KVALITETSREDOVISNING
MALMÖ STAD
- LÄSÅRET 2009/2010 -
BYGGUTBILDNING SYD:
Mölledalsgymnasiet och Universitetsholmens Gymnasium
Utbildningsnämnden
MALMÖ DEN 30 sept. 2010
UPPGIFTSLÄMNARE:
Tommy Rosengren
Samordnande rektor
1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sid
BYGGUTBILDNING SYD
A
INLEDANDE SAMMANFATTNING
4
B
GRUNDFAKTA
4
4C
KVALITETSARBETE
D
FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS
MÅLUPPFYLLELSE
5
6
Elever/studerande
Personal
Ekonomi
Materiella resurser
1
MÖLLEDALSGYMNASIET
1E
ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE ÅRS KVALITETSREDOVISNING OCH MÅL FÖR 2008/2009
7
Åtgärder från föregående års kvalitetsredovisning
Mål för läsåret i lokala arbetsplanen
1F
ARBETE OCH RESULTAT
8
Kunskap
Normer och värden
inkl uppföljning och utvärdering av skolans likabehandlingsplan
Elevernas ansvar och inflytande
inkl uppföljning och utvärdering av den gemensamma kursutvärderingen (utv5)
Utbildningsval - Arbete och samhällsliv
Bedömning och betyg
Övrigt
1G
MÅLUPPFYLLELSE I FÖRHÅLLANDE TILL NATIONELLA
MÅL
10
1H
FRAMÅTSYFTANDE ÅTGÄRDER
11
2
2
UNIVERSITETSHOLMENS GYMNASIUM
2E
ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE ÅRS KVALITETSREDOVISNING OCH MÅL FÖR 2008/2009
12
Åtgärder från föregående års kvalitetsredovisning
Mål för läsåret i lokala arbetsplanen
2F
ARBETE OCH RESULTAT
13
Kunskap
Normer och värden
inkl uppföljning och utvärdering av skolans likabehandlingsplan
Elevernas ansvar och inflytande
inkl uppföljning och utvärdering av den gemensamma kursutvärderingen (utv5)
Utbildningsval - Arbete och samhällsliv
Bedömning och betyg
Övrigt
2G
MÅLUPPFYLLELSE I FÖRHÅLLANDE TILL NATIONELLA
MÅL
18
2H
FRAMÅTSYFTANDE ÅTGÄRDER
20
I
ANSVARIG FÖR KVALITETSREDOVISNINGEN
20
BILAGOR:
A1. Tabeller Mölledalsgymnasiet
A2. Tabeller Universitetsholmens Gymnasium
A3. Tabell 6 ekonomi Byggutbildning Syd
B1. Mål Norra Sorgenfri Gymnasium, tidigare Mölledalsgymnasiet
B2. Mål Universitetsholmens Gymnasium
C
Byggutbildning Syd, handlingsplan för trygg och säker skola
3
A
INLEDANDE SAMMANFATTNING
Det gångna verksamhetsåret har präglats av för våra båda skolor, Mölledalsgymnasiet och
Universitetsholmens Gymnasium av en större organisationsförändring. De båda enheterna
har till organisationen blivit en samtidigt som vi inlett en påtaglig samverkan med
motsvarande utbildningar i Lunds kommun. En konsekvens av denna samverkan är att
inriktningar som historiskt varit förlagda i Malmö kommer under kommande
verksamhetsår att erbjudas i Lund och för Lunds del blir det ett omvänt förhållande. Allt i
syfte att kunna erbjuda kvalitet i utbildningarna i en tid då elevunderlaget minskar och
konkurrensen med andra skolhuvudmän ökar. Till detta kommer att Mölledalsgymnasiet
förbereder sig för att under slutet av verksamhetsåret flytta till en ny skola och att
genomföra en flyttning av en sådan ”tung” verksamhet som ett stort byggprogram belastar
skola och organisation på ett särskilt sätt.
Konjunkturnedgång och ett minskat elevunderlag, färre uppdragsbeställningar på grund av
den ekonomiska situationen i samhället har bidragit till kraftiga underskott i de båda
skolornas ekonomi. Till detta kommer konsekvenserna av den personalpolitik, som vi är
stolta över, men som medför vissa svårigheter i att snabbt reducera personalstyrkan och
som medför betydande svårigheter i att reducera kostnaderna. Dock har bl.a. en anpassning
av antalet anställda på de båda enheterna varit nödvändig under våren 2010.
Organisationsförändring, byte till ny skola och reducering av personal har naturligtvis
påverkat arbetsmiljö och vår personals trivsel på sina arbetsplatser. Det är dock med
stolthet över vår personal som skolledningen tar del av våra elevers utveckling och resultat.
Vi redovisar i den här kvalitetsredovisningen elevers resultatförbättringar inom många
ämnesområden. Ordet förbättring måste också ses i en belysning av att många elever på
våra skolor har en grundskoleperiod bakom sig som kan betecknas som problematisk. Men
skolans lärare har kunskap och kompetens som gör att de har förmågan att engagera,
motivera och stödja våra elevers utveckling i en positiv riktning. En viktig resurs i detta
arbete är naturligtvis också specialpedagoger, elevhälsoteam och alla andra vuxna som finns
i våra skolor.
Våra resultat bekräftas också av de resultat våra elever uppnår i olika yrkestävlingar,
omdömen vi får av avnämare och i vilken utsträckning våra elever erhåller anställning efter
avslutad gymnasieutbildning. Så trots en turbulent tid i en ekonomiskt bekymmersam tid är
det skolledningens uppfattning att vi löst vårt uppdrag och på ett tillfredställande sätt
uppnått våra målsättningar.
B
GRUNDFAKTA
Kvalitetsredovisningen avser Byggutbildning Syd, Malmö. Byggutbildning Syd är ett
samarbete mellan Malmö Stad och Lunds kommun kring bygg- och byggrelaterade
utbildningar. Syftet med Byggutbildning Syd är att skapa en flexiblare organisation samt
för att kunna erbjuda så fullständiga program som möjligt i en tid med ett svikande
elevunderlag och en ökad konkurrens. I Malmöavdelningen ingår gymnasieskolorna
Mölledalsgymnasiet och Universitetsholmens Gymnasium. Under verksamhetsåret har
dessa båda gymnasieskolor sammanförts i en gemensam organisation med en
gemensam ledning. Under verksamhetsåret lämnar Mölledalsgymnasiet också sina
lokaler på Bulltoftaområdet för att ta en ny byggskola i drift, Norra Sorgenfri
Gymnasium.
4
Norra Sorgenfri Gymnasium (tidigare Mölledalsgymnasiet).
Enheten har drygt 400 elever och bedriver utbildning inom Byggprogrammet, IVprogrammet och Gymnasiesärskola. Samarbetet med Lunds kommun innebär att
Malmöelever som läser inriktningen Måleri gör detta i Lund medan Lundaelever som
läser inriktningarna Plåtslageri eller Anläggningsteknik gör detta i Malmö. Dock läser
man kärnämnen i hemkommunen.
