Stigande ränta gav börsrekyl

Marknadsbrev
juni 2015
Stigande ränta gav börsrekyl
• I april startade årets första, men sannolikt inte sista, globala börsrekyl. Trots
nedgången i maj står de flesta index fortfarande på tvåsiffriga plus sedan årsskiftet.
I en värld med stigande aktiekurser och nollränta är det lätt att lockas att placera mer
på börsen, men den långsiktiga spararen bör tänka längre än så, och passa på att se
över portföljen i sommar.
• Alltsedan finanskrisen har vi levt i en värld där räntan bara tyckts kunna bli lägre.
Nu ser det ut som det är på väg att förändras när den amerikanska centralbanken, för
första gången på nästan ett decennium, går mot en räntehöjning. Det är ett tveeggat
svärd med både positiva och negativa effekter för så väl USA som för världsekonomin.
• Från och med den 10 juni byter Skandia ut de fem gamla modellportföljerna mot
tre nya. De nya portföljerna har tre olika risknivåer och är baserade på Skandias
SMART-fonder, som förvaltas av Skandias egen kapitalförvaltning. De ger dig som
kund en helt ny möjlighet att ta del av Skandias marknadssyn och placeringsstrategi.
Börsutveckling 1 maj – 5 juni 2015 i svenska kronor
Sverige
 –1,5 %
 –9,8 %
Europa
Nordamerika
Ryssland
 –2,2 %
 –0,9 %
Japan
 0,0 %
Asien
 –5,2 %
Afrika
 –9,5 %
Sydamerika
 –7,2 %
Australien
 –7,8%
Världen
 –1,4 %
Börsutveckling avser MSCI-index för respektive land/region inklusive återinvesterade utdelningar omräknat till svenska kronor.
BÖRSKRÖNIKA
Tvåsiffriga plus trots
börsnedgång
I slutet av april utlöstes årets första, men sannolikt inte sista, globala
börsrekyl. Trots nedgången i maj står de flesta index fortfarande på
tvåsiffriga plus sedan årsskiftet. I en värld med stigande aktiekurser
och nollränta är det lätt att lockas att placera mer på börsen, men den
långsiktiga spararen bör tänka längre än så.
Med bara en vecka kvar till midsommar kan årets första
börsmånader summeras som starka. Stockholmsbörsen har stigit cirka 15 procent sedan årsskiftet inräknat
utdelningar. Detsamma gäller börserna i euroområdet,
där uppgången i lokal valuta summerar till drygt 15
procent. Det gör regionen till en av dem som presterat
bäst i år. Bakom lyftet ligger framför allt stimulanser från
den europeiska centralbanken i form av låg ränta och
obligationsköp, men också ett lägre oljepris som ger
konsumenterna mer pengar i plånboken, samt förhoppningar om en ljusnande konjunktur i Europa.
Den japanska börsen har stigit närmare 20 procent i
lokal valuta sedan årsskiftet och i slutet av maj stängde
Tokyobörsen på plus tio handelsdagar i rad, något som
inte hänt på 27 år. Japan är inne i ett stort ekonomiskt
experiment, där en kombination av massiva penningpolitiska stimulanser och strukturreformer ska få fart
på den sedan decennier svaga konjunkturen. Trots
börsuppgången är värderingen på japanska bolag fortfarande låg i ett historiskt perspektiv, och vinsttillväxten
hög. I Skandias sparrapport Placeringsutsikter, som
publicerades den 6 maj, rankades Japan och Pacific
som den aktiemarknad som har bäst långsiktig potential
att ge en god avkastning.
”I Skandias sparrapport
Placeringsutsikter rankades
Japan och Pacific som den
aktiemarknad som har bäst
långsiktig potential att ge
en bra avkastning.”
Även om många börser har gått starkt i år finns det en
marknad som fått de andra att blekna, nämligen den
kinesiska. Börsuppgången i Shanghai är 60 procent
2
Skandias marknadsbrev | juni 2015
bara sedan årsskiftet. Även om det är svårt att inte likna
utvecklingen vid en bubbla, är det inte säkert att toppen
är nådd ännu. Den kinesiska regeringen är fast besluten
att stötta den inbromsande tillväxten, och stimulanserna av ekonomin fortsätter med oförminskad styrka. Det
kommer att fortsätta gynna börsen.
Börsutveckling sedan 1 jan 2015
Procent, lokal valuta
70
60
50
40
30
20
10
0
-10
januari
Sverige
februari
Japan
mars
april
USA
maj
Euroområdet
juni
Kina
Högre räntor – fallande börs?
I slutet av april startade årets första globala börsrekyl.
