Grupp 32

Sierra Leone
Handläggare: Karl-Markus Modén
Globalisering och utveckling
TET-uppgift
Grupp 32
Findahl, Rebecca 9310254363
Lundgren, Sandra 9106185789
Mellgren, Annelie 9302271961
Nilsson, Maria 9205243083
1
Innehåll
Syfte/Frågeställning ......................................................................................... 3
Om Sierra Leone .............................................................................................. 3
Kort historia om Sierra Leone ........................................................................ 3
Teori .................................................................................................................. 4
BNP (bruttonationalprodukt) .......................................................................... 4
Solow modellen .............................................................................................. 4
Dualekonomimodellen ................................................................................... 4
Afrikas tillväxttragedi ..................................................................................... 5
Institutioner och politik .................................................................................. 5
HO- Teorin (Heckscher- Ohlin teorin) ........................................................... 6
Handelspolitik................................................................................................. 6
Bistånd ............................................................................................................ 7
Empiri ............................................................................................................... 8
Utrikeshandel .................................................................................................. 8
Ekonomisk tillväxt.......................................................................................... 9
Korruption .................................................................................................... 11
Analys .............................................................................................................. 12
Korruption .................................................................................................... 12
Bistånd .......................................................................................................... 13
Handel ........................................................................................................... 14
Källförteckning .............................................................................................. 17
2
Syfte/Frågeställning
Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur tillväxten i Sierra Leone har sett ut och hur den
förväntas se ut i framtiden.
•
•
•
Hur har korruption påverkat landet och dess tillväxt efter självständigheten 1961?
Vilken effekt har handeln haft på den ekonomiska tillväxten och fattigdomen i landet?
Hur har biståndet påverkat Sierra Leones ekonomiska och sociala situation?
Om Sierra Leone
Sierra Leone är ett land som ligger på Afrikas västkust
och gränsar till Liberia och Guinea. Landets klimat är
varierande med skärgårdskustlikande kuster i väster, i
söder präglas landskapet av skogklädda kullar medan
tropiska regnskogar och savannklimat präglar klimatet i
öster. (landguiden.se, 2013a) Det bor ca 6 miljoner
människor i Sierra Leone, befolkning fördelas på ett
tjugotal etniska grupper. De största är mende i söder
och temne i landets centrala delar, som tillsammans
utgör två tredjedelar av befolkningen. (landguiden.se,
2013b) Medellivslängden är 48 år och 49,000 lever med
HIV/AIDS.
Engelska är det officiella språket, endast 40.9% av
befolkningen är läs- och skrivkunniga används främst
krio mellan de olika folkgrupperna, vilket är ett
kreolspråk baserat på engelska.
Cirka 70 % lever på jordbruk och resten av gruvindustrin.(cia.gov)
Kort historia om Sierra Leone
Efter att ha stått under starkt brittiskt inflytande sedan 1700-talet blev Sierra Leone
självständigt 1961, sedan dess har landet präglats av flertal inbördeskrig. Det längsta
inbördeskriget varade i tio år, 1991-2002, vilket ledde till tiotusentals dödsoffer.
Inbördeskrigen har lett till att naturresurser som mineral, jordbruks- och fiskeresurser samt
infrastrukturen ännu inte återhämtat sig. Allvarliga sociala störningar fortsätter att hämma den
ekonomiska utvecklingen. Snabb befolkningstillväxt har också pressat miljön, utbyggnad av
betesmarker och jordbruket har lett till jordförstörelse. (cia.gov) Även utländska företag har
försökt exploatera Sierra Leones skog genom avskogning för timmerexport, vilket ledde till
ett förbud mot timmerexport 2008. (landguiden.se, 2013c)
Sierra Leone är en stor producent av diamanter, som står för nästan hälften av exporten.
Landet har också många andra naturresurser till sitt förfogande till exempel järnmalm, guld,
bauxit och rutil. Exploatering av järnmalm förväntas utöka ekonomin kraftigt under 2012.
Industrin (främst gruvindustrin) svarade för cirka 23 procent av BNP 2008.
Demokratin håller långsamt på att återupprättas då Ernest Bai Koroma valdes till president år
2007 i Sierra Leone: s första fredliga val sedan självständigheten 1961. Presidenten är både
statschef och regeringschef. Den nya regeringens prioriteringar är att främja utveckling, skapa
arbetstillfällen och utrota korruptionen. (cia.gov)
3
Teori
BNP (bruttonationalprodukt)
BNP är en sammanställning av privat konsumtion, offentlig konsumtion, investeringar och
bytesbalansen. Bytesbalansen är export minus import, där en högre export leder till ökad BNP
på kort sikt. Investeringar och konsumtion ökar importen på lång sikt bör bytesbalansen vara
noll. (O´Sullivan et al. 2012)
Solow modellen
Solow modellen förklarar komponenterna i tillväxt och hur en förändring i dessa komponenter
ger upphov till en ökad tillväxt. Till exempel ökade investeringar påverkar kapitalstocken,
vilket slutligen leder till ökad BNP. (Bigsten 2011)
Dualekonomimodellen
Lewis modell visar att U- länders ekonomier kan delas upp i två sektorer, en traditionell
inriktad på självhushåll (jordbruk) samt en modern kapitalistisk sektor (gruvindustrin). Den
traditionella ses som stagnerande medan den kapitalistiska står för tillväxten i samhället.