Universitetsholmens Gymnasium.
Enheten har drygt 400 elever och bedriver utbildning inom Elprogrammet,
Energiprogrammet, Teknikprogrammet och IV-programmet genom IVIK.
Varje enhet har en egen personal som uppgår till ca 50 personer. Pedagogerna är
organiserade i lärarlag. Ett lärarlag består av de lärare som undervisar en viss grupp av
elever. Det kan vara ett program, men också del av ett program. Lärarlagens arbete leds
av rektor. På varje enhet finns två rektorer.
Övergripande för Byggutbildning Syd finns två stödfunktioner, en administrativ och
en teknisk. Funktionerna ledes av en administrativ respektive en teknisk chef. Den
administrativa stödfunktionen omfattar ekonomi, administration, bibliotek, studie-och
yrkesvägledning och elevhälsa. Den tekniska stödfunktionen omfattar fastighetsfrågor,
arbetsmiljö, säkerhet, IT samt teknisk support.
Skolledningen utgörs av samordnande rektor, rektorer, administrativ respektive
teknisk chef.
Ambitionen är att ingen chef ska ha mer än 25 medarbetare och att rektor leder det
pedagogiska arbetet. Samordnande rektor leder skolledningens arbete.
Vår vision innebär att vi vill vara förebilder för svensk skola inom ramen för vårt
uppdrag. Våra elever ska uppleva sin personliga utveckling och få en positiv och
stimulerande upplevelse av sitt lärande. De ska också vara väl förberedda inför ett
yrkesutövande eller fortsatta studier.
Vår pedagogiska inriktning innebär att lära genom att göra. Vi eftersträvar en hög grad
av konkretition i undervisningen.
C
KVALITETSARBETE
Utfallet från föregående läsårs kvalitetsredovisning ligger till grund för den lokala
arbetsplanen. I denna lyfts det in de förbättringsområden som fastställts i det tidigare
kvalitetsarbetet. Ansvarsområden tilldelas och uppföljning sker på möten med arbetslag
eller i möten mellan skolledning och berörda.
Underlag för bedömning och analys utgöres av utvärderingar av kurser, enkäter och
redovisningar från mentorsmöten och grupparbeten under arbetsplatsträffar.
Elevers delaktighet sker formellt under mentorsmöten men också direkt i utvärdering
av kurser och trivsel. Personalen är påtagligt delaktig genom att man utvärderar sin
verksamhet och utifrån utfallet analyserar och formulerar slutsatser som ligger till grund
för kvalitetsredovisningen.
De två enheterna Mölledalsgymnasiet och Universitetsholmens Gymnasium har tidigare
varit två olika skolor och verksamheten har bedrivits något annorlunda i jämförelse på
de båda skolorna. Under året har det pågått ett arbete med att likforma delar av
skolornas verksamhet och så även beträffande kvalitetsarbetet.
På Universitetsholmens Gymnasium har det varje vecka genomförts arbetsplatsträffar
5
med arbetslagen och under dessa träffar sker en uppföljning av de delar av planen som
berör arbetslaget. Här sker också relevant bedömning och analys av utfallet.
Utvecklingsarbetet diskuteras kontinuerligt med, och inom arbetslagslagen, samt med
de fackliga ombuden. Arbetslagen har varit mycket aktiva i kvalitetsarbetet genom att
komma med idéer och tagit initiativ till förbättringsarbete.
Förutom arbetet i arbetslagen träffas även ämnesgrupperna kontinuerligt under året.
Ämnesgrupperna tar stort ansvar för att öka kvaliteten och rättsäkerheten för eleverna.
På Mölledalsgymnasiet har arbetsplatsträffarna varit mer av informationskaraktär, dock
har motsvarande arbete bedrivits i arbetslag och ämnesgrupper.
Vid två till tre tillfällen per termin genomförs s.k. klasskonferenser under vilka elevernas
individuella studieresultat följs upp. Vid dessa konferenser utvärderas också den
enskilde elevens allmänna studiesituation. Elevens mentor är då föredragande.
Varje månad genomför varje klass ett klassråd. Protokollet gås igenom av respektive
biträdande rektor som går ut i klasserna och diskuterar eventuella frågeställningar och
förslag med eleverna.
Undervisande lärare utvärderar med eleverna varje kurs så snart denna är avslutad.
Läraren analyserar resultatet och då flera lärare genomför samma kurs sker också en
gemensam analys av det totala utfallet.
D
FÖRUTSÄTTNING FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE
Elever/studerande
Trots att underlaget minskar till gymnasieskolan har vi fler sökande till våra utbildningar
än vad vi kan erbjuda utbildningsplatser. Dock kan vi se att nivån för elevernas
intagningspoäng minskar. Något nytt och som vi inte noterat tidigare är ett sjunkande
intresse för utbildningarna på Energiprogrammet. Vår förklaring är den
konjunkturnedgång som tillfälligt drabbat byggbranschen. Dock råder det stor
efterfrågan på arbetskraft inom både VVS och kylteknik, de inriktningar som skolan
erbjuder inom ramen för Energiprogrammet.
I jämförelse med andra utbildare inom byggprogrammet i Malmö kan vi se att vår skola
noterar lägre intagningspoäng för våra elever som kommer ifrån grundskolan. De
friskolor som erbjuder utbildningarna tar in betydligt färre elever vilket kan vara en
förklaring. Men vår ambition inför framtiden är att förändra denna bild och då dels
genom att erbjuda bättre lärmiljöer, en undervisning med kvalitet samt en kraftfullare
marknadsföring.
Personal
Svårigheten att rekrytera yrkeslärare är påtaglig och detta blir märkbart när vakanser
uppstår. Särskilt problematiskt är det att rekrytera lärare med en bakgrund inom
elinstallation eller byggnation. Redan idag saknas sådan kompetens men ännu förmår vi
uppfylla utbildningsmålen. Dock är situationen alarmerande. Förändras inte situationen
måste alternativa vägar sökas som t.ex. en större expertmedverkan och utökad APU.
I övrigt har skolans personal hög kompetens och är väl lämpad att lösa det
utbildningsuppdrag som tilldelats skolan. Kompetensutveckling sker kontinuerligt och
under året.
6
Ekonomi
När det gäller Mölledalsgymnasiet har skolans ekonomiska situation under året varit
bekymmersam. Detta beror dels på att antalet elever under tidigare år varit för få, vilket
medfört små elevgrupper och därmed ökade personalkostnader. Vi har haft en för hög
personaltäthet och har under året kraftigt reducerat antalet tjänster.
Materielkostnaderna har ökat inom byggsektorn vilket påverkar kostnader för
läromedel. Skolans kostnader för elevresor har varit extrem i jämförelse med andra
skolor och beror på skolans läge i förhållande till elevernas boende. Till detta kommer
också att vi inte erhåller full kostnadstäckning för t.ex. idrottslokaler. Det är dock ett
krav från vår sida att få ekonomin i balans och vi kommer att med kraft arbeta för att
minska kostnader och öka intäkter.