Den utlösande faktorn var att tyska långräntor tiodubblades inom loppet av några veckor, vilket fick räntor över
hela världen att följa med upp. Och precis som fallande
räntor har fått börserna att stiga, fick stigande räntor
motsatt effekt. Börserna vände ner på bred front och
rekylen var ett faktum. Stockholmsbörsen var en av de
som föll mest – nedgången från toppen i slutet av april
var hela 10 procent.
Rekylen sätter ljuset på två viktiga saker. Den första är
hur det snabba, globala flockbeteendet på marknaden
fungerar. Stigande räntor i Tyskland gör att räntorna i
länder som USA, Japan och Sverige också stiger och att
börserna faller, utan att något fundamentalt egentligen
har förändrats. Den andra är hur lite som behövs för att
orsaka snabba börsfall när uppgången varit lång och
aktiekurserna står högt.
Börsindex och statsobligationsränta, Sverige
1,2
Utveckling sedan 1 januari 2015
1750
1,0
1700
1650
företagsobligationsfonder, som förenklat kan sägas vara
ett mellanting mellan aktier och rena räntefonder. Det
finns också hedgefonder med låg risk, och strukturerade produkter med kapitalskydd som begränsar hur stor
förlusten maximalt kan bli vid en börsnedgång. Ytterligare ett alternativ är att placera i stabila aktier med hög
utdelning, och förslagsvis ha dem på ett investeringssparkonto. Då schablonbeskattas utdelningen istället
för att du får betala 30 procent kapitalskatt.
0,8
1600
0,6
1550
1500
0,4
1450
0,2
1400
1350
”Börsuppgången börjar få många
år på nacken. Trots det tror vi att det
finns en god chans att den fortsätter,
om än i lugnare takt.”
0,0
januari
februari
Börsindex (vänster)
mars
april
maj
juni
Börsutveckling och 10-åriga statsobligationsräntor
10-årig statsobligationsränta, % (höger)
Procent sedan 1 jan 2015
6
Sannolikt är det inte sista gången i år vi får se en rekyl
av det här slaget. En tänkbar utlösande faktor är när
den amerikanska centralbanken höjer styrräntan, vilket
förväntas bli innan året är slut. Men betyder det att den
dag globala räntor långsiktigt vänder upp, så kommer
det att innebära slutet för börsuppgången? Svaret är
sannolikt nej. Även om en räntehöjning kan få marknaden att skaka till, så visar erfarenheterna att både
konjunkturen och aktiemarknaden fortfarande brukar
ha mer kvar att ge och att det först är längre fram i
konjunkturcykeln, när räntan ligger betydligt högre, som
börsuppgången brukar få ett slut.
Hög tid att sommarstäda portföljen
Börsuppgången börjar få många år på nacken. Trots det
tror vi att det finns en god chans att den fortsätter, om
än i lugnare takt. Anledningarna är flera – en allt bättre
världskonjunktur, ett lägre oljepris som fungerar som
en global skattesänkning för världens konsumenter,
fortsatta stimulanser från mäktiga centralbanker och
gynnsamma valutakurser. Tittar man på värderingarna
på börsen är de i många fall högre än de varit historiskt,
men det finns en anledning till det. På grund av den globalt låga räntan är det helt enkelt ont om bra alternativ
till aktier, och det gör att priset på aktier stiger.
Oavsett vad man tror om börsen framöver, så tycker vi
att det är ett bra tillfälle att vara delvis nöjd med den
fina avkastning aktier har gett de sista åren. Se över
portföljen så att inte aktiedelen har vuxit sig för stor,
och ta hem en del vinster. Även om det är lockande att
placera mer pengar än vanligt på börsen när aktier bara
stiger och räntan är noll, så är det långsiktigt ingen god
idé. Räntesparande är en viktig krockkudde i portföljen
den dag aktiemarknaden faktiskt faller. När den trendvändningen kommer är svårt att säga, så klokast är att
vara förberedd genom att alltid ha en bra riskspridning.
En bra riskspridning kan man få på flera sätt. Förutom traditionella korta och långa räntefonder finns det
3
Skandias marknadsbrev | juni 2015
140
120
5
100
80
4
60
3
40
2
20
0
1
-20
0
2005
2006
Sverige
2007
2008
USA
2009
2010
Tyskland
2011
2012
2013
2014
2015
MSCI AC World (höger)
Nu är det snart dags för semester för många av oss.
Använd gärna någon av de lediga dagarna till att
sommarstäda i portföljen! Även marknadsbrevet tar
semester och återkommer i slutet av augusti. Trevlig
sommar önskar vi på Skandia!
Maria Landeborn
Sparekonom
-40
MAKROPERSPEKTIV
En första räntehöjning
kommer allt närmare
Alltsedan finanskrisen har vi levt i en värld där räntan bara tyckts kunna bli
lägre. Nu ser det ut som det är på väg att förändras när den amerikanska
centralbanken, för första gången på nästan ett decennium, går mot en
räntehöjning. Det är ett tveeggat svärd med både positiva och negativa
effekter för såväl USA som för världsekonomin.
