Svenska Dagbladet måndag 24 augusti 2015
5
Mer debatt 1
Mer debatt 1
Hur hade Malmö sett ut
om bron byggts tidigare?
Stöd de svaga på
bomarknaden, Kaplan
Mats Williamson, vice vd för Skanska, skriver
i diskussionen om OPS att en bedömning av vad
ett projekt är värt eller kostar samhället kräver en
bred analys, och att Skanska föreslog OPS redan
1952.
SvD.se/debatt
Representanter för ett antal nätverk engagerade
inom bostadspolitik, skriver att de förväntar sig att
bostadsministern under det kommande året bör ta
ställning för de människor som står utanför eller är
svaga på bostadsmarknaden.
SvD.se/debatt
Redaktör
Carina Stensson
Bitr redaktör
Carl-Johan
Bilkenroth
Webb:
SvD.se/debatt
Twitter:
twitter.com/
SvDDebatt
Facebook:
SvD Debatt
1
Debattredaktionen
brannpunkt@svd.se
Telefon 08-13 51 49
BRÄNNPUNKT
Patienter bör ha
ansvarig läkare
SJUKVÅRD De nuvarande reglerna som ger varje patient rätt till
en fast vårdkontakt är otillräckliga. Begreppet patientansvarig läkare
behöver återinföras, för att öka tryggheten för patienten och skapa
en mer jämlik vård. Det skriver Läkarförbundet med flera.
A
tt multisjuka äldre och patienter
med långvarig och återkommande
allvarlig sjukdom har möjlighet att
välja en ansvarig läkare borgar för
kontinuitet och säkerhet i vården.
En ansvarig läkare stärker också en
jämlik vård, inte minst för patienter med sämre förmåga att tillgodose sina vårdbehov. Samtidigt är
självklart även de andra professionerna i vården
centrala för patientens trygghet och kontinuitet.
1991 infördes Patientansvarig läkare (PAL) i hälsooch sjukvårdslagen med syfte att främja kontinuitet
och patientens anknytning till en viss läkare. PAL
togs dock bort från lagstiftningen 2010 och ersattes
av ”fast vårdkontakt” med ansvar för samordning.
Denna vårdkontakt ska utses av verksamhetschefen
om det är nödvändigt för patientsäkerheten eller
om patienten önskar det. Därmed uppstår en tröskel för att patienten ska få en utpekad kontakt och
det behöver inte vara någon som är medicinskt
ansvarig. Endast vid livshotande tillstånd ska vårdkontakten vara en läkare, enligt Socialstyrelsens
föreskrifter. Ett annat problem är att begreppet fast
vårdkontakt varken är känt hos patienter eller vårdpersonal. Innehållet i funktionen är också otydligt
och kan variera beroende på vem som utses.
I dag saknas ofta någon med ett övergripande medicinskt ansvar för patienter med kroniska sjukdomar,
andra allvarliga eller komplicerade sjukdomstillstånd, multisjuka äldre och patienter med nedsatt autonomi. Konsekvenserna ser vi i en opersonlig och osäker vård där patienter skickas runt utan
att någon har en medicinsk helhetsbild. Många
känner till fallet Åke som under ett års tid slussades
mellan 66 olika läkare. Vi redovisar här intill ett
annat autentiskt fall där en patientansvarig läkare
hade förbättrat situationen betydligt.
Läkarförbundet har nyligen presenterat en utredning där det framkommer brett stöd från läkare,
patientföreträdare och pensionärer att återinföra
PAL i mer flexibel tappning. En central slutsats är
också att det inte var lagstiftarens intentioner att
försämra patienternas möjligheter att få en namngiven ansvarig läkare när fast vårdkontakt infördes.
Tvärtom har verksamheterna en skyldighet att utse en
läkare för patienter som har behov eller önskar det.
Vi har med andra ord en lagstiftning som inte
följs. Därför kräver vi att vårdgivarna nu vidtar
åtgärder så att alla patienter som behöver eller vill
ha en läkare som fast vårdkontakt får det. Självklart
ska läkaren ha befogenheter att agera för sina
patienter. Vi anser även att den läkare som utses till
fast vårdkontakt konsekvent bör benämnas PAL.