Lönenivån bestäms av inkomsten i den traditionella sektorn, oftast i natura. Ett obegränsat
utbud av arbetskraften i den traditionella sektorn leder till att den moderna sektorn kan
rekrytera obegränsade arbetsmängder fram till lönen är lika med marginalprodukten. Lewis
antar dessutom att hushållen i den traditionella sektorn och arbetarna i den moderna inte har
möjlighet till sparande eftersom de lever på överlevnadsnivå. Kapitalägarna antas däremot
spara hela vinsten, och eftersom det är investeringar och sparande som ökar tillväxten har de
en central roll i modellen. Anta att kapitalisterna sparar hela vinsten första perioden, vilket
innebär att efterfrågekurvan förskjuts utåt i nästa period då kapitalstocken ökar. Det leder till
ökad arbetskraft, som i sin tur ökar produktionen. Det tar upp ytterligare en del av
arbetsöverskottet i den traditionella sektorn, vilket kan fortgå fram tills överskottet är
4
avlägsnat. Genom ett skifte i inkomstfördelningen till den sparande klassens, kapitalägarnas,
fördel kan tillväxttakten öka. (Bigsten 2011)
Naturresursförbannelsen
Faktorer som påverkar hur ett land hanterar sina naturresurser beror på resursexportberoendet
och institutionernas kvalitet enligt Sachs och Warner (1995,1997,2001).
När ett land börjar utvinna en naturresurs tränger denna aktivitet ut andra aktiviteter som kan
vara viktigare för den långsiktiga ekonomiska tillväxten. Uppfattningen är att beroendet av
naturresursexport skadar institutioner, det kan minska incitament för att göra ekonomiska
reformer och förbättra institutionerna. Beroendet kan också leda till strider över kontrollen av
naturresurser.
Vidare finner de att det är typ av styrelseskick som har betydelse bland de institutionella
variablerna. I länder med dåliga institutioner händer det att mycket av pengarna satsas på
lågproduktiva projekt eller försvinner i korruption. Lobbyverksamheter från
naturresursföretag påverkar policydesign mera i presidentsystem än i parlamentariska
system.(Bigsten 2011)
Afrikas tillväxttragedi
Johnson, Ostry och Subramanian (2007) hävdar att det finns tre rimliga förklaringar till att
tillväxten stannar av. Dessa är svaga ekonomiska och politiska institutioner, högre benägenhet
för konflikter och social motsättningar samt dålig ekonomisk politik.
En iakttagelse som trion gör är att de afrikanska länderna har tagit sig ur situationer med
svaga institutioner genom export av tillverkade varor. En orsak till det kan vara att
tillverkningsindustrin bidragit till att skapa en medelklass som kräver goda institutioner.
Acemoglu med flera (2005) kom fram till att interaktion mellan ekonomisk och politisk makt
producerar eller ändrar institutioner. Vilket innebär att handel kan leda till ett skifte i
maktbalansen där framåtsträvande grupper får mer inflytande. De länder som hade hållbar
tillväxt baserad på tillväxt av tillverkningsindustrin noterades få förbättrade institutioner över
tiden, medan de med resursbaserad tillväxt inte alls fick samma positiva effekt. Slutsatsen blir
att expansion av tillverkningsindustrin är betydande för ett lands utveckling. (Bigsten 2011)
Institutioner och politik
Neoklassiska tillväxtmodellen (Sollow modellen) visar ju lägre inkomst per capita ett land
ursprungligen har desto högre blir dess tillväxt. Den slutgiltiga jämviktsnivån beror på
sparande, befolkningstillväxt och produktionsfunktion samt statens politik (offentliga utgifter,
skydd för äganderätter, snedvridningar på inhemska och internationella marknader).
Bigsten (2011) anser att det inte finns ett självklart samband mellan högre tillväxt i fattiga
länder.
Hall och Jones (1999) presenterade en hypotes om att inkomsten per capita bestäms indirekt
av mängden social infrastruktur. Social infrastruktur syftar till de institutioner och den politik
som bestämmer kvalitén på förhållandena inom vilket individer bygger upp humankapital och
företag ackumulerar fysisk kapital och producerar. Miljön bör stödja produktiva aktiviteter
och uppmuntra kapitalbildning, utbildning samt införandet av bättre teknologier. Aktiviteterna
bör i sin tur begränsa kostnader i form av korruption, bristande skydd av äganderätter samt
andra uttaxeringar. Social infrastruktur bestämmer även den underliggande
5
produktivitetsnivån som i sin tur påverkar produktion per sysselsatt person, medan fysisk
kapital och utbildning endast påverkar till viss del. (Bigsten 2011)
HO- Teorin (Heckscher- Ohlin teorin)
HO-teorin innebär att även om länder har tillgång till samma teknik kan de tjäna på
specialisering av varor som är gynnsamma ur resurssynpunkt. Ett land har en komparativ
fördel och kommer att exportera den vara som kräver mycket av den produktionsfaktor som
landet är väl berikat med. Samt importera varor som behöver produktionsresurser landet har
brist på, i relation till varandra. (Berg 2012) Heckscher och Ohlin utgick även ifrån att det
behövs både arbete och kapital för att producera de flesta varor. Ett land som är rikt på
arbetskraft har en relativt låg lön och ett land som har mycket kapital har ett lågt pris på
kapital. Teorin visar även att det finns vinnare och förlorare med handel. Då vinnarna i
praktiken inte kommer att kompensera förlorarna kan de stäva efter att förhindra internationell
handel.(Husted & Melvin 2012)
Komparativa fördelar
Komparativa fördelar kan bero på två faktorer, antingen på teknologi (Ricardo) eller
faktortillgångar (Heckscher-Ohlin). Adam Smith menade att fattiga länder är fattiga eftersom
de har låg arbetsproduktivitet samt enbart har fördelar i att producera ett begränsat antal
råvaror från naturen. Han ansåg att fattiga länder inte kunde öka sin välfärd avsevärd genom
handel med andra länder.