Före årsskiftet är det sannolikt dags för världens mäktigaste centralbank, amerikanska Federal Reserve (FED),
att höja styrräntan för första gången sedan finanskrisen
bröt ut 2007. Ekonomer världen över kommer därför
noga att bevaka de kommande månadernas amerikanska makrostatistik för att försöka bedöma när den första
höjningen sker. I skrivande stund räknar marknaden
med att det blir i september och att räntan då höjs från
dagens spann på 0-0,25 till 0,5 procent, men beroende
på vad som händer i den amerikanska ekonomin de
närmaste månaderna kan det förändras.
Vad ska utlösa den första räntehöjningen?
Senast FED höjde styrräntan var i mitten av 2006, och
det var slutet på en två år lång period av räntehöjningar.
I september 2007 kom den första räntesänkningen efter
att börsen hade vänt ner, och därefter fortsatte FED att
sänka räntan tills den ett drygt år senare befann sig i
dagens spann på 0-0,25 procent. Men efter nästan ett
decennium av expansiv penningpolitik ser det alltså ut
att snart vara dags för den amerikanska centralbanken
att strama åt igen.
Vad är det då som kommer att utlösa den första ränte­
höjningen? En viktig förutsättning är återhämtningen
i den amerikanska konjunkturen, som varit stark de
senaste åren. En annan minst lika viktig byggsten är arbetslösheten som nu är nere på 5,4 procent, en lika låg
nivå som innan finanskrisen. Vad FED fortfarande väntar
på är att den starka konjunkturen och den låga arbetslösheten ska ge resultat i form av en högre löneökningstakt och högre inflation. Det har börjat synas tecken på
att både löner och inflation nu stiger, och det bör bli den
utlösande faktorn.
Något som däremot skulle kunna få FED att vila på
avtryckaren är konjunkturen, som varit svag under årets
första månader på grund av tillfälliga effekter av strejker
och väder. Om det visar sig att det inte är en tillfällig
svacka utan en verklig konjunkturavmattning kommer
FED sannolikt att vänta med höjningen, av rädsla för
4
Skandias marknadsbrev | juni 2015
USA
Inflation och arbetslöshet
12
3,5
3
10
2,5
8
2
6
1,5
4
1
2
0
0,5
2005
2006
2007
2008
2009
Arbetslöshet, % (vänster)
2010
2011
2012
2013
2014
2015
0
Inflation, % (höger)
att sätta krokben för återhämtningen. Vi tror dock att
återhämtningen kommer att vara fortsatt god och att en
första räntehöjning är på väg.
Förnyat fokus på inflation
FED:s viktigaste parameter de senaste åren har först och
främst varit arbetslösheten, och därefter inflationen.
När man nu ser ut att ha fått arbetsmarknaden dit man
vill, ökar istället fokus på inflation. Ett problem som
den amerikanska centralbanken har är att medan andra
länder har kunnat ”importera” inflation genom att sänka
värdet på den egna valutan, har dollarn stärkts det senaste året på grund av återhämtningen i den amerikanska ekonomin. Det innebär att inflationen måste komma
inifrån, det vill säga från löne- och prisökningar. Detta
har visat sig vara svårt eftersom varken löneökningar
eller konsumtion har tagit fart sedan krisen. Däremot
har sparandet ökat, vilket kan vara bra för den enskilda
individen men mindre bra för FED:s inflationsmål.
Vad betyder en räntehöjning för de
finansiella marknaderna?
Historiskt sett har en enskild räntehöjning bara påverkat
börsen tillfälligt. I grunden är ju en räntehöjning bra
eftersom det signalerar att ekonomin är stark. Däremot
föregås höjningen ofta av en viss volatilitet och osäkerhet på marknaden då investerare justerar sina portföljer
inför den nya situationen. I USA kommer sannolikt en
räntehöjning att få en direkt effekt genom en starkare
dollar och högre långa och korta räntor. I det korta perspektivet är det sannolikt att aktiemarknaden går ner,
men historiskt har det dröjt längre innan en högre ränta
varaktigt satt stopp för börsuppgången.
USA
Börsutveckling och styrränta
2500
7
6
2000
5
1500
4
3
1000
emitterat skulder motsvarande nästan 190 miljarder
dollar sedan 2008. Anledningen är att det helt enkelt
har varit extremt gynnsamt att låna pengar i dollar,
eftersom FED var den centralbank som sänkte räntan
först. Men en högre ränta och starkare dollar kommer
att slå mot både länder och företag på två sätt. Dels
blir lånen dyrare när räntan stiger, och dessutom växer
lånen i storlek när dollarn stärks. Det riskerar att bli
en tung börda att bära för redan skuldsatta länder och
företag med svag ekonomi. I värsta fall skrämmer det
dessutom bort utländska investerare, vilket ytterligare
kan hämma den ekonomiska utvecklingen.