Materiella resurser
Universitetsholmens Gymnasiums lokaler är moderna och ändamålsenliga. Dessa håller
en hög standard och besökare framför ständigt att skolan är mycket fräsch. Sedan år
2000 har skolans hus B byggts om vid två tillfällen för att fylla de behov som är
kopplade till skolans utbildningar. För att upprätthålla den höga finish som skolans
lokaler har genomförs varje sommar omfattande underhållsarbete med hjälp av bl.a.
sommararbetande skolungdomar. Vår ekonomiska situation har dock medfört att den
s.k. datorparken börjar bli föråldrad. I övrigt är skolans utrustningar både
ändamålsenliga och i de flesta fall av hög kvalitet. Delar av utemiljön har genomgått en
påtaglig förändring till det bättre. Befintliga ytor har gjorts attraktivare att användas av
skolans elever. Dock kvarstår problemet att delar av skolans utemiljö utgörs av
körbanor på vilka fordon framförs i relativt hög hastighet. Detta utgör en betydande
risk för både elever och personal men skolans ledning saknar möjlighet att påverka
situationen.
Verksamheten på Mölledalsgymnasiet har bedrivits i lokaler från tidigt 70-tal, som
under ett antal år inte varit helt funktionsenliga. Dock bedriver vi fr. o m höstterminen
2010 verksamheten på en ny, modern och funktionell skola som uppförts under
verksamhetsåret. När det gäller övriga materiella resurser på skolan som datorer och
maskinell utrustning så är dessa av god kvalitet.
1
1E
MÖLLEDALSGYMNASIET
ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE ÅRS KVALITETSREDOVISNING
OCH MÅL FÖR 2008/2009
I det här avsnittet ska vi återknyta till resultaten för föregående läsår och på det sättet
skapa en utgångspunkt för att utvärdera läsåret 2009-2010.
Åtgärder enligt föregående års kvalitetsredovisning och mål för 2008/2009
Utifrån föregående års redovisning kunde vi urskilja ett antal arbetsområden som var
viktiga att utveckla under läsåret 2009-2010. Det var i huvudsak områden som redan var
påbörjade, men där vi inte nått fram till målet.
Mål för läsåret i lokala arbetsplanen
7
1F
Vi vill lyfta fram arbetet med olika pedagogiska ingångar. Inte minst på det digitala
området. Det är viktigt att arbeta med ämnesintegration på olika sätt, mellan
kärnämnen och karaktärsämnen, samt inom de olika ämnesgrupperna.
Mentorskapet är ett av de mest centrala områdena när det gäller att stödja eleven, på
ett övergripande plan, men också i det vardagliga skolarbetet.
Värdegrundsfrågorna ska ha en framskjuten plats under läsåret. Vi ser det som
mycket viktigt att skolan blir en arbetsplats där alla kan känna sig trygga och
respekterade.
Elevdemokrati har varit ett viktigt arbetsområde på skolan under lång tid. Under
läsåret 2009-2010 är vår målsättning att skapa ett än mer aktivt elevråd.
Internationella utbyten ger våra elever ett bredare perspektiv på tillvaron och ger
dem möjligheter att diskutera frågor utifrån olika infallsvinklar. Under läsåret ska vi
fortsätta att utveckla våra internationella projekt och kontakter.
Frånvaron har under tidigare läsår legat på en allt för hög nivå. Under läsåret är vårt
mål att öka närvaron. Den ogiltiga frånvaron ska vara 0 procent.
ARBETE OCH RESULTAT
Kunskaper
Betygsvärdena i kärnämnena hos våra avgångselever har förbättrats, jämfört med
föregående år. (Se tabell 12) Undantaget är En A, där vi kan se en liten försämring när
det gäller betyget IG.
Om vi ser till elevernas slutbetyg visar resultatet att eleverna under sina tre år hos oss
höjer sitt meritvärde. Även om det bara handlar om några tiondelar är det väldigt
glädjande.
Dock kan vi tyvärr se en försämring av andelen elever med grundläggande
högskolebehörighet. Andelen har sjunkit från 88 % till 63 % på Byggprogrammet. På
industriprogrammet har däremot en liten förbättring skett (+3%)
Normer och värden
inkl utvärdering av skolans likabehandlingsplan och planer mot kränkande behandling
Likabehandlingsgruppen på skolan har arbetat med innehållet i planen och viss
revidering har gjorts. En lärare på skolan har kompetensutvecklats på Malmö Högskola
i arbetet med likabehandling och likabehandlingsplanen. Detta kommer att ge bra
resultat i inledningen av det kommande läsåret. Då vi haft förändringar i skolledningen
under vårterminen -10, kommer arbetet att fullföljas under sommaren och inledningen
av hösten.
Vi måste också konstatera att det finns en allt för stor grupp elever som inte känner sig
trygga eller väl bemötta på skolan. I faktiska tal är det inte så många individer, men vi
har nolltolerans kring detta av förklarliga skäl.
Elevernas ansvar och inflytande
inkl uppföljning och utvärdering av den gemensamma kursutvärderingen (utv5)
Under året har vi arbetat för att göra klassråd och elevråd till en viktig del av
verksamheten. Detta har varit ett utvecklingsområde på skolan under ett antal år.
Vi kan fortfarande konstatera att klassråden i årskurs 1 är frekventa och fungerar bra.
8
Dock verkar detta inte vara fallet när det gäller årskurs två och tre. Eleverna går i nya
klasskonstellationer från och med år 2 (Byggprogrammet) Det finns anledning att titta
närmre på detta och undersöka om det finns något samband här.
Utbildningsval - Arbete och samhällsliv
Under läsåret har samarbetet inom Byggutbildning Syd intensifierats och vi har
förberett det konkreta arbetet som startar höstterminen 2010. En hemsida har skapats
för att skapa en kommunikationslänk mellan skola och arbetsliv.
När det gäller elevernas möjligheter till arbete efter avslutad utbildning kan vi glädjas åt
en positiv trend. Den nedgång i byggbranschen som vi upplevde under hösten 2009,
har vänt svagt uppåt. Detta ger eleverna större möjligheter och bättre framtidsutsikter.
Vi kan också se att projekteringar och byggnationer kommer att öka i vår region.
