Riktlinjer för frukost- och
mellanmålsinnehåll
på förskola och fritids
i Eda kommun
2015-04-13
Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda
kommun
Livsmedelsverkets undersökning av barns matvanor visar att barnen får i sig alldeles för lite
fleromättat fett, vitamin D och järn samt får för mycket mättat fett, socker och salt.
Övervikten bland barn och vuxna ökar alltjämt och Eda kommuns barn och ungdomar ligger
högt i BMI jämfört med länet.
Med den typ av matvanor som de flesta barn har idag så ökar risken för övervikt och fetma,
men också för diabetes och hjärt-kärlsjukdomar senare i livet. De flesta barn behöver inte äta
mindre utan bättre!
Förskolan/skolan har en enastående möjlighet att på ett positivt och naturligt sätt främja en
hälsosam livsstil med bra matvanor i alla åldrar från förskolan till gymnasiet.
Som ett led i att bidra till goda och sunda levnadsvanor hos barn och unga har Bildning i Eda
kommun bestämt att frukost och mellanmål som serveras på våra förskolor och
fritidsavdelningar skall innehålla:
mer grovt bröd
mer frukt
mer grönsaker
mindre socker
En arbetsgrupp har utformat följande anvisningar gällande frukost och mellanmål.
Vi har använt oss av Livsmedelsverkets riktlinjer gällande näringsberäkning för barn i
åldrarna 1-10 år.
Arbetsgruppen har bestått av;
Barnskötare Anita Norling
Förskollärare Åsa Engström
Skolsköterska Anne-Louise Malmstedt
Kostchef Lena Glenberg
Revidering gjord av:
Lena Glenberg
Anne-Louise Malmstedt
Anvisningarna är som följer
Bröd som serveras skall vara grovt, även korv och hamburgerbröd.
De flingsorter som skall användas är Havrefras, Kellog´s cornflakes och Naturell mûsli.
I möjligaste mån serveras naturell fil eller yoghurt med 0,5 % fetthalt. Om fruktyoghurt
serveras skall det vara så låg sockerhalt som möjligt.
Dryck som serveras är vatten, mjölk och juice. (OBS! fruktdrycker som har benämningen
nektar eller dylikt innehåller för litet med frukt som råvara, jämförelsevis med produkter som
har juice med i namnet, och skall ej användas)
Om mjölkchoklad skall serveras görs den på kakao och strösocker, då man lättare kan
begränsa sockermängden.
Saker som utesluts
O´boy
Kräm, saftsoppa
Strösocker på gröt (förutom risgrynsgröt), pannkakor mm
Saft, enbart vid festliga tillfällen
Saker som utökas
Grönsaker
Frukt
En begränsning av eftermiddagsmålet bör också genomföras tex tre smörgåsar, två korv med
bröd osv. Detta för att inte påverka hungern inför middagsmålet i hemmet.
Planering av frukost
Innehåll:
Mjölk/mjölkprodukt
Bröd med margarin och/eller pålägg som är nyckelhålsmärkt
Frukt/bär/grönsaker
spannmålsprodukter; gryn, flingor mm
Erbjud olika typer av frukostar så att alla ”känner igen sig” någon gång under veckan.
Under två veckor kan det se ut så här:
Gröt, lättmjölk, bär/mos/sylt, smörgås med nyckelhålsmärkt pålägg 6 ggr
mellanfil, flingor/mûsli, bär/mos/sylt, smörgås med nyckelhålsmärkt pålägg och grönsak 2
ggr
Drickchoklad/Juice, frukt/grönsak, smörgås med nyckelhålsmärkt pålägg och grönsak 2 ggr
Planering av eftermiddagsmåltid
Eftermiddagsmåltid innehåller:
Mjölk/mjölkprodukt
Bröd med margarin och/eller pålägg som är nyckelhålsmärkt
Frukt/bär/grönsaker
Ibland extra spannmålsprodukter; gryn, flingor mm
Tonvikten i eftermiddagsmåltiden ligger på smörgås med pålägg, mjölk/mjölkprodukt och
frukt/bär/grönsak. Om detta är stommen i de måltider som vanligen serveras finns det
utrymme för att servera något ”festligare” på en fredag eller när någon fyller år.
Under två veckor kan det se ut så här:
lättmjölk/mellanfil/lättyoghurt,
frukt, grönsak och smörgås med nyckelhålsmärkt pålägg 8
ggr
Pannkaka
Korv
med sylt eller risgrynsgröt med kanel/socker, lättmjölk, grönsak/frukt 1 gång
eller hamburgare med bröd, frukt, juice 1 gång
Mellanmålets ”matighet” vägs mot dagens lunchinnehåll.
