Joakim Andersson
Tobias Jakobsson
Arbetskooperativ
När är de ett alternativ?
Workers’ Co-operatives
When are they an option?
Företagsekonomi
D-uppsats
Termin:
Handledare:
VT10
Margareta Bjurklo
Sammanfattning
Uppsatsen handlar om ekonomiska föreningar, kooperativ och
Värmlandskooperativen. Värmlandskooperativen, som är en del av den
rikstäckande organisation Coompanion, arbetar med rådgivning för ekonomiska
föreningar. De arbetar på uppdrag och är finansierat av bland annat EU och
Tillväxtverket. En anledning är att beslutsfattare inom EU och Sverige har en
positiv bild av kooperativ och ekonomiska föreningar och tycker att en ökning av
ekonomiska föreningar är ett bra sätt att öka företagandet i Sverige.
Ekonomisk förening är en företagsform där ägarna (alltså dess medlemmar) inte
är personligt betalningsansvariga för företagets skulder och där det krävs att man
är minst tre medlemmar som står som ägare till företaget. Den enda
kapitalinsatsen som krävs är att alla medlemmar lägger lika mycket, vilket kan
vara så lågt som en krona.
För att få svar på vår frågeställning om när ekonomiska föreningar är ett
alternativ har vi gjort delvis strukturerade intervjuer med representanter från
ekonomiska föreningar och handelsbolag, en jurist och en anställd som arbetar
som rådgivare för konventionella företag på Värmlandskooperativen.
Anledningen till att konventionella företagare väljer att starta arbetskooperativ
och ekonomiska föreningar grundar sig på att vilja undvika det personliga
betalningsansvaret i enskilda firmor och handelsbolag. Samtidigt finns
problematiken med skatter och att den privata ekonomin sammanblandas med
företagets ekonomi i dessa företagsformer och detta vill gärna undvikas.
Ett stort problem som ekonomiska föreningar och kooperativ möter ute i
näringslivet är en skepsis mot dess företagsform och det kan upplevas som att
det utövas påtryckningar från övriga näringslivet, banker och i vissa fall till och
med myndigheter som säger att aktiebolag är den rätta bolagsformen för alla.
För att hitta de fall där ekonomisk förening alltid är bättre måste man ta ställning
till hur man ser på ägarförhållandena. Vill man att ägarna ska vara en kategori av
utbytbara människor är ekonomisk förening bra anpassad till detta. Söker man
däremot att själv äga suverän rätt över ledningen i företaget skulle aktiebolag
rekommenderas som den mest optimala företagsformen.
Abstract
This paper deals with cooperatives and Coompanion. Coompanion are advisors
for cooperatives in Sweden and exist all over the country. This is done as a
project that is funded by the EU and the Swedish government. This is because
policy makers in Europe and Sweden have a positive attitude towards
cooperatives and think that an increase in cooperatives is a good way to increase
entrepreneurship in Sweden and the EU. Coompanion works with social
enterprises as well as conventional businesses.
In Swedish cooperatives the owners (or members) are usually not personally
liable for the payment of the company’s debts. There need to be three members
registered as owners of the company. The only requirement regarding investment
is that every member contributes as much as the others, this contribution have
no lower limit.
A cooperative is characterized by democratic ownership, where everyone has
equal say. The owners of a cooperative should be a category of people rather
then specific people who want to run the business on their own. The statutes
govern who has a claim at being a member and who does not.
The reason that conventional entrepreneurs choose to start cooperatives in
Sweden is often based on the desire to avoid the personal liability of the
company’s debts. This can also be achieved by creating a limited liability
company but that requires a much larger investment in equity.
A big concern for cooperatives in the business world is that they are often met
with skepticism. People in the business world have a tendency to automatically
assume that a limited liability company is the right choice no matter what.
To find out when worker’s cooperatives are better suited the key is to define their
ownership. If you see a category of people as owners of the company than a
worker’s cooperative is beneficial. If there’s a few people that want supreme
right, then for example a limited liability company is better suited.
Innehållsförteckning
1
Inledning .................................................................................................................. 4
1.1 Introduktion till kooperativ ............................................................................ 4
1.2 Introduktion till ekonomisk förening ............................................................ 4
1.3 Coompanion/Värmlandskooperativen ......................................................... 5
1.4 Problembakgrund ............................................................................................. 6
1.5 Problemdiskussion ........................................................................................... 7
1.6 Frågeställning .................................................................................................... 8
1.7 Syfte.................................................................................................................... 8
1.8 Avgränsning ...................................................................................................... 8
2
Metod ....................................................................................................................... 9
2.1 Vetenskapligt synsätt ....................................................................................... 9
2.2 Vetenskaplig ansats .......................................................................................... 9
2.3 Vetenskapligt angreppssätt ...........................................................................10
2.4 Datainsamling/Intervjumetod ......................................................................10
2.4.1 Urval .........................................................................................................11
2.4.2 Våra respondenter ..................................................................................12
2.4.3 Trovärdighet ............................................................................................13
3
Referensram ..........................................................................................................15
3.1 Allmänt om ekonomisk förening .................................................................15
3.2 Bildandet av ekonomisk förening ................................................................16
3.3 Kooperativen ..................................................................................................16
3.3.1 De kooperativa principerna...................................................................16
3.4 Aktiebolag .......................................................................................................17
3.5 Handelsbolag ..................................................................................................18
4
Teori .......................................................................................................................19
4.1 Kort sammanfattning av teorin ....................................................................23
5
Empiri ....................................................................................................................24
5.1 Motiv för ekonomisk förening .....................................................................24
5.2 Nackdelar med ekonomisk förening ...........................................................25
5.3 Starka skäl till aktiebolag ...............................................................................27
5.4 Handelsbolag minskar ...................................................................................28
5.5 Coompanion/Värmlandskooperativen .......................................................29
6
Tolkning.................................................................................................................32
6.1 Ekonomisk förening kan vara ett alternativ ...............................................32
6.2 Aktiebolag hägrar ...........................................................................................34
6.3 Handelsbolag på kraftig nedgång .................................................................35
6.4 Coompanion/Värmlandskooperativen .......................................................35
7
Slutsats ...................................................................................................................37
8
Reflektion ..............................................................................................................38
9
Källförteckning .....................................................................................................40
Bilaga
1
Inledning
Inledande går vi kort igenom vad ett kooperativ, ekonomisk förening,
Värmlandskooperativen och Coompanion är. Vidare presenteras
problembakgrund, problemdiskussion, syfte och frågeställning upp.
1.1
Introduktion till kooperativ
Det som betecknar ett kooperativ är att det ägs och styrs demokratiskt.
Kooperativ kan egentligen bedrivas i olika företagsformer men ekonomiska
föreningar är det som är mest lämpat eftersom lagstiftningen är utformad efter
det demokratiska ägandet. Det finns olika typer av kooperativ (Coompanion
2010a).
Den kooperativa formen som denna uppsats främst riktar sig mot är
arbetskooperativ. Ett arbetskooperativ syftar till att skapa anställningar åt dess
medlemmar. Arbetarna har kontroll och är ägare till företaget och får därmed
större inflytande över sin arbetsplats gentemot en vanlig anställning.
Arbetskooperativ finns oftast inom kunskaps- och tjänstesektorn. Som en form
av arbetskooperativ finns även personalkooperativ som ofta är verksamheter som
traditionellt drivs inom offentlig sektor där personalen genom entreprenad tar
över verksamheten och driver den i kooperativ form (Coompanion 2010a).
Den företagsform som i regel är bäst lämpad till att driva kooperativ i är
ekonomiska föreningar.
1.2
Introduktion till ekonomisk förening
En ekonomisk förening ägs och drivs av minst tre medlemmar. Medlemmar, som
alltså är ägare till den ekonomiska föreningen, kan såväl fysiska som juridiska
personer vara. Utgångspunkten är att det ska finnas ekonomisk nytta med
föreningen, exempelvis genom att producera varor eller tjänster. Till skillnad från
en ideell förening där medlemmarna inte ska dra någon ekonomisk nytta av
föreningen.
Lagen om ekonomiska föreningar (SFS 1986:667) är anpassad till det
gemensamma ägandet samtidigt som ekonomiska föreningar, liksom aktiebolag,
4
är juridiska personer. Detta innebär bland annat att medlemmarna inte är
personligt ansvariga för föreningens skulder och andra förpliktelser utöver den
inbetalda medlemsinsatsen. Däremot kan de som sitter i styrelsen, bli personligt
ansvariga om de missköter sitt uppdrag.
Gällande ansvarsfrågan liknar aktiebolaget och den ekonomiska föreningen
varandra medan andra företagsformer som handelsbolag, kommanditbolag och
enskilda firmor skiljer sig på det sättet att ägare till företaget även har ett
personligt ansvar för företagets skulder och förpliktelser. Andra likheter med
aktiebolag är att beslut tas i en bolags- eller föreningsstämma och att det krävs
(fram till den förste juli 2010) en auktoriserad eller godkänd revisor.
Varje medlem betalar en insats och vanligtvis en årlig medlemsavgift. Insatsens
storlek beslutas av medlemmarna själva. Samtliga medlemmar har en röst vardera
vid föreningens stämmor oberoende av det satsade kapitalet en medlem betalat
in. Det spelar ingen roll om du investerat mer än andra medlemmar, alla ska ha
lika rösträtt i föreningen. Det är detta som är demokratiskt företagande.
1.3
Coompanion/Värmlandskooperativen
Coompanion är en organisation som arbetar i hela landet som företagsrådgivare
för ekonomiska föreningar och de är verksamma i 25 län i Sverige.
Värmlandskooperativen är föreningen som bedriver verksamheten i Värmland
och har kontor i Karlstad. Värmlandskooperativen har 4 anställda och
Coompanion har i hela landet 110 anställda varav de flesta arbetar som
företagsrådgivare och är experter på demokratiskt företagande. Under 2009 fick
35000 personer information av Coompanion, 5000 tog del av företagsrådgivning
och 568 nya företag blev till.
Coompanion finansieras till två tredjedelar regionalt av företag, offentlig sektor,
konsultintäkter och EU-medel. Tillväxtverket står för en tredjedel. Finansieringen
från Tillväxtverket möjliggör att Coompanion kan erbjuda kostnadsfri rådgivning
(Coompanion 2010b).
5
1.4
Problembakgrund
Ekonomisk förening är enligt Coompanion den företagsform som har snabbast
ökningstakt av alla former för företagande. Ekonomiska föreningar startas i allt
fler branscher.
Tillväxttakten – räknat i antal ekonomiska föreningar – var under åren 1997 till
2006 44 procent, att jämföra med aktiebolag som under samma period ökade
med 18 procent och de enskilda firmorna med 17 procent. Nedanstående tabell
visar på statistik som återfinns i information från Coompanion. Enligt
Coompanion grundar sig statistiken de får från SCB på de ekonomiska föreningar
som under året betalat in moms och/eller arbetsgivaravgifter. Detta framgick inte
i Coompanions broschyrer (Coompanion 2010b).
