Samhälleliga insatser som främjar
goda matvanor och fysisk aktivitet
hos barn 0-18 år
- kartläggning av förvaltnings/funktionsnivå inom
kommuner och landstinget i Sörmland
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Bakgrund till kartläggningen
3
Syfte
4
Mål
4
Metod och genomförande
4
Barn och ungas hälsa
5
Fysisk aktivitet och matvanor
5
Främjande faktorer
6
Styrdokument och andra stödjande underlag
6
Resultat av kartläggningen i Sörmland
9
Reflektioner & medskick i arbetet med att skapa
samhälleliga förutsättningar för att främja goda
matvanor och fysisk aktivitet i Sörmland
14
Referenser
16
Rapporten har sammanställts av Katarina Gustafson Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland.
Arbetet genomfördes under 2007 men rapporten slutfördes först juli 2009.
2
Bakgrund till kartläggningen
Kartläggningen är ett uppdrag av landstingsstyrelsen Landstinget Sörmland. Kartläggningen har sin
utgångspunkt i en motion från Kristdemokraternas landstingsgrupp från 2001 där det föreslås
landstingsfullmäktige att besluta om att bilda ett resurscentrum för att hjälpa barn och ungdomar med
kraftig övervikt. Efter handläggande av motionen fick landstingsstyrelsen i uppdrag att i samarbete
med övriga aktörer i länet arbeta fram ett förslag till handlingsprogram för prevention och behandling
av övervikt hos barn och ungdom.
SBU redovisade 2002 ett vetenskapligt underlag kring fetma. Genomgången visar att det finns liten
evidens kring gynnsamma och effektiva behandlings- och preventionsstrategier. Nya strategier för att
nå ut med existerande kunskaper om fetmans orsaker och risker, samt för att förändra kostvanor och
motivera till ökad fysisk aktivitet behöver utvecklas och utvärderas. Samtidigt finns behov av styrande
insatser på samhällsnivå för att minska förekomsten av fetma. 2004 redovisade SBU en systematisk
litteraturöversikt, Förebyggande åtgärder mot fetma. SBU:s slutsatser är att det är klarlagt med
utgångspunkt från litteraturöversikten, att det går att med skolbaserade åtgärder minska viktökning och
fetmautveckling bland barn och ungdomar (evidensstyrka 1). Denna slutsats förstärks ytterligare om
också studier i litteraturöversikter från andra länder beaktas.
Ett nationellt arbete inleddes 2003 för att ta fram en nationell handlingsplan för att främja goda
matvanor och fysisk aktivitet av Statens Folkhälsoinstitut och Livsmedelsverket. Detta arbete
presenterades för regeringen 2005 men antogs inte.
I landstinget har det under flera år pågått diskussioner om hur landstinget ska kunna utvecklas ett mer
hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Detta resulterade i att en policy antogs 2006 av
landstingsfullmäktige för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Det innebär att
uppdraget för behandling av övervikt hos barn och ungdom inte ingår längre som en del i detta
uppdrag utan har stöd i nämnda policy.
Syfte
Syftet är att genomföra en kartläggning av vilka samhälleliga insatser som görs i länet som kan främja
goda matvanor och ökad fysisk aktivitet för målgruppen barn 0 – 18 år. Kartläggningen sker inom
förvaltnings/funktionsnivå inom kommuner och landstinget i Sörmland.
Mål
Målet med denna kartläggning är att få en övergripande bild av de insatser som sker inom
förvaltning/funktionsnivå som främjar goda matvanor och fysisk aktivitet hos barn 0-18 år i Sörmland
och som kan vara en grund för förslag till fortsatta uppdrag och insatser.
Metod & genomförande
En kartläggning som belyser samhälleliga insatser kring kost och fysisk aktivitet har genomförts inom
förvaltnings/funktionsnivå inom kommuner och landstinget i Sörmland. Kartläggningen genomfördes i
form av en enkätundersökning. Enkäten bestod av 10 frågor med i huvudsak fasta svarsalternativ men
det fanns för vissa frågor möjlighet att utveckla svaret med egna ord. FoU-centrum Landstinget
Sörmland har bistått med värdefullt metodstöd i utformningen av undersökningen.
Mottagare för undersökningen är identifierade samhällsaktörer i kommun och landsting för
målgruppen barn och unga på strategisk nivå som har uppdrag att främja goda matvanor och/eller
fysisk aktivitet. Målgrupp förvaltnings/funktionsnivå bestod av; barn och utbildning, fritid, kost,
elevhälsa, mödrahälsovård, barnhälsovård, ungdomsmottagning och folktandvård. Till denna
målgrupp ställdes frågor om: Lokala styrdokument, statistik/kartläggning vid planering av insatser,
3
samverkan med andra aktörer, deltagande i nätverk, insatser, kännedom om nationella
folkhälsopolitiken och om underlaget till handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet.
Enkäten skickades till länets kommuner: Eskilstuna, Flen, Gnesta, Katrineholm, Nyköping,
Oxelösund, Trosa, Strängnäs och Vingåker. Mottagare var också Torshälla stadsförvaltning och
Landstinget Sörmland. Enkäten skickades ut under maj månad 2007. En påminnelse skickades till dem
som inte svarat inom två veckor. 44 enkäter skickades ut och 30 svar inkom, se nedanstående tabell.
Förvaltning/enhet för:
Inkomna svar
Utskickade enkäter
Förskola, skola, utbildning
Fritid
Kost
Elevhälsa
Mödrahälsovård
Barnhälsovård
Ungdomsmottagning
Folktandvård
Kommunal Folkhälsoenhet
7
7
7
4
1
1
1
1
1
10
10
10
9
1
1
1
1
1
Avgränsning
Synpunkter har lämnats från barn- och utbildningsförvaltning om att frågor också bör ställas till
förskolor och skolor. Initialt var ambition att också göra detta. Vi valde dock att avstå och skälet var
främst att det är en stor arbetsinsats, detta visar andra undersökningar som är genomförda t ex i
Stockholm. Centrum för folkhälsa i Stockholm genomförde en kartläggning 2007 med bland annat
målgruppen skolan. De ställde frågor till rektor, idrottslärare, hem- och konsumentkunskaps lärare och
skolsköterska på varje skola för att få en så heltäckande bild som möjligt. De reflektioner som
Centrum för folkhälsa har dragit av sin studie har vi tagit del av och vi tror att flera av förhållandena
gäller också för Sörmland.