Inom vår gymnasiesärskola har vi arbetat målmedvetet för att öka antalet APU-platser
och samarbetet med byggrelaterade branscher. Här ser vi goda resultat och den
avgångselev vi haft gick ut i arbetslive, till en anställning
Bedömning och betyg
I årets kvalitetsredovisning har vi ett bättre underlag för att jämföra resultat på
nationellt prov med elevernas kursbetyg. Huvudfrågan är ju om skillnaderna är stora
mellan de två resultaten. Vi kan se att det finns stor diskrepans mellan kursbetyg och
resultatet på nationellt prov i Ma A. Drygt hälften av eleverna som fick IG på nationella
provet, uppnådde kursbetyget G. Detta är en allt för stor skillnad. En förklaring är att
många elever legat väldigt nära gränsen för godkänt på det nationella provet, och
presterat bra i andra delar av kursen. En annan förklaring är att skolan sätter in extra
stödresurser i slutet av kursen, för de elever som riskerar att få IG på kursen. Det måste
föras en utökad diskussion mellan rektor och matematiklärarna kring detta.
I kursen svenska som andraspråk B fanns också en stor procentuell skillnad när det
gäller bettyget IG och resultat på nationellt prov. Men elevunderlaget är här litet. Det
går därför inte att dra några slutsatser av denna jämförelse. I kurserna Sv B och En A
var skillnaderna inte så stora att det behöver analyseras närmare.
Övrigt
Internationalisering
På skolan har vi under året arbetat med ett antal olika internationella projekt.
I samband med karaktärsdelen av utbildningen har skolan kontakter med Köpenhamns
Tekniska Skola och samarbetar med murarutbildningen där. (Detta är ett utbyte som
delvis genomförts tillsammans med byggutbildningen i Lund)
Vi har också erhållit pengar för ett projekt kring sk. ”Passiva hus”, dvs. hus som är
energisnåla. Under våren gjorde en lärare besök vid en privat skola i Belgien, som också
arbetar med miljövänligt byggande. Det är vår förhoppning att kunna inleda någon
form av samarbete här.
En ansökan har också gjorts för ett förberedande besök inom Athena-programmet och
detta blev beviljat under slutet av våren. Det förberedande besöket kommer att
genomföras under hösten 2010, då två personal och två elever åker till Uganda och
9
besöker en yrkesskola där.
Elevfrånvaro och studieavbrott
Tyvärr måste vi konstatera att frånvaron bland skolans elever fortfarande är
oacceptabelt hög. Vi når inte alls vårt mål om att få ner den ogiltiga frånvaron. Detta är
mycket tråkigt. Här måste arbetet fortsätta och diskussioner föras.
Kanske kan vi skapa en nystart i och med vår flytt till nya lokaler till nästa läsår. Det blir
viktigt att vi redan under inledningen av det kommande läsåret följer upp närvaron och
håller detta levande.
Livsstil och hälsa
Under läsåret har det förts diskussioner kring utbudet i skolans cafeteria. Inget konkret
resultat har framkommit under året, men vi fortsätter att arbeta med detta. Vi ser det
som viktigt att våra elever, som i många sammanhang arbetar praktiskt, fysiskt, behöver
äta så att de orkar under en hel arbetsdag. Mängden socker som de får i sig under en
dag behöver minska.
Arbetsgivarens inriktning för fortsatt skolutveckling i Malmö stad
På skolan är personalen organiserade i arbetslag. Organisationen kommer att förändras
till läsåret 10/11. Målet är att möjliggöra att arbetslagen i stor utsträckning arbetar med
samma grupp elever.
Arbetstiden och tjänstefördelningen har följts upp i dialog mellan rektorer och personal.
Här har årsarbetstiden varit ramen för diskussionen.
1G
MÅLUPPFYLLELSE I FÖRHÅLLANDE TILL NATIONELLA MÅL
Vi har nu kommit fram till att överblicka det gångna läsåret och försöka summera
resultaten under läsåret i förhållande till måluppfyllelsen i stort. Som utgångspunkt
använder vi underrubrikerna från del F.
Kunskaper
Vi kan konstatera att andelen elever som uppnått högskolebehörighet i sina
avgångsbetyg har minskat jämfört med föregående år. I nuläget kan vi urskilja ett par
kurser som har en högre IG-frekvens. Detta kan vara en delförklaring. Skolan har lagt
mycket resurser på att ge alla elever stöd i ämnen som svenska, engelska och matematik.
Fram över måste vi se till helheten och inte enbart fokusera på dessa tre ämnen.
I sammanhanget kan vi samtidigt glädjas åt att eleverna lämnar skolan med bättre
genomsnittsbetyg, än de meritvärden de hade med sig.
Normer och värden
I enkäten för årets årskurs 1-elever angav 91 % att de kände sig trygga på skolan. Vår
målsättning är givetvis att 100 % ska känna sig trygga, så att 9 % av eleverna anger
någon form av otrygghet gör att vi måste sikta högre.
Elevernas ansvar och inflytande
Under läsåret har vi haft ett fungerande elevråd. Här har vi kommit en bit på vägen mot
att skapa bra former för arbetet med elevdemokrati, allmänt på skolan.
10
På skolan har vi arbetat med att utveckla mentorskapet. Det har också lett till att
samarbetet mellan olika lärarkategorier på skolan blivit än bättre. På detta sätt tror vi att
vi kan öka elevernas eget ansvarstagande. Deras arbete blir synliggjort och de ser att
lärarna arbetar med hela utbildningen som mål, och inte de enskilda ämnena.
Utbildningsval – arbete och samhällsliv
Vår bedömning är att en majoritet av våra elever är anställningsbara när de lämnar oss.
Vi kan också se att andelen elever som får lärlingsplats ökar. Den stora nedgången i
byggbranschen har vänt svagt uppåt.
På skolan fortsätter vi också vår tradition av att erbjuda många olika utbildningsvägar.
Vi erbjuder Priv, IV-spår och Förstärkt byggprogram för elever med neuropsykiatriska
diagnoser. Vi har även vårt sk. Breddade Byggprogram, som ger särskild behörighet till
högskolan. När det gäller övriga skolformer har vi även gymnasiesärskola och
vuxenutbildning.
Bedömning och betyg
För att uppnå en likvärdig bedömning av elevernas prestationer arbetar vi diagonalt
mellan arbetslag och ämnesgrupper. Diskussionerna har funnits under hela läsåret och
har inom karaktärsämnet även gällt det kommande samarbetet med byggprogrammet i
Lund. Här gäller det ju att betygsätta kurser som görs delvis på olika skolor.
Vi kan se att det finns en diskrepans i Ma A när det gäller resultatet på nationellt prov
och kursbetyg. Här behövs en utökad diskussion kring orsakerna.
1H
FRAMÅTSYFTANDE ÅTGÄRDER
Läsåret 2010-2011 kommer vi att finnas i nya, moderna lokaler på ny plats i Malmö. Vi
kommer att verka under nytt namn; Norra Sorgenfri Gymnasium. Detta är ett utmärkt
tillfälle för en nystart i verksamheten.
Vi är en del av Byggutbildning Syd och kommer under läsåret att samverka med
Spykens byggprogram i Lund.
Följande fem områden kommer att vara viktiga i vår verksamhet under läsåret:
Pedagogiska visioner med skolans nya lokaler som utgångspunkt.
