Mjölk Special
KUNSKAP FRÅN LRF MJÖLK
2014-01-29
Mat och klimat ─ glöm inte näringsinnehållet!
FOTO: LINDA ENGSTRÖM
Hur ska vi äta bra men samtidigt påverka klimatet
så lite som möjligt? Diskussionerna går höga och
råden är många. Och oftast värderas matens klimatpåverkan efter den mängd växthusgaser som alstras
när ett kilo av ett visst livsmedel produceras. Men
det räcker inte att bara se till hur mycket växthusgaser som alstras – vi måste även se till hur mycket näring vi får från livsmedlen.
ringstätheten. För exempelvis havredryck var både
näringstätheten och utsläppen av växthusgaser låga,
vilket gav lite näring i relation till klimatpåverkan.
Rött vin, däremot, hade en låg näringstäthet och
jämförelsevis höga utsläpp av växthusgaser, vilket
gav mycket lite näring i relation till klimatpåverkan.
Mjölkens höga näringsinnehåll vägde alltså upp sin
klimatpåverkan.
Bra med tillsatta näringsämnen?
Det går förstås att berika livsmedel för att göra dem
mer näringsrika. Ofta berikas till exempel soja- och
havredrycker, som inte är så naturligt näringstäta.
Men de olika berikningsmedlen påverkar sannolikt
också klimatet – i hur stor utsträckning är ännu dåligt utvärderat. Dessutom har tillsatta vitaminer och
mineraler inte samma hälsoeffekter som när de är
naturligt förekommande. Att äta naturligt näringstäta
livsmedel är därför att föredra.
Mjölk viktigt i klimatsmart kost
I en nyligen publicerad brittisk studie pekar forskarna på behoven av näringstäta livsmedel för en växande befolkning på jorden fram till år 2050 (Buttriss
2013). Om maten ska räcka till en ökande befolkning måste den mat som produceras i större utsträckning ge mycket näring. De brittiska forskarna
såg att det kan bli svårt att bibehålla en god näringsstatus om olika livsmedelsgrupper utesluts. Liknande resultat visar Livsmedelsverkets senaste kostundersökning Riksmaten 2010-11.
Mjölk – mycket näring i förhållande till klimatpåverkan
Det är inte lätt att välja rätt med tanke på både näringsinnehåll och klimatpåverkan, och det finns ännu
inte så mycket kunskap på området. Men det har på
senare år kommit ett mindre antal vetenskapliga studier som kopplar ihop matens näringsinnehåll med
dess klimatpåverkan. En av dem är en svensk studie
(Smedman 2010), där olika dryckers näringsinnehåll
beräknades i relation till deras klimatpåverkan.
I studien jämfördes de vanligaste måltidsdryckerna
(mjölk, apelsinjuice, läsk, öl, vin och kolsyrat vatten) och vegetabiliska alternativ till mjölk (soja- och
havredryck). Mest näring i relation till klimatpåverkan hade mjölk, vilket förklaras av den höga nä-
En grupp franska forskare har undersökt hur klimatpåverkan förändras om livsmedel i den franska kosten byts ut mot livsmedel med lägre klimatpåverkan
(Vieux 2012). Studien visade att om kött byttes mot
frukt och grönt blev koldioxidutsläppen totalt sett
högre. Om köttet däremot byttes ut mot mjölk och
mjölkprodukter blev koldioxidutsläppen lägre.
De franska forskarna har även i en annan studie visat
att en näringsmässigt bra kost med stor andel frukt
och grönsaker inte nödvändigtvis innebär lägre
växthusgasutsläpp än näringsmässigt dålig kost med
stor andel tomma kalorier i form av chips och godis
(Vieux 2013). Hos män med sämst kostvanor orsakade chips och godis större växthusgasutsläpp än
mjölkprodukterna. Mjölk och mjölkprodukter ger
näringsmässig valuta för utsläppen, något man inte
kan säga om chips och godis (Nilsson 2011). Hos de
kvinnor som åt nyttigast orsakade frukt och grönsaker de största växthusgasutsläppen av alla livsmedelskategorier.