Definitioner
Hälsofrämjande arbete - innebär insatser inom alla områden i samhället där avsaknaden av insatser
skulle kunna leda till ohälsa. Fokus ligger inte på riskfaktorer för sjukdom, utan på friskfaktorer och
skyddsfaktorer för hälsa. Hälsofrämjande arbete är den process som ger människor möjlighet att öka
kontrollen över sin hälsa och förbättra den.
Stödjande miljöer – är miljöer som skyddar människor mot hälsohot och möjliggör att de utvecklar
sin kapacitet, sitt självförtroende och sin hälsa. Vid arbete med stödjande miljöer flyttas fokus dels
från sjukdomstänkande till hälsotänkande, dels från förebyggande arbete baserat på risktänkande till
hälsofrämjande möjligheter på vardagsarenor så som hemmet, fritiden, arbetet och skolan.
Bestämningsfaktorer för hälsa - är faktorer i samhällsorganisationen och människors levnadsförhållanden som bidrar till hälsa och ohälsa. Kön, arv, ålder, utbildning, sysselsättning och boende är
exempel på livsvillkorsfaktorer som kan påverka hälsan/ohälsan. Motion, alkohol- och tobaksvanor är
exempel på levnadsvanefaktorer som kan påverka hälsan/ohälsan. Bestämningsfaktorer kan både öka
och minska risken för ohälsa och benämns, beroende på effekt, riskfaktor eller friskfaktor.
4
Barn och ungas hälsa
Barn och unga i Sverige har vanligen en mycket god hälsa. Vid en sammanvägd bedömning år 2002
av folkhälsan hos barn i åldrarna 1–14 år rankade Världshälsoorganisationen Sverige bland de allra
främsta länderna i Europa. Det finns dock en påtaglig ojämlikhet när det gäller barns hälsa. Den stora
ojämlikheten när det gäller barns hälsa är av särskild betydelse eftersom hälsan under de första
levnadsåren sannolikt har stor betydelse för hälsoutvecklingen senare under livet förutom att det ger
effekter för barnet just i den tid de befinner sig i.
Att skapa förutsättningar för en god hälsa handlar till största delen av att främja goda relationer mellan
barn och unga och de personer som finns i deras omgivning – föräldrar, syskon, kamrater, personal
inom förskola och skola, släktingar med flera. Andra faktorer som har stor betydelse för barn och
ungas hälsa är att de kan leva i en familj och ett samhälle som är tryggt, jämlikt, jämställt och som har
utgångspunkten från ett hälsofrämjande perspektiv och förhållningssätt. Förskolan och skolan har en
alldeles särskild roll för barns och ungas utveckling. Det är den samhällsverksamhet som har de största
förutsättningarna att utjämna socialt betingad ohälsa.
Problemområdet i fokus
Sverige har under de senaste decennierna upplevt en markant ökning av fetma i befolkningen. Mellan
två-fyra procent av de svenska barnen är feta och undersökningar visar att var fjärde 10-åring är
överviktig. Ett barn med fetma i sjuårsåldern löper ungefär 50 procents risk att bli överviktig som
vuxen. Utvecklingen av fetma är i stor utsträckning beroende av ärftliga faktorer. Denna medfödda
benägenhet för fetma är utbredd i befolkningen. När denna ärftliga bakgrund finns är livsstilsfaktorer
(kost och motion) samt sociala, beteendemässiga, kulturella och samhälleliga faktorer avgörande för
om fetma utvecklas eller ej. Fetma och fetmarelaterade sjukdomar är bland de socialt mest ojämnt
fördelade ohälsotillstånden, trenden är att de sociala skillnaderna ökar.
Ätstörningar drabbar framförallt flickor och kvinnor och finns redan i unga år. Specifika former av
ätstörningar finns hos minst tre procent av unga kvinnor medan ospecifika ätstörningar troligen är tre
till fyra gånger vanligare. Orsaken till ätstörningar utgörs av en komplex samverkan av biologiska,
psykologiska och sociokulturella faktorer. Det västerländska skönhetsidealet i kombination med de
smala kvinnor som avbilads i reklam och media anses vara bidragande orsaker till ätstörningar.
Fysisk aktivitet och matvanor
Fysisk aktivitet och motorisk träning utgör en viktig del i barns totala utveckling och då inte bara för
den motoriska och fysiska utvecklingen utan även för barnets sociala och personliga utveckling.
Forskning visar också att fysisk aktivitet underlättar inlärning av nya kunskaper.
Möjligheterna att tillgodose behovet av fysisk aktivitet har blivit allt mindre för barn och ungdomar.
Barns möjligheter till utelek har begränsats bland annat på grund av den ökade biltrafiken och
förbättrade kommunikationer. Det har inneburit att inte heller barn och ungdomar förflyttar sig med
hjälp av ”egen maskin” i samma utsträckning som förut. TV, video, datorer och dataspel fascinerar
många men inger inga krav på fysisk ansträngning.
Idrott är den populäraste organiserade fritidsverksamheten. Omkring hälften av alla barn och unga är
aktiva i idrottsföreningar, men antalet unga som inte ägnar sig åt regelbunden idrottsutövning har ökat.
Det finns dock stora sociala, regionala, etniska och könsmässiga skillnader i utövandet av fysisk
aktivitet.
