Version nr
Diarie nr
År/löp nr
Sidan 1 av 9
4
Rubrik specificerande dokument
Omfattar område/verksamhet/enhet
Reviderat datum
Vårdprogram för behandling av vuxna
patienter med ätstörning i slutenvård
Barn- och ungdomspsykiatriska klin
2014-04-07
Upprättad av (befattning, namn)
Godkänd av (befattning, namn)
Gäller från datum
Lena Grönberg Lidén, Sanna Aila och Claes
Erixon
Verksamhetschef Anita
Ivarsson
Sign
Våren 2005
Vårdprogram för behandling
av vuxna patienter med ätstörning
(Anorexia nervosa F500, Bulimia nervosa F502
och Ätstörning UNS F509)
som behöver sluten vård
Vårdprogrammet reglerar samarbetet mellan
Allmänpsykiatriska kliniken USÖ,
Medicinkliniken USÖ och Ätstörningsenheten,
Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken USÖ.
Rubrik specificerande dokument
Version nr
Reviderat datum
Vårdprogram för behandling av vuxna
patienter med ätstörning i slutenvård
Gäller från datum
4
2014-04-07 Våren 2005
Sidan 2 av 9
Dokumentfakta
Det här vårdprogrammet är resultatet av ett samarbete mellan Allmänpsykiatriska kliniken,
Ätstörningsenheten och Medicinkliniken som inleddes 2004 och som sedan under åren
reviderats.
Vårdprogrammet har utarbetats av en arbetsgrupp bestående av sektionsledare Eva Paglert
Lundholm, sjuksköterska Eivor Lundberg och skötare Barbro Wester från Allmänpsykiatriska
kliniken, dr Anders Gustavsson från Medicinkliniken, dr Lena Grönberg-Lidén, sjuksköterska
Claes Erixon och kurator Sanna Aila från Ätstörningsenheten.
Giltighetstid
Vårdprogrammet gäller från våren 2005. Reviderat våren 2014 av arbetsgrupp bestående av
behandlare, överläkare och enhetschefer på Psykiatrisk akut-och heldygnsvård avd. 2 och
BUV Ätstörningsenheten, Örebro Läns landsting.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
Sid
Bakgrund …………………………………………………………… 3
Indikationer för slutenvård ………………………………………… 3
Remissförfarande…………………………………………………… 4
PAL…………………………………………………………………. 5
Närteamsmöten ………………………………………………….…. 5
Rutiner vid måltider ………………………………………………... 6
Viktkontroll ………………………………………………………...7
Sondmatning………………………………………………………... 7
Utskrivning…………………………………………………………. 8
Kontaktpersoner ……………………………………………………. 9
Bilaga: Ansvarsfördelning enligt nationella riktlinjer
Rubrik specificerande dokument
Version nr
Reviderat datum
Vårdprogram för behandling av vuxna
patienter med ätstörning i slutenvård
Gäller från datum
4
2014-04-07 Våren 2005
Sidan 3 av 9
1. Bakgrund
Ätstörningsenheten Eriksbergsgården är en specialiserad åldersövergripande enhet, inom
Psykiatri för Barn- och unga vuxna, för utredning och behandling av patienter med
ätstörningsproblematik. Behandling erbjuds till patienter med svår ätstörningsproblematik och
som uppfyller ätstörningsdiagnos i enlighet med DSM-IV.
Verksamheten erbjuder utredning och behandlingsinsatser individuellt, familj och i grupp och
ges i öppenvård och/eller utökad öppenvård
Enheten utgörs av ett mångprofessionellt team med medicinsk- psykologisk- och social
kompetens. Läkare, sjuksköterska, psykolog, socionom, socialpedagog, arbetsterapeut,
sjukgymnast finns i teamet. Dietist finns på konsultbasis 1 dag/mån.
Ätstörningsenheten kan inte erbjuda sluten vård. För patienter < 18 år samarbetar
Ätstörningsenheten med Barn-och Ungdomskliniken och Psykiatri för Barn– och Unga
slutenvårdsavdelning. För patienter > 18 år sker motsvarande samarbete med Medicinkliniken
och Psykiatrisk akut-och heldygnsvård samt med behandlingshem utanför länet.
2. Indikationer för slutenvård
1
2
3
4
När svält måste hävas och viktuppgång främjas hos kraftigt avmagrade patienter i
medicinsk fara och där viktfobi och störd kroppsuppfattning är så starka att det inte låter
sig göras i öppen vård. Vid BMI < 14 ska alltid sluten vård övervägas.