Tabell 1. Statistik från Coompanion
År
1997
2007
Förändring
Statistik från Coompanion (från SCB:s företagsregister)
Enskild firma Aktiebolag
Ekonomisk förening
Alla företag
445552
220162
4507
791385
538101
270086
6622
945798
21%
23%
47%
20%
Förändringen är helt klart större när det gäller ekonomiska föreningar men de är
så mycket färre till antalet att det är svårt att veta vad det innebär, eftersom
antalet är så litet kan tillfälliga uppgångar få väldigt stor påverkan. Ökningen i
förhållande till sig själv är stor men i förhållande till alla företag har det varit en
ökning från att 0.57 % av totala antalet företag till 0.70 % av totala antalet
företag.
Coompanions statistik visar en kraftig ökning av ekonomiska föreningar. Enligt
Bolagsverket statistik över totala antalet ekonomiska föreningar har de ökat med
30 % från 1997 till 2007. Ökningen från 2000 till 2009 har varit 7,5 %. Under
samma tidsperioder har aktiebolagen i Sverige ökat med 22 % respektive 27 %. I
nedanstående tabell finns samma statistik om företag enligt Bolagsverket.
6
Tabell 2. Statistik från Bolagsverket
År
1997
2007
Förändring
Statistik från Bolagsverket
Enskild firma Aktiebolag
Ekonomisk förening
Alla företag
428177
267182
10602
878518
584300
326052
13765
1075781
36%
22%
30%
22%
Coompanions statistik baserar sig på de företag som under året har betalat in
moms och/eller arbetsgivaravgifter. Enligt Bolagsverket finns det idag omkring
12 500 ekonomiska föreningar och ökningen har inte varit högre än 10 % i hela
landet sedan år 2000 och inte mer än 1 % i Värmland. Vilken statistik som är bäst
för de som propagerar för ekonomiska föreningar kan diskuteras, är det bättre
med en hög procentuell ökning eller att det finns fler företag som drivs som
ekonomiska föreningar. Enligt Coompanion registreras omkring 750 ekonomiska
föreningar per år vilket stämmer bättre överens med den statistik som
Bolagsverket tillhandahåller.
1.5
Problemdiskussion
Malin Siwe (2010) skrev en debattartikel i DN angående Coompanions arbete där
hon framför sin åsikt att Coompanions rådgivande roll mot enbart ekonomiska
föreningar innebär ”dyra nya företag”. Malin Siwe tycker att de 536 nya företag
som skapats under ett år inte är tillräckligt för att bidraget på 100 miljoner ska
vara befogat.
Vad är det som är så bra med ekonomiska föreningar att det krävs en separat
organisation som behandlar de nyföretagare som vill skapa ekonomiska
föreningar. Vidare frågar sig Malin Siwe om det finns något skäl att lägga så stora
resurser på en liten företagsform.
En som är mycket positivt ställd till ekonomiska föreningar och kooperativt
företagande är Värmlandspolitikern, socialdemokraten och före detta
ordföranden i Värmlandskooperativen Ann-Kristin Johansson. Ann-Kristin
Johansson (2010) uttrycker på sin blogg på Värmlands Folkblad att alla partier
anser att kooperativa företag är spännande och ligger rätt i tiden. Många vill,
enligt henne, starta kooperativa företag för att dela på ansvar, problem och
glädje. Medlemmarna har själv makten över det egna arbetet och kan själv vara
7
med och förfoga över det ekonomiska överskott som skapas. Detta tillsammans
skapar en trygghet, och alla är medansvariga för den egna arbetsplatsen.
En annan som har åsikter om företagande är Kenneth Krantz (2010) som är
regionchef för Svenskt Näringsliv i Göteborg uttalar sig i Göteborgs Fria Tidning
angående vad han menar att det viktigaste när man ska starta ett företag är.
Nämligen att välja en form som passar. Själv ser han aktiebolag som det främsta
alternativet.
”– Då skiljer man mer på bolaget och den egna personen. Det
är den mest utvecklade, många väljer det och det betyder att
många har funnit det bäst, säger han. Jag har själv suttit i
styrelser för ekonomiska föreningar, men jag tycker inte att det
är den optimala formen för ett företag. Och handelsbolag
innebär ett solidariskt ansvar som kan vara riskfyllt. Aktiebolag
kräver dock att man har ett aktiekapital och det är det inte alla
som har, så det är inte ovanligt att man startar en enskild firma
och sedan byter till aktiebolag.”
1.6
Frågeställning
Vad utmärker fenomenet ekonomiska föreningar och när är de ett alternativ?
1.7
Syfte
Syftet med uppsatsen är att beskriva vad som, relativt andra bolagsformer,
utmärker fenomenet ekonomiska föreningar och få förståelse för när de är ett bra
alternativ till andra företagsformer.
1.8
Avgränsning
Värmlandskooperativen och Coompanion jobbar med såväl konventionellt
företagande som socialt företagande. Vår uppsats behandlar endast
konventionellt företagande då det sociala företagandet har många aspekter som
inte är ekonomiska.
8
2 Metod
Metoder är arbetsredskap, som i olika grad använder sig av diverse metodiska
principer: analytiska principer samt system- och aktörsprinciper. Vi kan med
fördel kombinera kvalitativa och kvantitativa element i en och samma
undersökning. Principiellt finns det heller inte något konkurrensförhållande dem
emellan. Däremot kan de med sina starka och svaga sidor stärka varandra.
Utifrån detta är det också naturligt att betrakta valet av metod som en fråga om
vilken metod som passar bäst för att belysa just det problemområde vi är
engagerade i. Detta innebär inget principiellt men väl ett strategiskt val utifrån
problemställning, resurser och eventuell forskningserfarenhet (Holme & Solvang
1996).
2.1
Vetenskapligt synsätt
I vårt vetenskapliga synsätt inspireras vi av ett hermeneutiskt synsätt. Det centrala
inom
hermeneutiken
är
tankegångar
kring
den
subjektiva
verklighetsuppfattningen, förståelsen och tolkningen. Kunskap skapas genom
förståelse och tolkningen är det redskap som används för att analysera. Ett
begrepp som hermeneutiker ofta använder sig av är den hermeneutiska spiralen,
där fenomen genom löpande tolkningar och omtolkningar kan sättas in i större
helheter. Kunskapen blir då större och allt mer inträngande (Johansson Lindfors
1993).
Tolkningen i vår uppsats kommer att präglas av den förförståelse vi själva har
inom ramen för uppsatsämnet. Detta innebär att det efter vår förförståelse
kommer att vara en subjektiv tolkning av materialet. Vår förförståelse har under
uppsatsprocessen hela tiden utökats och därmed gett nya möjligheter till
tolkningar. Efter att vi genomfört en intervju har vi fått ytterligare förståelse och
utökat vår förmåga att tolka materialet. Detta gör att vi i viss mån sluter oss till
den hermeneutiska skolan utan att för den skull anamma synsättet fullt ut.
2.2
Vetenskaplig ansats
Vi har valt att arbeta med induktiv ansats till uppsatsskrivandet. När vi arbetar
induktivt utgår vi från en händelse och försöker därigenom sluta oss till generell
kunskap. Detta tillvägagångssätt används ofta vid explorativa undersökningar, där
man på basis av ett mindre antal personers upplysningar vill säga något generellt.
9
Induktion kallas upptäcktens väg och är ett tillvägagångssätt utifrån vilka vi kan
dra vetenskapliga slutsatser (Andersen 1998). En induktiv ansats passar där
förhållandena inte är klart definierade utan vi är mer osäkra på vad som är
relevanta förhållanden. Oberoende om man valt en induktiv ansats eller inte bör
man ha en analytisk ansats som går ut på att så långt som möjligt uttryckligen
skapa klarhet i sina förväntningar och antaganden innan data samlas in (Jacobsen
2002).
Det finns tre tolkningsnivåer när man arbetar med induktiv ansats. På den första
nivån ger respondenten sin tolkning av verkligheten, på den andra nivån tolkar
forskaren informationen och på den tredje gör läsaren sin tolkning (Jacobsen
2002).
2.3
Vetenskapligt angreppssätt
Holme & Solvang (1996) skriver om kvalitativ metod som vi valt att använda oss
av i uppsatsen. Att vi väljer det beror på att vi vill fånga egenarten hos den
enskilda enheten och dennes speciella livssituation. Att använda sig av kvalitativt
angreppssätt grundar sig på att det finns vissa företeelser som man inte kan förstå
om man inte sätter sig in i situationen och ser den ur de undersöktas situation
och försöker se världen ur hans eller hennes perspektiv. På så sätt försöker vi
studera fenomenet inifrån. Med utgångspunkt från detta försöker vi skapa en
djupare och mer fullständig uppfattning av det vi studerar.
Kvalitativa ansatser är flexibla. Utgångspunkten är enligt Jacobsen (2002) alltid i
en problemställning som ska belysas. Denna problemställning har ändrats allt
eftersom att vi fått veta mer och först i det senare skedet av uppsatsskrivandet
utkristalliserade sig problemställningen. Detta gjorde processen interaktiv och
innebar att vi kan gå tillbaka och ändra problemställningen och
datainsamlingsmetoden under undersökningens gång. Skiljelinjen mellan
datainsamling och analys kan vara oklar och vag eftersom data analyseras efter
hand som vi får in de och utifrån denna analys kan vi sedan ändra den fortsatta
datainsamlingen.
2.4
Datainsamling/Intervjumetod
Inom den kvalitativa ansatsen har vi valt att använda oss av delvis strukturerade
individuella intervjuer för att samla in data. Individuella besöksintervjuer är ofta
10
tidskrävande att genomföra, vilket gör det viktigt att vara ute i tid. Man måste
först hitta personer som är intresserade av att ställa upp på en intervju och
därefter avtala om tid och plats att genomföra intervjun på. Besöksintervjuer kan
ofta ge stora datamängder, vilket gör det viktigt att begränsa så man inte får en
stor mängd data som är svår att överblicka (Jacobsen 2002).
Vi genomförde alla våra intervjuer som besöksintervjuer. Varför vi valt att
huvuddelen av intervjuerna ska vara via besöksintervjuer är för att det blir en
personlig stämning i mötet. Det skapas även en förtrolig stämning, vilket är
svårare i till exempel en telefonintervju. Några undersökningar visar även att i en
telefonintervju är det lättare för intervjuobjektet att ljuga. Detta medför enligt
Jacobsen (2002) att det är lättare att få till stånd ett givande, öppet samtal vid
besöksintervju än vid telefon. Av denna anledning är det ofta olämpligt att
använda telefonintervju om undersökningen innehåller många öppna frågor.
