Introduktion till pragmatik
Staffan Larsson
29/1 2004
Definitioner av pragmatik
• Allwood 1: studiet av lingvistisk kommunikation som handling och
interaktion mellan sändare och mottagare
• Allwood 2: studiet av lingv. kommunikation som avsiktligt beteende
och aktiv rekonstruerande förståelse
• Green: studiet av hur man kan kommunicera mer än som sägs;
kommunikation = en mottagares framgångsrika tolkning av den
avsikt avsändaren har med en språklig handling
• Bunt & Black: den del av lingvistiken som studerar relationen mellan
språkliga fenomen och språkanvändningskontexten
• Studiet av språkanvändning i olika sammanhang
• Till skillnad från
– Semantik: betydelse (dekontextualiserad)
– Syntax (& morfologi): struktur
– Fonetik, grafonomi: form
• Grekiska: pragma = handling, aktivitet
Pragmatik vs. Semantik
• Förslag 1:
– Semantik = sanningsvillkor
• Att veta vad S betyder = att veta under vilka omständigheter
S är sann
– Pragmatik = övrig betydelse
• Förslag 2:
– Semantik = betydelse av satser / meningar / fraser
/ord i isolation
– Pragmatik = hur yttranden används i konkreta
sammanhang (kontexter)
– ”Meaning is use” (Wittgenstein)
Pragmatik & lingvistik
• Slasktratt?
– ”Pragmatik behandlar de delar av lingvistiken som
inte behandlas i semantik, syntax eller fonetik”
• Utgångspunkt?
– Lingvistiken bör utgå från språk i sammanhang
– Semantiken abstraherar över användningar och hittar
det som är innehållsmässigt gemensamt i flera
sammanhang
– Syntaxen hittar strukturella likheter
– Fonetiken hittar formmässiga likheter
Pragmatik & lingvistik
Pragmatik
Semantik
Syntax
Fonetik
Kontext / sammanhang
•
Fysisk
–
–
–
–
•
Biologisk
–
•
Dialogdeltagarna är människor
Psykologisk
–
–
–
–
•
Tid & rum
Perceptuell kontext
Fysiska egenskaper hos dialogdeltagare (möjliggörande och förhindrande)
Artefakter, verktyg, hjälpmedel
Psykologiska attityder
Emotioner
Processer
Rationalitet
Sociologisk
–
–
–
–
–
–
Språklig kunskap
Dialog/diskurskontext
Sociala attityder
Konventioner
Etik
Sociala institutioner, roller etc.
Kontextuell betydelse
• ”Den surrar” -> projektorn surrar
– deixis, demonstrativ
• ”Jag säger detta nu” -> SL säger detta 10:35 den
28/1 2004
– person- och tidsdeixis
• ”Min syster fyllde år i helgen” -> SL har en syster
– Presupposition
• ”Hon har tre barn” -> SL:s syster har tre barn
– indexikalt uttryck (anaforiskt pronomen)
• ”Skulle du kunna öppna fönstret” -> Öppna förnstret! / SL vill att X
ska öppna fönstret
– indirekt talakt
• ”Det är kallt” -> Stäng fönstret! / SL vill att X ska stänga fönstret
– Implikatur
• ”Pelle har två barn” - > Pelle har inte tre barn
– Implikatur
• A: ”Vill du ha en kopp kaffe?”
• B: ”Ja” -> B vill ha en kopp kaffe
– ellips, dialogspel, dialogstruktur
• A: ”Vill du ha en kopp kaffe?”
• B: ”Va?” -> B hörde inte vad A sade
– kommunikationsreglering
Grundläggande frågeställningar
• Vad är
– Beteende, handling, avsikt
– Skäl, motiv, syft, mål
– Kontext
• Hur ska dessa representeras?
• Vad skiljer kommunikativt beteende från annat
beteende?
• Generellt: hur är sociala makrostrukturer (t ex
institutioner) relaterade till sociala
mikrostrukturer (t ex språkliga)?
• Kommunikativ interaktion är beroende av normer
(rationella & etiska);
– Vad är normer?
• Sociala konstruktioner
• Universella mänskliga tendenser?