* 1a/ Indikation för omedelbar medicinsk sjukhusvård om 2-3 av nedanstående symtom är
för handen:
Puls<40
Temp<35
BT< 80
BMI<13
* 1b/ Om bara 1 av ovanstående symtom föreligger: samråd med Medicinkliniken.
* 1c/ Övriga inom grupp 1.
Avbryta hetsätning, kräkning och/eller laxantiamissbruk med medicinska risker eller
komplikationer.
Behov av åtgärder/behandling av andra svårigheter och/eller psykiatrisk samsjuklighet,
t ex missbruk, allvarliga depressioner, suicidrisk, självskadebeteende.
Tillfällig avlastning av familjen (oftast torde samtidigt någon av ovanstående indikationer
föreligga och familjens behov av avlastning är då en faktor som ytterligare styrker
behovet av slutenvård).
Patienter med behov av sluten vård bör med undantag av grupp 1a vårdas på Psykiatrisk akutoch heldygnsvård, avdelning 2 USÖ. Gäller även patienter från norra och västra länsdelen.
Rubrik specificerande dokument
Version nr
Reviderat datum
Vårdprogram för behandling av vuxna
patienter med ätstörning i slutenvård
Gäller från datum
3
2014-04-07 Våren 2005
Sidan 4 av 9
3. Remissförfarande
Remiss från Ätstörningsenheten:
Vid indikation 1a hänvisas patienten till Medicinklinikens akutmottagning
med remiss i handen efter föregående telefonkontakt med Medicinklinikens
bakjour.
Vid indikation 1b sker samråd per telefon mellan Ätstörningsenhetens läkare
och Medicinklinikens bakjour.
Vid indikation 1c, 2, 3, 4 gäller följande:
Remiss från Ätstörningsenheten skickas till överläkaren, avd 2, Psykiatrisk
akut– och heldygnsvård. Kopia på remiss sänds även till vårdplatskoordinator.
Överläkare ansvarar för att informera enhetschef, avdelningspersonal och
vårdkoordinator om inkommen remiss och remissbeslut.
I remissen ska indikation enligt vårdprogrammet och syftet med vården
framgå, liksom vem som är patientansvarig behandlare på Ätstörningsenheten.
Lab.utredning ska vara gjord på Ätstörningsenheten.
B-Hb, B-LPK, B-TPK, P-Glukos, P-NA, P-K, P-Ca, P-fosfat, P-Magnesium,
S-Zink, P-ALAT, P-ASAT, P-Kreatinin, P-Urea vid anorexi.
Lipas, klorider och vB-bikarbonat-standard vid misstanke om kräkning.
Alternativt ordineras dessa prover av inremitterande att tas på avd.
EKG bör ordineras vid inläggningen om det inte är taget.
Patientens kost, ev. överkänslighet och näringsdryck (endast komplett typ av
näringsdryck rekommenderas) anges på remissen.
Patienten erbjuds plats så snart sådan finnes. Platsen kan reserveras högst 1
dygn. Önskvärt att kontaktperson finns i tjänst vid inläggningen.
Patient som läggs in enligt LPT pga. sin ätstörning:
Bör i tillämpliga delar handläggas enl. samma rutiner som de patienter som
vårdas enl. HSL. Inläggning sker utan dröjsmål.
Rubrik specificerande dokument
Version nr
Reviderat datum
Vårdprogram för behandling av vuxna
patienter med ätstörning i slutenvård
Gäller från datum
3
2014-04-07 Våren 2005
Sidan 5 av 9
Remiss till Ätstörningsenheten:
Patient som läggs in på Psykiatrisk akut-och slutenvård på initiativ av
annan vårdgivare än Ätstörningsenheten, men som har en pågående
kontakt med Ätstörningsenheten:
Ätstörningsenheten informeras så snart som möjligt efter inläggningen för
samråd.
Patient som läggs in på Medicinkliniken:
Ätstörningsenheten informeras i de fall samarbete bedöms lämpligt, eller
patienten så önskar. Konsultbesök inom 3 dagar (helg ej inräknad) vid behov.
Patient på Psykiatrisk akut-och slutenvård med ätstörning, men ingen
tidigare kontakt med Ätstörningsenheten:
Konsultremiss till Ätstörningsenheten vid behov. Personal från Ätstörningsenheten bedömer patienten inom 3 dygn (helg ej inräknad)
Övrigt:
Undvik om möjligt att två patienter vårdas samtidigt enl.