Enligt Krugman (1980,1991) påvisar han att det kan löna sig att handla även om man har
samma teknik och samma faktortillgångar. Han anser att handeln kan bestämmas av
skalfördelar, inlärningseffekter, nätverkseffekter samt teknikspridning. Om ändringar i dessa
faktorer sker kan det skapa strukturella förändringar vilket kan leda till komparativa fördelar i
sektorer man tidigare inte haft det. På senare tid har dock andra faktorer också skapat
komparativa fördelar så som institutionell kvalité eller företagsklimat. Exempelvis kan företag
hindras att bli konkurrenskraftiga på exportmarknaden på grund av ett dåligt
affärsklimat.(Bigsten 2011)
Öppenhet och ekonomisk utveckling
Öppenhet med handel kan beskrivas på två sätt, handelsrestriktioner genom tullar samt hur
mycket ett land handlar med omvärlden i andel av sitt BNP.
Frenkel och Romer (1999) stödjer sin studie på geografisk närhet som verktyg för att kunna
identifiera en kausal relation mellan handel och tillväxt. De har även gjort studier som ger
ytterligare stöd för tesen då de observerat att vad som exporteras har betydelse för tillväxten.
Harrison och Rodriguez-Clare (2010) finner att export från icke-traditionella sektorer som
tillverkningsindustri och kunskapsintensiva varor är bra för utvecklingen, gentemot primära
produkter och råvaror vilket ger en mindre effekt.(Bigsten 2011)
Handelspolitik
Handelsreformer syftar till att öka effektiviteten i ekonomin, förändra relativpriserna och
därmed också tillväxten. Detta i sin tur ska leda till minskad fattigdom. När relativpriser
förändras blir det till fördel för vissa och till nackdel för andra. Det finns dock en stark
korrelation mellan öppenhet och tillväxt. För att maximera nyttan av tillväxteffekterna måste
6
de kombineras med en rad andra åtgärder som till exempel rör investeringar i infrastruktur
och förbättringar i marknadssystemet och förbättrad utbildning. (Bigsten 2011)
Åtgärder för att begränsa och styra internationell handel kallas för handelspolitik.
Begränsning av handel kan ske genom bland annat tullar och importkvoter. Handelshinder
genom tullar innebär att en skatt sätts på exporterade varor som köparen betalar. Tullar är
fortfarande en viktig inkomstkälla för låginkomstländer med outvecklade skattesystem.
Importkvoter innebär att ett land endast får importera en viss kvantitet av varan under en viss
tidsperiod. Kvoter ger inga skatteintäkter till staten däremot kan det bidra till korruption.
(Berg 2012)
”Infant industri protection” går ut på att skydda nya industrier mot konkurrerande företag i
utlandet som redan är väletablerade på världsmarknaden.
(Husted & Melvin 2012)
Bistånd
Biståndets effekter beror på relationen mellan biståndsgivare och mottagare, vilket innefattar
resursflöden, teknisk hjälp, policyråd och villkor. Det finns ett oändligt antal olika bistånd
som kan ges. Clemens, Radelet och Bhavani (2004) utförde en studie som särskiljer biståndets
olika komponenter. De delar upp biståndet i budget och betalningsbalansstöd samt
investeringar i infrastruktur, jordbruk och industri. Studien påvisar att denna grupp av bistånd
har en betydelsefull effekt på tillväxten även på kort sikt. Att analysera effekter av bistånd
som ges till exempelvis hälsovård och utbildning är svårt i denna typ av regressioner. Dock
förväntas de ha någon effekt på långsikt.
Bigsten (2011) anser att ett land bör få begränsat bistånd då det ska kunna få en självbärande
tillväxt. Det kan nämligen leda till att biståndsgivarna blir en viktigare part för regeringen än
den egna befolkningen, vilket i sin tur vanligtvis underminerar hållbarheten i politiken.
