1
Hälsosamma matvanor,
barnhälsovården och barnkliniken
160428
Carina Svärd
Leg.dietist, folkhälsostrateg
Avdelningen för kunskapsstöd
2
Innehåll
- Ohälsosamma matvanor
- Näringsrekommendationer/kostråd, vad är vad?
- Näringsrekommendationer utifrån NNR 2012 samt nya
kostråden:
- Vitaminer/mineraler
- Protein
- Kolhydrater
- Fett
- Socker, salt, kött, energi
- Praktiska tips
- Hur ta upp frågan
3
Vad är bra mat????
4
Ohälsosamma matvanor:
• Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för
sjukdomsförebyggande metoder definieras
ohälsosamma matvanor som att sällan äta grönsaker,
rotfrukter, frukt och bär, sällan äta fisk och skaldjur och
att ofta äta kaffebröd, choklad/godis, chips och läsk/saft.
• När energiintag, näringsintag, livsmedelsval,
tillagningsform och måltidsmönster inte motsvarar
individens behov
5
Så här ser svenskarnas matvanor ut i korthet:
• Två av tio äter 500 gram frukt och grönsaker per dag, eller mer.
• Tre av tio äter fisk som huvudrätt minst två gånger per vecka.
• Sex av tio använder olja eller flytande margarin i matlagningen.
• Nio av tio äter för lite fullkorn.
• Sju av tio äter för lite fibrer.
• Fyra av tio äter för mycket socker.
Riksmaten 2010-2011
6
Forts Riksmaten
• Sju av tio äter för mycket salt, men många väljer joderat
salt.
• Åtta av tio äter för mycket mättat fett.
• 16 procent av energiintaget – kalorierna – kommer från
godis, läsk, bakverk och snacks.
• Unga kvinnor och män, 18–30 år, har sämst matvanor.
• Kvinnor har generellt sett bättre matvanor än män.
7
Hur äter våra barn?
Från Riksmaten barn - 2003
• Barnen hade en bra fördelning av protein, fett och
kolhydrater i kosten
• Typen av fett och kolhydrater var inte tillfredställande
• Generellt sett åt de för mycket socker, mättade fettsyror,
och salt, och för lite fleromättade fettsyror och fibrer
• Intag av transfettsyror var lågt
• Barnens intag av vitamin D var lågt i förhållande till
rekommenderat intag
• Konsumtionen av frukt och grönsaker var i genomsnitt
omkring hälften av det rekommenderade intaget på 400
gram per dag för barn 4–10 år.
8
Forts Riksmaten
• Intaget av endast tillsatt socker uppgick till 13–15
energiprocent
• De största sockerkällorna var läsk och saft följt av godis,
smaksatta mejeriprodukter och gruppen bullar, kakor
och kex
• Barnen åt i genomsnitt söta livsmedel 2–3 gånger per
dag
• Ungefär 25 procent av barnens dagliga energi kom från
livsmedel som godis, läsk, snacks, glass, efterrätter och
bakverk
• Det var inga stora skillnader i livsmedelsval eller
näringsintag mellan barn från olika socioekonomiska
grupper
9
Hur har vårt sätt att äta ändrats
senaste decennierna?
• Köttkonsumtionen har ökat med mer än 100% sen 60talet
• Ostkonsumtionen har ökat med ca 150% sen 60-talet
• Gräddkonsumtionen har ökat från 5-6 l till 10 liter per
person och år
• Potatiskonsumtionen minskat med hälften
• Trots att vi äter mer grönsaker blir det i snitt inte mer än
hälften av vad vi skulle behöva äta
• Vi äter 17 kg choklad och godis per person och år.
Omsättningen av smågodis ligger på ca 9 miljarder per
år.