De matvanor och förhållandet till mat som barn har påverkar dem i hög grad. I dag råder ingen brist på
mat, inte heller brist på varor som tillför kroppen ”tomma kalorier”, det vill säga snabba kolhydrater i
form av socker men med mycket lite/inget näringsinnehåll och varor med höga fetthalter. Utbudet av
livsmedel är stort och det finns starka marknadskrafter då detta genererar mycket pengar. Det finns
5
ofta ”nyttigt” och ”onyttigt” sida vid sida i affärer, restauranger, cafeterior etc. samt att de varor som
är ”onyttiga” ofta har ett mycket lågt pris. Smaken sött är medfödd, andra smaker får introduceras, och
det ger en förklaring till varför vi människor väljer som vi gör. Att äta lagom mycket och av rätt sorts
mat är viktigt för barns utveckling men också att måltider intas tillsammans med andra. Social
stimulans och kontroll främjar goda matvanor.
Centrum för folkhälsa i Stockholm genomförde en kartläggning 2007 med bland annat målgruppen
skolan. De ställde frågor till rektor, idrottslärare, hem- och konsumentkunskaps lärare och
skolsköterska på varje skola för att få en så heltäckande bild som möjligt. Exempelvis finns det stora
skillnader för eleverna att vara fysik aktiva under skoldagen då skolgårdens utformning och möjlighet
att nyttja närliggande grönområden skiftar liksom att olika skolor har olika ambitionsnivå på hur de ser
på uppdraget att främja elevernas fysiska aktivitet. Strukturen behöver förbättras kring det
hälsofrämjande arbetet i skolan. Det finns sällan en gemensam plan eller strategi för att främja goda
matvanor och fysisk aktivitet i skolan. Det genomförs många arbeten i skolan men systematisk
uppföljning är ovanlig så därför är det svårt att se vilka effekter dessa insatser ger.
Främjande faktorer
FHI har på sin hemsida ett uppdslagsverk för barn och ungas hälsa och där presenteras den kunskap
som i dag finns kring olika frågeområden. Texterna i uppslagsverket bygger till stor del på
systematiska översikter av vetenskaplig litteratur med länkar till källorna. Säkerheten i olika metoder
är graderad utifrån evidensstyrka. Nedanstående text är hämtad från detta uppslagsverk. För
källhänvisning, se FHI:s hemsida www.fhi.se.
•
Insatser för barn och unga kan ske i många sammanhang. De viktigaste arenorna för
hälsofrämjande insatser är stöd till föräldrar, förskola, skola och fritidsverksamhet.
Bedömning bygger på en studie av det ekonomiska värdet av olika insatser för barn och unga.
•
Ofta är generella insatser effektivare än riktade. Det gäller i alla åldersgrupper och särskilt
under uppväxtåren. Skälet är att riktade insatser, om de ska vara effektiva, förutsätter att det
finns en tydlig åtskillnad mellan riskgruppen och övriga. Ofta är detta inte fallet.
•
För fysisk aktivitet är de främsta påverkbara bestämningsfaktorerna tillgång till miljöer som
främjar fysisk aktivitet t ex en attraktiv skolgård, sociala normer samt utveckling av
ungdomars kompetenser.
•
De mest angelägna förändringarna av barns och ungas kost är att öka intaget av fiber (frukt
och grönsaker) och minska intaget av socker och sötade livsmedel. Det är också önskvärt att
minska intaget av mättat fett. Förändringar av kosten i denna riktning främjas av ökad tillgång
till frukt och grönsaker, mindre tillgång till sötade produkter, förändrade sociala normer samt
utveckling av ungdomars kompetenser.
Styrdokument och andra stödjande underlag
Det finns flera styrdokument och underlag som stödjer främjandet av goda matvanor och fysisk
aktivitet för målgruppen barn. Här följer en sammanfattning av betydelsefulla styrdokumenten och
stödjande underlag som är gemensamma för kommunerna och landstinget i länet.
Internationella dokument
WHO:s Europaregion har antagit en handlingsplan för att främja goda matvanor, motverka övervikt
6
och fetma samt öka livsmedelssäkerheten för åren 2007-2012. En viktig grupp som prioriteras i
handlingsplanen är åldersgruppen barn och unga. Handlingsplanen betonar att ländernas regeringar
måste leda processen med att utarbeta nationella handlingsplaner, koordinera samarbetet mellan olika
sektorer samt följa upp och utvärdera effekterna. Även om den officiella beteckningen på
handlingsplanen är “food and nutrition” ingår också fysisk aktivitet som en väsentlig del av
handlingsplanen. I stora delar överensstämmer planen det underlag som Folkhälsoinstitutet och
Livsmedelsverket lämnade till den förra regeringen år 2005.
EU-kommissionens Vitbok. Kommissionen har antagit en handlingsplan, en så kallad vitbok, 2007. I
planen uppmanas företag att utveckla tydligare regler för att undvika vilseledande marknadsföring
samt att minska på fett, salt och socker i sina produkter. Samtidigt kommer kommissionen att se över
hur näringsinnehållet deklareras på förpackningar. Ekonomiskt stöd kommer att ges till projekt som
får unga att äta frukt och grönt, samt till forskning om fetma och dess effekter.
Nordiska Ministerrådets handlingsplan om hälsa, mat och fysisk aktivitet. Denna handlingsplan
antogs 2006. Intentionen med handlingsplanen är att stärka den nordiska insatsen mot dåliga kostvanor
och fysisk inaktivitet och avser att handlingsplanen kan vara ett komplement till de policies och
handlingsplaner som finns framtagna i respektive land.
FN:s konvention om barns rättigheter. FN:s konvention tydliggör barns rättigheter i en rad frågor.
Fyra artiklar brukar lyftas fram som de grundläggande allmänna principerna:
Artikel 2. Barn har fullt och lika värde. Idén om jämställdhet gäller också mellan barn och att alla
barn har lika värde.
Artikel 3. Barnets bästa i främsta rummet.
Artikel 6. Varje barns inneboende rätt till liv och utveckling.
