
Henriksson, Linn. Johansson, Sofia. (2011) Varför Räntefri Bank? – En studie om
räntefritt system ur ett kundperspektiv. Business Administration Master´s Thesis
15HP. Karlstad Business School.
Islamguiden. http://www.islamguiden.com/riba.shtml#.VmFoLOmctCM (Hämtad:
2015-12-04)
Islamportalen. http://islamportalen.se/?p=374 (Hämtat: 2015-12-04)
JAK Medlemsbank. https://www.jak.se (Hämtad: 2015-11-03)
JAK Medlemsbank. (2015) Välj din bank – JAKs värdegrund och syn på en räntefri
ekonomi. Informationsfolder.
!46
Khan, Feisal. (2010) How ”islamic” is Islamic Banking? Journal of Economic
Behavior and Organization, December 2010, Vol.76 (3), pp.805-820
Konsumenternas.se. http://www.konsumenternas.se/lana/olika-lan/omkonsumtionslan/sa-fungerar-ett-lan/ranta-och-avgifter (Hämtad: 2016-01-08)
Lateh, Nasrina. Ismail, Suhaiza. Ariffin, Noraini Mohd. (2010) Customers
Perceptions on the Objectives, Characteristics and Selection Criteria of Islamic Bank
in Thailand. International Journal of Business, Vol. 11. No. 2, 2009. 167-189.
Mahmood, Saba. (1996) Modern power and the reconfiguration of religious
traditions. SEHR, volyme 5, issue I: Contested Polities.
Malikiyya. JAK-bankens ränta – i en tid då det dolda blir synligt. 2013-09-01. http://
malikiyya.se/2013/09/01/jak-bankens-ranta-i-en-tid-da-det-dolda-blir-synligt/
(Hämtad: 2015-12-08)
Nasr, Bushra. (2015) Ekonom och expert på frågor som berör Islamic Banking.
Intervju. Älvsjö. 2015-11-11.
Nationalencyklopedin. Ränta http://www.ne.se, http://www.ne.se/uppslagsverk/
encyklopedi/lång/ränta (Hämtad: 2015-12-25)
Prane, Johan. (2015) Vill starta islamisk bank i Sverige. Sveriges Radio. http://
sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6151425 Hämtad:
2016-01-02
Samuelsson, Jan. (2007) Islamisk ekonomi. Studentlitteratur. Lund
Saelid Gilhus, Ingvild. Mikaelsson, Lisbeth. (2012) Nya Perspektiv på Religion. Natur
och Kultur. Stockholm
Svensson, Ann-Marie. (2015) Medlemschef på JAK Medlemsbank. Intervju
2015-10-27. Skönviks företagshotell i Säter.
Svensson, Ann-Marie. (2015) JAK-boken: Om ekonomi, pengar, bank, ränta och sånt
ISBN: 978-91-637-9783-5
Skatteverket. (2014) http://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/
2014.5/2835.html#h-Vad-jamstalls-med-ranta (Hämtad: 2015-12-03)
!47
