Övningsuppgifter – grunderna i epidemiologi
Fundera igenom och besvara följande påståenden, motivera ditt svar!
(fler än ett svar kan vara rätt på fråga 1-8)
1. Prevalens innebär
andelen nyinsjuknade i relation till hela populationen
andelen med sjukdom eller egenskap i relation till de i populationen som skulle kunna
ha egenskapen eller sjukdomen vid en given tidpunkt
andelen inflyttade under ett år i relation till alla i populationen
2. Incidenstalet eller incidensraten
är alltid större än motsvarande prevalens i befolkningen
är ett mer exakt mått på nyinsjuknande än den kumulativa incidensen
kan beräknas om prevalens och kumulativ incidens är kända
3. Den relativa risken för sjukdom pga en exponering kan beräknas genom att:
subtrahera incidenserna för exponerad respektive oexponerad grupp
ta kvoten mellan incidenserna för exponerad respektive oexponerad grupp
addera incidenserna för exponerad respektive oexponerad grupp
4. En relativ risk på 2.3 innebär att
det är 2.3 gånger större risk för effekten (sjukdom) om exponeringsfaktorn föreligger
det är 2.3 gånger större risk att vara exponerad om man får sjukdomen
riskökningen med att vara exponerad är 130%
5. Fördelar med tvärsnittsstudien är att den
är relativt billig och snabb att genomföra
ger ett bra mått på möjliga orsaksfaktorer
ofta kan ge uppgifter om incidensen
6. En kohort är
en definierad studiepopulation
en del av en romersk armé
bortfallsgruppen i en kohortstudie
7. Oddskvot är ett riskmått som
är lämpligt att använda i analysen av en kohortstudie
beräknas genom kvoten mellan sannolikheterna att en händelse sker och att händelsen
inte sker
kan användas i tvärsnitts- och fall-kontrollstudier
8. Om vi vill ha ett mått på risken att drabbas av en viss sjukdom i en population bör vi ta reda
på
punktprevalensen i den aktuella populationen
incidenstalet i den aktuella populationen
den etiologiska fraktionen i den aktuella populationen
Beräkna följande, motivera ditt svar!
9. På en gymnasieskola med 780 elever (53.8% flickor) gjordes en enkätundersökning kring
livsstilsfaktorer. Daglig rökning angavs av 58 flickor och 53 pojkar, medan 285 flickor och
254 pojkar uppgav sig vara regelbundna motionärer. Beräkna punktprevalensen för rökning
och regelbunden motion uppdelat på kön.
%
Rökning flickor
Rökning pojkar
Motion flickor
Motion pojkar
10. I en kommun studerades under ett år befolkningens insjuknande i ledgångsreumatism.
Genom uppgifter från sjukvården konstaterades att 14 personer under året fått diagnosen
ledgångsreumatism. Vid årets slut fanns det i kommunen 308 personer med känd
ledgångsreumatism. Vid början av året fanns det 43 654 invånare i kommunen. Genom
inflyttning och nyfödda ökade befolkningen under året med 876 personer medan minskningen
(genom utflyttning och dödsfall) var 904 individer. Beräkna den kumulativa incidensen
ledgångsreumatism under året och punkt prevalensen av samma sjukdom vid årets slut.
Kumulativ incidens
Punktprevalens
11. En fall-kontrollstudie genomfördes inom ett stort företag för att studera hypotesen att
omfattande mobiltelefonanvänding skulle kunna orsaka en specifik typ av hudförändringar i
ansiktet. Till 72 fall med säkerställda hudsymtom i ansiktet valdes 144 kontroller utan
hudbesvär men med matchade för kön, åldergrupp, befattning och bildskärmsarbete.
Omfattande mobiltelefonsanvändning definierades som samtal mer än 1 timme dagligen.
Under den senaste månaden var det bland fallen 51 och bland kontrollerna 64 individer enligt
definitionen omfattande mobiltelefonanvändare.