Vi vill hitta olika arbetsmetoder, där vi tar vara på de nya lokalernas potential. Detta
är något som arbetslagen bör ha som en stående punkt på dagordningen under
läsåret.
IT-satsning
Under läsåret ska personalens kompetens på området höjas. Vi vill också skapa en
bättre it-miljö i klassrum och arbetsrum. På detta sätt tror vi att vi kommer att öka
elevernas intresse i de olika kurserna och uppnå en större måluppfyllelse.
Närvaro
Vi har sett att närvaron bland eleverna inte är på en för oss tillfredställande nivå.
Därför kommer detta även fortsatt att vara ett fokusområde. Den nya
arbetslagsorganisationen, som syftar till att lärarna i arbetslagen i hög utsträckning
arbetar med gemensamma elever, är en viktig del i detta arbete.
Värdegrund
11
Värdegrundsfrågor är centrala i våra styrdokument. Arbetsmiljön ska präglas av
respekt och förståelse för våra likheter och olikheter. Därför behöver detta
genomsyra hela verksamheten.
Utbyten
Internationella aktiviteter och utbyten ger våra elever och personal tillfälle att
uppleva nya miljöer och situationer. Detta är viktigt för att kunna reflektera över
den egna tillvaron och utbildningen. Vi menar att detta ger eleverna goda
förutsättningar för deras fortsatta utveckling.
Även utbyten med andra enheter i Malmö Stad och i regionen finns planerade
UNIVERSITETSHOLMENS GYMNASIUM
2E
ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE ÅRS KVALITETSREDOVISNING
OCH MÅL FÖR 2008/2009
Åtgärder från föregående års kvalitetsredovisning
Detta har vi uppnått i alla ämnen utom fysik.
I fysik har vi inte lyckats. 16% hade IG
I svenska B har antalet IG minskat från 12% till
4%.
Fler elever än under
föregående läsår ska
erhålla godkända
betyg i ämnena
svenska, matematik,
fysik och kemi.
I Matte A har antalet IG minskat från 8% till 7%.
I engelska hade 4% av eleverna IG i år, jämfört
med 15% föregående läsår. Det är framförallt
teknikeleverna som står för ökningen.
2008/2009 och 18% förra året.
När det gäller kemi är förhållandet omvänt.
Andelen IG har minskat från 38% 2008/2009 till
endast 9% 2009/2010.
Elevernas trivsel på
skolan ska öka
Trivseln har ökat enligt utbildningsförvaltningens
enkät. Vi ligger nu på en toppnotering vad gäller
elevernas trivsel.
Få till stånd ett
internationellt utbyte.
Ej uppfyllt. Skolan har en representant i
Internationella gruppen.
Utökat stöd i elevers
lärande.
En specialpedagog har anställts
12
Branschråd finns knutet till el- och
energiprogrammet.
Utvecklade relationer
till näringsliv och
högskola
Kontakter har inletts med en representant från
Skånska Ingenjörsklubben.
Transferföreläsningar är idag ett vanligt inslag i
elevernas lärande.
Teknikeleverna har gjort 1-2 veckors praktik.
Samarbete med LTH har inletts.
Nollresultat i
kommande bokslut.
Varje
programinriktning
har två fadderföretag.
Skolans ekonomiska resultat har tyvärr inte
förbättrats sedan föregående år och målet har inte
uppnåtts. Sammanslagningen med
Mölledalsgymnasiet och nybygge/flytt har
påverkat vårt resultat negativt. Hårda
nerskärningar och bättre ekonomisk analys
kommer förhoppningsvis leda till att vi kommer i
balans till nästa år.
El- och energiprogrammen har nära samarbete
med näringslivet i och med praktiken.
På teknikprogrammet finns inga fadderföretag
knutna till programmet. Däremot har
teknikprogrammet ett nära samarbete med BRIO.
Mål för läsåret i lokala arbetsplanen
Varje rektorsområde formulerar mål och åtgärder avseende områdena:
Kunskap, Normer och värden, Elevers ansvar och inflytande, Utbildningsval –
arbetsliv och samhällsliv samt Bedömning och Betyg.
Ta fram en tydlig strategi i syfte att förbättra kunskaperna i ämnena matematik,
svenska och engelska.
Slutföra arbetet med ny likabehandlingsplan och implementera denna.
Fler elever ska uppleva en förståelse kring vad som förväntas samt att de får det
stöd som de är i behov av.
Generell kompetensutveckling kring mentorskapet för personalen.
Arbetet med bedömning och betygssättning ska genomsyra arbetslagsarbetet.
2F
ARBETE OCH RESULTAT
Varje arbetslag har arbetat med nedanstående punkter under en heldag.
Kunskaper
Lärarna jobbar mycket med diskussioner och samtal med eleverna och följer upp
elevernas kunskapsutveckling. I åk 1 genomför vi diagnostiska tester för att fånga upp
elever med luckor eller problem. I de fall vi upptäcker elever med svaga resultat
kontaktar vi omedelbart vårdnadshavarna för att informera om resultaten och
informera om de stöd som finns på skolan.
13
Läxhjälp finns 1-2 timmar i veckan för matematik, svenska, engelska, fysik och elämnen.
Alla lärare går igenom planeringar och betygskriterier inför varje kurs. Dessa ska finnas
tillgängliga på skolans hemsida eller på Pednet. Kursplanerna används även för att vidga
perspektiven till varför kunskaperna är viktiga.
I de flesta kärnämnena arbetar lärarna även i ämnesgrupper, där de gemensamt lägger
upp ramar och bedömningskriterier för kurserna.
För att eleverna ska uppleva att kunskapen är meningsfull försöker lärarna knyta
kursinnehållet till elevernas vardag. I de flesta kurser ökas kravet på elevernas
självständighet med varje årskurs. Ju äldre eleverna blir desto mer komplexitet. Lärarna
ger även möjlighet till extrauppgifter för de elever som vill.
För att se till att eleverna tillägnar sig kunskaper och erfarenheter från arbetslivet är våra
lärare flitiga med Transferföreläsningar och studiebesök. I karaktärsundervisningen och
svenskundervisningen drar lärarna nytta av elevernas erfarenheter från praktiken. Detta
kan ske genom muntliga redosvisningar eller i skriftlig form.
Lärarna på vår skola är pigga att pröva olika arbetsformer. Bl a har några lärare varit på
kurs för att kunna jobba med wikisar i klassrummet. Drama, olika projekt, uppsatser
mm är andra exempel. Allt för att möta elevernas önskan om en varierad undervisning.
Mentorstiden är oerhört viktig. Elev och mentor träffas minst en gång i veckan och där
finns stora möjligheter att diskutera kunskap i alla dess former.
Lärarna efterlyser mindre klasser. Idag har vi 30-klasser i kärnämnena, vilket inte ger
lärarna tillräckligt med tid för varje elev, som de skulle önska. Många lärare skulle även
vilja ha mer tid för handledning av eleverna. Detta är en svår balansgång med elevernas
späckade schemata.