ätstörningsprogrammet!
Undvik om möjligt inläggning under semesterperioden.
Undvik om möjligt inläggning fredagar pga. svårigheterna att hinna få in
extrapersonal till helgen.
Erbjuden plats reserveras 1 dag och 3 dagar om lö-sö ingår.
(Inläggning fredag är nödvändig om det inte går att lova att platsen finns
var på måndag!)
Ätstörningspatienter behöver mycket personalstöd och vårdprogrammets
intentioner kan inte uppnås till fullo under semesterperioden eller om flera
ätstörningspatienter vårdas samtidigt.
Patientansvarig behandlare på Ätstörningsenheten ansvarar för att
patienten innan inskrivning på avdelningen får ta del av skriftlig
information gällande rutiner under avdelningsvistelsen. Samt ansvarar
för att avdelningen fått information om vilken kost patienten har ev.
överkänsligheter (detta ska ha uppgetts i remissen).
4. PAL
Under vårdtiden är avdelningens överläkare PAL.
Beslut rörande själva ätstörningssjukdomen tas i samråd med ätstörningsenhetens personal.
5. Närteamsmöten
För att skapa trygghet och kontinuitet i vårdprocessen ska patienten kunna försäkras om att
kontakten med Ätstörningsenheten upprätthålls under vårdtiden på avd 2.
Rubrik specificerande dokument
Version nr
Reviderat datum
Vårdprogram för behandling av vuxna
patienter med ätstörning i slutenvård
Gäller från datum
3
2014-04-07 Våren 2005
Sidan 6 av 9
Samplanering kommer att ske kontinuerligt med personal från Ätstörningsenheten under
vårdtiden. Detta kommer att ske i form av närteamsmöten då patienten även erbjuds
individuellt samtal med patientansvarig (PA) från Ätstörningsenheten. Omvårdnadsansvarig
sjuksköterska (OAS eller kontaktperson (KP) på avd 2 samt PA planerar och deltar vid
närteamen. Mötena sker på vårdavdelningen en gång/vecka gärna i samband med rond.
Samråd sker också mellan patientens PAL och läkare på Ätstörningsenheten som deltar i rond
vb. Patientansvarig på Ätstörningsenheten deltar på rond en gång/vecka
De beslut som fattas vid närteamsmöte gäller dygnet runt fram till nästa möte.
KP ska vara informerad om när PA planerar besöka patienten.
Första mötet ska ske inom de tre första dagarna under vårdtillfället.
Den första tiden ska patienten vistas inne på avdelningen för att möjliggöra att skapa en
allians mellan patient och kontaktpersoner. Lämplig aktivitetsnivå bedöms och bestäms vid
rond. Beroende på patientens somatiska status/BMI bestäms om rullstol ska användas vi
inom/utomhusvistelser.
6. Rutiner vid måltider
Patienten ska erbjudas ett gemensamt förhållningssätt med en tydlig struktur för att skapa
trygghet.
Utgångspunkten ska vara stödjande men också gränssättande.
Viktigt att förmedla till patienten att han/hon kommer att klara av att äta och att personal
kommer att finnas hos honom/henne som stöd före, under och efter måltider.
I samband med arbetsfördelningen, vid rapportgivning, ska beslutas vilken/vilka av
personalen som ska vara tillsammans med patienten före, under och efter måltid. Patienten
ska informeras om detta efter morgonrapportens planering.
Den personal som tilldelas denna arbetsuppgift ska också äta tillsammans med patienten.
Om patientens OAS/KP är i tjänst är det någon av dem, annars utses någon annan inom
personalgruppen.
Personal som arbetar A-tur deltar och ansvarar för frukost, mellanmål och lunch.
Personal från C-turen deltar och ansvarar för eftermiddagsmellanmål, middag och kvällsfika.
Om syftet med vården är att häva svält gäller följande:
Patienten ska äta 6 måltider dagligen, motsvarande normalportioner (2 000 kcal/dygn).
Normalstora portioner enligt matbilder.
Matbricka beställs från köket. SNR-kost om inget annat angivits.
Måltiderna intas på de bestämda tider som gäller på avdelningen och innehållet i måltiden ska
inte ersättas med någon annan mat.
Eventuell näringsdryck (endast komplett typ av näringsdryck rekommenderas) ges endast om
sådan blivit ordinerad.