Beräkna sannolikheten för exponering (i form av en oddskvot) hos gruppen med hudbesvär
Exponerad Oexponerad
Fall
Kontroller
12. För att belysa förekomsten av arbetsrelaterad stress tillfrågades en grupp
kommunanställda (n=1083) i en postenkät om förekomst av ett antal symtom. Bortfallet i
studien blev 22% och 83 av de svarande uppgav att de senaste veckan känt återkommande oro
medan 124 under samma tidsperiod rapporterade trötthet. Beräkna prevalens för de båda
symtomen.
Prevalens oro
Prevalens trötthet
13. Sjukdomsförekomsten kan mätas med prevalens eller incidensmått. Vilket av dessa är att
föredra i samband med utvärdering av preventiva åtgärder?
14. Hur kan man förklara att det i en befolkning med stabil ålderfördelning, prevalensen av
sjukdom minskar trots att incidenstalet är konstant?
15. Vid en hälsokontroll av 2000 75-åriga kvinnor finner man att 100 har en viss sjukdom.
Under den närmaste 10-årsperioden insjuknar ytterligare 200 i den aktuella sjukdomen.
Vilket/vilka mått på sjukdomsförekomst kan beräknads. Beräkna detta/dessa.
16. I en tvärsnittsstudie (med en postenkät) gjordes en kartläggning av hälsa, sjukdom och
läkemedelsanvändning bland kvinnor 15-44 år (n=1800). Andelen daglig rökare var 24%.
Mycket bra hälsa rapporterade 76% av hela gruppen (bland rökarna var motsvarande andel
64%). Läkemedel av något slag åt 38% av kvinnorna en gång per vecka eller mer och 22%
uppgav att de åt dagligen. Andelen som åt p-piller varierade med ålder, vilket framgår av
nedanstående tabell.
Ålder
P-piller konsumtion
Prevalens (%)
21
22
20
14
10
6
15-19
20-24
25-29
30-34
35-39
40-44
a) Vilken var prevalensen regelbunden läkemedelsanvändning i hela gruppen (om
regelbunden definierades som minst en gång per vecka)?
b) Är påståendet ”när kvinnor blir äldre minskar p-pilleranvändningen” korrekt utifrån
uppgifterna i tabellen? Motivera ditt svar.
c) Beräkna oddskvoten för ”mycket bra hälsa” för icke-dagligrökare i relation till
dagligrökare.
17. Från en undersökning om rökvanor och dödlighet bland drygt 40 000 engelska lärare har
följande resultat hämtats:
Dödsorsak
Alla
orsaker
Lungcancer
Hjärtinfarkt
Antal döda per 1000 personer och år
Total population Icke-rökare Alla rökare Storrökare (>
25 cig./dag)
14,05
12,06
16,32
19,67
0,65
3,99
0,07
3,31
1,20
4,57
2,23
4,97
Ange utifrån dessa tabelldata
a) Risken att dö i lungcancer för en icke-rökande lärare
b) Relativa risken för en storrökare jämfört med en icke-rökare att dö i hjärtinfarkt
c) Relativa risken att dö (alla orsaker) för storrökare jämfört med icke-rökare
18. För att studera förekomsten av övervikt relaterad till fiberinnehållet i kosten gjordes en
fall-kontrollstudie i en kommun. I samband med en hälsokontroll erbjöds 280 överviktiga
(BMI>25) personer i åldern 25-64 år att delta. Till varje fall valdes två kontroller utan
övervikt ut (med samma kön, ålder och yrkesgrupp).
Bland fallen valde 272 att delta, och av de 544 kontrollerna deltog 512 individer.
Frågeformuläret användes för att samla in data om levnadsförhållanden av olika slag. Ur
kostuppgifter för en period på 10 år tillbaka, visade det sig att bland fallen hade 98 personer
ett högt fiberintag, medan 272 bland kontrollerna hade motsvarande höga intag av fiber.
Övriga fall och kontroller bedömdes ha lågt fiberintag.
a) Beräkna ett mått på risken för övervikt i relation till kostfiberintag
b) Uttryck och tolka det beräknade måttet i ord
19. Beskriv kortfattat principen för en
a) kohortstudie
b) fall-kontrollstudie
