Vilka personer spelar roll i ditt liv? Den frågan ställde forskaren Anette
Skårner till personer med narkotikamissbruk. Hennes slutsats är att det
finns mycket kraft att hämta ur relationer och sociala nätverk. Inte minst
för att bygga upp ett nytt drogfritt liv.
Text & foto Carina Haglind Ahnstedt
Vägen ut ur missbruk:
Socialpolitik snarare
än behandling
D
en ensamme missbrukaren
är en myt. Många personer
med narkotikamissbruk har
starka sociala familjeband,
även om relationerna kan ha utsatts
för stora påfrestningar. Anette Skårner är socionom och har själv jobbat
med behandling. Numera forskar hon
vid institutionen för socialt arbete vid
Göteborgs Universitet.
Hon har, bland annat i sin avhandling
Skilda världar (2001), studerat narkomaners sociala nätverk samt intervjuat anhöriga och behandlare.
– Det är viktigt att se personen i
sitt sammanhang och att anlägga ett
relations- och nätverksperspektiv på
behandlingen. Men, att också närma
sig detta utifrån klientens och de anhörigas subjektiva erfarenheter och
behov, säger hon.
– Dessutom måste man vara öppen för det allmänmänskliga och se
att personer i missbruk inte skiljer sig
så mycket från alla oss andra.
Narkotikamissbruket utvecklas
i ett samspel med de sociala relatio24
nerna runtomkring och relationerna
förändras under tiden. Det finns de
som lyckas leva ett dubbelliv och
behålla arbete, vänner och familj.
Men ju längre man håller på med ett
narkotikamissbruk – och kommer in
i de kriminella kretsar som ofta hör
ihop med det – ju längre bort kommer
man ifrån sitt sociala nätverk. Arbetskamrater, vänner och grannar brukar
försvinna först och ersättas med kontakter i missbruksvärlden. En tillvaro
som ofta är inbjudande, men som
vanligtvis inte ger så goda förutsättningar för djupare vänskap.
Däremot behåller många missbrukare ett starkt familjeband, främst
till föräldrar och syskon. Det är också
vanligare att män lyckas upprätthålla
relationer till en drogfri kvinna, än
tvärtom. Kvinnor i missbruk lever i
större utsträckning med en man som
också missbrukar och saknar därför
ofta en stöttande partner i sin kamp
för att bli drogfri.
– Det finns en väldig kraft att
hämta från nära som inte ger upp.
Samtidigt är det ofta komplicerade
relationer som har tunnats ut genom
åren, säger Anette Skårner.
Det kan vara skilsmässor, dödsfall
eller konflikter. Den som missbrukar har kanske svikit och känner sig
skuldtyngd. Närstående undrar om
de har gjort något fel; om de inte har
varit tillräckligt goda som föräldrar,
syskon eller partners. Dessutom har
omgivningen en tendens att se anhöriga antingen som offer, eller som
boven i dramat.
Ett tämligen fyrkantigt synsätt som
inte gynnar någon av de inblandade,
menar hon. För att anhöriga ska
kunna bli en resurs i behandlingsarbetet behöver de istället stöttning.
Både för att hantera sin oro och det
stigma som ett narkotikamissbruk
innebär, och för att själva kunna vara
ett stöd. Kanske behöver de en egen
samtalskontakt eller träffa andra
anhöriga i liknande situation. Kanske
behöver de hjälp med argument och
idéer om vilka gränser de ska sätta
och vilken roll de ska ta.
Alkohol & Narkotika Nr 5/2013
Tema anhörig
– Vägen ut ur missbruk är intimt sammanknippad med vägen in i samhället, säger Anette Skårner. Men det är i det långa loppet inte en behandlingsfråga, utan en socialpolitisk fråga, säger Anette Skårner.
– Men jag kan inte se några speciella strategier för hur anhöriga ska
vara, eller absolut inte ska vara. Allt
måste ses utifrån den unika situationen. Personligen har jag svårt med
generella råd som ”Stäng dörren för
ditt barn om det kommer hem påverkat”.
Istället förespråkar Anette
Skårner ett mer dynamiskt synsätt.
Där man frågar personen som missbrukar vilka som han/hon själv uppfattar som en resurs och sedan bjuder
in dem till ett samarbete och brainstormar om hur man kan hjälpas åt.
Ibland kan det också behövas profes-
sionell hjälp som är skuldavlastande
och konfliktlösande. Det finns många
exempel i forskningen på att det är
framgångsrikt att bedriva familjebehandling även för vuxna personer.
– Men visst finns det tillfällen
där en person också är i behov av att
frigöra sig från destruktiva relationer
Alkohol & Narkotika Nr 5/2013
och få stöd att skapa en egen värld,
påpekar hon. Kanske kan det leda
till en mer jämställd relation som att
”denna veckan bjuder jag på söndagsmiddag och nästa vecka är det du”.
Det är viktigt för alla människor att
inte bara ta emot, utan att också få ge.
är i det långa loppet inte en behandlingsfråga, utan en socialpolitisk
fråga: Hur vi i samhället ser på missbruk och hur vi skapar förutsättningar för återinträde för personer
som vill bygga upp ett ordinarie liv.
Personer som lämnar sitt missbruk
MAP-NET
blir ofta väldigt ensamma. Flera studier visar att lämna missbruket också
innebär en identitetsförändring, där
alla band till missbruksvärlden, i
varje fall på sikt, måste kapas och nya
sociala band till den ”ordinarie världen” måste knytas eller återupprättas. Om inte, är risken stor att personen hamnar i en sådan torftig tillvaro
att de återfaller i missbruk. Därför
är det viktigt för professionella att
hjälpa till för att hitta en ny mening
och ett nytt livsinnehåll.
– Vägen ut ur missbruk är intimt
sammanknippad med vägen in i samhället, säger Anette Skårner. Men det
Anette Skårner har, tillsammans med
forskarkollegorna Arne Gerdner vid
Hälsohögskolan i Jönköping samt
Stig Holmberg och Anita Håkansson
vid Mittuniversitetet, utvecklat ett
datoriserat instrument för att på ett
strukturerat sätt kunna kartlägga och
analysera sociala nätverk. MAP-NET
(Measure and Analyses of Personal
NETwork) är konstruerat för att kunna
användas såväl kliniskt vid utrednings- och behandlingsarbete inom
missbruks- och beroendevården, som
i olika forskningssammanhang. Avsikten är att fånga det subjektivt betydelsefulla nätverket runt en viss person.
25