7
Empiri
Utrikeshandel
Utrikeshandel i Sierra Leone har under de senaste åren fått en större frihet och exporten har
tagit fart efter det senaste inbördeskriget. Det finns dock fortfarande höga tullavgifter, runt 9.9
procent, i landet som hindrar handeln. (heritage.org)
Sierra Leone har för sin ekonomiska bas förlitat sig på den egna gruvdriften, mestadels
diamanter, och är en av de 10 främsta diamantproducenterna i världen. Deras främsta export
består i dagsläget utav diamanter, rutil, kakao, kaffe samt fisk. Den största handlingsparten är
Belgien som står för 28,8 procent av exporthandeln, därefter kommer Rumänen med 12,5
procent. (cia.gov) Diamantexporten utgör idag ca 40 procent av landets totala
exportinkomster. Den formella exporten har dramatisk förbättrats till följd av medverkan i
Kimberlyprocessen, där uppemot 50 diamantproducerande och -importerande länder har
förbundit sig att motarbeta den illegala diamanthandeln. Det har i sin tur minskat korruptionen
och ökat lönsamheten av laglig handel för gruvsamhällena. (landguiden.se)
Större delen av landets produktion är diamantutvinning därför behövs import utav både
maskiner och utrustning, bränsle samt smörjmedel. Då jordbruket inte kan förse tillräckligt
med föda importeras även livsmedel. Den största importdistributören är Kina som står för 16
procent av importen, Sydafrika ligger på andra plats med 11,1 procent.
Den stora importbenägenheten har bidragit till en dramatisk ökning av
bytesbalansunderskottet från 18,3 procent av BNP 2010 till 55,7 procent 2011. Underskottet
är förväntat att stabiliseras runt 9,9 procent 2012 och 9,6 procent 2013 till följd av en kraftig
ökning av exporten av mineraler och livsmedel. (worldbank.org)
Den röda linjen i grafen visar hur friheten att exportera har sett ut de senaste 18 åren för Sierra
Leone. Uppehållet mellan 2000-2003 berodde på inbördeskriget där laglig handel uteblev på
grund av oroligheter. Genomsnittet för värdslig frihandel visas på den svarta linjen.
(heritage.org, 2013a)
8
Ekonomisk tillväxt
Ekonomi
Sierra Leones ekonomiska framtid beror idag på bevarandet av freden i landet samt fortsatt
stöd från utlandet. Dessa faktorer är nödvändiga för att balansera budgetunderskottet i landet
och öka intäkterna. När den internationella valutafonden färdigställde The Poverty Reduction
and Growth Facility Program (PRGF) stabiliserades tillväxten och inflationen minskades
vilket påverkade ekonomin positivt. 2010 godkändes även ett nytt program som värderades
till US$45 miljoner och förlöper över en treårs period. Programmet ska stödja Sierra Leone att
förbättra välfärden och infrastrukturen i landet. Den politiska stabiliteten har lett till en ökning
av ekonomiska aktiviteter, bland annat har beslut om skattelättnader möjliggjort
återupptagandet av utvinnandet av mineralen rutil. Även upptäckten av olja har påverkat
tillväxten, tillväxten ökade kraftigt med över 20 procent 2012 när förberedande aktiviteter
påbörjats för utvinnandet av olja. (cia.gov)
År 2010 låg BNP på 1,905 miljoner USD (landguiden.se) och tillväxten ökade med 0,7
procent 2011. 2012 ökade BNP med ytterligare 0,3 procent på grund av långsam återhämtning
av gruvsektorn. Enligt Internationella valutavärldsfondens prognoser kommer den nya
utvinningen av järnmalm som är planerat under 2012 öka BNP med hela 51,4 procent vid
slutet av året. Tillväxten förväntas sedan avstanna på runt 10,2 procent under 2013.
Inflationen ökade till 18,1 procent under 2011 på grund av höga internationella priser på olja
och livsmedel samtidigt som en depreciering av den inhemska valutan skedde. Inflationen
förväntas falla under de kommande åren och år 2013 väntas den vara nere på 9,4. Detta på
grund av förbättringar i landets livsmedelproduktion, införandet av nya skatter på tjänster och
varor och den minskade deprecieringen av valutan. Två exempel på insatser som genomförts
är avskaffandet av bränsle subventioner och ökade royalties på diamantproduktionen. Efter
åtgärderna har budgetsaldot förbättrats från -6,4 procent av BNP 2010 till -5,3 procent av
BNP 2011. I sin tur förväntas budgetunderskottet minska till 4,5 procent 2012 och 3,6 procent
2013. (worldbank.org)
Instabiliteten i makten har även resulterat i att privata investeringsaktiviteter har varit svaga
och långsiktiga investeringar fortsätter att hämmas på grund av den bristande
rättssäkerheten.(heritage.org) Grafen nedan visar hur investeringsfriheten förändrats från
1995-2013.
9
Sysselsättning
Två tredjedelar av befolkningen sysselsätter sig i jordbruket, där de odlar främst för eget bruk.
(landguiden.se) Ungdomsarbetslösheten är ett av landets största sociala problem då den
uppgår till närmare 60 procent. Regeringen har idag genomfört en ny lagstiftning enligt
Poverty Reduction Stretegy Paper (PRSP II) för att öka aktiviteter som har i syfte att skapa en
miljö för ungdomars utveckling, sysselsättning och egenmakt (worldbank.org)
Bistånd
Det är med hjälp av bidrag som Sierra Leone påbörjat uppbyggnaden av infrastrukturen. Ett
av de övergripande projekten är Infrastructure Development Project, som stöttat
uppbyggnaden av infrastrukturen. År 2010 bidrog även Fund Act Project med att förbättra
bagagehanteringen på Sierra Leone Airport genom outsourcing. Ett annat stort mål med
projektet var att bistå med att öka elproduktionen med 50 megawatt hos Bumbuna
vattenkraftverk. Miljömässiga och sociala garantier kunde även regleras genom exempelvis
konstruktionen av en säker zon längsmed kraftledningar, likaså återflyttning av människor
som tvingats flytta för kraftledningarna.