Detta är det argument vi använder oss av för att inte välja telefonintervju när vi
ska genomföra öppna, personliga intervjuer.
Intervjuerna som genomfördes var till viss del strukturerade. Där vi hade en mall
av frågor vi har tänkt använda oss av, där intervjuobjektet sen kan röra sig fritt
emellan. Själva tillvägagångssättet har varit att vi haft en lista med punkter (se
bilaga) som vi skjutit in vid behov men för det mesta har respondenterna själva
talat fritt och vi har checkat av de frågor vi fått relevanta svar på. Under
intervjuns gång skrev vi, som Andersen (1998) skriver om, ner korta anteckningar
som vi sedan gjort till en text direkt efter intervjuns slut.
Ett problem som Lekvall och Wahlbin (2001), precis som Jacobsen (2002), tar
upp med personliga intervjuer är att de kan vara tids- och kostnadskrävande.
Dessa problem har vi inte upplevt eftersom att samtliga respondenter är
verksamma i Karlstad. Två av intervjuerna genomfördes dessutom på
universitetet vilket var bekvämt och gjorde att vi inte alls upplevde att själva
intervjuerna var tids- eller kostnadskrävande.
2.4.1 Urval
Vi ville först och främst vända oss till Värmlandskooperativen och ekonomiska
föreningar för att se vad de har att säga om bolagsformen och undersöka om de
är positivt inställda till ekonomiska föreningar. Tanken var att intervjua rådgivare
som normalt inte jobbar med ekonomiska föreningar. Här stötte vi på ett
11
problem i form av att dessa rådgivare varit oerhört svåra att få kontakt med. Den
organisation vi främst velat ha tag är Nyföretagarcentrum i Karlstad. Vi har
skickat mejl och ringt både kontoret och den ansvariga vid flera tillfällen utan
någon lycka. Med avseende på den motstridiga statistik vi upplevde mellan
Coompanion och Bolagsverket tillfrågades huvudkontoret som kunde besvara
våra frågor.
Vår urvalsprocess har till viss del präglats av anvisningsurval, så kallat
snöbollsurval, och till viss del av bedömningsurval. Anvisningsurval innebär
enligt Lekvall och Wahlbin (2001) att man först slumpmässigt väljer ut en
respondent som sedan rekommenderar nästa. Vi har inte praktiserat detta fullt ut
utan egentligen fått flera anvisningar från vår enda startpunkt. Efter att vi varit i
kontakt med Värmlandskooperativen hjälpte de oss att hitta respondenter som vi
bedömde passade bra till vår uppsats. Dessa respondenter skulle helst vara
företagare som haft funderingar kring olika företagsformer.
2.4.2 Våra respondenter
Företag 1 är en ekonomisk förening bedriver verksamhet som går ut på att
stödja föreningslivet med hjälp av lagförsäljningen och föreningsförsäljning.
Detta går ut på att de hjälper föreningar med att bygga på sina lagkassor med
hjälp av försäljning. Försäljningen fungerar som så att företaget bistår med
produkter som föreningarna kan sälja till marknadsmässigt pris där de själva
behåller 30 % av försäljningen. Affärsidén kommer från att företagarna själva
kommer från föreningslivet och har upplevt att det saknas möjligheter för lagen
och föreningarna att få in pengar.
Företag 2 är ett handelsbolag som tillverkar och säljer slitstarka och vattentåliga
underskåp och bordsskivor till bordskaffemaskiner. Affärsidén kom fram för att
de märkte att det säljs många bordskaffemaskiner och att företag inte alltid har
ett lämpligt ställe att förvara dessa på. Då passade det bra att börja sälja
möblemang som lämpar sig väl för detta. Företaget är inte tänkt att vara någon
huvudsyssla utan något som körs vid sidan om en vanlig anställning för att skapa
kapital och lärdom om företagande inför eventuell framtida näringsverksamhet.
De bedömer inte att marknaden är tillräckligt för stor att kunna leva på det.
12
Företag 3 är ett företag som består av två olika ekonomiska föreningar. En
förening där konsultverksamheten
projektverksamheten ligger.
ligger
och
en
förening
där
Konsultverksamheten handlar främst om att få näringslivet och den
offentliga förvaltningen att bli bättre när det kommer till mångfaldsfrågor
Projektverksamheten håller bara på med projekt. Bland annat ett som
hjälper invandrarkvinnor att starta eget och en öppenmottagning för
kvinnor som blivit utsatta för förtryck.
Företag 4 är ett nätverk i Karlstad och Hammarö kommun för kvinnliga
företagare som drivs som ekonomisk förening. Det är ett forum där kvinnor kan
träffas, mingla, knyta kontakter och bygga nätverk med andra kvinnliga företagare
i kommunerna. Tanken är att kvinnorna ska träffas på nätverksmöten en gång i
månaden.
Jurist som är anställd av Coompanion, under 2010 är han deltidsanställd på
Värmlandskooperativen. Han har jobbat med ekonomiska föreningar och
kooperativ sen 1987 då han började sin kooperativa karriär då han blev delaktig i
ett projekt för kooperativt företagande. Redan när han studerade skrev han en
uppsats om ekonomiska föreningar.
Anställd av Värmlandskooperativen som rådgivare sedan 2009 och är alltså
relativt ny när det kommer till kooperativ och ekonomiska föreningar. Tidigare
har hon jobbat som företagsrådgivare på bank, där hon varit i kontakt med en hel
del olika företag.
2.4.3 Trovärdighet
Problemet med att få valid information är enligt Holme och Solvang (1996)
mindre i kvalitativa undersökningar än i kvantitativa studier eftersom det finns en
mycket större närhet till det eller den som studeras. Angreppssättet ger
möjligheter för enheten att själv kunna styra sin medverkan. Här kan det uppstå
problem. Den som genomför undersökningen kan uppleva situationen på ett
felaktigt sätt, där man kanske inte förstår de motiv och signaler som
respondenten sänder.
13
Ett problem uppstår också gällande beteendet under intervjun, får man mest
valid information genom att vara passiv eller aktiv? Genom att finnas där
påverkar man miljön och frågan blir då hur man ska bete sig för att effekten av
ens deltagande ska bli så liten som möjligt. Hänsyn får tas till hur man själv
fungerar i liknande situationer. Närheten mellan forskarna och respondenten kan
också i sig utgöra ett problem genom att skapa förväntningar. Undersökningens
enheter kan bete sig som de tror att forskaren förväntar sig och därmed inte bete
sig som de vanligtvis gjort. Man måste vara medveten om att denna situation kan
uppstå. Vi upplevde att intervjuerna flöt på bra och respondenterna var bekväma
och vi kunde vara relativt passiva och få svar på våra frågor utan att behöva styra
intervjuerna allt för mycket.
Informationens pålitlighet ska kunna säkras och detta görs genom den
växelverkan mellan forskare och undersökningsenhet som uppstår i en kvalitativ
undersökning. Genom växelverkan kan det växa fram en ständigt bättre, djupare
och mer nyanserad bild av det fenomen som studeras (Holme & Solvang 1996).
Innan intervjuerna genomfördes upplevde vi att det fanns risk för att uppsatsen
skulle påverkas negativt av att vi tog kontakt med respondenterna genom
Värmlandskooperativen. Vi var rädda för att de på grund av det skulle vara
överdrivet positivt inställda till ekonomiska föreningar på ett sätt som inte skulle
avspegla verkligheten. Efter intervjuerna konstaterade vi att utfallet inte blev som
vi befarade utan fick intressanta svar från de olika synvinklar som vi var ute efter.
14
3 Referensram
I detta kapital ges lite förutsättningar med tanke på lagstiftning för att bättre
förstå de olika företagsformer som finns och vad som är utmärkande med dem.
De företagsformer som vi går igenom i kapitlet, samt inom parentes hur många
det enligt Bolagsverket (2010b) finns idag, är:
Ekonomisk förening och kooperativ (12 475)
Aktiebolag (350 903)
Handelsbolag (85 232)
3.1
Allmänt om ekonomisk förening
För att kunna starta en ekonomisk förening krävs att man är minst tre
medlemmar, kan vara både fysiska och juridiska personer. Medlemmarnas ansvar
begränsas till det kapital som satsas i föreningen. En ekonomisk förening har
som syfte att främja medlemmarnas ekonomiska intressen, genom ekonomisk
verksamhet som medlemmarna deltar i. Medlemmarna kan ha olika roller i den
ekonomiska föreningen som till exempel, konsument, leverantör eller genom att
delta med egen arbetsinsats. Demokrati speglar ekonomiska föreningar då den är
öppen och att varje medlem har en röst, vilket är den kooperativa idén
(Bolagsverket 2010a).
Den ekonomiska föreningen är enligt lagen om ekonomiska förningar (SFS
1986:667) en juridisk person och svarar för förpliktelser som föreningen åtar sig.
Det finns dock undantag då inte föreningen bär ansvaret, det är om en
förpliktelse uppkommer före registreringen i föreningens namn. Ansvaret för
sådana händelser svarar de som har beslutat eller deltagit i åtgärden och de svarar
solidariskt för förpliktelsen. Efter registreringen är det föreningen som bär
ansvaret.
Om antalet medlemmar i föreningen understiger tre och om inte antalet
medlemmar återställs inom tre månader ska styrelsen, om inte stämman beslutar
att föreningen ska gå i likvidation, ansöka hos rätten att föreningen ska gå i
likvidation. Om nu styrelsen inte fullgör detta, kommer de och andra som har
vetskap om att likvidation inte har skett trots tvånget enligt lagstiftningen, svara
solidariskt för de förpliktelser som uppkommer i föreningens namn. En
15
styrelseledamot kan dock komma stå utanför detta ansvar om han kan visa att
försummelsen från hans sida inte beror på slarv.
3.2
Bildandet av ekonomisk förening
Medlemmarna ska enligt lagen om ekonomiska föreningar (SFS 1986:667)
bestämma vilka stadgar som ska gälla för föreningen. I den ekonomiska
föreningen ska det bland annat anges:
Föreningens namn
Den ort i Sverige där föreningens styrelse ska ha sitt säte
Ändamålet med föreningens verksamhet och verksamhetens art
Antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer,
samt tiden för deras uppdrag
Vilka ärenden som ska förekomma på ordinarie stämma
Vilken tid den ekonomiska föreningens räkenskapsår ska omfatta
Man ska även i stadgarna ange vilken insats varje medlem ska bidra med, och
även hur mycket en medlem får bidra till den ekonomiska föreningen utöver den
del han är skyldig att delta med. Det ska också framgå i stadgarna hur grunderna
för fördelning av vinsten ska ske, samt hur man ska behandla föreningens
behållna tillgångar när föreningen upplöses.