Artikel 12. Barns rätt till åsiktsfrihet och till att bli hörda.
Agenda 21. Handlingsprogrammet Agenda 21 med målet för en hållbar utveckling.
Handlingsprogrammet tar upp tre samverkande dimensioner för att den framtida utvecklingen ska vara
hållbar: Social utveckling, ekonomi och ekologi. Sverige har formulerat fyra strategiska utmaningar
och en av dessa utmaningar är att stimulera en god hälsa på lika villkor.
Nationella dokument
Mål för folkhälsan. Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga
förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. Särskilt angeläget är det att folkhälsan
förbättras för de grupper som är mest utsatta för ohälsa. Av de 11 prioriterade målområdena är tre
särskilt aktuella i denna kartläggning; målområde 3 trygga och goda uppväxtvillkor, målområde 9
ökad fysisk aktivitet och målområde10 goda matvanor och säkra livsmedel.
Skrivelsen Folkhälsopolitik för jämlikhet i hälsa och hållbar tillväxt. Skrivelsen överlämnade
regeringen till riksdagen i maj 2006. Det är den första uppföljningen av folkhälsopolitiken. Underlag
för skrivelsen är Folkhälsopolitisk rapport 2005 som Statens Folkhälsoinstitut har sammanställt.
(h) = huvudindikator
Översikt målområde Trygga och goda uppväxtvillkor
Bestämningsfaktorer
Miljön i hemmet
Miljön i förskolan
Miljön i skolan
Barn och ungas
kompetenser
Indikatorer
Relationer mellan barn och föräldrar (h)
Anställdas utbildning (h)
Barns och ungas inflytande (h)
Hur elever bedöms av lärare, andra vuxna och andra elever (h)
Fullständiga betyg i grundskolan (h)
7
Översikt målområde ökad fysisk aktivitet och goda matvanor (ej för säkra livsmedel)
Bestämningsfaktorer
Fysisk aktivitet
Goda matvanor
Energibalans
Amningsfrekvens
Indikatorer
Andelen vuxna som är fysiskt aktiva på minst måttlig intensiv nivå
minst 30 minuter per dag (h)
Andelen vuxna med en stillasittande fritid
Andelen elever med minst betyget godkänt i ämnet idrott och hälsa (i
åk 9 samt slutbetyg från gymn.) (h)
Frukt/gröntkonsumtion (andel av den vuxna befolkningen som intar
minst 500 g frukt och/eller grönsaker per dag) (h)
Konsumtion av bakverk, läskedrycker, choklad och konfektyr
Andel vuxna med övervikt i befolkningen (BMI 25-29,5) (h)
Andel vuxna med fetma i befolkningen (BMI >30) (h)
Andel ungdomar i åldern 16-24 år med undervikt, övervikt respektive
fetma i befolkningen
Andel äldre med undervikt, övervikt respektive fetma i befolkningen.
Andel barn som enbart ammas vid fyra respektive sex månaders ålder
(h)
Andel barn som enbart eller delvis ammas vid fyra respektive sex
månaders ålder
Underlag till handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet. Statens folkhälsoinstitut
och Livsmedelsverket fick i november 2003 ett uppdrag av regeringen att ta fram ett underlag till en
handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet. 79 förslag på insatser presenterades och
insatsområden som identifierades var: Närmiljö, Skola och förskola, Hälso- och sjukvård,
Yrkesutbildning och kommunikation, Arbetsplats, Livsmedelssektor och Genomförande och
utvärdering. Underlaget presenterades för regeringen februari 2005. Underlaget resulterade inte i en
nationell handlingsplan.
Dokument i Sörmland
Länsstrategi för folkhälsoarbetet. I Sörmland har kommunerna och landstinget utarbetat en
gemensam strategi för folkhälsoarbetet som antagen 2002. Målet på lång sikt är att nå en god och mer
jämlik hälsa i Sörmland. På kort sikt är målet att öka kunskaperna inom folkhälsoområdet och att
vidareutveckla samverkan och metoder för att nå en god och mer jämlik hälsa. Sju strategier och
metoder är prioriterade för att nå målet. Att utveckla och värdera metoder för folkhälsoarbetet och att
arbeta utifrån ett livscykelperspektiv där barn och ungdom är en målgrupp är två av strategierna.
8
Resultat av kartläggning i Sörmland
Styrdokument
Specifika styrdokument framtagna i den egna verksamheten finns, men är inte så vanligt
förekommande. Ett exempel på där flera policys har arbetats fram de senaste åren är i Torshälla. Ett
övergripande måldokument fanns för kost i kommunen sedan tidigare men konkreta dokument
saknades för förskola, skola och äldreomsorgen.
Denna tabell redovisar de specifika styrdokument och angetts med namn och år i enkätsvaren.
Kommun/kommundel
Gnesta
Specifika styrdokument
Fritids- och idrottspolitisktprogram
Strängnäs
Kostpolicy för måltidsverksamhet inom förskola och
skola
Handlingsplan för Barn- och utbildnings-förvaltningen,
Eskilstuna Kommun, avseende hållbar utveckling
Måltidsplan
Kostpolicy för skola
Kostpolicy för förskola
Skolhälsovårdens handlingsplan för dem med övervikt
Riktlinjer för kost
Eskilstuna
Torshälla stad
Samtliga kommuner i länet
Nyköping
Antogs år
Reviderades
2002
2007
2005
2000
2006
2007
2006
1999 (ska
revideras)
Ett nationellt styrdokument har kostansvarig i Gnesta hänvisat till, Bra mat i skola. Livsmedelsverket
presenterade i februari 2007 nya råd för bra mat i förskolan samt för förskoleklass, grundskola,
gymnasieskola och fritidshem. Dessa råd har ett brett perspektiv på hela verksamheten vad gäller mat,
inte bara det som serveras i skolrestaurangen utan tar också upp utbudet i skolcafeterian, belyser
miljöns roll för matro och trivsel m.m. Matråd på skola är ett av verktygen för att främja goda
matvanor.