Regimen har även bidragit för att stärka utvecklingen genom att godkänna bidrag till 75
jordbruksorganisationer, med ett totalt medlemskap på nästan 5,000 jordbruk. Bidragen har
gett stöd till konstruktioner av lagringsskjul och processutrustning. Bildandet av kakao
kooperativ med ett totalt medlemskap på nästan 13,000 personer, har resulterat i etablering i
plantering. Bidraget har även förbättrat plantmaterial samt distributionsstruktur.
För att hantera problemet med olagligt fiske blev nyligen West Africa Regional Fisheries
Project godkända för att bidra till att lösa problemet, stärka regleringen inom sektorn samt öka
värdet lokalt av fiskeprodukter. (worldbank.org)
Sierra Leone har under åren fått flertal godkända bistånd från Bill Gates Foundation dock har
det på senare tid framkommit att största delen av pengarna missbrukats och gått till
korruption. Från 2001 och framåt antas Sierra Leone fått över 1 miljard SEK i bistånd från
Bill Gates Foundation. Då pengarna inte gått till att hjälpa befolkningen har Bill Gates
Foundation valt att frysa alla bistånd till Sierra Leone. Sierra Leones enda chans att få tillgång
till bistånden är ifall regeringen förbinder sig att betala tillbaka de medel som saknas och
åtalar de ansvariga. (africareview.com)
10
Korruption
Regeringen har sedan självständigheten erhållit mycket kritik för att inte använt
biståndspengarna till förbättring av samhällsservicen. (landguiden.se, 2013d) Regelverken och
rättsstaten var fortfarande svag och ojämn över landet, även äldre traditionella rättssystem
fungerade fortfarande som ett komplement till statens rättsväsende, särskilt på landsbygden.
Samtidigt som äganderätter och kontrakt var oklara var den rättsliga korruptionen betydande
och utbredd i alla delar av regeringen. (heritage.org) Diskriminering av kvinnor och barn var
ett stort problem vilket ökar misstron för rättsväsendet. (landguiden.se, 2013d)
Under Ernest Bai Koromas styre sedan han valdes 2007 har ett aktivt arbete mot korruption
utförts och Koroma införde nolltolerans. År 2008 stiftades en lag mot korruption för att öka
förtroende hos befolkningen, lagen innebär att presidenten och högt uppsatta politiker är
tvingade att redovisa sina tillgångar varje år till anti-korruptionskommissionen. Lagen skärpte
även straffen för dem som dömts skyldiga till korruption och stärkte skyddet för personer som
anmälde misstankar om att oegentligheter hade förekommit.
År 2009 kunde president Koroma meddela att arbetet mot korruptionen lett till att staten tagit
tillbaka motsvarande två miljarder kronor från företag och enskilda skattesmitare som var
högt uppsatta i samhället.
Nolltoleransen som Koroma utövade tog form i flera hot om uppsägningar riktade mot
polischefer, Freetowns borgmästare samt immigrationsverket där de anställda ägnat sig åt
olaglig försäljning av pass.
De illegala aktiviteterna sträckte sig även in i centrala skattemyndigheten, varav chefen
åtalades för grov korruption 2010 men frikändes. Likaså åtalades och dömdes sjöfartsverkets
chef samt två högt uppsatta tjänstemän vid försvarsdepartementet. En utredning som gjordes
2011 tydde på att en stor majoritet av de anställda vid, tullen, domstolarna och
skattemyndigheter är beredda att ta mutor då bestickningsmöjligheterna är
stora.(landguiden.se, 2013d)
Nyligen har latinamerikanska narkotikasmugglare börjat använda bland annat Sierra Leone
som mellanstation för smugglingstrafik till Europa. (landguiden.se, 2013d)
Diagrammet nedan visar hur korruptionen utvecklats i Sierra Leone från 1995-2013, där den
svarta linjen visar världsgenomsnittet och den röda Sierra Leone. Uppehållet mellan 20002003 berodde på inbördeskriget där laglig handel uteslöts.(heritage.org, 2013b)
11
Analys
Korruption
Neoklassiska tillväxtmodellen visar att ju lägre inkomst per capita ett land ursprungligen har
desto högre blir dess tillväxt, dock säger Bigsten att det alltså inte är självklart att ett land
kommer att växa för att det startar som fattigt. På grund av dålig politik har Sierra Leones
tillväxttakt inte ökat markant de senaste åren. Korruption och makthavare har haft ett för stort
egenintresse vilket försvårat landets utveckling både ekonomiskt och socialt. De många
krigen har även de varit en bidragande faktor då de varit kostsamma samt hindrat ett
långsiktigt tänkande.