3.3
Kooperativen
Ett kooperativ är en fristående sammanslutning av personer som av fri vilja
samverkar för att tillgodose sina ekonomiska, sociala och/ eller kulturella behov
och önskemål genom ett samägt och demokratiskt styrt företag. Det som
betecknar ett kooperativ är att det ägs och styrs demokratiskt. Kooperativ kan
egentligen bedrivas i olika företagsformer men ekonomiska föreningar är det som
är mest lämpat eftersom lagstiftningen är utformad efter det demokratiska
ägandet. Det finns olika typer av kooperativ, de vanligaste är arbetskooperativ,
konsumentkooperativ och producentkooperativ. (Coompanion 2010a).
3.3.1 De kooperativa principerna
De kooperativa principerna är riktlinjer för hur de ekonomiska föreningarna ska
omsätta värdering till handling. De olika principerna är:
16
1. Ekonomiska föreningar är frivilliga organisationer. De är öppna för alla
som kan använda deras tjänster, vilket regleras i stadgar, och ta på sig
medlemskapets ansvar utan diskriminering avseende kön, social ställning,
ras, politik eller religiös övertygelse.
2. Ekonomiska föreningar är demokratiska företag som styrs av sina
medlemmar/ delägare, utifrån principen en medlem en röst.
3. Medlemmarna bidrar på ett rättvist sätt till ekonomiska föreningars kapital
och utövar kontroll över det i demokratisk ordning. Företagets överskott
kan användas på olika sätt så som:
utveckla företaget
4.
5.
6.
7.
3.4
fördelas i form av förmåner för medlemmar
fonderas för särskilt ändamål
Ekonomiska föreningar är fristående företag som styrs av delägarna. Om
de ingår avtal med andra företag eller organisationer, eller skaffar externt
kapital sker detta på villkor som säkerställer demokratisk medlemskontroll
och som vidmakthåller företagets självständighet
Kooperativ erbjuder utbildning och praktik till sina medlemmar,
förtroendevalda, chefer och anställda så att de effektivt kan bidra till
utvecklingen av sina företag.
Kooperativ tjänar sina medlemmar mest effektivt och stärker den
kooperativa rörelsen genom att samarbeta/ samverka på lokal, regional,
nationell samt internationell nivå.
Kooperativa företag arbetar för en hållbar utveckling av sina
lokalsamhällen enligt riktlinjer som godtagits av medlemmarna.
(Coompanion 2010a)
Aktiebolag
Aktiebolag och ekonomiska föreningar påminner en del om varandra. I båda
bolagsformerna är ägarna (eller medlemmarna) begränsat ansvariga och behöver
därmed inte stå för företagens skulder. Fordringsägare kan inte kräva dig som
ägare på dina privata tillgångar. Båda är juridiska personer och skattesubjekt som
betalar bolagsskatt på 26,3 %.
En stor skillnad är att i ett aktiebolag måste det finnas ett eget kapital som
motsvarar det registrerade aktiekapitalet om minst 50 000 kronor.
17
Minimikapitalet sänktes den 1 april 2010 från 100 000 till 50 000 med
förhoppningen om att fler småföretagare ska kunna starta aktiebolag i Sverige på
grund av att risken minskar. Fram till sommaren 2010 måste mindre aktiebolag
ha en godkänd eller auktoriserad revisor vilket inte har varit nödvändigt i
ekonomiska föreningar, denna valmöjlighet kan möjligtvis ha varit en liten fördel
med ekonomiska föreningar som nu försvinner (Lundén & Svensson 2007).
3.5
Handelsbolag
Ett handelsbolag kan startas när två eller flera personer avtalar om att bedriva
näringsverksamhet i bolagsform och registrerar detta hos Bolagsverket. Parter i
ett handelsbolagsavtal kan i princip vara alla fysiska och juridiska personer med
begränsningar gällande minderåriga och personer med förvaltare.
Den främsta anledningen till att företagare inte väljer att driva sina bolag som
Handelsbolag är det personliga ansvar som alltid finns, du ansvarar för bolagets
skulder ”såsom för egen skuld”. Ägaren är personligt ansvarig för de skulder som
kan uppstå och dessutom både solidariskt ansvarig och obegränsat ekonomiskt
ansvarig. Vilket innebär att fordringsägare kommer att kräva en av ägarna på hela
beloppet som bolaget inte kan stå för. Detta ansvarar man för med alla sina
privata tillgångar och det finns ingen begränsning till hur stort ansvarsbeloppet
kan bli.
Medan aktiebolag och ekonomiska föreningar betalar en bolagsskatt på 26,3 % på
sina vinster beskattas handelsbolagsdelägarna själva som inkomst av
näringsverksamhet. Trots att handelsbolaget är en juridisk person är det inget
eget skattesubjekt på samma sätt som aktiebolag och ekonomiska föreningar.
Vilket kan få skattekonsekvenser om man har andra inkomstkällor än
verksamheten i handelsbolaget (Lundén & Svensson 2007).
Sedan mitten av 1990-talet och fram till 2009 har Handelsbolaget minskat
kraftigt. Från 144 876 handelsbolag 1994 till 85 232 handelsbolag 2009. Detta har
minskat när alla andra företagsformer har blivit fler till antalet (Bolagsverket
2010b).
18
4 Teori
Teorin på området behandlar i stor utsträckning arbetskooperativ eftersom själva
företagsformen ekonomisk förening är ett svenskt fenomen. De ekonomiska
föreningar vars representanter intervjuats har varit främst arbetskooperativ.
En viktig anledning till att företagare väljer att starta ekonomiska föreningar
grundar sig i önskan om jobbsäkerhet och många ekonomiska föreningar startas
därför för att bibehålla och tillhandahålla nya arbetstillfällen (Bonin, Jones &
Putterman 1993). Den form som ofta jämförs med mer konventionella
företagsformer är arbetskooperativ. Arbetskooperativ definieras enligt Burdín
och Dean (2009) som ett företag där företagets arbetskraft väljer ledningen och
den administrativa strukturen genom att använda demokratiskt politiskt process.
Det finns teori som indikerar att ekonomiska föreningar behåller stabil
sysselsättning även när det går lite sämre (Bonin, Jones & Putterman 1993). När
de ställs inför motgångar handlar kooperativen annorlunda jämfört med mer
konventionella företagsformer. Andra företag väljer i motsats till kooperativ att
göra sig av med arbetskraft och ha kvar lönerna på samma nivå för den
kvarvarande arbetskraften. Kooperativen väljer istället ofta att sänka lönerna men
behålla befintlig arbetskraft (Craig & Pencavel 1995).
En del människor vill starta företag tillsammans och ett sätt att göra detta kan
vara att starta arbetskooperativ, där flera människor kan driva och tillsammans
vara ansvariga för företaget. Enligt O’Connor (1985) bygger arbetskooperativ på
fyra viktiga egenskaper:
Den första och viktigaste egenskapen är att företaget kontrolleras och
förvaltas av de personer som jobbar i företaget. Deltagandet borde sträcka
sig till alla arbetare och alla ska ha lika rätt. En medlem, en röst.
Den andra egenskapen är att företagets vinster ska delas lika mellan
medlemmarna. Det finns inget krav på att alla ska ha samma lön men alla
ska vara överens om utdelningen och den ska baseras på kompetens och
arbetsbörda.
Den tredje egenskapen är att medlemmarna inte äger företagets
anläggningstillgångar. Företaget står som juridisk person för ägarskapet
19
och medlemmar kan inte sälja eller förstöra dessa tillgångar utan måste
använda de till sin bästa förmåga.
Den fjärde egenskapen handlar om frihet. Arbetstagaren är fri att ta, att
inte ta eller att lämna en anställning. Företaget är också fritt att anställa
eller inte anställa en specifik individ.
Eftersom att alla medlemmar är ansvariga för den ekonomiska föreningen och
därför delar på de vinster som uppstår kan det enligt organisationsteori innebära
en ökad produktivitet för såväl individerna som för gruppen i helhet (Bonin,
Jones & Putterman 1993). I en ekonomisk förening som bedrivs som ett
arbetskooperativ finns ofta större incitament till att arbeta gentemot anställda i
företag som bedrivs i andra företagsformer på grund av den delaktighet
medlemmarna i ett arbetskooperativ känner (O’Connor 1985). Medan forskning i
vad som motiverar människor föreslår att det kan uppstå ett free-ridingproblem
inom områden där det är svårt att mäta varje individs bidrag till företaget (Bonin,
Jones & Putterman 1993).
Det finns forskning som visar på att människor som jobbar och är medlemmar i
ett arbetskooperativ är mer lojala än arbetare i andra företag. Medlemmar i
kooperativ är ofta ideologiskt fästa till sin arbetsplats. Många har aktivt sökt sig
till den kooperativa företagsformen medan andra helt enkelt börjat jobba i ett
kooperativt företag och konverterat till ideologin bakom den kooperativa
rörelsen. Att man betalar en insats för att bli medlem för att arbeta i företaget kan
vara en anledning att man är mer lojal än man varit utan denna insats. Denna
lojalitet mot sin arbetsgivare kan också medföra större förväntningar på företaget
vilket ofta leder till något positivt men som också kan leda till missnöje om de
inte uppnås (Hoffman 2006).
För att åtnjuta fördelarna måste ägarskapet vara förknippat med faktiskt
inflytande i organisationen och inte något som bara står på ett papper. Detta kan
ofta vara fallet när anställda erbjuds att bli aktieägare i företaget, trots att de
faktiskt är ägare är det inte nödvändigtvis förknippat med något direkt inflytande
(Logue & Yates 2006). En positiv effekt av att de anställda är medlemmar i en
ekonomisk förening och ägare till företaget är att alla tjänar på att det går bra för
företaget vilket borde minska antalet konflikter mellan ledningen och anställda.
Detta innebär också att företaget i dåliga tider kan offra sina kortsiktiga mål för
att företaget ska kunna fortsätta driften även i framtiden, jämfört med mer
20
traditionella kapitalistiska bolag som tvingas stänga i dåliga tider. Det händer till
och med att dessa företag övergår till arbetskooperativ (O’Connor 1985).
För att arbetarna ska ha kontroll i företaget krävs av att de också är ägare i
företaget, detta står i konflikt med arbetarens roll att inte ta på sig någon större
risk. Att arbetarna är ägare i företaget kan också ställa till problem när man ställs
inför att införskaffa externt kapital (Bonin, Jones & Putterman 1993). Företagen
är ofta små och underfinansierade på grund av bristen på kapital som
medlemmar kan bistå med men det råder också ofta brist på säkerheter för att
utnyttja eventuella lånemöjligheter. Detta problem bedöms ofta av experter som
det största hindret ett arbetslett företag står inför (O’Connor 1985). Det finns
inte investerare som tar på sig stora risker utan att få kontroll och riskpremie i
samma utsträckning, detta kan visa sig svårt i ekonomiska föreningar. Detta
medför en konkurrensnackdel i jämförelse med andra bolagsformer (Bonin,
Jones & Putterman 1993).
