Prosodi

Tid,datum,föreläsning
Prosodi
# Språkens ljudegenskaper
# Betoning
# Intonation
# Kvantitet
# Prosodins interaktion
Språkens ljudegenskaper
¥
¥
¥
Tre huvudklasser:
- vokaler
- konsonanter
- prosodi
Vokaler och konsonanter är segment
som produceras sekventiellt
dessa har analyserats mest
--> lättare att komma åt experimentellt
Vad är prosodi?
¥
¥
¥
ljudegenskaper av ett språk (eller i
diskurs) som är spridda över en följd av
ljudsegment
--> suprasegmenteller företeelser
rytmiska, melodiska, dynamiska
egenskaper
Lexikalisk prosodi och yttrandeprosodi
Prosodins företeelser
¥
¥
¥
¥
rytmiska —betoning
melodiska —intonation
dynamiska/temporala—kvantitet
samspel mellan dessa:
- melodisk variation när betonad
- variation i kvantitet påverkar intrycket
av betoningen och rytm
Lexikalisk prosodi
¥
¥
¥
¥
Prosodiska egenskaper som hjälper till
att bygga ord
Grundleggande element: stavelse
Två delar: onset (ansats) & rim
Rimmet i ytterliggare två delar:
nucleus (kärna) och coda
Stavelsestruktur
¥
¥
¥
Onset (ansats): en konsonant eller en
konsonantgrupp, inte obligatorisk
Nucleus (kärna): obligatorisk, mest vokal,
i några språk sonorant konsonant
Coda: en konsonant eller en
konsonantgrupp, inte obligatorisk
Stavelsetyp
¥
¥
¥
Coda inte obligatorisk
om codan saknas: öppen stavelse
Om stavelsen slutar på en (eller flera )
konsonant(er): sluten stavelse
Stavelsetyngd
¥
¥
¥
Stavelsetyp: lätt vs. Tung
Lätt : V, CV, C(Cn)V
Tung: V: (lång vokal), VC(Cn)
Betoning
¥
¥
¥
¥
¥
¥
Framhävning av ett ord, en stavelse
relaterad till beskrivning av talrytm
stress, prominens, tryckaccent
inom ett ord: ordbetoning/lexikal bet.
Inom ett yttrande: satsbetoning/frasbet.
eller pga. emfas (fokus)
Beträffande domän: stavelse, lexikalt
betonad stavelse i ett framhävd ord
Lexikal betoning i Svenska
¥
Två grundläggande ordbetoningsmönster i svenskan:
- enkla ord med EN betonad stavelse
- sammansatta ord med huvud- och
bibetoning
I enkla ord
¥
¥
i enkla ord kan betoningen placeras på
en av de tre sista stavelser i
ordstammet --> rörlig betoning
vid samma segmentföljd kan
placeringen ge en skillnad i betydelse:
'banan - ba'nan
'kanon - ka'non
'tekniker - tek'niker
I sammansatta ord
¥
¥
¥
En huvudbetoning och en bibetoning
individuella betoning av ord i
sammansättning bibehålls
men: betonad stavelse i första leden får
huvudbetoningen och betonad stavelse i
andra leden får bibetoningen:
'vandrings-po,kal
'vinter-,resa
I andra språk
¥
¥
¥
¥
Engelska (rörlig betoning):
'object - ob'ject
'permit - per'mit
'digest - di'gest
Finnska har fast betoning på 1:a stav.
Polska har fast bet. på nästsista stav.