– Vad betyder det att följa en norm, regel eller konvention?
• Medvetet / omedvetet?
• Tyst kunskap?
– Hur upptäcker man normer, regler, och konventioner?
• Empiriskt? Men kopplingen är indirekt
• Inutitioner om rätt och fel?
– Hur bestäms normer?
• Utifrån maktfördelning mellan individer och roller i sociala grupper
och institutioner
• Utifrån rationalitet, etik, estetik
• Hur är pragmatiska fenomen relaterade till andra
lingvistiska fenomen?
– Hur förhåller sig
•
•
•
•
Bostavlig betydelse
Konventionell betydelse
Avsedd betydelse
Uppfattad betydelse
– Hur är kognitivt innehåll & känslomässig laddning relaterade till
attityder & emotioner hos sändare och mottagare?
– Hur signaleras attityder och emotioner lingvistiskt?
– Vilken roll spelar fonetik, fonologi, morfologi, syntax i en teori om
kommunikation som avsiktligt beteende och aktiv
rekonstruerande förståelse?
• Strategier som vi lärt oss för att realisera kommunikativa mål?
•
Pragmatik studerar språkliga strukturer över sats (och ev. yttrande-) nivå
– Finns sådana strukturer?
– Vilken sorts strukturer?
• Generativa?
• Linjära?
– Vilka är de bästa grundläggande enheterna i strukturen?
•
Vilken sorts regler följs i lingv. kommunikation?
– Generativa? (A->B C)
– Kontextmatchande? (A i kontext K -> lägg till B / gör C)
– Beteenderegler? (om A gör X kan B göra Y)
•
Vems perspektiv tas i reglerna?
–
–
–
–
•
Sändarens
Mottagarens
Utifrån
Delat
Är regler det bästa sättet att fånga regelbundenheter och strukturer?
– Bättre tala om strategier?
•
Hur ska regler representeras?
• Vad är kontext?
– Lingvistisk vs. Ickelingvistisk
– Privat vs. delad kontext
• Reflexiva beliefs: A tror att B tror att
– Vad ska ingå i lingvistisk kontext?
• Tidigare yttranden? Hur långt tillbaks?
• Referenter
• Skyldigheter, beliefs, …
– Vad ska ingå i ickelingvistisk kontext?
• Fysisk / perceptuell / spatiotemporal
• Aktivitet: roller, mål, planer
– Hur ska (andra) agenter modelleras
• Hur ska kontext representeras?
• Hur ska kontexten användas?
Pragmatik och andra vetenskaper
•
Semiotik (allmän teckenlära) (Pierce, Morris mfl)
– Pragmatik generellt: använding av tecken och teckensystem
– Lingvistisk pragmatik: användning av språkliga tecken och teckensystem
•
Filosofi (Wittgenstein, Austin, Searle, Grice)
– Språkfilosofi
– Handlingsteori; yttranden specialfall av handlingar
•
Sociologi (Sacks, Schegloff, …)
– Språk i förhållande till sociala institutioner, relationer, …
•
Psykologi
– Språkanvändning och tänkande
– Hur attityder och emotioner uttrycks i och påverkas av kommunikativa handlingar
•
•
Antropologi
Retorik
– Preskriptivt istället för deskriptivt
•
Kognitionsvetenskap / Artificiell intelligens (Winograd, Shank)
– Förståelse och produktion av språkliga yttranden
– Resonerande om språkliga handlingar i kontext
Delämnen inom pragmatik
• Indexikala uttryck (semiotik, lingvistik)
– Kontextberoende hos språkliga uttryck (pronomen mm)
• Presupposition (språkfilosofi)
– Implicit information utifrån vissa ords logiska egenskaper
• Talhandlingsteori (filosofi)
– Yttranden som handlingar
• Konversationsanalys (sociologi), diskursanalys (pedagogik,
sociologi)
– Regler för språklig social interaktion
– Turtagning, återkoppling, sekvenser
• Implikatur (filosofi)
– Implicit information utifrån antaganden om rationalitet m.m.