Flera har uppgivit att de arbetar för att ta fram styrdokument och då är det i första hand för kost.
Dokument utarbetas för detta i Oxelösund, Trosa och Katrineholm. I Katrineholm sker ett samarbetar
med Sörmlandsidrotten för att ta fram ett idrottspolitiskt program som ska vara klart vid årsskiftet
2007-08.
En följdfråga ställdes om hur styrdokument följs upp. Vanligast är att styrdokument följs upp som en
del i ordinarie verksamhetsuppföljning. Några har dock svarat att någon uppföljning inte sker eller att
man inte känner till hur eller om det sker.
Kartläggningar och befolkningsstatistik
I enkäten ställdes frågan om någon kartläggning/befolkningsstatistik används vid planering av insatser.
Cirka två av tre som har svarat att de genomför insatser har uppgett att de använder någon form av
kartläggning eller befolkningsstatistik för sin planering.
De svarsalternativ som fanns var egenproducerat underlag, Liv & Hälsa ung, Kommunala basfakta och
annan kartläggning/befolkningsstatistik. Det var jämnt fördelat mellan alternativen. Här ges en kort
beskrivning av de olika undersökningarna/underlagen.
Liv & Hälsa ung
Liv & Hälsa ung är en totalundersökning där Sörmlands elever i åk 7 och 9 i grundskolan och åk 2 på
gymnasiet har svarat på enkätfrågor som berör deras livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.
Undersökningen är genomförd 2004, 2006 och planeras för 2008. Det finns framtagna rapporter på
9
läns, kommun och skolnivå. Det går också att beställa särskilda körningar på specifika frågor om så
önskas. Ansvarig för Liv & Hälsa ung är Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland.
Kommunala basfakta
Kommunala basfakta ger statistik uppdelad på åldersklasser och kön, och kommunen jämförs med
länet och riket. Statistiken är hämtad från olika nationella källmaterial, t ex från Skolverket,
Socialstyrelsen och SCB. Fokus är på de nationella folkhälsomålen och Statens Folkhälsoinstitut är
ansvarig för Kommunala basfakta.
Exempel på egenproducerade kartläggningar:
Viktutveckling hos 6-års barn födda 1998 Barnhälsovården Sörmland
Barnhälsovård Sörmlands kartläggning av viktutveckling hos 6-årsbarn genomfördes 2004. Detta
underlag har använts i samband med utbildning och vid planering för BVC:s arbete m.m. Denna
kartläggning har också hänvisats till från elevhälsa som ett underlag de använt.
Skolbild Eskilstuna
Eskilstunas barn och utbildningsförvaltning genomför årligen undersökningen Skolbild som är en del i
grundskolans kvalitetsarbete. Skolbild är en sammanställning av både "hårda fakta" som ekonomi,
betyg och arbetsmiljö och "mjuka fakta" i form av enkäter om trygghet, trivsel och bemötande till
elever och deras föräldrar. Elevenkäterna ställs i åk 2, 5 och 8. Syftet med Skolbild är att få ett brett
underlag för diskussioner i skolans kvalitetsarbete.
Kartläggning av arbetet kring goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i relation till övervikt
bland barn och ungdomar i Katrineholm
Folkhälsoenheten i Katrineholms kommun genomförde en kartläggning av arbetet kring goda
matvanor och ökad fysisk aktivitet i form av en enkätundersökning till kommunens och landstingets
förvaltningar 2006. Utifrån denna kartläggning har insatser planerats och genomförts via
samverkansgrupp för barn och ungdomars hälsa i kommunen.
Skolhälsovårdens statistik
Skolhälsovården genomför hälsoundersökningar kontinuerligt under elevernas skoltid. I några
kommuner sammanställs denna statistik och används som underlag på gruppnivå.
Samverkan och nätverk
Att samverka med andra aktörer som har liknande uppdrag och medverka i olika nätverk är vanligt
förekommande hos många av aktörerna. Samverkan sker på olika sätt. Behov styr detta men också
resurser i form av till exempel personella och ekonomiska slag. Nedan redovisas exempel på
förekommande samverkansgrupper och nätverk.
Skolhälsovården i Sörmland
I länet sker samverkan mellan kommunernas skolhälsovård sedan många år tillbaka.
Handslaget, samverkan mellan idrotten och skolan
I många kommuner har skolor men också företrädare för barn och utbildning, fritid med flera
samverkat med Sörmlandsidrotten i satsningen Handslaget som syftar till att främja fysisk aktivitet för
barn och ungdomar. Från hösten 2007 finns bidraget Idrottslyftet – mer och fler som har ett liknande
upplägg som det tidigare bidraget.
Samverkansgrupp för barn och ungdomars hälsa i Katrineholm
I Katrineholms kommun finns en samverkansgrupp för barn och ungdomars hälsa bestående av aktörer
från kommunen och landstinget och samordnas av kommunens folkhälsoenhet.
10
Samverkan i Torshälla för goda matvanor och främjandet av fysisk aktivitet i skolan
I Torshälla finns en samverkansgrupp där skolsköterska, lärare i idrott och hälsa och enhetschefen för
kostenheten deltar i dag men gruppen skulle mycket väl kunna utvidgas med fler aktörer.
Landsbygdsutveckling i Flens kommun
I Flen arbetar enheten för kosten tillsammans med två av kommunens landsbygdsskolor, och en
producentförening för att öka utbudet av närproducerad mat i dessa skolors skolrestauranger.
Miljötänkande, matkultur och vikten av hälsosam mat är nyckelord i detta samarbete. Arbetet är i ett
utvecklingsskede, bland annat saknas det ekonomiska förutsättningar för att arbetet ska kunna
utvecklas och bedrivas mer långsiktigt.
Matlagningsträffar i Gnesta
Kommunens kökspersonal som finns på skolor och organisatoriskt tillhör kostenheten och
socialförvaltningen träffar kökspersonalen på förskolor som är organiserade inom barn- och
utbildningsförvaltning för utbyte av menyer, tips m.m..