Vi skulle också vilja bli bättre på att följa upp elevernas kunskapsutveckling över tid, på
individnivå. Till en viss del gör vi detta genom att vi har vår varningsdatabas, där vi kan
se IG-varningar över tiden, men vi skulle också vilja ha en bild över hur den positiva
kunskapsutvecklingen ser ut. Hur detta ska hanteras är något vi får diskutera under
nästa läsår.
Normer och värden
inkl utvärdering av skolans likabehandlingsplan och planer mot kränkande behandling
Arbetet med likabehandlingsplanen har inte hamnat i fokus under detta läsår.
Förändringar i skolledning och likabehandlingsgruppen har medfört att arbetet sackat
efter. Fyra stycken från vår skola var och såg forumteatern BREYTA som förvaltningen
anordnade, så arbetet ligger inte helt nere.
Glädjande är dock att vi fick mycket bra resultat på vår skola enligt förvaltningens
trivselenkät. På några punkter var vi bäst bland Malmös kommunala skolor:
98% av våra elever trivs.
100% av eleverna känner sig trygga
84% av eleverna som sällan eller aldrig skolkar
Vi är nöjda med vårt resultat men det innebär inte att vi lutar oss tillbaka. Även om vi
haft 100% på alla punkter måste elevernas trivsel och arbetsmiljö måste alltid stå i
centrum. Dessa frågor måste vi som skola alltid jobba aktivt med.
Alla lärare diskuterar värdegrunden i klassrummet eller på mentorsträffar. En del lärare
gör kontinuerligt värderingsövningar..
All skolans personal skriver tillbudsrapporter vid incidenter enligt skolans handlingsplan.
14
Lärarna har framfört att de skulle vilja ha mer utbildning i värdegrundsfrågor och det
arbetet har vi på påbörjat. All personal har spelat mångfaldspelet och utbildats i sex och
samlevnad under två dagar under våren. Arbetet med sex och samlevnad ska fortsätta
under läsåret 2010/2011 och då ska även eleverna involveras. Tanken är att arbetet ska
mynna ut i en handlingsplan för sex och samlevnad.
När det gäller vår likabehandlingsplan finns det brister i vårt sätt att arbeta. Eftersom vi
har haft förändringar i skolledningen och ansvaret för likabehandlingsplanen länge
hängde i luften, hamnade arbetet med likabehandlingsplanen i bakvattnet. Inför nästa
läsår måste likabehandlingsplanen revideras.
Elevernas ansvar och inflytande
Kursplaneringar tas fram tillsammans med eleverna, där även upplägg och
examinationsformer diskuteras. Många lärare gör även utvärderingar i mitten av kursen.
I slutet av varje kurs gör eleverna digitala utvärderingar på alla kurser och alla lärare.
Antalet utvärderingar har ökat, sedan 2008/2009 vilket var det första året vi använde oss
av digitala utvärderingar.
Resultatet på de digitala utvärderingarna:
81% tycker att de fått den hjälp de behöver för att nå sina mål
80% tycker att bedömningen av kunskaper och färdigheter har varit tydlig
79% tycker att de fått tillräcklig information för att förstå målen med kursen
73% tycker att de har haft inflytande på genomförandet av kursen
85% tycker att de varit engagerade och delaktiga under kursen
79% är nöjda med lärarens sätt att arbeta under kursen
80% är nöjda med kursen som helhet
Vi hade nästan exakt samma resultat läsåret 208/2009.
Utvärderingarna ger ju en fingervisning om vad man som lärare bör försöka förbättra.
Skolledning och lärare har diskuterat enskilda lärares resultat.
Punkten där vi har sämst resultat, huruvida man har haft inflytande på genomförandet av
kursen, har vi diskuterat mycket. Lärarna upplever att det är svårt att få eleverna att komma
med synpunkter. Ofta handlar det om nya ämnen som eleverna inte läst och därför har
svårt att ha synpunkter på. Ett sätt att öka inflytande skulle kunna vara att göra fler
utvärderingar i mitten av kursen när eleverna har fått lite mer insikt.
Naturligtvis går alla punkter att förbättra och vi strävar efter att höja våra resultat nästa
läsår.
En gång/månad har eleverna klassråd. Dessa följs alltid upp av rektor som går in i klassen
och återkopplar vad som framkommit i protokollet.
Vi skickar våra elever på arbetsmiljöutbildning och vi har elevrepresentanter i bl a på
samverkan, branschråd och skyddsrond.
Kontinuiteten mellan ledning och elevråd behöver stärkas. Detsamma gäller för att öka
närvaron av elevrepresentation i samverkan, skyddsrond mm.
Alla skolans handlingsplaner ska eleverna informeras om, samt om deras möjligheter att
lämna synpunkter.
Mentorerna ska också informera eleverna att de kan skriva incidentrapporter på skolans
personal eller andra elever. De ska veta var det finns blanketter, hur man går till väga och
vad som sedan händer.
15
De vi behöver bli bättre på är att ta tag i elever med hög frånvaro på ett tidigare stadium.
Utbildningsval - Arbete och samhällsliv
SYV på våra skola har en stor uppgift när det gäller att informera om utbildningsval. Våra
elever besöker varje år, SACO-mässan, LTH-dagar, Malmö högskola mm. Våra lärare är
också flitiga användare av Transferföreläsare.
Våra arkitektelever har haft ett skarpt projekt där de gjort till modeller till filmerna ”Mitt
hjärtas Malmö”. Martin Theander som var inblandad i produktion ledde arbetet med
eleverna här på skolan.
Åk 3 på teknikprogrammet var ute på praktik under vecka 8. APU ingår inte på
teknikprogrammet, men enligt elevernas önskemål avsatte vi tid för detta, eftersom vi anser
det värdefullt.
För yrkeseleverna är APU:n värdefull där de har möjligheter att skapa kontakter. Många av
våra elever får också arbete på företag där de gjort sin APU. Både El- och
Energiprogrammet har branschråd, där även eleverna finns representerade.
När det gäller IVIK, så har vi ett IVIK-arbetslag, vilka gör ett fantastiskt jobb. De sitter alla
nära varandra rent och har en enorm kännedom om alla eleverna, både deras problem och
positiva kunskapsutveckling.
SYV lägger varje vår mycket tid på enskilda samtal med IVIK-eleverna för att de ska hamna
rätt inför nästkommande år. Information om eleverna får han vi mentorerna och
klasskonferenser, men framförallt genom att diskutera med eleverna.
Samarbetet med näringsliv och högskola kan absolut förbättrats.
Bedömning och betyg
Varje kurs inleds med en genomgång av kursmål, innehåll och betygskriterier.
Inför klasskonferenserna som hålls en gång/termin skriver lärarna in elever som riskerar att
få IG i vår varningsdatabas. Där står också vad eleven saknar för att nå upp till godkänt.
