Naturvetenskapligt kunnande
KS & BK-F
Kunskapsnivåer
A. Faktakunskap
Vad
A1 Terminologi
Ex. Bokstäverna, Kemiska symboler, atomens delar, fysikaliska
grundenheter, kartsymboler, namn på organismer, ortsnamn
A2 Kunskap om specifika detaljer och
grundläggande element
Ex. Kunskap om händelser, egenskaper hos syror och baser, hos
protonen och neutronen. Innehållet i bakpulver, naturresurser i
olika länder, historiska tidpunkter.
B. Begreppslig kunskap
Vad och varför
B1 Kunskap om klassificering och
kategorisering
Ex. Indelning i syror och baser, fasta ämnen/vätskor/gaser,
indelning i talmängderna (ma), klassificering av arter, världsdelar,
geologiska tidsperioder, satsdelar
B2 Kunskap om principer och
generaliseringar
Ex. Dynamikens grundlagar, alkoholens inverkan på hälsan,
aritmetikens räknelagar, fotosyntesen, Finlands utrikespolitik
B3 Kunskap om teorier, modeller och
strukturer
Ex. Jämviktsbegreppet i kemi och fysik, batteriets kemi, typer av
växelverkan i fysik, evolutionsteorin, DNA-molekylen, städernas
strukturmodeller
C. Metodkunskap
Hur
C1 Ämnesspecifika färdigheter och
algoritmer
Ex. Lösning av en andragradsekvation, användning av
divisionstrappan, användning av GPS, bergsklättringens konst, hur
man omvandlar en skala på kartan till avstånd i verkligheten,
korrekt användning av utrustningen i en viss laboration
C2 Ämnesspecifika tekniker och
metoder
Ex. Problemlösning, vetenskaplig metod, statistiska metoder i fysik
C3 Kunskap om kriterier för att använda
lämplig metod eller procedur
Ex. Vilken ekvationslösningsmetod som ska användas, statistiska
metoder, välja rätt metod för att identifiera en gas, hur man kan
undersöka faktorer som påverkar fotosyntesen
D. Metakognitiv kunskap
D1 Strategisk kunskap
Ex. Metoder för lärandet, utarbeta egna minnesregler, göra
omskrivningar och sammandrag, grafisk visualisering, göra
begreppskartor, sammanfatta muntligt, sträcka under
D2 Kunskap om kognitiva uppgifter
Ex. Kunskap om tankeprocesser. Veta vilken metod för det egna
lärandet som är lämplig i olika situationer. Att veta vilka strategier
som ger djupare förståelse för ett fenomen. Kunskap om vad olika
utvärderingsmetoder kräver av minnet.
D3 Självkännedom
Kunskap om egna styrkor och svagheter, ens mål, motivation,
intresse etc. Kunskap om hur bra ens förmåga att utföra en uppgift
är. Bedömning av nyttan av en uppgift.
Naturvetenskapligt kunnande
KS & BK-F
Kognitiva processer
1. Minnas
Hämta kunskap från långtidsminnet
1.1 Känna igen
Känna igen kemiska symboler, en bild på vattenmolekylen,
protonens laddning, olika länders flaggor, trädens namn, Finlands
nationaldag. Kan utvärderas med rätt-fel-frågor, kombination och
flervalsalternativ.
1.2 Återkalla i minnet
Kunna återge något mer eller mindre ordagrant. En multiplikation
från multiplikationstabellen, olika länders huvudstäder, Finlands
län.
2. Förstå
Skapa mening (betydelse) i muntlig, skriftlig eller grafisk
information
2.1 Tolka
Kan omvandla kunskap från en form till en annan; kan avläsa ett
pH-värde och avgöra om det är surt eller ej, ge ett verbalt problem
som ekvation, beskriva kolets kretslopp.
2.2 Exemplifiera
Ge egna exempel på värmets spridning utgående från teorin, ge
exempel på kemiska föreningar, växelverkan i fysiken
2.3 Klassificera
Klassificera ämnen utgående från deras egenskaper (ke),
klassificera typer av tal (ma). Motsats till att ge exempel.
Klassificera organismer i olika grupper, placera länder i rätt
världsdel
2.4 Sammanfatta
Kunna plocka ut det väsentliga ur exempelvis en text. Sammandrag
av flera artiklar om ett ämne. Välja rubrik för ett arbete.
2.5 Dra slutsatser
Kunna dra slutsatsen att olja har lägre densitet än vatten eftersom
den flyter på vattnet. I en flervalsuppgift kunna plocka ut två som
är exempel på samma fenomen och förklara likheter och olikheter.
2.6 Jämföra
Göra jämförelser t.ex. med en analogi. Hur fungerar elektrisk ström
jämfört med strömmande vatten?
2.7 Förklara
Se orsak-verkan samband, kan använda teori för att förklara. Varför
hålls jag på jordytan? Varför har vi årstider?
3. Tillämpa
Kan använda en procedur i en bestämd situation
3.1 Använda en given metod
Kan genomföra en rutinmässig metod, t.ex. genomföra en division,
beräkna densitet med hjälp av formel, lösa en andragradsolikhet i
grundform.
3.2 Välja korrekt metod
Kan avgöra när en viss lösningsmetod ska användas. Kräver
förståelse och kreativitet. Välja lämplig (forsknings)metod för att
genomföra en undersökning
Naturvetenskapligt kunnande
KS & BK-F
4. Analysera
Kan bryta ner ett ”material” i mindre delar och förstå hur de
hänger ihop, också till helheten
4.1 Urskilja
Kan urskilja de väsentliga dragen, kan urskilja det väsentliga från
det oväsentliga i en text, kan plocka ut de siffervärden ur en text
som behövs föra att lösa uppgiften
4.2 Organisera
Kan identifiera de grundläggande bitarna/begreppen och bygga
upp en forskningsrapport (metoder, resultat och slutledningar),
strukturera med hjälp av begreppskartor
4.3 Se utmärkande drag
Kan se författarens intentioner bakom en text. Kan besvara en
uppgift utgående från ”naturskyddets perspektiv”, ”bondens
perspektiv”. Kan avläsa en journalists politiska perspektiv.
5. Utvärdera
Kan dra slutsatser utgående från kriterier
5.1 Kontrollera
Kan utvärdera hur en metod fungerar. Drog forskaren/redaktören
en korrekt slutsats? Fungerar algoritmen?
5.2 Värdera
Kan tänka kritiskt, identifiera fördelar och nackdelar. Fungerar
maskinen optimalt? Är algoritmen den mest effektiva för
problemet?
6. Skapa
Kan koppla samman och bilda helheter eller utveckla något nytt
6.1 Utveckla
Kan göra alternativa hypoteser eller lösningar utgående från givna
kriterier. Lösa problem där det fordras förståelse för att komma till
rätt lösning.
6.2 Planera
Kan planera hur man ska lösa ett problem eller testa en hypotes.
Planera en algoritm för en ruttväljare.
6.3 Producera
Utveckla en egen produkt utgående från krav som ställs i
uppgiften. Producera en essä, komponera ett musikstycke, planera
och tillverka en prototyp.