En annan brittisk forskargrupp har vidgat konceptet
ytterligare och har tagit fram en veckomeny med så
låg klimatpåverkan som möjligt, men som även
skulle möta krav på att vara näringsriktig, acceptabel
hos befolkningen, aptitlig och som de flesta har råd
med (Macdiarmid 2012). Forskarna sammanfattar att
det går att hitta en klimatmässigt hållbar kost som
möter näringsrekommendationerna utan att utesluta
kött och mjölk.
FOTO: JOHANNA NORIN
De här studierna är hittills de enda som samtidigt belyser både matens näringsinnehåll och klimatpåverkan vetenskapligt. De visar att det inte går att generellt minska till exempel animaliska livsmedel i kosten utan att ta hänsyn till näringsinnehållet. Att ge
råd om att byta ut vissa livsmedel mot andra endast
baserat på klimatpåverkan kan få negativa nutritionella effekter. Särskilt när rekommendationerna gäller
barn och äldre.
WWFs tallrik
Världsnaturfonden och EU samarbetar i ett mycket
intressant projekt kallat Live Well for LIFE
(http://livewellforlife.eu) för att ta fram en kost som
är hållbar för både miljö och hälsa. Projektet tar
fram LiveWell-tallriken som ska vara ett verktyg för
att över hela Europa definiera en specifik och hållbar
diet för varje land. Verktyget kommer att utvärderas
i pilotländerna Sverige, Spanien och Frankrike.
Alltså!
Mjölkprodukter har alltså en naturlig plats i en hållbar kost, ur både klimat- och hälsoperspektiv.
Referenser:
Buttriss J, Riley H. Sustainable diets: Harnessing the nutrition agenda. Food Chemistry 2013;140:402-407.
Livsmedelsverket 2012. Riksmaten 2010-11. Livsmedelsoch näringsintag bland vuxna i Sverige.
Macdiarmid JI, Kyle J, Horgan GW, Loe J, Fyfe C, Johnstone
A, McNeill G. Sustainable diets for the future: Can we contribute to reducing greenhouse gas emissions by eating a
healthy diet? American Journal of Clinical Nutrition
2012;96:632-639.
Nilsson K, Sund V, Florén B. The environmental impact of
the consumption of sweets, crisps and soft drinks. TemaNord
2011:509. Nordiska ministerrådet.
Annika Smedman, 08-787 53 79
Annika.smedman@lrf.se
Smedman A, Lindmark-Månsson H, Drewnowski A, Modin
Edman A-K. Nutrient density of beverages in relation to climate impact. Food and Nutrition Research 2010;54:5170.
FOTO: JOHANNA NORIN
LÄNK
Vieux F, Darmon N, Touazi D, Soler LG. Greenhouse gas
emissions of self-selected individual diets in France: Changing the diet structure or consuming less? Ecological Economics 2012;75:91-101.
Helena Lindmark Månsson,
08-787 53 90
Helena.lindmark-mansson@lrf.se
Vieux F, Soler LG, Touazi D, Darmon N. High nutritional
quality is not associated with low greenhouse gas emissions
in self-selected diets of French adults. American Journal of
Clinical Nutrition 2013;97:569-583.
LRF Mjölk får nya webbar
Kika in på www.lrf.se/mjolk. Där finns fakta och information för dig som arbetar i branschen. Bland annat hittar du forskningsrapporter och Mjölk Special
(även föregångaren Forskning Special). Där finns information om mjölk, näring och hälsa, fakta om
mjölkkvalitet och statistik om mjölkproduktion och
mjölkkonsumtion. Kom ihåg adressen!
www.lrf.se/mjolk
Framåt våren kommer också en ny webb med matnyttig information till vetgiriga konsumenter.
Tel. 0771-573 573
www.lrf.se/mjolk-special
Kontakt:
inger.andersson@lrf.se
