till Kuusamo under kriget med tyska
underhållstransporter. Teveronikan har
använts som medicinalväxt mot diverse
ögonsjukdomar och av detta kommer
kanske namnet mormors glasögon.
Humleblomster växer på fuktigare
platser. Den hör till rosväxternas familj.
De stora, brunröda och nickande något
klocklika blommorna gör att växten
är lätt att känna igen. Trots det är den
relativt lågvuxen och därför ganska
omärklig. Växten har många folkliga
namn såsom fårkummer, fårpungar,
brudgum, skvallerbytta och koskällor.
De vilda blommornas dag
• www.sll.fi/luonnonkukat
• facebook.com/luonnonkukkienpaiva
• Twitter: #luonnonkukat
Humleblomstert
År 2017 firas på De vilda blommornas dag
även Naturens dagar. Då Blir vi kära
i sommarnatten och Sover natten ute.
Se evenemangen www.luonnonpaivat.fi/
sok-evenemang/
De vilda blommornas dag i Finland arrangeras av Finlands Naturskyddsförbund; Societas Biologica Fennica
Vanamo; Societas Pro Fauna et Flora Fennica; Forststyrelsen, Naturtjänster; Naturhistoriska centralmuseets
botaniska museum; Finlands Miljöcentral; Biologi- och geografilärarnas förbund BMOL.
TEXT: FINLANDS NATURSKYDDSFÖRBUND • BILDER: JARI KOSTET • LAY-OUT: FORSTSTYRELSEN, NATURTJÄNSTER 2017
Humleblomstert (Geum rivale)
Midsommarnattens
magiska blomsterbukett
TEMA ARTERNA FÖR VILDA BLOMMORNAS DAG 2017
Till temaarter för Vilda blommornas dag 2017 valdes en hel blomsterbukett
till det självständiga Finlands 100-åriga ära! I den vackra buketten ingår sju
växter som blommar vid midsommar tid. Dessa är dock bara exempel på
högsommarens blomsterprakt och för midsommarnattsmagi kan man samla
många andra av våra blommande växter att sätta under huvudkudden.
Ängsklocka (Campanula patula)
Den violettblommiga ängsklockan växer
framför allt på av människan påverkade
soliga miljöer – ängar, vägrenar och
skräpmark. Den är ganska anspråkslös
beträffande växtunderlaget. Ängsklockans
blommor reagerar på väderomslag: vid
soligt väder vänder den blommorna uppåt,
vid mulet och regn nickar de.
Midsommarblomster
(Geranium sylvaticum)
Midsommarblomster eller skogsnäva
hör till våra vackraste vilda blomväxter,
speciellt då den bildar stora bestånd.
Blommornas färg varierar från mörkviolett
till rent vit och deras storlek varierar också.
Vitblommiga exemplar är allmännare
i norr. Kärt barn har många namn och
utom de två nämnda har växten kallats
storknäbb vid sidan av lokala namn.
Grässtjärnblomma
Solöga
Teveronika (Veronica chamaedrys)
Kråkvicker (Vicia cracca)
Kråkvicker är en allmän blåblommig
ängs-, vägkants och strandängsväxt.
På torra ställen blir den lågvuxen, men på
frodigare och skuggigare mark kan den bli
mer än meterlång. Den tunna och nedliggande stammen tar stöd av andra växter
och med hjälp av bladklängen klättrar den
upp mot ljuset. Rotknölarna har kvävefixerande bakterier och därför berikar den sin
omgivning med kväve likt andra ärtväxter.
Kråkvickern är svagt giftig.
Midsommarblomster
Teveronikan är vackert blåblommig.
Då blomningen börjar är blommorna
himmelsblå men redan under första dagen
börjar de skifta i violett. Då blommornas
färg förändrats lockas inte pollinerande
insekter mera till dem för nektarn har
tagit slut och blommorna är redan pollinerade. Kronbladen faller av redan på
andra dagen, men nya blommor slår ut
an efter. Teveronikan har gynnats kraftigt
av människans verksamhet och den är
allmän i hela landet. I norra Finland är den
en ganska ny art och den sägs ha kommit
Ängsklocka
Solöga (Ranunculus acris)
Grässtjärnblomma
(Stellaria graminea)
Grässtjärnblomman ses ofta på ängar
och renar som trassliga mattor som
pryds av små vita stjärnor. Den enskilda
blomman är öppen bara tre dygn, men
nya blommor bildas hela tiden under
sommaren och långt in på hösten. Äldre
namn är bl.a. litet vitt stjärngräs och
ängsstjärnarv.
Kråkvicker
Den gulblommiga ranunkeln solöga,
svenskarnas smörblomma, är giftig
i likhet med sina släktingar och betande
kreatur undviker att äta den. Växten är
allmän på av människan skapade öppna
platser såsom ängar, renar och gårdsplaner men den växer också i frisk gles
skog. Den är en mångformig växt och de
storblommiga raserna är typiska i norr på
älvstränder och fjällängar.
Teveronika