Den starka korruption och orättvisa som råder i landet även idag är ett stort hot mot de
förändringar som landet försöker genomföra sedan Koroma blev president. Utan regleringar
där institutioner kontrollerar hur marknaden hanterar varor, tjänster, arbete och tillgångar
kommer pengar fortsätta att försvinna till illegala aktiviteter som hämmar tillväxten och den
potentiella ökningen av välfärden i framtiden. Ansträngningarna med att förbättra den sociala
infrastrukturen skulle enligt Hall och Jones öka den underliggande produktivitetsnivån, vilket
kan påverka inkomsten per capita i landet. Institutionerna och politiken är nu mer inriktad på
att hjälpa befolkningen att bygga upp humankapital och företag att ackumulera fysiskt kapital
genom till exempel Poverty Reduction Stretegy Paper (PRSP II) för att öka ungdomars
kunskaper samt skattelättnader. Dessa aktiviteter begränsar oproduktiva aktiviteter som
korruption.
Regeringen idag arbetar aktivt mot korruption och de kan vara i färd med att utveckla ett
stabilt statsskick med fungerade finans- och penningpolitik. Vilket kommer öka tryggheten
och tilliten hos befolkningen, även för utländska investerare. Den framtida oljeutvinningen
kan komma att sätta fart på landets ekonomi om regeringen lyckas skapa förtroende i utlandet,
till exempel med tydliga äganderätter. Enligt Bigsten har afrikanska länder hög osäkerhet i
allmänhet, vilket hindrar ekonomisk tillväxt och minskar utrymmet för specialisering. Det
vitala enligt Bigsten är att regeringen måste ha viljan att upprätta institutioner som kan
motverka osäkerheten. Regeringen arbetar som sagt mot detta idag vilket kan leda till att
investeringar och tillväxten kan öka.
Om Bigstens antagande gäller kan vi se en direkt koppling mellan korruption och
investeringar. Då korruptionen har minskat, se diagram, har också investeringar ökat sen valet
2007, se diagram. (herigtage.org, 2013c: 2013d)
12
Korruption:
Investeringar:
Utrensningen av korrupta tjänstemän som genomfördes av presidenten för landet i rätt
riktning. Även om lagar stiftats för att motverka korruptionen har endast ett fåtal fällts för
korruption. Samtidigt som latinamerikanska narkotikasmugglare fört sin illegala handel till
Sierra Leone riskerar detta att öka såväl korruptionen som övrig kriminalitet i landet. På sikt
kan detta utgöra ett allvarligt hot mot stabiliteten eftersom de statliga institutionerna i Sierra
Leone fortfarande är relativt svaga.
Mycket återstår dock kvar att genomföra, planerna för den sociala infrastrukturen bör
implementeras och det gäller för regeringen att använda biståndspengarna på ett sätt som
skapar framtida förutsättningar, till exempel utbildning.
Bistånd
Sierra Leone har på senare år aktivt arbetat mot att uppfylla biståndens mål. Men då
korruptionen fortfarande råder i stor utsträckning kan tillväxten hämmas och stagnera på en
nivå under potentiell tillväxt.
För att betydelsefull effekt på tillväxten ska ske bör biståndet gå till budget och
betalningsbalansstöd samt investeringar i infrastruktur, jordbruk och industrin. Genom åren
har Sierra Leone fått bistånd för flera olika projekt runt om i landet. Två projekt har i enlighet
med Clemens, Radelet och Bhavani studie gett goda resultat för infrastrukturen och
13
jordbruket. Infrastructure Development Project har bidragit till bättre infrastruktur för Sierra
Leone, vilket ger effekten för bättre tillgänglighet runt om i landet som på sikt bidrar till
utvecklingen utav handeln. Detta genom att tillföra bättre vägar för frakt och som även leder
till bättre kommunikation mellan olika parter. Det stora projektet som tillför utveckling av
jordbruket har resulterat i förbättrad plantering och distributionsstruktur. Genom att tillföra
kunskap och stöd för jordbruk kommer det förbättra produktiviteten och inkomsterna på
landsbygden, vilket leder till ökad export och på sikt ökad BNP. Genom att lägga biståndet på
produktiva investeringar inom jordbruket skapar Sierra Leone förutsättningar att motverka
den effekt som uppstått på grund av naturresursförbannelsen.
Biståndets mål är att förbättra handeln för att Sierra Leone och på sikt bli självförsörjande från
bistånd. Men på grund av korruption och illegal handel fördröjs resultatet. Exempelvis har den
illegala fiskhandeln varit ett stort projekt att motverka för Sierra Leone, då fisk utgör en stor
naturtillgång. West Africa Regional Fisheries Project har haft stora framgångar. De har
lyckats att skapa en god relation med regeringen som nu har stärkt regleringarna för fiske.
Resultatet efter nio månader gav över $1 miljon i böter inklusive flera arresteringar. På sikt
bör de kunna reglera fiskmarknaden helt om inte korruption fortsätter sprida sig. Enligt
Bigsten blir biståndet som mest utnyttjat när regeringen hålls ansvariga för fördelningen.
I ett land som Sierra Leone med utbredd korruption antas mycket av bistånden gå till illegala
aktiviteter. Ett bevis på att bidragen går till korruption är att både befolkningen anser att
pengarna inte går till den offentliga sektorn samt att Bill Gates Foundation drog in sitt bistånd.