Databasen genererar ett brev som skickas till vårdnadshavare som underlag inför
utvecklingssamtalet. Riskerar en elev IG i två eller fler ämnen kallas eleven och
vårdnadshavare till EVK, för att utreda svårigheterna och undersöka om stöd behöver
sättas in. För att öka rättssäkerheten för eleverna rättar inte lärarna sina egna elevers nationella
prov. Både i svenska, matte och engelska har lärarna rättat vissa delar gemensamt.
I slutet av varje kurs genomför lärarna betygssamtal med eleverna.
Bedömningskriterier ska finnas tillängliga på skolans hemsida eller i Pednet, så att eleverna
alltid vet vad som gäller. Många lärare har lagt ut bedömningsmatriser, eller tydlig information
om vad, och hur de bedömer. Alla lärare har inte kommit lika långt men vi är en bit på väg.
Målet är att det ska finnas tydliga bedömningskriterier tillgängliga för eleverna i alla kurser.
Bedömning och betyg är något som lärarna tycker är mer eller mindre besvärligt. Det är något
som vi ständigt måste jobba på för att säkerställa elevernas rättssäkerhet.
En jämförelse mellan kursbetyg och resultat på nationella prov finns i tabellbilagan. Där finns
också en jämförelse mellan tidigare år och en analys av resultaten.
Internationalisering
Vår skola för en tynande tillvaro när det gäller internationalisering. Den stundande
16
omorganisationen med besked om skolan ska splittras och programmen flyttas till olika enheter
har gjort att långsiktiga projekt inte får fäste.
Elevfrånvaro och studieavbrott
Elevfrånvaron på skolan är för hög. Totalt på skolan har vi 5,1% ogiltig frånvaro vilket
fortfarande är alldeles för högt. Vi tycker ändå att vi är på rätt väg eftersom varje program har
sänkt den ogiltiga frånvaron med ca 2% enheter. Yterligare krafttag mot skolket måste tas.
Framförallt när det gäller att följa upp frånvaron och sätta in åtgärder tidigare.
Livsstil och hälsa
Livskunskap finns inte på elevernas schema. Däremot har vi på börjat ett arbete inom ramen för
Sex och samlevnad. Vi har beviljats projektpengar och Linda Leveau på SåSant leder arbetet.
Lärarna har fått utbildning och under nästkommande år ska eleverna hjälpa till att ta fram en
handlingsplan.
Skolsköterskan genomför hälsosamtal med alla elever under år 1. tillsammans med kuratorn har
hon även besökt åk 1 för en 3-timmars workshop om sex- och samlevnad.
I undervisning för IVIK är detta tema centralt.
I övriga klasser diskuteras området på mentorsträffar, och temat återkommer naturligt i de flesta
ämnen.
Arbetsgivarens inriktning för fortsatt skolutveckling i Malmö stad
All ordinarie personal på skolan är organiserad i arbetslag. Lärararbetslagen är
organiserade programvis. Även IVIK har ett eget arbetslag vilket vi tycker har lyft IVIK’s
situation. Vår adminstriva chef och vår tekniske chef leder varsitt arbetslag med övrig personal.
Lärarna får alltid komma med önskemål på tjänstefördelning och schemaläggning, vilket
rektorerna försöker ta hänsyn till. De har också själva fått välja sin arbetstidsförlagda tid, vilket
markerats på ett schema och lämnats till vår skolsekreterare.
Programarbetslagen arbetar med elever på samma program vilket ger förutsättningar för att
eleverna upplever en helhet i sin undervisning. Arbetslagen sitter på samma arbetsrum och det
underlättar förberedelser till temadagar, externa föreläsare mm. I vissa kurser försöker man ge
eleverna en röd tråd genom att jobba med samma områden, det finns också kurser där lärare
delar en kurs, men tar olika avsnitt. Detta kräver mycket diskussioner och noggrann planering,
men erfarenheterna är goda. Inom ämnesgrupperna har man lagt ramar till ett gemensamt
upplägg och konkretiserat betygskriterier mm.
Tyvärr tillåter inte ekonomin att vi kan ha den klasstorlek vi vill. I kärnämnen, och de flesta
karaktärsämnena på teknikprogrammet är det undervisning i 30-grupper, i karaktärsämnen på
yrkesprogrammen är det 16-grupper. Det har visat sig att detta är ohållbart i vissa kärnämnen och
vi har därför fått sätta in extra personal på övertid. Vi har en lärare som endast arbetar med stöd
och att vara resurs i matematikundervisningen. Framförallt har han varit resurs i El- och
energiklasserna. Med utgångspunkt från de diagnostiska proven nivågrupperades elprogrammets
elever i engelska och matte. Vi erbjuder stöd i engelska, svenska, matte, fysik och elkunskap.
Mattestödet var så välbesökt att vi även där fick sätta in en extra lärare. Vår skolvärd, som är
ingenjör i botten, har också hjälp elever i fysik och matte utanför elevernas lektionstid.
Att minska elevgrupperna strävar vi alla att göra. Tyvärr är det ekonomin som sätter käppar i
hjulet. Vi försöker hitta lösningar som inte är kostsamma, men vi har lyckats dåligt. Arbetsmiljön
både för elever och lärare blir lidande.
17
2G
MÅLUPPFYLLELSE I FÖRHÅLLANDE TILL NATIONELLA MÅL
Kunskap
Måluppfyllelsen inom karaktärsämnena måste betraktas som god inom de
yrkesförberedande programmen. Om detta vittnar det stora antalet elever som erhåller
anställning direkt efter avslutad utbildning. Konjunkturen inom byggsektorn har
förbättrats vilket innebär att fler av våra elever framförallt inom Kyl och VVS teknik
har kunnat gå rakt ut i en anställning. De goda resultat som våra elever noterar i
internationella tävlingar vittnar också om utbildningskvalitet. Till detta kommer de
omdömen som våra yrkesförberedande utbildningar får från företag, branscher och
personalorganisationer. Att jämföra resultat i olika karaktärsämneskurser med andra
utbildningsanordnare låter sig inte göras. Detta då utbildningarna i jämförelse med
studieförberedande program är relativt få och att metoder och verktyg saknas för att
göra sådana jämförelser. I de fall det funnits sådana t.ex. systemkunskapsprov inom
VVS-branschen har i stort sett alla skolans VVS-elever klarat branschproven på ett
mycket bra sätt. Vi har börjat ett samarbete med motsvarande yrkesutbildningar i Lund
och där har vi nu en möjlighet att jämföra kurserna inom karaktärsämnet.
Vad gäller kärnämneskurserna har vi lyckats med att öka andelen elever med godkända
betyg i samtliga kurser utom Fysik där andelen IG ökat med 2 %. Detta visar att vi är på
rätt väg med de insatser som lärarna gör för att handleda eleverna men vi har betydligt
mer att göra. Vi erbjuder schemalagd läxhjälp inom matematik, engelska, svenska, fysik
och elämnen under 1-2 timmar per vecka. Fungerar bra om vi snabbt kan övertyga både
elever och vårdnadshavare om nyttan av detta, vi har tyvärr problem att få våra elever
att utnyttja läxhjälpen, säkert delvis beroende på att den ligger på ytterpositioner i
schemat.