Kostchefsnätverk i södra länsdelen
Kostcheferna i Gnesta, Oxelösund och Trosa träffas regelbundet. De har ett gemensamt arbete i och
med gemensam upphandling, då också med Nyköping, men de har ett också ett samarbete i syfte att
stödja och stimulera varandra i det ordinarie arbetet.
Det finns en samverkansgrupp som har bäring på dessa frågor med som arbetar för målgruppen äldre i
dag. Det är ett nutritionsråd där landstinget och kommunernas kostföreträdare samarbetar kring mat
för äldre.
Exempel på insatser
Många insatser sker för att främja goda matvanor och fysisk aktivitet för målgruppen barn. Glädjande
är att många har angett att insatser sker inom ordinarie verksamhet. Denna tabell redovisar några
exempel på insatser som sker i ordinarie uppdrag men även sådan som är i projektform.
Aktör
Eskilstuna barn och
utbildningsförvaltning
Vingåkers barn och
utbildningsförvaltning
Samverkansgrupp för barn och
ungdomars hälsa i Katrineholm
Insats
Projekt för barn 6-10 år med diagnostiserad fetma.
Riktade medel för rörelseaktiviteter till skolenheterna för att
främja fysisk aktivitet.
Kompetensutveckling för personal inom måltidsverksamheten i
förskola och skola.
Pilotprojekt på en skola avseende goda matvanor och fysisk
aktivitet
Gå och cykla till skolan satsning.
Matlagningskurser för småbarnsföräldrar
Gnesta och Vingåkers kommuner Sapare metoden används i skolor för att stimulera barnen att
uppleva maten med flera sinnen.
Eskilstuna kommun
Kompetensutveckling för all personal inom barn och utbildning
enligt konceptet S.M.A.R.T.
Oxelösunds
Frukost serveras till eleverna på högstadieskolan
utbildningsförvaltning
Måltidsverksamhet
Utvecklar salladsborden så att de blir attraktivare för eleverna
Matråd tillsammans med eleverna
11
Skolhälsovården
Barnhälsovården
Genomför återkommande hälsosamtal med alla elever från
förskoleklass till och med gymnasiet
Fortbildning för skolsköterskor i samtalsmetoden Motiverande
samtal.
Utbildning för all personal som arbetar med barnhälsovård i
goda matvanor
Deltar i forskningsprojektet Primrose för att undersöka om
barnfetma kan förebyggas
Kännedom om nationell folkhälsopolitik
Sedan något år tillbaka har Sverige en nationell politik för folkhälsan. Riksdagen antog 2003
regeringens proposition Mål för folkhälsan. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga
förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Detta övergripande mål följs av
elva målområden.
En fråga ställdes i enkäten om hur känt detta styrdokument är för politiker, förvaltningsledning,
enhets/områdeschefer och hos personal i verksamheten. Frågan är inte helt lätt att svara på, att kunna
uppge vad andra känner till. Svaren visar att det är mycket jämt mellan de som tros känna till
respektive inte tros känna till styrdokumentet. Någon direkt skillnad mellan de olika grupperna,
politiker, förvaltningsledning, enhets/områdeschefer och hos personal i verksamheten går inte att se.
Svaren redovisade per förvaltning/funktion/enhet
Här ges en tolkning av svaren per förvaltning/funktion /enhet och innehåller också en reflektion av hur
svaren.
Förvaltningar för förskola, skola och utbildning
Förvaltningar för förskola, skola och utbildning har uppdrag att både främja goda matvanor och fysisk
aktivitet för barn och unga. Förvaltningarnas roll är att vara en sammanhållande och styrande länk
mellan politiker i nämnden och förskolor och skolor. Kommunerna tar fram en skolplan som är det
dokument som anger kommunens lokala långsiktiga mål för verksamheterna. Denna plan tillsammans
med läroplanen är primär styrdokument för förskolor och skolor.
Svaren visar att det sker flera olika insatser från förvaltningarna för att främja goda matvanor och
fysisk aktivitet i samtliga kommuner. Handlingsplaner och direkta aktiviteter som anges berör främst
kostområdet. Sex av sju har angivit att vid planering av insatser använts kartläggningar av olika slag.
Organiserad samverkan sker och då företrädesvis inom den egna kommunen.
Förvaltningar för fritid
Under 90- talet skedde det i kommunerna stora besparingar och då fritidssektorn inte hör till de
lagstadgade områdena har frågan fått en annan prioritet än den tidigare haft. Tre av sju har inte
besvarat enkätens frågor utan har lämnat ett mer övergripande svar som att kommunen främst är en
indirekt aktör för att främja fysisk aktivitet för barn och unga då de i huvudsak tillhandahåller
anläggningar och administrerar bidrag till föreningar.
Gnesta är den enda kommun som har angett att de har ett fritids- och idrottspolitiskt program och
Katrineholm har ett pågående arbete kring detta. Vad gäller användning av kartläggning för planering
av insatser är det enbart Vingåker som angett detta. Samverkan sker både inom kommunen och externt
med andra aktörer. Exempel på samverkansparter är med föreningar och skolor.
12
Enheter för kost
Inom kommunernas kostenheter sker ett arbete för att främja goda matvanor för barn och unga.
Intresset kring mat är i dag stort och det avspeglas i de svar som lämnats. Många av svaren uttrycker
optimism och kreativitet. Det är inte längre bara priset per portion som är intressant utan också att det
serveras måltider som bidrar till att konsumtionen av till exempel frukt och grönt ökar och att barn och
ungas förhållningssätt till mat är sunt i stort.
Lokala styrdokument finns eller planeras att tas fram i tre av kommunerna och i Torshälla. Fyra
kommuner har angett att de använder sig av kartläggning för planering av insatser. Samverkan och
nätverksarbete är vanligt både inom kommunen och externt. Som exempel på samverkan är med
andra kommunala förvaltningar, skolor, producenter och kostenheter i andra kommuner.
