Bin och biholkar
Många av våra fruktträd och blommor pollineras av tambiet och våra vilda bin. I Sverige
finns knappt tre hundra arter av bin. De vilda bina kallas för solitära bin då de lever
ensamma, till skillnad från tambiet som är ett socialt bi.
De solitära bina kan indelas i de som bor i marken och de som bor i gångar i ved samt de som
parasiterar de andra bina. Det finns drygt 50 arter bin som bygger sina bon i gångar i ved eller i märgrika,
kraftiga örter som till exempel hallon, björnbär och malört. Alla bin är tänkbara pollinatörer av bland annat
trädgårdsväxter och blommande träd. Vi kan hjälpa de bin som bor ovanför marken genom att bygga
holkar åt dem.
Bambupinnar
Utrymmet inuti avsågade bambupinnar är en utmärkt boplats för
solitära bin. I en välsorterad affär för trädgårdstillbehör kan man
hitta blompinnar av bambu. Dessa kapas vid noderna och
buntas ihop om 5-10 pinnar i varje bunt. Placera sedan ut
pinnbuntarna med öppningarna åt söder eller sydväst i
grenklykor och mellan stenar från högt till lågt. Använd gärna
bambupinnar med olika diameter. Man kan gärna gröpa ur
öppningshålen en bit, resten klarar bina.
Träbitar
Biholk av bambupinnar.
Det går även alldeles utmärkt att tillverka biholkar av nästan vilket träslag som helst. Det kan vara till
exempel spillvirke eller avsågade trästammar. Huvudsaken är att virket är tillräckligt tjockt, helst 10
centimeter eller mer. Sedan är det bara att borra djupa hål. Antingen kan man borra alla hål med samma
diameter eller så kan man använda olika borrdiametrar.
På kontinenten är det vanligt med mobila biholkaggregat. Om man till
exempel vill ha sitt luzernfält pollinerat beställer man dit lämpliga
pollinatörer, i detta fall bladskärarbiet Megachila rotundata.
De olika mönstren, x, y, o etcetera, (se bild nedan) är till för att bina
skall kunna orientera sig och hitta till rätt bohål.
Håldiameter
De solitära bina är olika stora, och därför krävs olika håldiameter
för att utrymmet skall bli så optimalt som möjligt för biarterna.
Generellt sett bör håldiametern vara 3-13 millimeter. Vill man ha
en god pollinering av till exempel äppelträd har det visat sig att
en borrstorlek av 11 millimeter passar bra för de bin som
besöker äppelblommorna.
Bina
De flesta bin som lever ovan jord är icke specialister
(polylektiska) i sitt val av växter. De flesta bina väljer växter med
lättåtkomlig nektar och pollen. Några biarter är specialister
(oligolektiska) och besöker endast växter inom en växtfamilj. Här
hittar vi bland annat bispecialister som enbart besöker till
exempel reseda (Hylaeus signatus]), korgblommor (Heriades
truncorum), blåklockor (Chelsostoma campanularum, C.
rapunculi), dunörter (Megachile lapponica) och ärtväxter
(Anthophora furcata).
Växtfamiljer
De tänkbara biarter som kan bo i de tillverkade holkarna besöker växter ur många familjer, till exmpel:
flockblommiga växter (Apiaceae), kålväxter (Brassicaceae), fetbladsväxter (Crassulaceae), ärtväxter
(Fabaceae), rosväxter (Rosaceae), blåklocksväxter (Campanulaceae), korgblommor (Asteraceae),
liljeväxter (Liliaceae), resedaväxter (Resedaceae), ljungväxter (Ericaceae), johannesörtväxter
(Hypericaceae), dunörtväxter (Onagraceae), kransblommiga växter (Lamiaceae), väddväxter
(Dipsacaceae), grobladsväxter (Plantaginaceae), strävbladiga växter (Boraginaceae) och
smörblomsväxter (Ranunculaceae). Som synes besöker holkbina de flesta av trädgårdens växter.
Sök svenska växter:
Den virtuella floran
Bi
Håldiameter (mm)
Citronbin (Hylaeus)
Ullbin (Anthidium)
Väggbin (Heriades)
Blomsovarbin (Chelostoma)
Murarbin (Osmia)
Murarbin (Hoplitis)
Tapetserarbin (Megachile)
Pälsbin (Anthophora)
Mindre träbi (Ceratina)
3-6
8-12
6-10
4-11
5-12
5-10
8-13
8-12
5-10
Under länkarna Ekoparkens gaddsteklar och Den virtuella floran finns ytterligare information om bina
respektive växterna.
Andra inhysingar
Förutom de solitära bina kan även andra steklar bygga bo i de nyskapade håligheterna. Man skall inte
förakta dessa insekter, utan de fyller sin funktion, även om de inte är lika bra pollinatörer som bina.
Dessa tänkbara inhysingar är grävsteklar (Sphecidae), guldsteklar (Chrysididae), planksteklar
(Sapygidae) och solitära getingar (Eumenidae). De solitära getingarna är synnerligen timida, och går
aldrig till attack, vilket de sociala getingarna (Vespidae) ibland kan göra till synes även utan orsak.
Ekoparkens gaddsteklar
Bina hotade
Många av landets biarter minskar i antal, och sammantaget är det ett 80-tal arter som visar på starkt
vikande trender. Orsaken till att de solitära bina minskar är bland annat blomsterbristen i framför allt
jordbrukslandskapet. Genom att sätta ut holkar i din omedelbara närhet åt de solitära bina kan du bidra
med att öka deras chanser till överlevnad.
Systematik:
Rike: Animalia
Stam: Arthropoda
Klass: Insecta
Ordning: Hymenoptera
Familjer: Colletidae, Megachilidae och Anthophoridae
Systematik
Författare Lars-Åke Janzon, fil.dr., Naturhistoriska riksmuseet
Naturhistoriska riksmuseet
Telefon: 08-519 540 00
Senast uppdaterad: 2012-04-25