”Under de senaste tre perioderna av
räntehöjningar har den amerikanska
börsen utvecklats i sidled under 6–12
månader, för att sedan stärkas.”
2
500
1
0
95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15
19 19 19 19 19 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20
S&P500 (vänster)
0
FED:s styrränta, % (höger)
Under de senaste tre perioderna av räntehöjningar har
den amerikanska börsen utvecklats i sidled under 6-12
månader, för att sedan stärkas. Det gör den kommande räntehöjningscykeln till en svår balansgång för den
amerikanska centralbanken. Höjer man för snabbt
riskerar man att dämpa återhämtningen i ekonomin
genom att fördyra konsumtionen och skapa osäkerhet
på finansmarknaden. Höjer man för långsamt finns en
risk att inflationen stiger för fort, vilket kan tvinga fram
snabba räntehöjningar längre fram och det i sin tur kan
ge upphov till en tvärnit för både börs och konjunktur.
Ett tveeggat svärd med positivt signalvärde
En amerikansk räntehöjning är ett tveeggat svärd med
både positiva och negativa effekter för såväl USA som
världsekonomin. Den långa perioden med nollränta
har gjort att många investerare har tagit större risk
än tidigare i jakten på avkastning. Det innebär att det
finns en risk att en räntehöjning får större effekter på
de finansiella marknaderna den här gången än vad den
fått historiskt. Men även om en initial marknadsreaktion mycket väl kan vara negativ, är en räntehöjning i
grunden en positiv signal som visar att den amerikanska
ekonomin är på rätt väg. Förhoppningsvis är ekonomin
så stark att den klarar att stå på egna ben när en lång
period av extremt expansiv penningpolitik nu lider mot
sitt slut.
Tillväxtländer med dollarlån bland
förlorarna
På det stora hela är en starkare dollar positivt för
världsekonomin, bland annat eftersom det stärker konkurrenskraften för exportbolag i stora tillväxtländer. Men
en stark dollar är också förknippat med risker. Många
tillväxtländer och bolag har tagit upp stora lån i dollar
efter finanskrisen. Brasilianska bolag har exempelvis
5
Skandias marknadsbrev | juni 2015
Christian Avenäs
Ekonom
SPARPERSPEKTIV
Tre fonder för att placera i
Japan, Asien och USA
I maj släppte Skandia för första gången en helt ny sparrapport,
Placeringsutsikter. I rapporten har vi rankat sju olika aktiemarknader
världen över utifrån tre faktorer som vi tror är betydelsefulla för hur
bra avkastningen kan bli på lång sikt. I det här marknadsbrevet har
vi tagit fram tre fonder för den som vill placera i de marknader som
rankas högst i rapporten.
De tre faktorer vi väger samman i rankingen är värde­
ringen på aktiemarknaden, tillväxten i företagens
vinster, och hur börsen gått på lång och kort sikt. Resultatet kallar vi Skandias värdeindikator. Högst rankad
är marknaden Japan & Pacific, där vi framför allt tror
att Japan är intressant. På andra plats finns Asien, den
enda tillväxtmarknaden som idag gör skäl för sitt namn.
På tredje plats finns USA. Här presenterar vi tre utvalda
fonder för den som vill placera på de topprankade
marknaderna. Om du vill ta del av hela rapporten Placeringsutsikter finns den att ladda ner från Skandia.se.
Capital International Japan Equity är en aktivt för­
valtad Japanfond utvald av Skandias fondanalytiker.
Fonden har tre portföljförvaltare varav en är huvud­
ansvarig. Varje förvaltare har ett eget fokusområde
och man letar bland annat efter undervärderade bolag,
tillväxtfokuserade småbolag och storbolag med tillväxt­
potential. De senaste åren har olika bolagsegenskaper
premierats på den japanska aktiemarknaden, och för
att lyckas hitta de bästa bolagen ställs därför höga krav
på förvaltarnas kunskap inom sina respektive områden.
Skandias bedömning är att Capital Internationals för­
valtare har den erfarenhet och den kunskap som krävs
för att lyckas. Den som hellre vill placera i en ren indexfond kan välja Skandia Japan Exponering.
First State Asia Pacific Leaders placerar till skillnad
från många andra asienfonder i både Asien och i Pacificregionen, vilken främst innefattar Australien. Fonden
fokuserar på investeringar som gynnas av den växande
medelklassen och andra demografiska förändringar,
och har en klar övervikt mot Indien och en undervikt
mot alla råvaror förutom guld. Fonden har inga innehav
i kinesiska eller australiensiska banker. Under våren har
fonden gått sämre än sitt jämförelseindex på grund av
att kinesiska banker gått starkt, och att den indiska
börsen backat något från toppen i mars. De senaste tio
kalenderåren har dock fonden slagit index åtta av tio år.