I primärvården bör PAL anses likvärdig med den
fasta läkarkontakten. Med en mer enhetlig benämning för funktionen blir det tydligare vad som ligger
i ansvaret. För att sätta press på vårdgivarna föreslår vi att Inspektionen för vård och omsorg (IVO)
skärper tillsynen så att vårdgivarna lever upp till
kvalitetskraven om kontinuitet i lagstiftningen.
Verksamheter som vårdar patienter med livshotande
tillstånd, kroniska sjukdomar, andra allvarliga eller
komplicerade sjukdomstillstånd, multisjuka äldre
och patienter med nedsatt autonomi, bör enligt vår
mening regelmässigt utse en PAL som fast vårdkontakt. För cancerpatienter och andra svårt sjuka
patientgrupper ingår PAL självklart i multidisciplinära team.
Vi föreslår även att regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att göra en uppföljning av tillämpningen av fast vårdkontakt och utvärdera om
patienter som behöver PAL verkligen får det. Sådan
uppföljning ska utgöra underlag för myndigheten
att ta ställning till ytterligare reglering och/eller
hårdare tillsyn. I dagens fragmentiserade vård med
stuprör, skilda kostnadsställen och organisatoriska
hinder behövs en tydlig styrning för att stärka helheten kring patienten.
Patienter kan i dagens system slussas runt mellan olika vårdgivare, och
därför krävs att en läkare har en fast vårdkontakt. FOTO: CLEIS NORDFJELL
FALLET NILS
Nils – ett fall där ansvarig
läkare hade gjort stor skillnad
Den 13 mars 2013 ombeds 74-årige Nils att åka till
Karolinska universitetssjukhuset efter ett blodprov
på vårdcentralen. Vid ankomst isoleras han, då han
misstänks bära smittsam sjukdom. Flera prover
tas.
Några dagar senare ringer en överläkare och
berättar för hans hustru att Nils inte har någon
smittsam sjukdom, men cancer i gallgången.
Samma dag åker Nils barn för att ta reda på vad
diagnosen innebär. Överläkaren är inte på avdelningen, vårdpersonalen hänvisar till besök nästa
dag.
ordförande Diabetesorganisationen i Sverige;
Först nästnästa dag sker ett kort samtal. Läkaren
säger sig dock inte kunna ge någon mer information än cancer i gallgången, och hänvisar till läkare
på den avdelning som konstaterat cancer. Hon ska
ordna tid med avdelningens läkare till morgondagen. Anhöriga väntar utsatt tid och hela dagen,
ingen läkare kommer.
Ny tid utses till dagen därpå, ingen kirurg kommer då heller och ingen förklaring ges. Anhöriga
efterlyser en namngiven läkare för samtal om Nils
hälsotillstånd. Något namn vill de inte lämna ut,
motiveringen är att det är flera läkare.
Efter upprepade samtal med receptionisten
på avdelningen kommer en läkare för samtal om
fadern efter en dryg vecka. Han känner inte till Nils
fall och ingen prognos över hälsoläget kan ges.
Han säger sig skämmas för att inte kunna lämna
besked om patienten och förstår Nils och de anhörigas oro av att sväva i ovisshet. ”Systemet är väldigt oorganiserat”, konstaterar han.
KATARINA JOHANSSON, ordf Nätverket mot cancer;
CHRISTINA TALLBERG, ordförande PRO;
CALLE WALLER, vice ordf Prostatacancerförbundet;
ANNE CARLSSON, ordförande Reumatikerförbundet;
ANKI SANDBERG, ordförande Riksförbundet Attention;
INGER ROS, ordförande Riksförbundet HjärtLung;
ELISABETH WALLENIUS, ordförande Riksförbundet
Sällsynta diagnoser; TOVE LINDAHL GREVE,
Nils läggs in på en tredje avdelning. Ingen läkare
kan heller där ge närmare besked. Nya telefonsamtal till den avdelning som ställde diagnosen.
Först efter drygt två veckor får anhöriga ett samtal
med en av läkarna som förklarar prognosen.
Knappt en vecka efter samtalet avlider patienten i sitt hem.
HEIDI STENSMYREN, ordförande Läkarförbundet;
KARIN BÅTELSON, vice ordförande Läkarförbundet
och ordförande Sjukhusläkarna; OVE ANDERSSON,
andre vice ordförande Läkarförbundet och ordförande
Distriktsläkarföreningen; ANDERS LÖNNBERG,
verksamhetsansvarig Ung cancer