När det kommer till sammanslagningar och samarbeten använder sig
arbetskooperativ och ekonomiska föreningar enligt Höst, Nilsson och van der
Krogt (2007) i regel av åtgärder som medför mindre risk och som i regel är
mindre kapitalintensiva. Istället för att göra uppköp och strategiska aktieköp i
andra företag vill man hellre använda sig säkrare strategier som
sammanslagningar, samarbetsavtal, joint ventures och licensiering. Företag som
ägs av investerare ägnar sig mer åt uppköp av företag och strategiska aktieköp.
Dessutom visar kooperativ att de hellre arbetar med varandra än med andra
bolag. Kooperativ är också försiktiga vad det gäller sina tillväxtstrategier jämfört
med till exempel aktiebolag. Detta härrör också från problemet med att få in
kapital i företaget.
Arbetskooperativs svårigheter att få in kapital jämfört med företags som ägs av
investerare visar sig i att det finns få kooperativ aktiva inom branscher som är
väldigt kapitalintensiva och där stora investeringar måste göras. Arbetskooperativ
finns istället där sysslorna och målen är mer homogena och där det inte krävs
någon större kapitalinsats (Pittatore & Turati 2000).
Historiskt har ett stort problem för arbetskooperativ och arbetsledda företag varit
att det ofta råder brist på kompetens avseende ledning och marknadsföring av
företaget. Detta på grund av att arbetarna ofta är experter på att producera varor
21
eller tjänster men har begränsad kunskap och erfarenhet av ledning och
marknadsföring. Arbetskooperativ omges ofta av regler som säger att alla ska ha
snarlika löner vilket gör det svårt att betala de löner som krävs för att införskaffa
erfarna och kompetenta företagsledare som med sin expertis kan vara med och
styra företaget. Därför blir det lättare att bara ha anställda på en lägre lönenivå, en
högre lönenivå skulle innebära att företaget skulle bli bankrutt. Det kan också
uppstå ett problem om det går bra för företaget och de existerande
medlemmarna blir giriga och blir motvilliga att ta in nya medlemmar, vilket skulle
leda till att de själva får mindre andel av vinsterna. Detta kan leda till att de gör
om kooperativet till ett aktiebolag för att inte behöva släppa in nya medlemmar
när de anställer nya arbetare (O’Connor 1985).
Även om ekonomiska föreningar inte är den vanligaste bolagsformen finns det
bevis som säger att det finns plats för en sådan form av demokratiskt ägande med
starkt arbetstagarinflytande i dagens marknadsekonomier (Bonin, Jones &
Putterman 1993). Bredare och mer diversifierat ägarskap kan hjälpa till att dämpa
fallet i den lokala ekonomin under globala lågkonjunkturer (Logue & Yates
2006).
Arbetskooperativ lämpar sig i första hand bättre inom tjänsteföretag än vad det
gör inom den tillverkande industrin på grund av den stora kapitalinsats som
krävs. Både för att matcha de stordriftsfördelar som stora tillverkande företag har
och för att det krävs en stor marknadsföringsinsats för att ta sig in på de
marknaderna. Dessa hinder är mindre betydelsefulla inom tjänstesektorn. Inom
tillverkande industrin måste man, för att ha en chans, producera något som de
stora företagen med uppenbara stordriftsfördelar inte producerar (O’Connor
1985).
Trots alla fördelar som tas upp med arbetskooperativ och att många stora
ekonomer uttalat sig positivt lyckas det inte växa fram som ett större alternativ till
andra företagsformer i marknadsekonomier. O’Mahony menar i en artikel att ett
stort problem som görs när arbetskooperativ hyllas är att man felaktigt antar att
ledning och kontroll härstammar direkt från ägande. När man inser att kontroll
istället härstammar från entreprenörskap (och ofta en enskild persons skicklighet)
inser man att företagsformen inte kommer att fungera förutom i speciella fall.
Detta på grund av att det är lättare att genomföra en affärsidé och få in kapital
och arbetskraft i till exempel ett aktiebolag än i ett kooperativ (O’Mahony 1979
22
refererad i O’Connor 1985). En anledning till att arbetskooperativ inte är större
än de är, är det systematiska problemet i det kapitalistiska systemet att det inte
finns något incitament för entreprenörer eller investerare att dela med sig av
ägarskap och kontroll med de som arbetar i deras organisationer (Rothschild
2009).
Ytterligare ett hinder är att människor tenderar att fastna i ett visst tankesätt och
normer skapas. Företeelser som aktiebolag kan anses vara det rätta och legitimt
på grund av att det anses vara rätt och att de som sitter på toppen av hierarkier
har nått dit på grund av sina kunskaper, meriter, skickligheter och färdigheter.
Därför lyssnar och förlitar sig människor till de som sitter på höga positioner. De
som har tagit sig högt upp i hierarkier har ingen anledning att förespråka
demokratiskt företagande (Rothschild 2009).
4.1
Kort sammanfattning av teorin
Den mesta teorin avseende arbetskooperativ diskuterar effekterna av
demokratiskt företagande samt tar upp de svårigheter som uppstår med att få in
kapital i företaget. Arbetare har inte möjlighet att investera stora summor och
investerare tar inte på sig några risker utan att få motsvarande inflytande i
företaget. Ett annat problem med att få företagare att starta ekonomiska
föreningar är att entreprenörer inte vill dela med sig av sin affärsidé utan hellre
vill skörda frukterna av sina idéer själva. Detta vägs mot att demokratiskt
företagande kan ge större engagemang och mer lojala arbetare vilket i sin tur kan
leda till ökad produktivitet. Arbetskooperativ och ekonomiska föreningar får
annars jobba i uppförsbacke på grund av att det finns en del skepsis mot
företagsformen.
23
5 Empiri
Vi har genomfört intervjuer med anställda på Värmlandskooperativen och
företagare som bedriver företag i ekonomiska föreningar samt handelsbolag.
Detta kapitel behandlar det som framkommit under intervjuerna.
5.1
Motiv för ekonomisk förening
De flesta vi intervjuat valde att starta ekonomisk förening som ett alternativ till
aktiebolag på grund av att de vid tillfället för starten inte hade tillgång till något
större kapital. De ansåg inte att de kunde uppfylla minimikravet för aktiekapitalet
och att de kapital de hade kom bättre till pass i själva verksamheten. Ytterligare
en nackdel med aktiebolag fanns ur ren kostnadssynpunkt och det var kravet på
att ha en godkänd eller auktoriserad revisor som genomför revision varje år. En
del ekonomiska föreningar väljer trots att det inte föreligger något krav att
använda sig av en revisor, detta för att skapa en större tillförlitlighet till företaget
eftersom man vet att allt borde vara sin ordning.
De företag vi pratat med har valt ekonomisk förening som någon form av
aktiebolag light. För att åtnjuta fördelarna med begränsat ansvar samtidigt som
det inte föreligger något krav på att skjuta in kapital mer än en krona per medlem.
Ett av företagen bedriver mycket av sin verksamhet genom projekt och då
lämpar sig ekonomiska föreningar bättre eftersom det är lättare för
bidragsgivarna att känna trygghet och veta att pengarna inte flyter ut i den övriga
företagsverksamheten. De vill vara säkra på att pengarna stannar i just projektet
och om projekten drivs i föreningsform känns det säkrare. När företagen är
uppdelade på verksamhet som består av projekt och verksamhet som inte gör det
kan det vara idé att göra som en respondent och bedriva verksamheten i två olika
företag. Detta för att det upplevs mer seriöst och säkert att pengarna stannar i
projektet.
En nyckelfråga är alltid hur man ser på ägarrollen. Är det specifika människor
som är ute efter suverän rätt i företaget eller ska en kategori av de som är med
och deltar kunna vara med även som ägare. I en ekonomisk förening, och
speciellt i ett arbetskooperativ, ska människor kunna bli medlemmar baserat på
deras kompetens och vad de tillför företaget. I till exempel ett aktiebolag räcker
det med kapital för att få inflytande i företaget. Föreningsformen passar bra om
24
man är ute efter att en viss kategori ska vara ägare och driva företaget snarare än
att specifika personer ska göra det utan att ge andra möjlighet att ta sig in i
ledningen.
Att i framtiden kunna erbjuda eventuella anställda att bli medlemmar för att de
ska känna sig delaktiga och kunna jobba för sig själva. Detta skulle medföra att de
får en ökad förståelse för verksamheten och känner ett större ansvar vilket skulle
kunna vara en morot för att vara med och utveckla verksamheten ytterligare.
I en ekonomisk förening kan varje medlem ta del av den vinst som han själv varit
med om att bygga upp. Detta i form av så kallade insatsemissioner där årets vinst
delas upp i lika del och förs till medlemmarnas medlemsinsatser, som de sedan
tar ut när de väljer att lämna föreningen. Kontentan av detta blir att varje medlem
känner sig delaktig och har känslan av att han kan påverka vad han en dag får ut.
Är man medlem längre och har varit med om många vinstår kommer man att ha
en större medlemsinsats att ta ut när man väljer att lämna än någon som inte varit
lika länge i föreningen.
5.2
Nackdelar med ekonomisk förening
En nackdel med ekonomiska föreningar jämfört med andra företagsformer är att
man måste vara minst tre medlemmar i företaget. Flera av de vi intervjuat har
varit färre än tre som arbetat med företaget och har valt att lösa detta genom att
ta in familjemedlemmar som ytterligare medlemmar. Detta har dock varit en ren
administrationsåtgärd och dessa medlemmar är inte inblandade i verksamheten
eller ledningen av företaget. Skulle det däremot visa sig att det går dåligt för
företaget och de tvingas till en konkurs kommer samtliga medlemmar att stå som
ansvariga för detta.
Juristen på Värmlandskooperativen uttrycker att banker ofta menar att kapitalet
är flyktigt i ekonomiska föreningar. Detta beror på att det inte finns något krav
på hur stora insatserna ska vara utan det kan vara så att medlemmar går in med
väldigt lite kapital i företaget och att medlemmar kan försvinna med pengarna om
de bestämmer sig för att lämna föreningen. Det finns exempel på när banker
vägrat ge lån till ekonomiska föreningar. De har då tvingats starta dotterbolag
som aktiebolag för att få lån från banken vilket medfört en hel del merkostnader
med dubbla styrelser, revisorer etc. Trots att detta bara medfört problem och inte
25
haft någon egentlig fördel får de ofta bekräftat att de gjort rätt för att de startat
just ett aktiebolag.