Tillsammans med Capital International Japan Equity ger
den här fonden en bra exponering mot de två marknader som rankades högst i Placeringsutsikter.
Morgan Stanley US Advantage är en tillväxtorienterad
USA-fond. Fonden fokuserar på nordamerikanska tillväxtbolag som gynnas av en stark konjunkturutveckling
och av en ökad köpkraft. En stor del av innehaven finns
i bolag som sysslar med konsumtionsvaror, både i den
traditionella handeln och i den växande e-handeln. De
två enskilt största innehaven är Facebook och Amazon.
Tillsammans med investeringar i IT-sektorn uppgår
detta till ungefär 80 procent av fondens totala kapital.
Fonden har inga innehav i oljebolag, telekom eller verkstadsbolag. Den amerikanska börsen har stigit kraftigt
flera år i rad, och vi anser därför att en fond med koncentrerade innehav och en tydlig investeringsfilosofi är
ett bättre val än en bred aktieindexfond.
Erik Fredin
1 Japan och Pacific
2 Asien
3 USA
4 EMEA inkl. Ryssland
5 Sverige
6 Europa
7 Latinamerika
6
Skandias marknadsbrev | juni 2015
Skandias värdeindikator visar vilka marknader
som har högst respektive lägst potential att ge
en god avkastning på lång sikt. 1 innebär högst
potential, och 7 lägst potential.
Detta är en annons från Catella Fondförvaltning AB. Skandia ansvarar inte för innehållet i annonsen.
För mer information, se ansvarsbegränsningen sist i detta marknadsbrev.
När vi skall beskriva Catella Hedgefond passar ordet ”stabilt” bra in
I en miljö med ökad osäkerhet kring räntor och konjunktur söker
många alternativt till traditionellt sparande. Hedgefonder har på
nytt ökat i popularitet vilket Catella Hedgefond är ett levande
bevis för. Genom att placera i såväl ränte- som aktiemarknaden
och möjligheten att tjäna pengar i både upp- och nedåtgående
marknad, har fonden goda möjligheter att hantera de risker
kapitalmarknaden står inför.
Catella Hedge är något av en veteran på den nordiska
hedgefondsmarknaden och var en av de första dagligt
handlade hedgefonderna i Norden. Sedan starten 2004
har ledordet för förvaltningen varit låg risk, och fonden
skall närmast ses som ett alternativ till sparande i
räntefonder.
Under ledning av Ulf Strömsten jobbar ett team på sex
personer med lång erfarenhet från såväl ränte- som
aktiemarknaden, med att förvalta fonden. Genom
att fonden placerar i både ränte- och aktierelaterade instrument blir möjligheten att sprida risken extra
god. Fonden har också hela Norden som investerings­
område. Norden är lite av ett världen i miniatyr och ger
därför goda möjligheter till riskspridning.
När andra fonder sätter ett avkastningsmål har vi istället risk som utgångspunkt, och vi försöker maximera avkastningen inom ramen för vårt riskmål som definieras
som en standardavvikelse under 3 procent. Att fonden
har varit framgångsrik ser vi också på siffrorna. Sedan
start har Catella Hedge gett en genomsnittlig årsavkastning på 5,8 procent till en risk på låga 2,8 procent. För
detta arbete har fonden, vid sidan av ett antal nomineringar, tre gånger belönats med titeln Årets Hedgefond
av Privata Affärer och Fondmarknaden.
– Genom att vi kan investera i både aktier och ränte­
bärande instrument kan vi välja det tillgångsslag som
för tillfället erbjuder bäst avkastning till låg risk. Det
är flexibilitet som vi värdesätter extra mycket i det
märkliga marknadsläge som nu råder med negativa
räntor. I ett sådant här läge blir det också extra viktigt
att hålla koll på vilka risker man tar och inte låsa sig vid en
marknadssyn. Även om Catella Hedge i nuläget domineras
av räntebärande placeringar kan situationen snabbt
ändras, säger Ulf Strömsten.
Även om fonden har fokus på låg risk kan den naturligtvis minska i värde. Till skillnad från en vanlig fond
får fonden gå kort, det vill säga investera i instrument
som stiger i värde vid en nedåtgående marknad. Sedan
starten 2004 har fonden visat positiv avkastning sju av
tio månader. Fonden har tack vare sin goda avkastning
och relativt låga risk, för många blivit ett alternativ till
traditionellt livförsäkringsparande inom ramen för fondförsäkringar.
Ulf Strömsten
Förvaltare Catella Hedgefond
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att
du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Fonden är en specialfond enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF). Vill du se
fondens fondbestämmelser, faktablad eller ta del av års- eller halvårsredogörelse kontakta Catella Fonder på telefon 08-614 25 00, sales@catella.se eller
besök vår hemsida.