Biståndets effekter beror, enligt Bigsten, på relationen mellan biståndsgivaren och
mottagaren. I Sierra Leone har korruptionen och den svaga regeringen bidragit till att
biståndsgivaren blivit en viktigare part för de styrande än den egna befolkningen. Den
politiska hållbarheten har försämrats då regeringen inte klarar av att föra en politik som är
acceptabel för biståndsgivaren, i detta fall Bill Gates Foundation. Om landets befolkning sätts
i andra hand kommer effekten av biståndet inte leda till en hållbar tillväxt. Biståndet gick inte
till produktiva investeringar som hela landet kunde dra nytta av. Istället försvann pengar till
den del av befolkningen som redan åtnjuter makt och rikedom.
Handel
Fattigdomen i Sierra Leone är slutresultatet av hela den ekonomiska processen där en rad
olika faktorer påverkar utfallet. Enligt Bigsten kan det vara svårt att svara på hur
liberaliseringen av handelspolitik har påverkat de fattiga. Som många andra Afrikanska länder
stängde Sierra Leones regering handeln när de blev självständiga. Anledningen var att till
exempel jordbruk och mat sektorerna skulle växa sig starka innan de utsätts för handel, den så
kallade ”Infant industry protection”. Detta resulterade i en föga konkurrenskraftig industri och
ledde till illegal handel med bland annat diamanter i Sierra Leone. Bigsten skriver att sektorer
där ett land har komparativa fördelar skall kunna expandera krävs dock att både I- och Uländernas marknader är öppna. Det är många I-länder som har tullskydd för jordbruksvaror
vilket gör det svårare för U-länder som Sierra Leone att både exportera och importera
livsmedelsprodukter. Sierra Leone har höga tullavgifter och anledningen till att använda
handelshinder genom tullar är att staten får in tullintäkter. I enlighet med Bergs konstaterande
bidrar tullintäkter till att de kan öka sina offentliga utgifter.
Smith menade att fattiga länder är fattiga på grund av låg arbetsproduktivitet, samt att de
oftast bara har fördelar i att producera ett visst antal råvaror från naturen. När det gäller
14
absoluta och komparativa fördelar har Sierra Leone inte mycket teknologiska resurser men
goda naturresurser. Sierra Leone följer HO-teorin genom att de exporterar varor/tjänster som
kräver resurser de har gott om till exempel diamanter, alltså sina komparativa fördelar. Landet
importerar således sådant som kräver resurser de har ont om till exempel mat.
Denna kombination av import och export har lett till att det blivit ett stort
bytesbalansunderskott, de importerar mer än de exporterar. Regeringen har börjat arbetet mot
att minska underskottet, på så sätt att jordbruken ska utvecklas och öka
livsmedelsproduktionen vilket leder till att importbehovet av dessa varor minskar. Ny
utvinning av järnmaln, rutil och olja förväntas även bidra till att exporten ökar och
underskottet avtar. Dessa exportvaror förväntas bidra till en ökad tillväxt. Likaså kommer
upptäckten av olja att dra ner inflationen, då landet inte längre behöver importera till höga
nationella priser. För att bibehålla en stabil bytesbalans, när behovet av tidigare nämnda
importvaror minskar, kan Sierra Leone importera teknologi och investera i kunskap som
kommer leda landet till en hållbar tillväxt, och kanske ta landet ut ur fattigdom.
Naturresursförbannelsen är en faktor till Sierra Leones ekonomiska situation. När till exempel
utvinnandet av diamanter påbörjades åsidosattes många andra aktiviteter, bland annat
skapandet av ett produktivt jordbruk. Diamantresursen ledde till girighet och konflikter, vilket
i sin tur bidrog till att korruptionen ökade i stor utsträckning. Beroendet av exporten av
diamanter skapade en desperat situation som många ville tjäna stora pengar på. Det svaga
styrelseskicket som Sierra Leone befann sig i efter inbördeskrigets kan också ha bidragit till
att förbannelsen ökade i omfattning. Lobbyverksamheter från naturresursföretag utnyttjade
bristen på starka institutioner för att skapa fördelar för den egna verksamheten. Den ökade
korruptionen ledde till att investeringar blev en osäker affär för utländska företag, vilket
minskade kapitalstocken inom landet. För att tillväxt ska ske enligt Solow modellen måste
investeringar och sparande vara en naturlig del av ekonomin. Bristen på investeringar leder
till en minskning i kapitalstock, då kapitalförslitningarna ökar utan möjlighet att investera i
nytt kapital. Sparande är också en brist för Sierra Leone eftersom mycket av pengarna
försvinner i korruption. Tänk hypotetiskt att landet istället fokuserat på att utveckla båda
gruvindustrin och jordbruket. Det hade medfört att beroendet av diamantexporten förmodligen
varit mindre, vilket hade lindrat den effekt som uppstod. En balans mellan dessa sektorer hade
kunnat öka tillväxten betydligt mer om jordbruket fått mer utrymme, och således ökat
produktiviteten. En möjlighet för jordbrukarna att gå från att odla för eget bruk till att
generera inkomster hade uppstått, vilket hade förbättra inkomstfördelningen i landet och
utvecklat en framtida medelklass. Bytesbalansunderskottet bör ha minskat då exporten av
gruvindustrin ökar i och samtidigt som importen av till exempel livsmedel från Kina minskar.