10
Dryckeskonsumtion,
2014
Starköl*
Folköl*
Övrig Maltdryck
Vatten
Kolsyrad läsk inkl syrup
+ lättcider
Stilldrinks, Sport/
Recovery & Energidryck
Starkcider
Blanddryck
* Ingår inte öl som tagits in av privatperson
eller smugglats in från andra länder
32,7
12,3
2,5
24,4
65,9
6,4
1,6
1,5
statistik från Sveriges Bryggerier
11
Barns konsumtion av söta drycker
• 4-åringar drack i genomsnitt 187 ml saft och läsk per
dag
• Den totala konsumtionen var större bland skolbarn,
242 ml för barn i åk 2 och 239 ml för barn i åk 5
• 10 procent av skolbarnen drack 5 dl eller mer varje dag
• Lightläsk och lightsaft var mindre vanligt, cirka 10
procent av den totala konsumtionen av saft och läsk
Riksmaten
barn 2003
12
Riskfaktorer gällande totala
sjukdomsbördan 2013, Sverige
Cancer
Hjärt- och
kärlsjukdom
Diabetes
http://www.healthdata.
org/sweden
13
Matvanor och barns hälsa?
• Matvanor som är förknippade med
minskade risk för levnadsvanerelaterade
kroniska sjukdomar för vuxna, är även
bra för barn 2-17 år
• Barns matvanor påverkar riskfaktorer för
hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes
typ 2
• Bra matvanor och en rörlig livsstil redan i
barndomen, kan minska risken för
utveckling av insulinresistens,
ateroskleros och förhöjt blodtryck
NNR 2012
14
Näringsrekommendationer och
kostråd
Bild: SLV
15
Näringsrekommendationer
- vad kroppen behöver och i vilka mängder -
• Fett
• Protein
• Kolhydrater
• Vitaminer
• Mineraler
• Spårämnen
Bild: SLV
16
Varför näringsrekommendationer?
Minska risken för kostrelaterade sjukdomar
Grundläggande behov
för kroppen
• Tillväxt och utveckling
• Organen ska fungera
• Benskörhet
God hälsa
• Må bra
• Orka röra oss
• Cancer
• Hjärt- och kärlsjukdom
• Övervikt
• Bra immunförsvar
Bild: SLV
17
Näringsrekommendation för friska
•
•
NNR kan användas för att planera kost för grupper av friska
individer
Referensvärden för energiintag baseras på grupper av
normalvikt
Anpassningar behövs för sjuka
• För personer med olika sjukdomar eller grupper med
speciella behov kan kosten behöva anpassas
• Riktlinjerna är inte avsedda för viktnedgång eller bota
undernäring
18
Barn
• NNR gäller från 2 år och uppåt för råd om kolhydrater,
fett och proteiner
• För vitaminer och mineraler finns ofta åldersspecifika
rekommendationer för intag
• Motsvarande gäller för fiber- och energiintag
• För barn under 2 år gäller ofta särskilda
rekommendationer på grund av den snabba tillväxten
och utvecklingen
19
Nordic Nutrition
Recommendations
2004
Nordiska
näringsrekommendationer
2012
NNR 5
20
21
22
Den som vill minska risken för hjärt- och
kärlsjukdomar, cancer, övervikt och typ 2-diabetes
ska äta:
Mer av:
Grönsaker
Frukt och bär
Fisk
Oljor
Fullkorn
Mindre av:
Läsk
Godis
Vitt mjöl
Rött kött
Smör
Det är slutsatsen av de nya gemensamma
nordiska näringsrekommendationerna
23
NNR 2012, vad var nytt?
Mer fokus på helheten i kosten, det vill säga vilka
kostmönster, som är hälsosamma
Mer fokus på vilken typ av fett och kolhydrater man bör
äta än hur mycket
Mer fokus på vilka livsmedel som bidrar med olika fetter
och kolhydrater (i form av kostfiber och socker)
gammaldags medelhavsmat
var inte rädd för vare sig fett eller kolhydrater, men välj rätt sort
det är skillnad på ett päron och ett glas läsk
24
NNR 2012, vad var nytt?