Matportionerna serveras av den personal som ska äta tillsammans med patienten. Måltiderna
ska intas i lugn miljö. Patienten äter inne på sitt rum första veckan. Därefter görs en
bedömning av KP. Viktigt att personal som äter tillsammans med patienten äter
normalportion och så lika måltid som möjligt. Det är undantag att äta annan kost än patienten.
Rubrik specificerande dokument
Version nr
Reviderat datum
Vårdprogram för behandling av vuxna
patienter med ätstörning i slutenvård
Gäller från datum
3
2014-04-07 Våren 2005
Sidan 7 av 9
Utvärdering av åtgärderna sker vid närteamsmöte.
Måltider intas i normal takt och ”matprat” bör undvikas under måltiden.
TV, dator och telefon bör vara avstängda under måltiden.
Måltidssituationen avslutas efter 30 minuter, oavsett resultat.
Efter måltid ska patienten vila, helst liggande i sängen, inne på sitt rum under 45 min efter
avslutad måltid.
Personal finns då med inne hos patienten. Detta sker för att avleda ångest genom närvaro och
samtal och för att förhindra överdriven fysisk aktivitet.
Vilan förbereds redan före måltiden. Patienten gör då toalettbesök och ser till att saker finns
framtagna på rummet, t ex böcker, tidningar eller tillgång till musik mm.
7. Viktkontroller
Patienten vägs 1g/v.
8. Sondmatning
När patienten inte kan försörja sig peroralt i tillräcklig utsträckning är enteral nutrition via
nasogastrisk sond att föredra framför parenteral nutrition. Risken för refeeding syndrome är
mindre vid enteral nutrition.
Enteral nutrition beslutas i samråd mellan PAL, Ätstörningsenhetens läkare och ev.
medicinklinikens läkare. Medicinklinikens dietist konsulteras v b för ordination av
sondvälling och mängder.
Sjuksköterska på avd 2, Psykiatrisk akut-och slutenvård, eller från Medicinkliniken eller
Anestesikliniken sätter sonden.
Den mängd sondnäring man ska ge/dygn är individuell. Den bestäms av patientens
energibehov som beräknas utifrån aktuell vikt. Hänsyn tas till näringstillförseln tiden innan
påbörjad sondmatning. Om patientens magtarmkanal varit helt vilande (vilket sällan är
aktuellt för patienterna som kommer från ätstörningsenheten) skall nedanstående doser
justeras.
Med utgångspunkt från Ingvar Bosaeus kapitel i Läkemedelsboken och att patienterna som
detta vårdprogram gäller i regel är 18-30 år, underviktiga och inte helt sängliggande, kan man
räkna med ett energibehov av 40-45 kcal/kgBW/dygn.
För att undvika komplikationer, där refeeding syndrome är det allvarligaste, ges lägre mängd i
början. 50-70% av måldosen rekommenderas initialt med uppnådd måldos dag 5.
Normalt ges Standardsondvälling som innehåller 1 kcal/ml.
Rubrik specificerande dokument
Version nr
Reviderat datum
Vårdprogram för behandling av vuxna
patienter med ätstörning i slutenvård
3
2014-04-07 Våren 2005
45 kcal/kgBW/dygn: Patienten väger 35 kg
Dag 1-2
Dag 3
Dag 4
Dag 5
Måldos
900 ml/dygn
1100 ml/dygn
1300 ml/dygn
~1500 ml/dygn
1575 ml/dygn
Gäller från datum
Sidan 8 av 9
Patienten väger 40kg
Dag 1-2
Dag 3
Dag 4
Dag 5
Måldos
1000 ml/dygn
1200 ml/dygn
1500 ml/dygn
1800 ml/dygn
1800 ml/dygn
Patienten väger 45 kg
Dag 1-2
1200 ml/dygn
Dag 3
1500 ml/dygn
Dag 4
1800 ml/dygn
Dag 5
~2000ml
Måldos
2025 ml/dygn
Man börjar med kontinuerlig tillförsel av sondvälling med pump under 20 tim/dygn. Patienten
har då ständig tillsyn – ”extravak”. När måldosen är nådd är risken för allvarliga
komplikationer undanröjd och då övergår man till bolusmatning och fördelar mängden på 6
måltider. Matningstakt 100 ml/10 min vid bolusmatning (inkluderar 50 ml vatten).
De första 4-5 dagarna kontrolleras P-Na, P-K, P-Ca korr, P-klorider, P-fosfat, P-Mg dagligen.
OBS framför allt fosfatsänkning och behov av substitution.