7
Skandias marknadsbrev | juni 2015
MODELLPORTFÖLJER
Skandia lanserar
tre nya modellportföljer
Från och med den 10 juni byter Skandia ut de fem gamla modellportföljerna mot tre nya. De nya portföljerna har tre olika risknivåer och är
baserade på Skandias SMART-fonder1, som förvaltas av Skandias egen
kapitalförvaltning. De ger dig som kund en helt ny möjlighet att ta del
av Skandias marknadssyn och placeringsstrategi.
Som sparare hos Skandia erbjuds du som kund ett brett
urval av fonder. Det ger stora möjligheter, men också
ett visst huvudbry när det gäller att välja vilka fonder
som ska ingå i portföljen. Därför har Skandia satt ihop
tre olika modellportföljer med tre olika risknivåer. Till de
olika modellportföljerna väljer Skandia sedan ut fonder
som både är anpassade efter risknivån i varje portfölj,
och som speglar Skandias marknadssyn. Varje kvartal
ses modellportföljerna över och innehållet kan justeras
beroende på hur marknadsläget ser ut.
Om portföljerna
Alla finansiella investeringar är förknippade med en
förlustrisk, och den risken kommer att förändras över
tid. Till exempel varierar risken på aktiemarknaden både
uppåt och neråt i förhållande till det historiska snittet.
Skandias investeringsfilosofi bygger på att framtiden är
osäker, framförallt på placeringshorisonter kortare än
5-7 år. Därför är en genomtänkt strategi för riskspridning
och värdering av tillgångar väldigt viktig. I samband
med de kvartalsvisa uppdateringarna av modellportföljerna kan det ske förändringar i både andelen aktier,
räntor och andra tillgångsslag, men också förändringar
av fondval. Till grund ligger exempelvis ett ändrat konjunkturläge eller marknadsrörelser, eller att Skandia gör
bedömningen att en annan fond än någon av dem som
ingår i portföljen har bättre förutsättningar att skapa en
god avkastning framöver. Fondförändringar kan även
ske på grund av att Skandia vill ändra fördelningen
mellan stora och små bolag eller mellan tillväxt- och
värdebolag.
Nedan ges en kort presentation av de tre modellportföljerna och några exempel på vilka fonder de innehåller.
Modellportfölj Skandia Försiktig
Skandia Försiktig har fokus mot räntebärande placeringar och är en defensiv portfölj. Räntebärande placeringar
utgör alltid större delen av innehavet. Portföljen ska
främst ses som kapitalbevarande och lämpar sig därför
för dig som vill ta låg risk, med en begränsad exponering mot aktiemarknaden. Stort fokus ligger därför på
räntepapper med både korta och långa löptider. Största
innehavet i portföljen utgörs av Skandias penningsmark-
nadsfond, som primärt består av ränteplaceringar ­
med korta löptider. För att erbjuda något högre avkastningsmöjligheter på räntesidan har portföljen inslag
av företagsobligationer via Carnegie Corporate Bond,
som främst placerar i nordiska företagsobligationer.
Dessutom väljer Skandia att placera en del av innehavet
i hedgefonder med låg risk. I modellportfölj Försiktig är
en lämplig sparhorisont minst två år.
Modellportfölj Skandia Balanserad
Skandia Balanserad har en liten övervikt mot aktiefonder jämfört med räntefonder, och har en klart högre
riskprofil än Skandia Försiktig. Aktiedelen är främst
inriktad mot svenska och globala aktier, bland annat
genom indexfonden Skandia Global Exponering. Bland
de största aktiemarknaderna i fonden finns Nordamerika, Japan och Västereuropa exklusive Sverige. Exponering mot den svenska aktiemarknaden ges via fonderna
Carnegie Sverige och Catella Reavinst. I portföljen finns
också företagsobligationer via fonden Carnegie Corporate Bond, och tillväxtmarknader via Skandia Tillväxtmarknad. Den relativt jämna fördelningen mellan räntor,
aktier och hedgefonder i portföljen gör modellportfölj
Balanserad lämpad för ett sparande i minst tre år.
Modellportfölj Skandia Offensiv
I Skandia Offensiv är strategin att ha en högre risknivå
genom att nästan uteslutande placera i aktiefonder.
Då Skandia har en positiv syn på den svenska aktiemarknaden är detta den enskilt största marknaden i
portföljen. Portföljen ger exponering mot både stora och
små svenska bolag via Carnegie Sverige och Carnegie
Swedish Smallcap, som är två aktivt förvaltade fonder. I
portföljen finns också indexfonden Skandia Sverige Exponering. Utländska aktier finns bland annat i fonderna
Skandia USA och Capital Group Japan. Båda fonderna
är aktivt förvaltade. Japanfonden fokuserar på att hitta
undervärderade bolag eller bolag med god tillväxtpotential på den japanska marknaden. I Skandias sparrapport Placeringsutsikter som utkom i maj, rankas Japan
som den marknad som har högst potential att ge en god
långsiktig avkastning. Rapporten Placeringsutsikter kan
laddas ner från skandia.se. I modellportfölj Offensiv är
en lämplig sparhorisont minst fem år.