Utrymmet för enkelomättat fett har ökats
Totala fettintaget justerats
Totala kolhydratintaget har justerats
Rekommenderade intaget av vitamin D har höjts
Rekommenderade intaget av selen för vuxna har höjts
25
NNR 2012 i praktiken
Öka
Byta ut
Grönsaker
Baljväxter
Spannmålsprodukter av
vitt/siktat mjöl
Spannmålsprodukter av
fullkorn
Charkvaror
Rött kött
Frukt och bär
Smör
Smörbaserad
matfetter
Vegetabiliska
oljor och
oljebaserad
matfetter
Drycker och
livsmedel med
tillsatt socker
Magra
mejeriprodukter
Salt
Fisk och skaldjur Feta
mejeriprodukter
Nötter och fröer
Begränsa
Alkohol
26
27
Kostråd
- översättning till mat
• Tar hänsyn till evidens om livsmedel, kostmönster och
hälsoeffekter
• Utgår från aktuella matvanor och livsmedelsutbud
• Tar hänsyn till de viktigaste hälsoproblemen
Bild: SLV
28
29
30
31
Kostråd för barn
• För barn över två år gäller i stort sett samma kostråd
som för vuxna. För spädbarn och barn 1-2 år finns
särskilda råd
Indelning:
• Spädbarn
• Barn 1-2 år
• Barn 2-17 år
32
Nya kostråden
+ råd om energibalans och fysisk
aktivitet
33
Bra mat under två år
• De första sex månaderna är bröstmjölk den bästa maten
för barnet
• För barn som inte ammas finns modersmjölksersättning
som ger den energi och näring som barnet behöver
• D-vitamin
• Pyttesmå smakportioner från 4 månader
• Från 6 månader äta vanlig mat gradvis
• Finns inga "regler" för vad man ska börja med
• Ökning av mängderna samt konsistensen successivt till
små måltider
34
forts
• Mellan 1-2 år succesiv övergång till familjens mat
• Bra att ha NNR samt svenska kostråden som
utgångsläge
• För att täcka behovet av energi och näringsämnen
behöver barn från ett år och uppåt frukost, två huvudmål
och två till tre näringsrika mellanmål
• Eftersom barn inte kan äta så stora portioner är
mellanmålen av större betydelse än för vuxna
35
Glutenintroduktion, nytt 2016
• Viktigaste för att minska risken för glutenintolerans är att
långsamt vänja spädbarn vid små mängder gluten
• Tidpunkten för introduktion har inte så stor betydelse
och inte heller att gluten introduceras under samtidig
amning
Rek:
- Introduceras mellan 4-12 månaders ålder
- Små mängder = liten munsbit vitt bröd eller smörgåsrån
eller en liten sked gröt eller välling några gånger i
veckan till att börja med, och sedan öka mängden
långsamt
36
37
Vitamin D – för kalciumupptaget
Behov:
• Barn, vuxna
• Över 75 år
10 µg (tidigare 7,5)
20 µg (tidigare 10)
1 dl = 0,4 µg
1 port= 5-30 µg
15-60 µg
1 st. = 2 µg
1 msk = 1 µg
37
38
39
Rekommenderat intag NNR 2012
Barn från 2 år och vuxna upp till 65 år:
• Intervall: 10-20 % av energin vilket motsvarar
0,9 g/kg kroppsvikt/dag för barn
40
Optimalt intag/övre gräns?
• Proteiner från vegetabilier ger minskad risk för hjärt- och
kärlsjukdom
• Lite kolhydrater/högt proteinintag (20-23E%) under lång
tid= ökad risk för dödlighet och typ2 diabetes.
• Inget tecken på att högt intag av proteiner är skadligt för
benhälsan förutsatt tillräckligt intag av kalcium
NNR 2012
41
Protein och barn
Samband:
• Ett högre proteinintag i spädbarns och småbarnsålder
(under 2 år) bidrar till ökad risk för övervikt och fetma
senare i livet (övertygande)
• Högre intag av animaliskt protein i barndomen och
tidigare pubertet (trolig)
• Högre proteinintag och ökad benmineraltäthet och
andra mått på benhälsan i barndom och tonåren
• Högre intag av animaliskt protein, särskilt
mjölkprodukter, verkar påverka tillväxten mer än
vegetabiliskt protein (begränsad – med antydan till samband)
NNR 2012
42
Protein och barn
• Barn under 2 år bör inte överskrida ett proteinintag över
15 E%
• Proteinbehovet är lätt att komma upp i om man inte äter
väldigt ensidigt
• Barn som inte äter animaliskt protein bör få en kost som
innehåller både baljväxter och spannmålsprodukter
varje dag för tillgodose behovet av aminosyror
NNR 2012
43
44
Rekommenderat intag, NNR 2012
• 45-60 % av energiintaget (tidigare 50-60%)
• Intag av kostfiber bör vara minst 25-35 g/dag
• Intag av tillsatt socker bör vara under 10% av energin
• Kolhydrater i form av fullkornsprodukter, hel
frukt, grönsaker, baljväxter, nötter och frön
rekommenderas som de stora källor till kolhydrater.