Det kan vara en anledning till att den stora satsningen på diamantindustrin inte gav goda
resultat då den komparativa fördelen endast kommer att råda under stabila förhållanden, där
lagar och tydliga äganderätter skapar förutsättningar. Naturresursförbannelsen har på så sätt
indirekt lett till svårigheter att skapa incitament för att utföra ekonomiska reformer för att
förbättra landets sociala infrastruktur.
En annan vinkel följer Lewis dualekonomimodell, där Sierra Leones ekonomi är uppdelad i
en traditionell och en modern sektor. Den största exportintäkten för landet kommer från
gruvindustrin, främst diamantindustrin, samtidigt som större delen av befolkningen är
sysselsatt i jordbruket där produktiviteten är låg. Den ojämna fördelningen av arbetskraften
mellan sektorerna kan vara en anledning till att landets tillväxt inte har ökat i den utsträckning
som teorin förespråkar.
15
Utan omfördelningen av arbetskraften från jordbruket till gruvindustrin går landet miste om
den produktionsökning som är möjligt, vilket förmodligen lett till att kapitalägarna inte kunnat
investera i kapitalstock och på så sätt ökat sysselsättningen och produktionen ytterligare.
Likaså kan den instabilitet som råder i regeringen bidra till att investeringsaktiviteterna inte
ökat. En anledning till att omfördelningen inte har skett kan vara att arbetskraften från
jordbruket saknar den kompetens som behövs inom gruvindustrin, en stor del av arbetskraften
består av oerfarna ungdomar. En annan anledning till att tillväxten inte ökat kan vara i
enlighet med Harrison och Rodriguez-Clare då de menar att export från tillverkningsindustrier
är bättre för utvecklingen än export av råvaror, vilket är tvärt emot vad Sierra Leone
exporterar idag.
En framtida reform för landet kan vara i enlighet med Hall och Jones teori om social
infrastruktur. Då utbildning är en underliggande faktor som bidrar till ökad output kan Sierra
Leone utnyttja den stora arbetslösheten som råder bland ungdomar idag. Genom att utbilda
dem inom området kan de i framtiden få mer arbetskraft inom gruvindustrin. Investeringar i
teknologi skapar också en bättre social infrastruktur. Det skulle kunna leda till både en
minskning i antalet arbetslösa och öka produktionen. Samt skapa den prisbildning i ekonomin
som dualekonomimodellen förespråkar. Det kan även bidra till att landet tränger bort den
stelhet som tidigare funnits då den positiva effekten av ökad sysselsättning leder till att
befolkningen kräver goda institutioner, där korruption och illegala aktiviteter inte kommer
vara acceptabla.
16
Källförteckning
Böcker:
Bigsten, Arne. (2011). Utvecklingens ekonomi och politik. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Berg, Claes. (2012). Global Ekonomi: En introduktion till samhällsekonomi och politisk
ekonomi. 2. Uppl. Stockholm: SNS förlag
O'Sullivan, Arthur, Sheffrin, Steven M. & Perez, Stephen J. (2012). Economics: principles,
applications, and tools. 7th ed., International ed. Upper Saddle River, N.J.: Pearson
Husted, Steven L. & Melvin, Michael (2012). International economics. 9. ed., International
ed. Upper Saddle River, N.J.: Pearson Education
Internet:
cia.gov (2013). Sierra Leone. [Elektronisk]. Tillgänglig:
https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/sl.html [2013-05-15]
worldbank.org. Sierra Leone. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://web.worldbank.org/WBSITE/EXTERNAL/NEWS/0,,contentMDK:23294086~me
nuPK:51062078~pagePK:34370~piPK:34424~theSitePK:4607,00.html [2013-05-15]
heritage.org (2013a). Sierra Leone. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.heritage.org/index/country/sierraleone [2013-05-15]
heritage.org (2013b). Trade Freedom. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.heritage.org/index/visualize?countries=sierraleone&type=2 [2013-05-15]
heritage.org (2013c). Freedom from Korruption. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.heritage.org/index/visualize?countries=sierraleone&type=9 [2013-05-15]
heritage.org (2013d). Investment Freedom. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.heritage.org/index/visualize?countries=sierraleone&type=6 [2013-05-15]
landguiden.se (2013a). Geografi. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/SierraLeone/Geografi [2013-05-17]
landguiden.se (2013b). Befolkning och språk. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/SierraLeone/Befolkning-Sprak [2013-05-17]
landguiden.se (2013c). Naturtillgångar och energi. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/SierraLeone/Naturtillgangar-Energi [2013-05-17]
landguiden.se (2013d). Aktuell politik. [Elektronisk]. Tillgänglig:
17
http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/SierraLeone/Akuell%20politik [2013-0517]
africareview.com (2013). Gates project freezes Sierra Leone aid over misuse of funds.
[Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.africareview.com/News/Bill-Gates-cuts-health-funding-to-Sierra-Leone//979180/1649672/-/gouunb/-/index.html [2013-05-20]
18