1. Läs mer på https://www.skandia.se/hem/Placera/Investeringsalternativ/Fonder/Skandia-Fonder/Vara-fonder/
8
Skandias marknadsbrev | juni 2015
Modellportfölj Skandia Försiktig
Tillgångsslag
Räntor
Fond
Fördelning
4P1
Årlig avgift2
Skandia Penningmarknad
35 %
0,40
Skandia Kapitalmarknad
26 %
0,60
Skandia Realränta
4%
0,60
Krediter
Carnegie Corporate Bond
5%
1,16
Alternativa placeringar
Catella Hedge
8%
1,043
BlackRock Absolute Return Bond
5%
1,33
Svenska aktier
Carnegie Sverige
8%
1,40
Globala aktier
Skandia Global Exponering
6%
0,42
Tillväxtmarknader
Skandia Tillväxtmarknad
3%
1,71
1. 4P är Skandias fondutvärderingsmodell. Namnet kommer från de fyra ”P” som vi fokuserar på när vi
analyserar fonder – Placeringsfilosofi, Process, Personer och Prestation.
2. Per 2015-06-04
3. + rörlig förvaltningsavgift
100 %
Modellportfölj Skandia Balanserad
Tillgångsslag
Fond
Räntor
Skandia Penningmarknad
Fördelning
19 %
4P1
Årlig avgift2
0,40
Skandia Kapitalmarknad
15 %
0,60
JP Morgan Global Bond Opportunities
5%
1,20
Krediter
Carnegie Corporate Bond
5%
1,16
Alternativa placeringar
Catella Hedge
7%
1,043
BlackRock Absolute Return Bond
5%
1,33
Carnegie Sverige
11 %
1,40
Catella Reavinst
7%
1,52
20 %
0,42
6%
1,71
Svenska aktier
Globala aktier
Skandia Global Exponering
Tillväxtmarknader
Skandia Tillväxtmarknad
100 %
1. 4P är Skandias fondutvärderingsmodell. Namnet kommer från de fyra ”P” som vi fokuserar på när vi
analyserar fonder – Placeringsfilosofi, Process, Personer och Prestation.
2. Per 2015-06-04
3. + rörlig förvaltningsavgift
Modellportfölj Skandia Offensiv
Tillgångsslag
Fond
Alternativa placeringar
Norron Select
Svenska aktier
Globala aktier
4P1
Årlig avgift2
5%
2,213
Carnegie Sverige
20 %
1,40
Skandia Sverige Exponering
20 %
0,40
Carnegie Swedish Smallcap
7%
1,60
10 %
1,60
7%
1,913
12 %
1,41
Capital Group Japan Equity
8%
1,73
Skandia Tillväxtmarknad
11 %
1,71
Carnegie World Wide
Schroder European Special Situations
Skandia USA
Tillväxtmarknader
Fördelning
100 %
1. 4P är Skandias fondutvärderingsmodell. Namnet kommer från de fyra ”P” som vi fokuserar på när vi
analyserar fonder – Placeringsfilosofi, Process, Personer och Prestation.
2. Per 2015-06-04
3. + rörlig förvaltningsavgift
En investering i fonder är förenad med risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonder kan både öka och minska i värde
och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.
Fullständig information om fonderna och riskerna finns i respektive fonds faktablad och informationsbroschyr.
För Skandias egna fonder hittar du faktablad, informationsbroschyr, senaste årsberättelse och halvårsredogörelse på www.skandia.se/fonder och kan även beställa dessa
kostnadsfritt från Skandia Fonder, telefon 0771-55 55 00. För övriga fonder hittar du dessa handlingar på respektive fond­bolags hemsida.
Informationen i detta dokument är endast avsedd som allmän produktinformation. Den ska inte ses som placerings­råd eller placeringsrekommendationer. Om du vill ha en
personlig rådgivning utifrån dina individuella förutsättningar rekommenderar vi att du kontaktar en rådgivare.
Denna information är inte riktad till personer hemmahör­ande i USA eller något annat land där tillgängliggörandet på något sätt är begränsad.