Normer och värden
I enkäten för årets årskurs 1-elever angav 100 % att de kände sig trygga på skolan och
98 % att de trivs på sin skola, detta är en stark förbättring för oss. Vad gäller skolk är
det 84% av våra elever som sällan eller aldrig skolkar. Trivsel och arbetsmiljö måste
alltid stå i centrum, skolan måste hela tiden arbeta aktivt kring dessa.
Våra lärare diskuterar värdegrunden med eleverna, detta kan vara inplanerat på en
mentorsträff men absolut lika viktigt när något dyker upp i VVS verkstan.
Vi har fått önskemål från många lärare att de vill ha mer utbildning inom
värdegrundsfrågor och det har vi påbörjat.
Vi arbetar aktivt med tillbudsrapporter, även mindre incidenter skall anmälas för att vi i
skolledningen skall ha en möjlighet att agera.
Vi känner att vi behöver öka våra besök under lektionstid för att själva på ett mer aktivt
sätt kunna stötta lärarna i sitt förhållningssätt, det är tydligt att vi lätt glider iväg på
skalan av vad som är acceptabelt under en klassrumsituation, otydlighet skapar ofta en
ogynnsam situation för inlärning.
Elevernas ansvar och inflytande
Kursplaneringar tas fram tillsammans med eleverna, där även upplägg och
examinationsformer diskuteras, när vi utvärderar detta ser vi sämst resultat på hur
eleven har haft inflytande på kursen, här är det bara 73 % av eleverna som tycker detta.
18
Vi har tagit upp detta under ett flertal diskussioner med lärarna och läraren i sin tur ser
att det är svårt att få en dialog med eleverna kring detta. Ett sätt att fånga upp
möjligheten till inflytande är att utvärdera under kursens gång och inte bara efter
avslutad kurs, detta är något som vi skall pröva.
Vi behöver öka samarbetet mellan elevråd och ledning. Vad gäller programråd har vi
idag en bra elevrepresentation på samtliga möten inom både el och energi programmen.
Vi tycker att mentorn har en mycket viktig uppgift, en mentor som är coachande och
har en förmåga att se utbildningen som en helhet och inte i kurser är värd mycket vad
gäller utvecklingen av elevens eget ansvarstagande. Vi söker efter möjligheter att kunna
vidareutbilda våra mentorer.
Utbildningsval – arbete och samhällsliv
Vad gäller våra yrkeselever får de en inskolning i arbetslivet genom sina yrkeslärare och
sedan en naturlig kontakt under de 15 veckor APU som de är ute på olika företag, vi
har också genom programråd, gästföreläsare från olika företag och de fackliga
organisationerna en kontakt med både samhälle och yrkesliv.
Yrkeslärarens roll för att kontrollera och förvissa sig om att ungdomarna är på rätt
utbildning är stor. Vi ser att kunskapen bland grundskoleelever om olika yrken är
mycket dålig och därför är valet till gymnasiet ibland helt fel. Många ungdomar väljer
också utifrån vad kompisarna väljer och det ställer till med problem både för dem själva
men också för oss i vår organisation. Det känns som yrkesvägledningen på grundskolan
skulle behöva lyftas fram.
Vad gäller våra elever på teknikprogrammet har vi ett upplägg där lärarna flitigt
använder sig av bland annat föreläsare från Transfer. Vår Syv organiserar så att eleverna
kan besöka de olika högskolorna i vår region. Lärarna på teknikprogrammet har varit
aktiva för att våra elever skall kunna finnas med i skarpa projekt här i Malmö.
Bedömning och betyg
För att uppnå en likvärdig bedömning av elevernas prestationer i kärnämnena arbetar vi
med detta lokalt här på skolan i ämnesgrupper och detta är då också kopplat till de
centrala kursplanegrupper som vi finns representerade i.
I karaktärsämneskurserna har vi sedan ett år tillbaka en möjlighet att diskutera innehåll
och resultat med motsvarigheten till vår skola i Lund. Några av våra branscher går från
nu i höst aktivt in med att skolorna kan ansöka om att bli av branschen en
rekommenderad utbildare, här kommer även de att granska vår kvalitet i utbildningen,
för att ungdomarna sen på bästa sätt skall vara anställningsbara, vi känner att det är ett
steg i helt riktning.
Vi har skapat en varningsdatabas för att tydliggöra för eleven vad hon/han saknar för
Att uppnå godkänt i kursen, givetvis skall läraren i kursen prata med eleven om
resultatet men att även ha detta skriftligt är ett stöd för mentorn under t.ex.
utvecklingssamtalen. Riskerar en elev IG kallar vi elev och vårdnadshavare till samtal
för att utreda svårigheterna och undersöka om stödåtgärder behöver sättas in.
I skolledningen ser vi tydligt att ett aktivt arbete med nya ettor och deras
vårdnadshavare ger oss möjlighet att minska ner antalet elever med IG betyg i åk 3.
För att öka rättssäkerheten för eleverna rättar lärarna idag inte sina egna elevers
nationella prov, detta system för rättning används även vid vissa gemensamma prov i
19
kärnämnena. Att lärarna sedan kommer att diskutera kring rättningen ger oss en
betydligt bättre samstämmighet.
Lärarna analyserar resultaten i sina olika kurser och diskuterar detta med kollegor och
skolledning, problemet som vi hela tiden brottas med är att ofta kostar åtgärden för
mycket, ett populärt förslag på åtgärd är mindre antal elever i gruppen och i vissa fall är
det nödvändigt men i andra fall måste vi komma ifrån detta och hitta nya lösningar då
ekonomin inte tillåter att vi har för mycket undervisning i smågrupper.
2H
FRAMÅTSYFTANDE ÅTGÄRDER
Åtgärder på kort sikt
Tätare samarbete med elevrådet
Arbeta med GY11
Insatser för att omorganisationen ska bli positiv
Utvärdera periodläsningen
Använda ”Turres mall” på utvecklingssamtalen
En målsättning är att vara med i cityskolornas organisation när det gäller
individuellt val nästa läsår.
Åtgärder på längre sikt
Kompetensutbilda alla mentorer
Öka medvetenhet och arbetet kring bedömning och betygsättning
Renodla och tydliggöra ledningen ansvarsområden
Arbeta med att analysera elevernas kunskapsutveckling över tid
Arbeta vidare med värdegrunden
I
ANSVARIG FÖR KVALITETSREDOVISNINGEN
Ansvarig för kvalitetsredovisningen är Tommy Rosengren, under läsåret samordnande
rektor för de två gymnasieskolorna inom Byggutbildning Syd i Malmö,
Mölledalsgymnasiet och Universitetsholmens Gymnasium.
20