Det påstådda problemet med flyktigt kapital är enligt juristen överdrivet då man
trots allt måste ställa annat som säkerhet för att få lån i såväl ekonomiska
föreningar som aktiebolag. Det finns regler i lagen om ekonomiska föreningar
som gör att en medlem inte med omedelbar verkan kan dra sig ur föreningen och
ta med sig sin medlemsinsats. Det måste vara minst en månad från det att man
meddelar att man vill gå ur föreningen till dess att man kan göra det, utgången
sker alltid vid årets slut. Om man meddelar att man vill lämna i januari eller i
november får man lämna vid utgången av året, om man däremot meddelar i
december får man vänta ytterligare ett år till nästa årsskifte innan man kan träda
ur föreningen. Det dröjer ytterligare sex månader från det att man lämnat
föreningen tills man har rätt att få tillbaka sin del av medlemsinsatsen. I stadgarna
kan man utöka men inte förkorta tiden innan man har möjlighet att få tillbaka sin
medlemsinsats.
Då och då stöter man som i detta fall på skepsis och förutfattade meningar
gentemot ekonomiska föreningar, detta grundas dock på dålig kunskap som i sin
tur grundar sig på att man stöter på ekonomiska föreningar allt för sällan.
Företagsrådgivare på till exempel banker stöter i princip aldrig på ekonomiska
föreningar och då är det svårt att bygga kunskap om företagsformen Bristen på
kompetens kan medföra att ekonomiska föreningar hamnar i underläge av en så
simpel anledning som att ordet förening förknippas med ideella föreningar.
Bolagsverket skriver till exempel på sin hemsida om aktiebolag och handelsbolag
under företag men om ekonomiska föreningar under enbart föreningar. Detta
trots att ekonomiska föreningar i allra högsta grad måste vara företag och bedriva
affärsmässig verksamhet. Även handläggare har i vissa fall svårt att ta till sig
företagardelen av ekonomiska föreningar, de måste alltså vara ett företag för att
få registreras men det pratas sällan om det.
När ett par av respondenterna startat ekonomiska föreningar har de också stött
på skepsis och förutfattade meningar. Ett exempel på detta kan vara från
revisorer. De kanske inte känner sig bekväma med ekonomiska föreningar
eftersom de inte jobbar särskilt ofta med det och kan därför ställa frågar om när
de ska gå över till aktiebolag. Stöter man på dessa påtryckningar till vardags kan
det kännas som att man gjort ett felval fast fallet inte alls behöver vara så.
26
Redovisningen, och därmed revisorns jobb, i aktiebolaget och ekonomiska
föreningar är likartad och sakligt skiljer det inte mycket i det som ska uträttas.
Ett annat exempel är att en ekonomisk förening kontaktade ett telebolag för att
teckna ett abonnemang. Handläggaren var inte positivt inställd till ekonomiska
föreningar och menade att för att en ekonomisk förening ska få teckna
abonnemang ska de ha varit verksamma i minst ett år. När en informatör på
telebolaget i efterhand kontaktades av Värmlandskooperativen fanns det dock
inget som förhindrade ekonomiska föreningar från att teckna abonnemang.
Om man startat ett företag och får signaler om att man gjort ett felval från alla
håll kan det vara lätt att fångas upp i det även om det i sak inte är sant.
Ytterligare en nackdel kan vara att det inte är möjligt att helt enkelt bygga upp
och sälja av verksamheten. Möjligheten som finns är att spara vinsterna genom
att göra en så kallad insatsemission och föra vinsterna till medlemsinsatsen.
Medlemsinsatsen höjs då gradvis när företaget går bra och medlemmen kan
sedan ta med sig den vinst han samlat på sig när han väljer att gå ur föreningen.
Skulle man vilja sälja hela verksamheten skulle man bli tvungen att först ombilda
till ett aktiebolag och sedan genomföra försäljningen.
För att öka dragningskraften pågår det för tillfället en utredning om en ny lag om
ekonomiska föreningar där de grundläggande bestämmelserna kommer vara
oförändrade men där det ändå blir en del förändringar. Ett förslag på en viktig
förändring är införandet av investerande medlemmar. Vilket skulle vara
medlemmar som bara satsar kapital och i övrigt är passiva inom föreningen. För
att begränsa deras inflytande får dessa medlemmar inte ha mer än 30 % av
rösterna på föreningsstämman. Idag finns det något som heter förlagsinsatser
som möjliggör att satsa kapital i föreningen men denna insats är inte kopplad till
någon rösträtt. Ett exempel på när någon gått in med förlagsinsatser är
kommunernas insatser i kreditgarantiföreningar där de stöttar med kapital men
inte har någon rösträtt vid föreningsstämman.
5.3
Starka skäl till aktiebolag
De flesta verkar ha ett önskemål om att starta ett aktiebolag och hade det inte
varit för vissa krav som omger aktiebolagen hade säkerligen ännu fler valt
bolagsformen.
27
De förändringar som sker i reglerna för aktiebolag under 2010 påverkar några
ekonomiska föreningar att ännu starkare överväga att starta aktiebolag. Detta
eftersom att aktiekapitalet på 100 000 kronor enligt dem var det största hindret
till varför de inte startade aktiebolag från början. Vissa har inte tillgång till sådant
kapital och dessa pengar kunde i så fall kunde komma till bättre användning i
själva företagsverksamheten. Att minimikapitalet nu sänks från 100 000 kronor
till 50 000 kronor är något som alla nämner som en stark orsak till att möjligen
starta aktiebolag. Ytterligare en orsak som vissa nämner är att revisionsplikten
slopas den första juli vilket gör att det blir ännu lite attraktivare med aktiebolag.
Detta medför att några respondenter hävdar att deras företag kommer att överge
sina företagsformer och ta steget över till aktiebolag inom en snar framtid.
Handelsbolaget hade egentligen gjort klart för att övergå till ekonomisk förening
förutom några problem med hur själva övergången ska se. Nu överväger de på
grund av förändringarna kring aktiebolag att skippa ekonomisk förening och
istället övergå till ett aktiebolag. De har möjlighet till detta eftersom att företaget
varit aktivt i några år och lyckats jobba upp ett kapital som gör det möjligt.
Aktiebolag har alltid varit det mest attraktiva alternativet när det funnits möjlighet
att starta och nu ökar möjligheterna till det. Anledningen till att det är så attraktivt
är att det uppfattas som norm och att det är bolagsformen som det finns mest
kunskap om och kompetens kring. Att man tar sitt företag mer seriöst i ett
aktiebolag med tanke på att man för in kapital som insats i bolaget.
”Ekonomiska föreningar och aktiebolag är rent sakligt båda bra
företagsformer men de passar i lite olika situationer. Båda är bra
för
olika
typer
av
samarbeten.”
–
Jurist
på
Värmlandskooperativen
5.4
Handelsbolag minskar
Trots att ett företag som ingått i studien idag bedriver sin verksamhet i form av
ett handelsbolag är det ingen som har något positivt att säga om företagsformen.
”Det finns ingen anledning alls att starta handelsbolag om man
har möjlighet att starta aktiebolag eller känner till ekonomiska
föreningar.” – Företag 2
28
Det största problemet ligger i att bolagsmännen är personligt betalningsansvariga
och står för företagets skulder såsom för sina egna. Vilket innebär att
fordringsägare kan kräva vilken som helst av bolagsmännen på sin skuld, detta får
betydelsen att man kan råka illa ut trots att det är någon annan i företaget som
misskött sig.
Ett annat problem med handelsbolag är att företagarens privata ekonomi
sammanblandas med företagets ekonomi som i en enskild firma. Detta kan få
stora skattekonsekvenser som leder att man får betala mer i skatt, speciellt om
man har en anställning vid sidan om företaget.
Ytterligare en nackdel med handelsbolag är att det möts av stor skepsis i
näringslivet samt att företagsformen omges av bristande kunskap i princip vart
man än kommer. Detta kan bero på att om man inte fick starta ett aktiebolag
startade man ett handelsbolag och att det därför anses vara mindre värdigt.
5.5
Coompanion/Värmlandskooperativen
De flesta som kommer till Värmlandskooperativen har hört talas om det via
bekanta. Efter att de hört av sig till Värmlandskooperativen och meddelat sitt
intresse schemaläggs ett möte mellan företagaren och Värmlandskooperativen. På
detta möte gås det främst igenom vad kooperativ och ekonomiska föreningar är
för något eftersom att många, trots att de är företagare, har dålig kunskap och
kännedom om ekonomiska föreningar.
Har företagarna upplevt att kooperativ och företagsformen ekonomisk förening
är något för de får de rådgivning och vägledning av Värmlandskooperativen. Det
främsta som företagen behöver hjälp och vägledning kring är utformningen av
föreningsstadgar. Dessa måste följa specifika krav och det blir ofta ett bollande
fram och tillbaka innan de godtas av Bolagsverket. Denna service som
Värmlandskooperativen erbjuder är helt kostnadsfri för företagarna. Få har haft
någon vidare kontakt med Värmlandskooperativen efter att de startat sin
ekonomiska förening. Att det väldigt sällan är frågan om fortlöpande kontakt är
ett problem med Coompanion. De ekonomiska föreningar som startas kommer
förr eller senare i kontakt med de påtryckningar som säger att de ska bli ett riktigt
företag och övergå till aktiebolag.
29
I vissa fall har även Värmlandskooperativen agerat som rådgivare med avseende
på vilken företagsform som ska användas i företagen. I de fall vi upplevt föreslog
de ekonomisk förening istället för ideell förening eftersom att de förväntade sig
ett stort antal medlemmar, att de ville sälja sina varor och tjänster samt att de
upplevde en säkerhet i att ha skriven lag att följa. Då lämpade sig ekonomisk
förening bättre för att kunna hantera dessa behov. Företaget som inte valt att
genomföra sin övergång till ekonomisk förening utan istället vill starta aktiebolag
fick inte förslaget att titta på möjligheterna att starta aktiebolag av
Värmlandskooperativen.
Juristen på Värmlandskooperativen uttryckte i intervjun att:
”Rådgivningen är väldigt mänsklig och inte så objektiv som man
skulle önska. Beroende på vem man kommer i kontakt med
kommer man att få olika råd angående vilken företagsform som
är bäst för ditt företag.”
Kommer du till Coompanion kommer många där säga att ekonomiska föreningar
är att föredra trots att det inte nödvändigtvis är sant och detsamma gäller andra
rådgivare som är partisk för andra företagsformer.
Ekonomiska föreningar kan vara ett bra alternativ men för få känner till det och
Coompanion borde marknadsföra sig och synas mer. De som hört talas om
Coompanion och Värmlandskooperativen har i regel gjort det genom bekanta
och vissa tycker att de borde utöva mer aktiv marknadsföring.
Anledningen till att det satsas så pass mycket på kooperativt företagande som det
görs kommer från att det någonstans inom EU och Sverige finns en tanke att det
är bra om det blir fler kooperativ. Detta baserar sig på att det bland vissa
beslutsfattare finns en positiv inställning till kooperativ och ekonomiska
föreningar.