45
NNR 2012
• Utifrån sammanställningen bedöms det som troligt att
drycker sötade med socker ökar risken för typ 2
diabetes
• Ett högt intag av raffinerat socker är associerat med
lägre intag av vitaminer och mineraler, fiber och frukt
och grönsaker.
46
Kolhydrater och barn
• Referensintervallet 45-60 E% är användbart från
omkring 6 månader
• Fiberintaget följer energibehovet; 2-3 g/MJ från 2 års
ålder
• Från skolålder gradvis ökning av fiber så man i tonåren
når samma rekommendation som för vuxna
• Tillväxt och utveckling påverkas inte negativt med ett
fiberintag enligt ovan
• Barn i åk 2 får i genomsnitt i sig 13 g fiber /dag,
rekommenderat är 15-23 g/dag.
NNR 2012
47
Varifrån kommer våra kolhydrater
35
30
grönsaker
frukt och bär
potatis
spannmål
mejeri
bakverk, glass etc
övrigt
25
20
15
10
5
0
procentuellt bidrag
Riksmaten 2010/2011, genomsnitt av
212 g kolhydrater per person och dag
48
49
50
Sockerintag
6-9 år
Energibehov
Max socker
10 E%
Intag av
socker
13-15 E%
1800
45 g
58 – 67 g
Flickor
15-18 år
2200
Pojkar
15-18 år
2700
(13 sockerbitar)
(17-20 sockerbitar)
55 g
72 – 83 g
(17 sockerbitar)
(22-25 sockerbitar)
70 g
88 – 101 g
(21 sockerbitar)
(27-30 sockerbitar)
51
Hur kan det bli så mycket socker?
Är det ketchup?
500 g ketchup
Är det brödet?
27 skivor lingongrova
Är det leverpastejen?
ca 1,7 kg leverpastej
ger 100 g socker
52
”sila mygg och svälja kameler”
• 1 liter saft/läsk
100 g socker
1,2 dl strösocker
33 sockerbitar
• 120 g godis
• Ca 1 liter sötad
fil/yoghurt
• Ca ½ liter kräm
53
54
55
Livsmedel naturligt rika på kostfiber
Fiber
Mineraler
Vitaminer
Omättade fetter
Andra bioaktiva ämne
NNR 2012
Minskad risk för:
- Colorektal cancer
- Hjärt- och kärlsjukdom
- Typ 2 diabetes
- Bröstcancer
56
Fullkorn,
riktlinjer 70-90 g/dag för vuxna
Ex:
• 1 portion havregrynsgröt och 1 portion fullkornspasta
eller
• 2 skivor knäckebröd och 1 portion fullkornsbulgur eller
• 1 portion fullkornsflingor, 1 skiva nyckelhålsmärkt mjukt
bröd, 1 skiva knäckebröd och 1 portion fullkornspasta.
57
Barn och fullkorn
• Fullkorn och fibrer är bra även för barn, i lagom mängd
• För barn under fyra år kan det bli för mycket fibrer om
de bara äter fullkornsprodukter
• Under hela förskoleåldern är det bra att variera mellan
fullkornsprodukter och andra varianter
58
Ris och arsenik
• Ris innehåller arsenik i varierande halter
• Halten arsenik är hög i framför allt de undersökta
riskakorna och i fullkornsriset
• Vuxna bör inte äta ris och risprodukter (risgröt, risnudlar
och rismellanmål) varje dag. Barn bör inte äta ris eller
risprodukter oftare än fyra gånger per vecka
•
Riskakor och rismjölk bör inte ges till barn under sex år
59
60
Varför är det bra att äta frukt och
grönsaker?