Elevhälsa
Elevhälsan, där skolhälsovården är en del, har ett tydligt uppdrag att värna om elevers hälsa och
utveckling. En generell insats och som är basen i arbetet är hälsoundersökningar som skolsköterskan
genomför och som erbjuds eleverna med jämna mellanrum från förskoleklass till gymnasiet,
lagstadgat är vid fyra tillfällen.
Enkäten skickades ut i slutet av vårterminen och det har sannolikt påverkat svarsfrekvensen, fyra av
nio har svarat. Skolhälsovården har gemensamt i länet tagit fram en handlingsplan för arbetet med
övervikt. I Nyköping finns ett lokalt dokument för kost. Samtliga har svarat att de använder sig av
någon form av kartläggning för planering av insatser. Samverka och nätverksarbete sker både internt i
kommunen och externt. Som exempel på samverkan är med föreningar, NCFF och i Katrineholm finns
en samverkansgrupp för barn och ungdomars hälsa.
Något som kan urskiljas i enkätsvaren och som andra kontakter också ger med skolsköterskorna är att
som grupp har funktionen i länet ganska olika förutsättningar. Uppdraget är det samma men det finns
skillnader hur verksamheten är organiserad och anställd personal i förhållande till elevunderlag.
Skolhälsovården och elevhälsan som helhet har ett mycket viktigt uppdrag och det är viktigt att så lång
det är möjligt säkerställa att uppdraget kan ske utifrån så gynnsamma förutsättningar som möjligt då
det påverkar både resultat och möjligheten att utveckla uppdraget.
Aktörer i Landstinget
Landstingets länsövergripande funktioner för mödrahälsovård, barnhälsovård, ungdomsmottagning
och folktandvård har besvarat enkäten.
Som stöd för barnavårdscentraler (BVC) i Sörmland finns en länsgemensam barnhälsovård vars team
består av läkare, sjuksköterska och psykologer. Att främja goda matvanor och fysisk aktivitet är en del
av ordinarie uppdrag och detta sker på flera olika sett. Att fortbilda och handleda personalen vid BVC,
att utveckla samarbetet med olika barnverksamheter, att säkerställa kvaliteten inom barnhälsovården,
att bearbeta statistik över barnhälsovårdsarbetet i Sörmland m.m. Deltagandet i forskningsprojektet
Primose är ett exempel på barnhälsovårdens aktiva utvecklingsarbete.
Folktandvården arbetar för att främja goda matvanor som en del i arbetet för en god tandvård.
Den länsövergripande enheten tar fram egen statistik som används i den egna organisationen men
också sprids till andra aktörer. Exempel som ges på samverkan är med förskolor, skolor och andra
landstingsaktörer. Nationellt sker samarbete mellan fackförbunden för tandläkare, läkare och
sjuksköterskor. Dessa arrangerade i januari 2007 en konferens om barns kost och hälsa. Att delta i den
offentliga debatten är en viktig del av arbetet. Under november 2007 kom resultatet av kartläggningen
av skolcafeteriors utbud av läsk och godis som har genomförts av Sveriges Tandläkarförbund.
Inom mödrahälsovård och ungdomsmottagning har frågorna om att främja goda matvanor och fysisk
aktivitet inte samma höga prioritet som det har inom barnhälsovård och folktandvård.
13
Inte någon av landstingsaktörerna har eget framtaget dokument som stödjer arbetet utan det finns ett
mer övergripande dokument som ger stod för uppdraget.
Kommunal folkhälsoenhet
Katrineholms kommun har en folkhälsoenhet som arbetar för att utveckla folkhälsoarbetet i
kommunen. Enheten arbetar utifrån riktlinjer som har fastställts av kommunens folkhälsoråd.
Folkhälsoenheten genomförde en kartläggning 2006 av arbetet kring goda matvanor och ökad fysisk
aktivitet i relation till övervikt bland barn och ungdomar. Denna kartläggning ligger till grund för den
insats som inleddes 2007, att arbeta för att främja goda matvanor och fysisk aktivitet för barn och
unga. Arbetet sker via en samverkansgrupp med representanter från folkhälsoenheten, kostenheten,
elevhälsan, skolan, förskolan, folktandvården och BVC. Samtliga av de förvaltningar/funktionsnivåer
som har besvarat enkäten från Katrineholm har omnämnt det samarbete som sker i kommunen via
denna samverkansgrupp.
Reflektioner & medskick i arbetet med att skapa samhälleliga förutsättningar
för att främja goda matvanor och fysisk aktivitet i Sörmland
Syftet med kartläggningen var att få en bild av vilka samhälleliga insatser som görs i länet som kan
främja goda matvanor och ökad fysisk aktivitet för målgruppen barn 0 – 18 å vilket också ger en grund
för förslag till fortsatta uppdrag och insatser.
De frågeområden som berörts i kartläggningen har betydelse för hur framgångsrikt arbetet med att
främja kost och fysisk aktivitet kan ske. Styrdokument, kunskapsunderlag för planering, samverkan
med gemensamma mål , tydliga roller och uppdrag, aktiviteter inom ordinarie strukturer och generella
insatser som når alla är faktorer som bidrar till ett framgångsrikt arbete inom området. Hur ser det då
sammantaget ut i Sörmland? Vad behöver vi tänka på och jobba vidare med?
Förhållandevis många av dem som besvarat enkäten har uppgett att egna styrdokument finns. Fördelen
med egenproducerade styrdokument är att de som berörs blir involverade och får tillfälle att sätta sig
in i frågan. Ofta är det många som är berörda, det blir ett givande och tagande. Själva processen med
framtagande av styrdokumentet är oftast minst lika viktigt som själva dokumentet i sig. Då
styrdokumentet är klart finns det en tydlighet kring vad som ska göras för alla berörda och det blir
också en likriktighet inom verksamheten.