Med anledning av Malin Siwes kritik hävdar Värmlandskooperativen för det
första att det är bra att människor är kritiska och granskande. Däremot grundar
sig Malin Siwes kritik endast på statistik kring hur många nya ekonomiska
föreningar som startas och missar därför en stor de av det arbetet som utförs på
Värmlandskooperativen och Coompanion. Även om man krasst måste se på vad
det kostar borde man jämföra med vad de individer som är inblandade i socialt
30
företagande som annars möjligtvis skulle vara en större börda för samhället.
Detta genom att de skulle vara ute och ställa till besvär eller kostnaden att ha
dessa människor i vård.
Om man ser till detta krävs det mycket mer tid för att starta ett socialt företag än
motsvarande tid för att starta ett vanligt företag. Detta eftersom att de individer
som är inblandade i ett socialt företag oftast inte haft någon kontakt med eller
erfarenhet av företagande. Dessutom klarar dessa människor inte av att jobba
heltid utan detta är helt anpassat efter hur mycket de bedöms klara av. Så dels ska
allt detta redas ut och dels måste man hålla kurser från det allra grundligaste inom
företagande till det lite mer avancerande. Därför kan man inte räkna med antalet
nystartade företag som ett tillförlitligt mått på framgång för Värmlandskooperativen och Coompanion.
Det är också så att ekonomiska föreningar i regel består av fler företagare än
andra företag som startas vilket också gör att antalet nystartade ekonomiska
föreningar blir missvisande. Istället borde man kanske kolla på antalet nya
företagare som är med och startar ekonomiska föreningar.
31
6 Tolkning
I detta kapital analyserar vi den empiri vi samlat i vår undersökning och tolkar
med hjälp av teori och referensram. Varje avsnitt behandlas för sig. De rubriker
vi valt att använda oss av utgår från ekonomiska föreningar, aktiebolag,
handelsbolag samt Coompanion/Värmlandskooperativen.
6.1
Ekonomisk förening kan vara ett alternativ
Anledningen till att företagare väljer att starta ekonomisk förening grundar sig
ofta på att man vill undvika det personliga betalningsansvaret i enskilda firmor
och handelsbolag. Samtidigt vill man undvika problematiken som kan uppstå
med skatter och att den privata ekonomin sammanblandas med företagets i dessa
företagsformer. Vår empiri avslöjar att många skulle vilja ha aktiebolag men
framförallt kravet på ett större kapital sätter, precis som enligt flera källor i teorin,
i vissa fall stopp för detta. Då väljer en del att starta ekonomisk förening där
kapitalinsatsen inte behöver vara lika stor, likväl kvarstår dock önskan om att
starta ett aktiebolag.
Många gånger kräver naturligtvis även ekonomiska föreningar en större
kapitalinsats men fördelen är att dessa pengar inte blir bundna utan kan användas
direkt i verksamheten till skillnad från i ett aktiebolag där det finns ett krav på ett
visst bundet eget kapital.
Att medlemmarna känner ett större engagemang för arbetskooperativet, vilket
nämns som en fördel av O’Connor (1985), är viktigt för de företag som önskar
förbli arbetskooperativ och ekonomiska föreningar. Medan de som valt
ekonomisk förening på grund av att de inte kunnat starta aktiebolag inte öppnat
sitt företag för ytterligare ägande på samma sätt och därmed inte heller är
speciellt lämpade för företagsformen.
I empirin framkom att ett stort problem för utvecklingen av företagsformen
ekonomisk förening är att väldigt få känner till vad ekonomisk förening är och
vilka fördelar man kan uppnå genom att starta ekonomisk förening. Denna
svårighet tas även upp av Rothschild (2009) i teorin. Det kan vara ett bra
alternativ för företag men det är nödvändigt att sprida mer kunskap och öka
kännedomen kring företagsformen.
32
Rothschild (2009) beskriver ekonomiska föreningars och framförallt
arbetskooperativens begränsningar och varför det inte blir en större företagsform
än det är idag. Problemet att det inte finns något incitament för entreprenörer att
dela med sig av sitt ägarskap återspeglas i vår empiri. Där upplever vi samma
problem, med att ägarna i de ekonomiska föreningarna egentligen själva vill
bestämma och faktiskt inte är intresserade av att släppa in fler medlemmar i
föreningen. Detta innebär att anställda i princip inte har någon möjlighet att bli
medlemmar trots att detta borde vara en poäng med att ha ekonomisk förening.
Detta regleras i stadgarna, som skrivs på ett sätt som gör att det blir omöjligt att
uppnå delägarskap för en anställd och de ursprungliga medlemmarna behåller
suverän rätt över företaget.
När man som företagare och entreprenör inte önskar dela med sig av sin
affärsidé och låta arbetarna i företaget, eller i alla fall en kategori av arbetare vara
medlemmar och delägare är inte ekonomisk förening den bäst anpassade
företagsformen. Meningen är att företaget ska drivas demokratiskt och en
kategori av människor ska vara medlemmar och ägare, inte särskilda personer
som sitter med ensam rätt. För detta ändamål skulle ett aktiebolag passa bättre.
Till skillnad från i ett aktiebolag där avkastningen i regel baserar sig helt på
storleken på kapitalinsatsen delas det lika i en ekonomisk förening. Vilket, som
O’Connor (1995) skriver, kan skapa ett incitament för arbetarna som känner att
deras bidrag till utvecklingen av företaget även genererar personlig ekonomisk
nytta. Det sitter inte en storägare och lägger beslag på en stor del vinsterna som
uppkommer på grund av arbetarnas hårda arbetsinsatser.
Denna ekonomiska nytta i kombination med att medlemmen, som uttrycks i
teorin av Hoffman (2006), har en egen ekonomisk insats, känner sig delaktig och
har inflytande i en demokratisk ledning skapar ökad lojalitet och känslan av ett
större ansvar. Det är viktigt att ägarskapet förknippas med faktiskt inflytande
över ledningen av företaget för att uppnå dessa effekter.
Som Höst, Nilsson och Krogt (2007) tar upp är arbetskooperativ i regel aktiva
inom branscher som inte är särskilt kapitalintensiva. För det mesta handlar det
om tjänstebolag eller små och nischade tillverkande företag utan stora utgifter för
anläggningstillgångar. Detta är också påtagligt bland företagen som utgjort
empirin.
33
6.2
Aktiebolag hägrar
Har man företag och driver det som ett handelsbolag eller en ekonomisk
förening kommer man stöta på en hel del skepsis och förutfattade meningar.
Som Rothschild (2009) och vår empiri säger är aktiebolag normen och ses som
något bättre, mer tillförlitligt och seriösare. Ofta kommer ekonomiska föreningar
i kontakt med människor som undrar varför man inte har ett aktiebolag och
ibland kan det till och med innebära vissa problem i situationer där det inte
borde.
Den allmänna åsikten är att aktiebolag på grund av den kapitalinsats som görs
anses vara stabilare. Vilket medför att förutom problemet med att entreprenörer
inte vill dela med sig av ägarskapet med arbetarna vill inte heller investerare ta på
sig en ökad risk som Pittatore och Turati (2000) tar upp. Denna risk kommer
från principen om ”en medlem – en röst” i lagen om ekonomiska föreningar. Ska
investerare gå in med en stor mängd kapital i ett företag, förväntas ett
motsvarande inflytande över företagets ledning.
I aktiebolag får man inflytande baserat på sin hur mycket kapital man fört in i
företaget, vilket är positivt ur investeringssynpunkt. Bolagsformen har därmed,
som flera författare påpekar, lättare att få in kapital i verksamheten.
Kravet på aktiekapital sänks från 100 000 kronor till 50 000 kronor och kravet på
att ha en revisor slopas under 2010. Detta innebär att fler företag som önskar
starta aktiebolag kommer att ha möjlighet att göra det. Ur empirin kan utläsas att
de som valt att starta ekonomisk förening på grund av fördelarna med att slippa
det personliga betalningsansvaret blir ännu mer benägna att övergå och driva sin
verksamhet i ett aktiebolag.
Inom en relativt snar framtid kommer flera företag som intervjuats att ha
övergått från ekonomiska föreningar till aktiebolag. Anledningen till detta är en
kombination av de sänkta kraven på aktiekapital och normen i näringslivet som
säger att aktiebolag är den bästa företagsformen att driva. Får man möjlighet att
bli av med eventuellt misstroende mot sitt företag kommer man ta den. Att det
står ett ”AB” efter namnet betyder sakligt inte mycket, men allt är inte objektivt.
Människors uppfattningar spelar en stor roll och uppfattningen är att aktiebolag
är seriösare företag. Detta förstärks av att det finns mer kunskap kring aktiebolag
och fler konsulter riktar sig mot dessa.
34
6.3
Handelsbolag på kraftig nedgång
Handelsbolag har minskat kraftigt under de senaste 15 åren. Anledningen till
detta är tydligt och det beror på att företagare vill undvika att bli personligt
betalningsansvariga. I ett handelsbolag står man för bolagets förpliktelser så som
för egen skuld. Detta medför en stor osäkerhet eftersom att man dessutom är
flera bolagsmän och fordringsägare kan vända sig till en enskild ägare och kräva
denna på hela beloppet.
Företagare i vår studie önskar också att ens privata ekonomi inte sammanblandas
med företagets ekonomi vilket görs i ett handelsbolag. Detta kan få
skattekonsekvenser, särskilt om du har en anställning vid sidan om bolaget.
Dessutom är det omodernt och precis som i fallet med ekonomiska föreningar,
som Rothschild (2009) beskriver, visar vår studie att även handelsbolag möts av
en hel del skepsis och okunskap.
6.4
Coompanion/Värmlandskooperativen
Den ökning av ekonomiska föreningar som Coompanion upplever enligt sin
statistik tror vi beror på att fler får kännedom om att företagsformen ekonomisk
förening kan vara ett bra alternativ. Fler hade kunnat känna till vad ekonomisk
förening är och hur det fungerar om det syntes mer. Det är relativt svårt att få
kännedom om Coompanion, som egentligen är den enda portalen till
ekonomiska föreningar. Går du till en annan rådgivare är chansen att du blir
rekommenderad att starta ekonomisk förening väldigt liten. Detta beror till stor
del på kunskapsbrist som i sig beror på att de flesta har väldigt lite kontakt med
ekonomiska föreningar, detta gäller såväl rådgivare som banker och andra
kreditgivare. Det är som Rothschild (2009) skriver svårt att övervinna det som
ses som normen i näringslivet.
Utvecklingen av ekonomisk förening som företagsform hindras av att man måste
komma i kontakt med Coompanion. De intressenter som önskar att det fanns
fler ekonomiska föreningar och kooperativ borde hitta nya sätt att nå ut till
företagare för det är ganska slumpartad om man kommer in på det spåret eller
inte.