• Konverserande agenter (AI, kognitionsvetenskap)
– Konverserande artificiella agenter
”Formell” vs. Empirisk pragmatik
• Formell pragmatik:
– Formella språk (logik, programmeringsspråk)
– Begränsad uttryckskraft
– Exakta, formella teorier
• Empirisk pragmatik:
– Naturliga språk
– Full uttryckskraft, stor komplexitet
– Mer informella teorier
• Komputationell pragmatik
– Ett försök att använda den formella pragmatikens
verktyg för studiet av naturliga språk
Pragmatik & Artificiell Intelligens /
kognitionsvetenskap
• Logisk inferens
– Deduktion, abduktion
– Tolkning av språkliga yttranden i kontext
• Planering & planigenkänning
– Yttranden är handlingar
– Språklig kommunikation är handling och interaktion
mellan sändare och mottagare
• Representation av kognitiva system
– Dialogdeltagare som kognitiva system
– Beliefs, desires, intention, obligations, …
• Representation av (övrig) kontext
Exempel på planering och
planigenkänning
• Få fönstret stängt
– Genom att få X att stänga fönstret
• Genom att få X att förstå att jag vill att X ska
stänga fönstret
– Genom att be X stänga fönstret
» Genom att säga ”Stäng fönstret är du snäll”
• Talaren sa: ”stäng fönstret är du snäll”
– Alltså: talaren har bett mig stäng fönstret
• Alltså: talaren vill att jag ska stänga fönstret
– Alltså: talaren vill att fönstret ska vara stängt
» Alltså: jag stänger fönstret
Praktiska användningsområden för
pragmatik, allmänt
• Pedagogik
– Språklig interaktion i klassrummet
• Språkundervisning
– Pragmatik som grund
• Psykoterapi
• Politisk analys, ideologikritik, retorik
Praktiska användningar för
datalingvistisk pragmatik
• Dialogsystem
– Språklig människa-dator-interaktion
• Handikapphjälpmedel
– Talstyrning av föremål och tjänster
• Översättningssystem
– Text-text, tal-tal
• Datorstödd undervisning
Diskurs vs. dialog
• Diskurs
– Text; monolog
• Dialog
– Tal; flera deltagare
• Egentligen (minst) två oberoende
distinktioner
– Modalitet: Text / tal / gest / bild
– Monolog eller dialog
Kursinnehåll
• Indexikala uttryck, speciellt anafor
– DRT: diskursrepresentationsteori
– centering theory: algoritmer för att hitta referenter i diskurs
– abduktion
•
•
•
•
•
•
•
•
Presupposition (i DRT)
Talakter
Implikatur
Dialogstruktur
Dialoghantering
Korpusanvändning
Mulitmodalitet och deixis
Kommunikationsreglering
Indexikala uttryck
• Uttryck vars betydelse beror av kontexten
– Mer formellt: vars referens är en funktion av
yttrandekontexten
• Bar-Hillel (1954): 90% av alla deklarativa
yttranden är indexikala
• Anafor (pronomen): referens till entiteter som
nämnts tidigare (språklig kontext)
– ”Kalle springer. Han har bråttom”
• Deixis: referens som involverar visuell närvaro
eller utpekande (ickepsråklig kontext)
Deixis
• Persondeixis: jag, du, vi, ni, …
– Japanska: olika former beroende på vem som tilltalas
(kön, intimitet, social hierarki)
• Tidsdeixis
– Tempus, adverb: referens till tidpunkt (i relation till den
tidpunkt då yttrandet görs)
– ”Kalle sprang igår”
• Rumsdeixis
– ”Jag bor 2 km härifrån”; ”Jag bor där”
• Deiktiskt centrum: talare, tid & plats för yttrandet
Uppgifter
1.1. Utgående från litteraturen (Allwood, Bunt &
Black, Green), dagens föreläsning och egna
tankar, beskriv vad "datalingvistisk pragmatik"
kan tänkas vara och hur det relaterar till
"vanlig" pragmatik och datalingvistik generellt.
(c:a 1/2-1 sida)
1.2. Välj fyra frågor från Green kap. 1 och besvara
dessa (förslag: fråga 1, 3, 5 och 8). Du får
gärna referera till den övriga litteraturen i ditt
svar. (c:a 1 1/2 - 2 sidor totalt)