•
•
•
•
•
•
Källa för vitaminer och mineraler
Ger bra mättnad
Påverkar tarmarbetet positivt
Påverkar blodsockret
Skyddar mot fria radikaler
Skyddar mot olika sjukdomar
• Nitrat; positiv effekt på blodtryck, immunförsvaret och
cellernas ämnesomsättning
Ref: SLV, Karolinska institutet
61
62
63
Riksmaten barn 2003, konsumtion
• Livsmedelsverket har sedan 2004 en rekommendation
om att barn 4–10 år ska äta 400 gram frukt och
grönsaker per dag
• Det var 9 procent av 4-åringarna som gjorde det, 15
procent av barnen i åk 2 och 11 procent av barnen i åk
5
• Flickor åt oftare än pojkar bland 4-åringar och i åk 5. I
åk 2 var det ingen skillnad
64
65
Rekommenderat intag, NNR 2012
• Totala fettintaget bör ligga mellan 25-40 % av
energiintaget (tidigare 25-35) varav:
• Enkelomättat fett 10-20 E% (ökning)
• Fleromättat fett 5-10 E%, varav minst 1 E% omega-3
fett
• Enkelomättade och fleromättade fettsyror bör utgöra
minst två tredjedelar av den totala mängden fettsyror
• Mättat fett mindre än 10 E%
• Transfettsyror så lågt som möjligt
66
Betydelse av kostens fettkvalité
När mättat fett ersätts med fleromättat och enkelomättat
från vegetabilier:
- Minskar serumnivåerna av LDL kolesterol och
LDL/HDL-kvoten
När mättat fett och transfett ersätts av fleromättat och
enkelomättat:
- Minskar risken för hjärt- och kärlsjukdom
67
Inte bra med för lite fett!
Fettintag under 20E%:
- Svårt att få i sig tillräckligt med fettlösliga vitaminer och
essentiell fettsyror
Fettintag under 25E%:
- Ökad risk för låg halt av HDL-kolesterol
- Ökad risk av för hög halt av triglycerider i serum och
försämrad glukostolerans
68
Eller med för mycket fett
• Ett fettintag över 40 E% kan göra det svårare att nå
rekommendationerna för vissa vitaminer och mineraler
samt för fiber
69
Barn och rekommendationerna
-
STRIP-studien stödjer att ett fettintag kring 30 E% hos
barn i kombination med minskad andel mättade fettsyror
bidrar till att minska riksfaktorer för ateroskleros
-
Young Finns-studien visar att LDL, blodtryck och
rökning bland tonåringar är kopplade till trängre blodkärl
hos vuxna, oberoende om riskfaktorerna finns kvar i
vuxen ålder
MYT
• Barn behöver mycket fett för tillväxt och utveckling?
Stämmer inte (STRIP-studien)
70
71
72
73
74
75
Riksmaten barn 2003, konsumtion
• Barn konsumerar mellan 393 ml (4-åring) och 420 ml
(åk 5) mjölk, fil och yoghurt per dag
• Pojkar konsumerade generellt mer mjölk, fil och yoghurt
än flickor i samtliga åldersgrupper
• Fem procent av pojkarna i åk 5 konsumerade minst en
liter mjölk, fil och yoghurt per dag
• 4-åringar drack mer standardmjölk än skolbarn
• 5 -12 procent uppgav att de brukar dricka lättmjölk
hemma
76
MER nötter och fröer
• Ett par matskedar nötter och fröer om dagen
• Högst två matskedar hela linfrön om dagen (vuxna)
• Linfrö rekommenderas inte till barn vid förstoppning
• Krossade linfrön bör inte ätas om de inte är upphettade
77
78
79
80
81
82
83
Mat för energibalans
Utifrån NNR för att ha långsiktig viktstabilitet:
• Kostfiber
• Fördelning mellan protein, fett och kolhydrater spelar
ingen roll för att förebygga viktuppgång
• Nötter, fullkornsprodukter och mjölkprodukter minskade
risk för viktuppgång
• Hög konsumtion av kött, raffinerade
spannmålsprodukter och sockerrika livsmedel och
drycker ökade risk för viktuppgång
84
Bild: Unilever
85
Pedagogiska hjälpmedel
Matcirkeln
Tallriksmodellen
Nyckelhålet
Bild: SLV
86
87
Stöd i samtalet
88
Osäker på att ta upp frågan?
Använd Socialstyrelsens broschyr:
”Enkla råd för bra matvanor”
89
90
Bra sidor
www.slv.se
Livsmedelsverket
www.natverket-hfs.se/matwebben
HFS matwebb
www.norden.org
NNR 2012
91
Slut…