Japanska har ingen betoning
Satsbetoning
¥
¥
¥
= frasbetoning: framhävning av vissa
ord i en fras - och inte de andra
struktureller orsaker eller
avsiktlig framhävning av ett ord
Strukturell
¥
¥
Vissa ordklasser är mer framhävda i
neutrala yttranden:
- substantiv, huvudverb, adjektiv, och
räkneord
andra ordklasser brukar vara
obetonade:
- pronomen, hjälpverb, prepositioner,
och konjunktioner
Emfas/Fokus
¥
¥
Framhävning av ett individuellt ord i en
fras för att kontrastera just detta ord
med andra inte uttalade ord:
“grannens röda bil”:
GRANNENS röda bil
grannens RÖDA bil
grannens röda BIL
Fonetiska korrelat
¥
¥
¥
¥
Samspel av olika aspekter
Större intensitet/högre ljudvolymen
större duration/ljudlängd, stavelselängd
högre grundfrekvens
Intonation
¥
¥
¥
¥
¥
Melodisk variation och rörelse i språk
Baserad på stämtonens läge
betydelseskiljande eller karaktär
relaterad till: - stavelse
- ord
- fras
språkspecifik karaktär
Tonspråk
¥
¥
¥
Språk med lexikala toner, en specifik ton
för varje stavelse
konturtoner: stigande, fallande, hög, låg,
mellanton --> Öst- och Sydöstasien
nivåtoner: hög, låg, ibland mellanton
--> afrikanska språk, t.ex. Niger-Kongo
Tonaccent
¥
¥
¥
Enstaka stavelse visar ett visst tonalt
mönster, de andra är ospecificerade
i svenska kopplad till betonade stavelse
i andra språk utan betoning till specifika
stavelse
Svenskans ordaccent
¥
Variation i tonal förlopp i betonade
stavelse i ord med samma
segmentsekvens:
anden - anden
stegen - stegen
Polen - pålen
buren - buren
Accent I (akut,´)
¥
¥
I enstaviga ord
i flerstaviga ord, vars ordstam har
accent I:
en and - anden
ett steg - stegen
en bur - buren
Accent II (grav, `)
¥
Tvåstavig ord med betoning på första
stavelse och böjda ord med accent II i
stam:
en ande - anden
en påle - pålen
en stege - stegen
bära - buren
Fonetiska korrelat
¥
¥
¥
¥
Associerad med betonad stavelse
varierad temporal förlopp
förekommst av F0-topp i relation med
betonad stavelse
stora variationer mellan olika dialekter,
men: accent I-topp alltid förre en
accent II-topp
Tonaccent i japanska
¥
¥
¥
¥
Ingen betoning, morastruktur
accentens placering inte förutsägbar
accentueringen i japanska ord helt
lexikalt bestämd (rörlig)
HL-tonskontrast: accentuerad mora har
högton, oaccentuerad har lagton
Yttrandeintonation
¥
¥
Variation av intonationen pga:
- framhävning (fokussering, emfas)
- talakt (fråga vs. påstående)
- attityd (engagerad vs. oengagerad)
Yttrandeintonation förekommer i alla
språktyper, oavsett om de är tonspråk,
tonaccentspråk eller inget dera
Fokus
¥
¥
¥
Flyger - flyga
FLYGER med mattan - FLYGA med m.
—ska FLYGER! - —
ska FLYGA!
Satsintonation
¥
¥
¥
¥
Påstående: final fallande ton
Fråga: final stigande/högton
“jag är inte klar än och skall fortsätta
prata”: jämn ton
interaktion med fokus:
—ska FLYGER! - —
ska FLYGA!
Kvantitet
¥
¥
¥
Långa fonem vs. korta fonem inom en
stavelse: vokaler och konsonanter
Kvantitet bestämms av längdrelationen
inom rimmet
olika språk hanterar kvantitet på olika
sätt
Kvantitet i olika språk
¥
¥
Några språk har inga fonologiska
kvantitetsskilnader (grekiska, rysska)
I germanska språk fonologiska
kvantitetsskillnader knyten till betonad
stavelse
Kvantitet i olika språk (ff)
¥
¥
i svenska komplementär kvantitet:
-antingen: lång vokal med kort konsonant
”Polen” /po:len/ V:(C)
- eller: kort vokal med lång konsonant
eller en konsonantkombination,
”pollen” /pol:en/ VC:
Andra typer:
-tjeckiska: knyten till vokalen i både
obetonad och betonad stavelse
Kvantitet i olika språk (ff)
¥
¥
Japanska har ingen betoning, men har
bägge:
- kontrast mellan långa och korta vokaler
och
- kontrast mellan långa och korta
konsonanter
Finnska: fri kombinerbar, såväl vokal och
konsonant som på betonad och
obetonad stavelse
Språkens rytm (1)
¥
¥
¥
tidsarrangement av betonade stavelser i
ett yttrande
“stress-timed”: jämna avstand mellan
betonade stavelse, takt med en
huvudbetoning (betoningsrytm)
“syllable-timed”: varje stavelse är lika
lång (stavelserytm)
Språkens rytm (2)
¥
“mora-timed”: varje mora lika lång