Hur ofta ska barn äta?
De minsta barnen, 1-2 år, har behov av att äta ofta. Det beror på att de inte kan äta så stora
måltider. Det bör inte vara mer än 2-2½ timmar mellan deras måltider. Större förskolebarn
klarar av att ha 3-3½ timmar mellan måltiderna, eftersom de kan äta förhållandevis mer vid
måltiderna.
Måltidsordningen kan se olika ut på olika förskolor beroende på barngruppernas
sammansättning. Vanligen serverar förskolan frukost vid 8-tiden, lunch 11.30 och
eftermiddagsmåltid vid 14-tiden. De minsta barnen måste i det fallet serveras en liten
extramåltid mellan frukost och lunch. Även de barn som stannar länge på eftermiddagen
serveras en extramåltid.
Ett exempel på eftermiddagsmåltid för barn, i olika åldrar:
1-2 år 1 liten brödskiva med matfett och pålägg,1 ¼ dl mjölk, ½ frukt
2-4 år 1 brödskiva med matfett och pålägg, 1½ dl mjölk, ½ - 1 frukt
4-6 år 1-2 brödskivor med matfett och pålägg (gärna dubbelgås=2 brödskivor + 1 omgång
matfett och pålägg), 1 ¾ dl mjölk, 1 frukt
6-10 år 2 brödskivor med matfett och pålägg 1 ¾ dl mjölk 1 frukt
Planering av den lilla extramåltiden i förskolan
Till extramåltiden serveras antingen frukt eller smörgås eller skorpor och mjölk eller något
annat som är praktiskt. Tonvikten ligger på frukt. Om frukt serveras på förmiddagen, serveras
något annat vid extramåltiden på eftermiddagen. Använd samma portionsmängder för frukt
och smörgås till extramåltiden som till eftermiddagsmåltiden.
Om inte någon extramåltid serveras på förmiddagen, serveras frukten till frukost.
Val av livsmedel och matlagningstips
Mjölk och mjölkprodukter
Välj:
•mellanmjölk
(1,5 % fett) till matlagning
•mellanfil/yoghurt
•lättmjölk
(0,5% fett)
(0,5% fett) som dryck
Kommentar: Att välja lättmjölk, mellanfil och andra magra mjölkprodukter bidrar till att
minska intaget av mättat fett, som är den största orsaken till ökad risk för hjärt-kärlsjukdom.
Rådet att dricka lättmjölk gäller alla barn oavsett kroppsvikt. Rekommendationen är 5 dl
mjölk och mjölkprodukter per dag (70% intas i förskolan/skolan, dvs knappt två glas per dag).
Matfett
Matfett som används vid matlagning skall vara D-vitamin berikat flytande matfett eller
rapsolja. Ett bordsmargarin med så låg halt av mättat fett som möjligt är att föredra till
smörgåsen. På marknaden just nu är det Milda. Inget matfett under bredbara pålägg.
Gröt, flingor och bröd
Välj:
Olika typer av gröt (mannagryn, risgryn, havregryn, råggryn mm). De minsta barnen bör inte
äta så fiberrik mat. Mannagrynsgröt och risgrynsgröt kan därför serveras oftare till dem än till
de äldre.
Havrefras eller Kellogs cornflakes och müsli. De minsta barnen serveras främst cornflakes
eller liknande (mindre kostfiber).
Olika brödsorter serveras. En bra "brödmix" för ett barn under en vecka kan vara:
•Knäckebröd
•Grovt
4 skivor
bröd/kavring 3 skivor
•Rågsiktsbröd
8 skivor
Kommentar: Brödmixen består av hälften nyckelhålsmärkta och hälften ickenyckelhålsmärkta brödsorter. De äldre barnen kan uppmuntras att äta mer av nyckelhålsmärkt
bröd än de yngre. Knäckebröd kan bytas ut mot fullkorn.
Pålägg
Pålägget skall vara nyckelhålsmärkt. En bra "påläggsmix" för smörgåsar som serveras till
frukost och mellanmåltid ser ut så här för ett barn under en vecka
•ost
17 % 3 smörgåsar
•leverpastej
•messmör
3 smörgåsar
2 smörgåsar
•korv,
skinka, köttpålägg, kaviar 2 smörgåsar
Kommentar: Pålägg som innehåller mycket järn (leverpastej, skinka, messmör mm)
förekommer dubbelt så ofta som ost. Ost innehåller kalcium, men ej järn. Kalcium får barnen
från mjölk. Mjukost kan ibland serveras istället för hårdost.