Förslag på en önskad policy finns med i de insatser som Statens Folkhälsoinstitut och
Livsmedelsverket lämnade i sitt förslag till insatser för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet, utbud
av mat i kommunala anläggningar (nr 14). Motivet var att i kommunens offentliga lokaler som t ex
skolcafeterior, idrottsanläggningar, konsertlokaler och fritidsgårdar bör miljön stödja det övergripande
målet för goda matvanor. Nationellt finns exempel på en policy i denna anda från Örebro län. Policyn
berör cafeterior på skolor, fritidsgårdar och fritidsanläggningar och framtagen i bred samverkan mellan
fler huvudmän. Ett sådant brett antaget beslut har säkert många gynnsamma fördelar och det skulle
vara intressant om det utvecklades också i Sörmland istället för att var och en ska brottas med frågan
på egen hand.
Kartläggningar och befolkningsstatistik används av många som stöd för planering av insatser. I
planering, under pågående arbete och vid uppföljning av insatser är dessa underlag till stöd på olika
sett. Kanske kan underlagen komma till ännu mer nytta och användas i fler sammanhang? Vem har
ansvaret för att underlagen används, de som samlar in dem eller de som utför olika arbeten? Ansvaret
kan väl sägas vara delat. Dels har den som samlar in uppgifter ett ansvar att informera om att detta har
14
skett och göra uppgifterna tillgängliga för användare. Dels den som ska utföra ett arbete att den
använder sig av planeringsunderlag som beskriver faktiska förhållanden.
Att främja goda matvanor och fysisk aktivitet inte är ”en mans jobb” framgår tydligt då frågan ställs
om organiserad samverkan och nätverk. Det ges flera exempel på detta i de svar som har lämnats och
exempel ges också på samverkan där gruppen arbetar utifrån en handlingsplan. Att samverka med
andra är bra i många sammanhang men för att det ska ge det mervärde som önskas är det viktigt att
fastställa vad samverkan ska omfatta och att arbeta utifrån en gemensam agenda.
Under senare år har staten via riktade medel till Riksidrottsförbunden skjutit till medel för att
föreningar och skolor ska kunna samverka för att fler barn och unga ska få vara fysiskt aktiva.
Projektet Handslaget avslutades 2007 och följs av projektet Idrottslyftet – mer och fler, som har ett
liknande uppdrag. Detta kan ses som ett sätt att öka förutsättningar för ett mer jämlikt idrottsutövande
i landet. I Sörmland pågår flera olika projekt visar kartläggningen och det väcker nyfikenhet att veta
mer om dessa. Vilka möjligheten har de t ex att utvecklas från projekt till att bli en del i ordinarie
uppdrag?
Att barn och unga kan vara fysisk aktiva på sin fritid har stark koppling till utbud av anläggningar men
också om det finns föreningar som erbjuder aktiviteter. I Liv & Hälsa ung ställs frågan till eleverna om
de är föreningsaktiva och dessa uppgifter kan t ex användas av kommunerna för att få ett mått på
föreningsaktivitet.
Att kunna utöva spontanidrott är något som uppmärksammats mer under senare tid. Studier på vuxna
visar att om ett grönområde användas för fysisk aktivitet och rekreation är avståndet upp till två
hundra meter avgörande för detta. Hur ser detta ut för våra barn och unga i de miljöer de vistas i?
Kartlägger t ex kommuner skolgårdar och förskolegårdar och deras närliggande miljöer utifrån
perspektivet att främja fysisk aktivitet?
Skolan och förskolan är viktiga arenor för att främja goda vanor. Mycket arbete görs och det finns
inom många verksamheter ett stort engagemang. Att arbeta för att de insatser som görs sker i så stor
utsträckning som möjligt i ordinarie strukturer och att insatserna kommer alla barn till godo skapar
förutsättningar för att minska den ojämlika hälsan. Att arbetet sker systematiskt gör att det bli möjligt
att följa upp. En uppföljning ger möjlighet att se vad som har fungerat bra och vad som har fungerat
mindre bra och därmed kan arbetet utvecklas till att bli mer effektivt och målinriktat.
Avslutningsvis kan det sammanfattas att enkätsvaren från Sörmland visar att det sker en mängd olika
insatser i länet både inom respektive förvaltning/enhet men också gemensamt med andra aktörer. Att
arbeta med att främja goda matvanor och fysisk aktivitet är något som ingår i det uppdrag aktörerna
har och dessa uppdrag sker många gånger med ett stort engagemang. Detta är viktiga incitament för
det fortsatta arbetet med att främja goda matvanor och fysisk aktivitet för barn och unga i Sörmland.
15
Referenser
Centrum för folkhälsa. Kommunernas arbete med att främja fysisk aktivitet och goda matvanor bland
skolbarnen i Stockholms län. Rapport 2007: 6 Stockholms läns Landsting 2007
Janlert, U. Folkhälsovetenskapligt lexikon. Natur och Kultur, Stockholm 2000
Katrineholms kommun. Kartläggning av arbetet kring goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i
relation till övervikt bland barn och ungdomar i Katrineholm. Katrineholms kommun 2007
Landstinget Sörmland. Policy för det hälsofrämjade och sjukdomsförebyggande arbetet i landstinget
Sörmland. 2006
Livsmedelsverket. Svenska näringsrekommendationer. 2005
Regeringens proposition 2002/03:35, Mål för folkfolkhälsan. Socialdepartementet 2002
Socialstyrelsen. Folkhälsorapport 2005
Statens folkhälsoinstitut och Livsmedelsverket. Handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk
aktivitet i befolkningen. 2005
SBU. Fetma – problem och åtgärder. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm 2002. (Rapport 160,
2002)
SBU. Förebyggande åtgärder mot fetma. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm 2004. (Rapport
173, 2004)
SBU. Metoder för att främja fysisk aktivitet – en systematisk litteratur översikt. Stockholm 2006
(Rapport 181, 2006)
16
