2013-07-19
EU och Sverige är i färd med att måla upp vilken politik som ska gälla efter år
2020. En prioritering av mål och medel är nödvändig för att kunna föra en
kostnadseffektiv politik.
Klimatmål behövs redan nu
både för år 2030 och 2040
Svensk Energi poängterar
Snarast behövs besked om inriktningen på
EU:s energi- och klimatpolitik efter år 2020.
Ett sådant ramverk bör ha två huvudsakliga
komponenter; en energipolitik som fokuserar
på att få till stånd en väl fungerande inre
marknad för energi samt en långsiktig
klimatpolitik innehållande mål för 2030 och
2040. EU:s utsläppshandelssystem ska då vara
huvudsakligt styrmedel.
Separata mål för förnybar energi och
energieffektivisering behövs inte. Flera mål
minskar effektiviteten i utsläppshandeln.
Priset på koldioxid kommer att stimulera fram
ökad användning av förnybar energi och
energieffektivisering. Fossila bränslen blir
dyrare vilket ger en ökad försörjningstrygghet.
Priset på koldioxid ska vara den främsta drivkraften för att minska utsläppen av koldioxid.
Priset på koldioxid stimulerar både ökad användning av förnybar energi och energieffektivisering. En väl fungerande inre marknad för energi måste prioriteras. Regleringar
som stör en effektiv prisbildning på marknaden måste fasas ut, t.ex. prisregleringar och
olika former av subventioner.
Hur ser dagsläget ut?
EU-kommissionen förbereder ett ramverk för energioch klimatpolitiken för år 2030.
EU:s 20-20-20-mål är inte balanserade gentemot
varandra. EU-kommissionens egna scenarier i dess
”low carbon road map” visar att både målen för
energieffektivisering och förnybarhet ger större
minskning av utsläpp av koldioxid än klimatmålet i sig.
Koldioxidpriset på utsläppsrättsmarknaden pressas då
Svensk Energi – Swedenergy – AB
101 53 Stockholm, Besöksadress: Olof Palmes Gata 31
Tel: 08 – 677 25 00, Fax: 08 – 677 25 06
E-post: info@svenskenergi.se, Hemsida: www.svenskenergi.se
nedåt av de styrmedel och åtgärder som vidtas för att
öka andelen förnybar energi och energieffektivisering.
Runtom i Europa utbetalas omfattande subventioner till
förnybar el - men även till fossil energi. Den ökande
andelen väderberoende kraft i elmixen som en följd av
subventionerna ställer nya krav på kraftsystemet; utbyggnad av elnät, mer reglerkraft, mer flexibilitet i
elanvändningen med mera. Flera länder inför kapacitetsbetalningar för att klara dessa utmaningar.
Vad behöver ytterligare göras?
Vägen mot det klimatneutrala samhället år 2050, med
klimatmål för 2030 och 2040, måste fastställas redan
nu för att ge aktörerna tydliga signaler om inriktningen.
EU:s utsläppshandelssystem, EU ETS, bör anpassas till
de nya målen.
Kortsiktiga åtgärder för att få till stånd en bättre balans
mellan utbud och efterfrågan på utsläppsrätter är
nödvändiga för att värna EU ETS som en fortsatt
central del i EU:s klimatpolitik. Sverige bör utnyttja
den ventil som finns i utsläppshandelsdirektivet för att
kompensera elintensiv industri för ökade indirekta
kostnader, så som ökade elpriser.
Politiken för klimat, förnybar energi och energieffektivisering måste samordnas i framtiden. Klimatmålet bör ses som det överordnade målet i politiken.
Integrationen av Europas energimarknader måste
fortsätta och det tredje inremarknadspaketet
genomföras. Elcertifikatsystemet kommer att fortsätta
fram till år 2035. Svensk Energi förespråkar ingen
förlängning därefter.
På sikt måste alla kraftslag kunna stå på egna ben. Det
måste ske en övergång från produktionssubventioner
till stöd för forskning, utveckling och demonstration.
Vill du veta mer?
Kontakta Cecilia Kellberg, ansvarig för miljö- och
klimatfrågor. Besök gärna www.svenskenergi.se.
Svensk Energi – Swedenergy – AB
101 53 Stockholm, Besöksadress: Olof Palmes Gata 31
Tel: 08 – 677 25 00, Fax: 08 – 677 25 06
E-post: info@svenskenergi.se, Hemsida: www.svenskenergi.se