Under tiden patienten har sond, fortsätter man att erbjuda mat peroralt. Man får utgå från det
patienten har klarat att äta innan sonden sätts och sedan utöka måltiderna successivt vad gäller
antal och storlek. När man gått över till bolusmatning är det praktiskt att fokusera på att en
måltid i taget blir fullvärdig och ta bort det aktuella sondmålet när det målet är uppnått. Fram
till dess får patienten fullt sondmål förutom det han/hon äter. (Patienten äter först, får
sondmålet därefter.)
Patienten vägs 1 g/v. Vid bristfällig viktuppgång får måldosen ökas.
9. Utskrivning
Vårdtidens längd är individuell.
Vid utskrivningen skall det vara beslutat vilken/vilka mottagningar som ansvarar för
patientens behandling i fortsättningen.
Följande principer skall ligga till grund för beslutet (se även bilaga 1)
Patient med ätstörning utan samtidig psykiatrisk sjukdom:
Ätstörningsenheten ansvarar för den fortsatta behandlingen.
Rubrik specificerande dokument
Version nr
Reviderat datum
Vårdprogram för behandling av vuxna
patienter med ätstörning i slutenvård
3
2014-04-07 Våren 2005
Gäller från datum
Sidan 9 av 9
Patient med primär psykiatrisk sjukdom och där ätstörningen kan ses som ett
delfenomen i denna:
Allmänpsykiatrisk öppenvård har huvudansvaret för behandlingen.
Ätstörningsenheten går in på konsultbasis eller för specifika behandlingsåtgärder.
Patient där ätstörning och psykisk sjukdom är att se som samtidiga sjukdomar:
Patienten kan behöva behandling både inom Allmänpsykiatrisk öppenvård och
på Ätstörningsenheten.
Vid utskrivningen ansvarar avdelningsläkaren för att patienten har recept på ev. mediciner och
ev. näringsdryck så det räcker till nästa mottagningskontakt.
10. Kontaktpersoner
Psykiatrisk akut-och heldygnsvård
Avdelning 2:
Överläkare Maher Khaldi
Enhetschef Marguerite Andersson
Ätstörningsenheten, BUV:
Överläkare Teresa Jansen
Enhetschef Anna Bürger Sjödin
Medicinkliniken:
Tjänstgörande bakjour
Revideras senast 2016-04-01
Bilaga 1.
Primärvård
Öppenvård
Slutenvård
Primärvård, skolhälsovård,
Ungdomsmottagning
Barn o ungdomspsykiatri,
Vuxenpsykiatri, Specialiserad
ätstörningsenhet
Barn o ungdomspsykiatri, vuxenpsykiatri,
Specialiserad ätstörningsklinik
Här behandlas lindriga och
okomplicerade ätstörningar utan
medicinska komplikationer
Här behandlas majoriteten av alla
patienter med ätstörningar, även
patienter med måttliga medicinska
komplikationer
Här behandlas patienter med svåra svälttillstånd och med allvarliga
medicinska komplikationer som tidigare inte förbättrats i öppenvård (även
bulimiska patienter kan i undantagsfall behöva slutenvård).
Slutenvårdindikationer: BMI <14, puls <45,
blodtryck <90/60, allvarliga elektrolyt-rubbningar, temp <35,5
Barn med snabb viktnedgång och total matvägran.
Patienter som helt saknar sjukdomsinsikt och som ej är samarbetsvilliga
(LPT).
Behandling: somatiska kontroller,
råd och stöd, matdagböcker,
självhjälpsmaualer, dietiststöd på
ungdomsmottagning påbörjas,
psykoterapeutisk behandling
Behandling: somatiska kontroller, råd
Behandling: somatisk övervakning, nutritionsbehandling, farmakologisk
och stöd, matdagböcker,
behandling, ev psykoterapeutisk behandling (familjeterapi),
självhjälpsmanualer, matstöds-grupper, sjukgymnastisk behandling
farmakologisk behandling,
psykoterapeutisk behandling,
dietiststöd, sjukgymnastik
Patienten remitteras vidare om
viktnedgången fortsätter trots
insatt behandling
När annan psykiatrisk problematik och
suicidrisk är huvudproblemet skall
patienten behandlas inom BUP och
vuxenpsykiatri med stöd och
konsultation från specialiserad
ätstörningsenhet
När annan psykiatrisk problematik och suicidrisk är huvudproblemet skall
patienten behandlas inom BUP och vuxenpsykiatri med stöd och
konsultation från specialiserad ätstörningsenhet
Anna-Maria af Sandeberg Kliniska riktlinjer vid ätstörningar