35
Rådgivning är subjektiv och kan variera beroende på vem man kommer i kontakt
med. Ett uppenbart exempel är att även andra företagsrådgivare föreslår
ekonomisk förening när det är lämpligt. Detta kan vara svårt att genomföra
eftersom att kunskapen om ekonomiska föreningar i allmänhet är väldigt låg och
att alla rådgivare skulle få bättre kännedom och ökad kompetens när det kommer
till ekonomiska föreningar är något som tar tid att utveckla. På samma vis kan
man av Coompanion bli föreslagen att starta ekonomisk förening trots att det
inte är det uppenbara valet.
Ibland kan aktiebolag från utsidan vara det uppenbara valet men företagarna
själva är inte villiga att satsa det aktiekapital som krävs. Då kan ekonomisk
förening i all fall vara en god kompromiss eftersom många av de sakliga fördelar
som finns med aktiebolag också återfinns i ekonomiska föreningar. Den
subjektiva aspekten medför ett helt annat problem.
36
7 Slutsats
Slutsatsen är att ekonomiska föreningar kan vara ett bra alternativ till
konventionella företagsformer under speciella omständigheter och i vissa fall
bättre än några av dessa. Beroende på det personliga betalningsansvaret och
sammanblandandet av den privata och företags ekonomi är ekonomisk förening i
de fall man kan uppnå tre ägare ett bättre alternativ än handelsbolag.
Är det möjligt att uppnå tre medlemmar och har kännedom om ekonomisk
förening bör man inte starta ett handelsbolag. De speciella omständigheter som
gör att en ekonomisk förening kan vara ett bra alternativ till aktiebolag är när
man saknar medel till aktiekapitalet eller behöver de till själva
företagsverksamheten.
För att hitta de fall där ekonomisk förening alltid är bättre måste det tas ställning
till hur ägarförhållandena ses på. Ska ägarna vara en kategori av utbytbara
människor är ekonomisk förening bra anpassad till detta. Sökes däremot att själv
vilja äga suverän rätt över ledningen i företaget skulle aktiebolag rekommenderas
som den mest optimala företagsformen.
Som verksam i en riskfylld bransch där det finns stort behov av kapital är
aktiebolag i princip alltid att föredra eftersom att investerare inte är beredda att
satsa sitt kapital om de inte får motsvarande inflytande.
För att vidareutveckla Coompanion och den kooperativa verksamheten finns ett
behov av större marknadsföring. Företagare får mer eller mindre slumpmässigt
reda på möjligheten att starta ekonomisk förening genom mun till mun metoden.
Samtidigt skulle det vara bra om man kunde ha fortsatt kontakt även efter att
företaget startat för att motverka de påtryckningar från näringslivet om att
aktiebolag är det enda rätta.
37
8 Reflektion
Under fyra år av studier i företagsekonomi och en hel del handels- och
associationsrätt har vi knappt haft någon utbildning om ekonomiska föreningar.
Något mer tid och kraft ges enskilda firmor, handelsbolag och kommanditbolag.
Däremot tragglas aktiebolagslagen fram och tillbaka i all oändlighet. Redan under
ekonomiutbildningen formas alltså bilden av aktiebolag som den enda rätta
bolagsformen. Detta är dock en logisk följd av antalet enskilda firmor, aktiebolag,
handelsbolag och ekonomiska föreningar. Idag finns det i Sverige:
521 528 enskilda firmor
350 903 aktiebolag
85 232 handelsbolag
25 021 kommanditbolag
12 475 ekonomiska föreningar
Det kan utläsas i statistiken varför den relativt lilla företagsformen ekonomiska
föreningar inte berörs mer under utbildningarna. Chansen att stöta på en
ekonomisk förening ute i näringslivet är betydligt mindre än chansen att stöta på
en enskild firma eller ett aktiebolag. Däremot kan man på grund av nedgången i
antalet handelsbolag de senaste 15 åren samt den roll ekonomiska föreningar kan
fylla tycker vi att det kan diskuteras huruvida mer tid borde ägnas åt ekonomiska
föreningar för att öka kännedomen och möjligheterna som finns.
Detta ger en situation där Coompanion och Värmlandskooperativen kan slå två
flugor i en smäll genom att komma ut mer på universitet och högskolor. Dels
genom att öka kännedomen och kunskapen kring ekonomiska föreningar och
kooperativ och dels som ett led i att förbättra sin marknadsföring. Att företagare
ofta måste komma till Coompanion för att få rådet att starta ekonomisk förening
innebär att de själva måste synas mer.
Coompanion och Värmlandskooperativen jobbar mycket med socialt företagande
som fungerar lite annorlunda än konventionellt företagande. Det sociala
företagandets roll i samhället är svår för oss att bedöma då det är fler aspekter än
bara ekonomiska att ta hänsyn till.
38
Framtida studier kan innefatta en undersökning av hur ekonomiska föreningar
påverkas om den pågående utredningen av justeringar i lag om ekonomiska
föreningar gestaltar sig i en lag. Vad kan tänkas ske när det händer, kommer det
att ha en positiv effekt för ekonomiska föreningar och kooperativ?
En annan studie kan göras avseende handelsbolag. För att se om den negativa
utvecklingen fortsätter samt vad som något behöver göras för att stoppa det. Om
handelsbolag är viktiga i svenskt näringsliv är företagsformen möjligtvis i behov
av en justering.
39
9 Källförteckning
Andersen, I. (1998). Den uppenbara verkligheten: Val av samhällsvetenskaplig metod.
Lund: Studentlitteratur.
Bolagsverket (2010a).
Ekonomisk förening.
[Elektronisk]
Tillgänglig:
http://www.bolagsverket.se/foreningar/ekonomisk/ [2010-05-11]
Bolagsverket (2010b). Statistik om företag och föreningar. [Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.bolagsverket.se/om_bolagsverket/statistik/index.asp [201005-12]
Bonin, JP., Jones, DC. & Putterman, L. (1993). Theoretical and Empirical Studies
of Producer Cooperatives: Will Ever the Twain Meet? Journal of Economic
Literature, 31 (3), 1290-1320.
Burdín. G. & Dean, A. (2009). New evidence on wages and employment in
worker cooperatives compared with capitalist firms. Journal of Comparative
Economics. 37 (4). 517-533.
Coompanion (2010a). Entrécoop – Din guide till ekonomisk förening [Elektronisk]
Tillgänglig:
http://www.varmland.coop/docs/ec/din_guide_till_
ekonomisk_forening.pdf [2010-05-11]
Coompanion (2010b). Snabbfakta om Coompanion [Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.coompanion.se/snabba_fakta_om_coompanion.aspx [201005-11]
Craig, B. & Pencavel, J. (1995). Participation and Productivity: A Comparison of
Worker Cooperatives and Conventional Firms in the Plywood Industry.
Brookings Papers on Economic Activity. 1995 Special Issue Microeconomics.
121-174.
Hoffman, EA. (2006). The Ironic Value of Loyalty – Dispute Resolution
Strategies in Worker Cooperatives and Conventional Organizations.
Nonprofit Management & Leadership. 17 (2). 163-177.
Holme, I. & Solvang, B. (1996). Forskningsmetodik – Om kvalitativa och kvantitativa
metoder. Lund: Studentlitteratur.
40
Höst, V., Nilsson, J. & van der Krogt, D. (2007). The Impact of Cooperatives’
Risk Aversion and Equity Capital Constraints on their Inter-Firm
Consolidation and Collaboration Strategies – With an Empirical Study of
the European Dairy Industry. Wiley InterScience. 23 (4). 453-472.
Jacobsson, D. (2002). Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra
samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, AK. (2010). Ann-Kristine Johanssons blogg. [Elektronisk] Tillgänglig:
http://blogg.vf.se/anki/category/foretagande/ [2010-05-10]
Johansson Lindfors, M. (1993). Att utveckla kunskap: Om metodologiska och andra
vägval vid samhällsvetenskaplig kunskapsbildning. Lund: Studentlitteratur.
Krantz, K. (2010). Arbetarstyrda företag tar plats. [Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.goteborgsfria.nu/artikel/83535 [2010-05-10]
Lekvall, P. & Wahlbin, C. (2001). Information för marknadsföringsbeslut. Göteborg:
IHM Publishing.
Logue, J. & Yates, JS. (2006). Cooperatives, Worker-Owned Enterprises,
Productivity and the International Labor Organization. Economic &
Industrial Democracy. 27 (4). 686-690.
Lundén, B. & Svensson, U. (2007). Handelsbolag – Ekonomi, skatt och deklaration för
handelsbolag och kommanditbolag. Näsviken: Björn Lundén Information AB.
O’Connor, R. (1985). Workers Co-operatives – Their Employment Potential.
Annals of Public & Co-operative Economy. 56 (4). 539-551.
Pittatore, S. & Turati, G. (2000). A Map of Property Rights in Italy and the Case
of Co-operatives: an Empirical Analysis of Hansmann’s Theory. Economic
Analysis. 3 (1). 23-48.
Rothschild, J. (2009). Worker’s Cooperatives and Social Enterprise – A Forgotten
Route to Social Equity and Democracy. American Behavioral Scientist. 52 (7).
1023-1041.
SFS 1986:667. Lag om ekonomiska föreningar. Stockholm: Justitiedepartementet.
41
Siwe, M. (2010). Coompanion: Dyra nya företag. [Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.dn.se/ledare/signerat/coompanion-dyra-nya-foretag1.1044714 [2010-05-10].
42
Bilaga
Frågor till Intervju med ekonomiska föreningar
Vad bedriver ni för typ av verksamhet?
Hur kom ni på affärsidén?
Hur många medlemmar är ni i föreningen?
Hur många anställda har ni?
Valet av bolagsform
Hur tänkte ni när ni valde bolagsform första gången (HB)?
Vad fick er att komma på andra tankar och välja ekonomisk förening?
Vilka för- resp. nackdelar har ni upplevt med dessa bolagsformer?
Vilka förändringar har ni upplevt sen ni bytte till ekonomisk förening?
Tror ni ekonomisk förening är speciellt lämplig för er verksamhet?
Tror ni att ekonomisk förening lämpar sig särskilt väl för någon typ av
verksamhet?
Varför valde ni inte att starta aktiebolag?
Värmlandskooperativen
Hur kom ni i kontakt med Värmlandskooperativen (Coompanion)?
Vad hjälpte de er med?
Diskuterade Värmlandskooperativen andra alternativ än ekonomisk
förening?
Har ni fortsatt kontakt med Värmlandskooperativen?
Övrigt
Hur löste ni att man måste vara minst tre medlemmar i en ekonomisk förening?
Vilken roll har den tredje medlemmen i företaget?
43