9
Skandias marknadsbrev | juni 2015
91852 / CITAT (juni -15)
Marknadsnoteringar 2015-06-05
Aktieutveckling MSCI TR (Utveckling i SEK)
1 månad
Sverige
0,5%
Norden
0,0%
Europa
-0,6%
USA
0,8%
Japan
0,3%
Brasilien
-11,4%
Ryssland
-12,3%
Indien
-2,2%
Kina
-2,5%
Världsindex
-0,7%
Tillväxtmarknader
-5,7%
Valutor
Nivå
1 månad
USDSEK
8,38
0,3%
EURSEK
9,31
-0,3%
GBPSEK
12,79
0,9%
EURUSD
1,11
-0,6%
Råvaror
Nivå (USD)
1 månad
Olja (WTI Crude, 1st future)
59,1
-2,1%
Olja (Brent Crude, 1st future)
63,3
-6,2%
Guld (Spot)
1 172,0
-1,8%
Styrräntor
Nivå (%) 1 månad (bps)
Riksbanken
-0,25
0,0
ECB
0,05
0,0
Fed
0,25
0,0
Statsobligationer
Nivå (%) 1 månad (bps)
Sverige 2 år
-0,19
1,9
USA 2 år
0,71
8,6
Tyskland 2 år
-0,18
4,4
Sverige 10 år
0,98
30,6
USA 10 år
2,41
22,2
Tyskland 10 år
0,84
32,8
Statsobligationsräntor, 10 år
4,0
1 år
18,9%
20,5%
17,6%
37,9%
40,5%
-7,2%
-2,9%
27,0%
68,5%
29,8%
22,2%
1 år
25,8%
2,3%
14,2%
-18,6%
1 år
-42,3%
-41,8%
-6,5%
1 år (bps)
-100,0
-10,0
0,0
1 år (bps)
-73,9
33,0
-22,5
-89,1
-17,5
-56,1
3 år
81,8%
92,2%
83,8%
98,8%
81,3%
-15,6%
1,2%
70,9%
95,1%
81,4%
38,4%
3 år
16,3%
3,8%
15,4%
-10,7%
3 år
-29,8%
-35,9%
-27,5%
3 år (bps)
-175,0
-95,0
0,0
3 år (bps)
-90,4
45,9
-18,8
-14,9
83,3
-36,4
5 år
83,8%
84,0%
74,4%
123,3%
58,7%
-33,4%
-14,1%
21,4%
62,5%
84,6%
28,6%
5 år
3,3%
-3,8%
9,0%
-6,8%
5 år
-17,2%
-12,2%
-5,5%
5 år (bps)
-50,0
-95,0
0,0
5 år (bps)
-142,9
-0,1
-66,1
-151,5
-73,5
-171,9
Aktieindex (utveckling i svenska kronor)
200
3,5
180
3,0
160
2,5
140
2,0
120
1,5
100
1,0
Sverige
0,5
Tyskland
USA
80
Sverige
Tillväxtmarknader (SEK)
Global (SEK)
dec-14
jun-14
dec-13
jun-13
dec-12
jun-12
dec-11
jun-11
dec-10
jun-10
dec-14
jun-14
dec-13
jun-13
dec-12
jun-12
dec-11
jun-11
60
dec-10
jun-10
0,0
Begränsning av ansvar: Informationen i denna publikation baseras på Skandias egna bedömningar vid tidpunkten för publicerandet samt på andra
källor. Bedömningarna utgår från faktorer och uppgifter som kan visa sig vara oriktiga. Bedömningar och slutsatser som presenteras kan komma att
ändras och det kan ske utan att Skandia distribuerar information om förändringen. Skandia ställer därför inga garantier och gör inga utfästelser vad
gäller riktighet, tillförlitlighet eller fullständighet av den lämnade informationen. Den som tar del av informationen ska vara medveten om att den inte
innebär något erbjudande om köp eller försäljning av finansiella instrument, någon uppmaning till sådana transaktioner eller något råd. Det ankommer
på användaren av informationen att själv värdera riktigheten, tillförlitligheten och fullständigheten av informationen.
Information och åsikter som uttrycks i annonser från andra företag än Skandia är dessa företags egna och baseras på företagens egna bedömningar.
Skandia ansvarar inte för innehållet i annonser och ställer inga garantier och gör inga utfästelser vad gäller riktighet, tillförlitlighet eller fullständighet
av lämnad information. Den som tar del av annonser ska vara medveten om att dessa inte innebär något erbjudande om köp eller försäljning av finansiella instrument, någon uppmaning till sådana transaktioner eller något råd från Skandias sida.
Historisk avkastning är ingen garanti för framtiden. Pengar som placeras i fonder kan både öka som minska i värde och det finns i­ngen garanti att få
tillbaka hela det insatta kapitalet. Att fatta investeringsbeslut innebär alltid ett risktagande och varje sådant beslut fattas självständigt av kunden
och på dennes eget ansvar.
Denna information är avsedd enbart för personer och företag med hemvist inom den europeiska unionen och det ekonomiska samarbetsområdet
samt i Schweiz och således inte riktat till person hemmahörande i USA eller något annat land där tillgängliggörande på något sätt är begränsad.
10
Skandias marknadsbrev | juni 2015