160711
Ekonomisk översiktsrapport: Förenade Arabemiraten (FAE)
Ekonomiska basfakta:
Befolkning: ca 9,4 miljoner, varav 10-12% emiratier
Valuta: Dirham (AED), 1 AED = ca 2,3 SEK (juli 2016). Kursen knuten till USD.
BNP: 370 miljarder USD (2015)
BNP per capita: ca 67,700 USD (2015)
BNP-tillväxt: 3,4 % (2015)/Uppskattning (2016) 1,2%
Inflation: 3,6 procent (uppskattning 2016)
Skatter: inkomstskatt/mervärdesskatt saknas. Mervärdesskatt på GCC-bas planeras
till 2018
Medlemskap: bl. a FN, GCC, OPEC, OAPEC, WTO, OIC
Frihandelsavtal: bl. a GCC, Singapore, EFTA, Nya Zeeland.
Varuexport: 333 miljarder USD (2015)
Främsta exportvaror: olja, naturgas, petrokemiska produkter
Största exportpartners: Iran, Japan, Indien, Kina, EU
Varuimport: 243 miljarder USD (2015)
Främsta importvaror: sten/glas, maskiner, transporter, kemikalier,
livsmedelsprodukter
Största importpartners: EU, Kina, Indien, USA, Japan
Import från Sverige: 6,8 miljarder SEK (2015), dvs. -4,7/ % i förhållande till 2014
Export till Sverige: 433 miljoner SEK (2015), dvs. -20% i förhållande till 2014
Naturresurser: olja och naturgas
Bakgrund
Sedan självständigheten 1971 har Förenade Arabemiraten (FAE)
utvecklats från ett fattigt område till ett av världens rikaste länder.
Innan olja och gas gav rikedomar var pärlfiske och sjöfart de
huvudsakliga näringarna. Redan tidigt insåg dock ledarna för det som
kom att bli FAE och främst bland dem Abu Dhabis Sheikh Zayed bin
Sultan Al Nahyan, att områdets strategiska belägenhet, mellan
Europa, Asien och Afrika var en stor tillgång. Landets ekonomiska
utveckling är sedan dess grundad på denna insikt.
Förändringen till ett begynnande välfärdssamhälle har kunnat ske
tack varje oljan, som först upptäcktes i Abu Dhabi 1958. FAEs
oljereserv beräknas uppgå till 98,6 miljarder fat, vilket skulle innebära
att landet har världen 12:e största oljereserv. 92 miljarder fat av dessa
finns i emiratet Abu Dhabi och därtill mindre mängder i Dubai och
Sharjah. Uppskattningsvis finns 6 % av jordens kända oljereserver och
nära 4 % av naturgasreserverna i FAE. Kommersiell utvinning av olja
inleddes 1958, på land I Bab-2 och till sjöss vid Umm Shaif.
Emiratet Abu Dhabi står för drygt 60 procent av landets totala BNP,
Dubai står för cirka 30 procent, emiratet Sharjah för fem procent och
de övriga fyra emiraten (Ras al-Khaimah, Ajman, Fujairah, Umm alQuwain) för resterande fem procent.
FAE är politiskt, socialt och ekonomiskt stabilt. Federationen är
relativt ny, vilket innebär betydande självstyre med undantag för
utrikes-, försvars- och finanspolitik.
Landets inhemska befolkning, som utgör mellan 10 och 12 procent av
den totala befolkningen om cirka 9,4 miljoner personer, är
tillförsäkrade en hög levnadsstandard, som bland annat inkluderar fri
utbildning och sjukvård. BNP per capita om cirka 67,700 USD (2015)
är den tredje högsta i regionen. Den stora andelen gästarbetare gör
att befolkningspyramiden präglas av en ung befolkning, där
medelåldern t.ex. i en stad som Dubai ligger på 27 år. Kring 60 % av
befolkningen har sydasiatiskt ursprung, 25 % arabiskt/persiskt och
8 % europeiskt/amerikanskt/Oceanien.
Ekonomisk struktur
Landet – sju emirat i federation - har sedan självständigheten från
Storbritannien strävat efter att bredda ekonomin för att minska
oljeberoendet.
FAE har efter Saudiarabien den näst största ekonomin i Arabvärlden.
De höga oljepriserna några år in på 2000-talet gav emiratens ekonomi
en kraftig injektion med tillväxttal på 7-11 procent årligen. 2007-2010
drabbades FAE och främst Dubai av en djup ekonomisk tillbakagång
och Abu Dhabi skred in för att bistå finansiellt.
Tillväxttalet låg 2015 kring 3,4%. En inbromsning förväntas
innevarande år och reell BNP-tillväxt skattas till 1,2%. Olja och gas
bidrar med drygt 34 % till landets BNP. Trots diversifiering av
ekonomin – där Dubai ligger i framkant – står olja/gas för 77 % av
FAEs statsbudget.
Sjunkande oljepriser drabbar således landet, även om man i
jämförelse med GCCs (Gulf Cooperation Council) övriga
medlemsstater hunnit längre vad gäller att diversifiera ekonomin.
Landets subventioner av drivmedel togs bort den 1 augusti 2015.
Sedan dess justeras dessa den 28:e varje månad i förhållande till
världsmarknadspriset. Borttagandet av subventioner, höjda vattenoch elektricitetstaxor samt andra nya pålagor verkar
inflationsdrivande.
I World Economic Forum’s rapport över världens mest
konkurrenskraftiga ekonomier hamnade FAE år 2015 på plats 17 av 140
länder, ner från plats 12 (2014). FAE är högst placerad av länderna i
Arabvärlden. I Världsbankens ”Doing Business 2016” rankades FAE år
2016 som 31:a mest konkurrenskraftiga land av 189 länder (plats 32 år
2015). Sverige rankades som nummer 8.
Förenade Arabemiraten har formulerat ”FAE Vision 2021” för landets
utveckling 50 år efter statsbildningen. Emiratisering (dvs. att fler
emiratier, män och kvinnor, skall delta i arbetslivet),
utbildning/forskning /innovation och industrialisering är viktiga
element i denna vision.
Kvinnor intar en framskjuten plats i samhällslivet och ledande
kvinnor återfinns i såväl offentlig förvaltning, som privat näringsliv.
Dubai kommer att stå värd för den första världsutställningen –
Expo2020 i Mellanöstern och MENASA-regionen. 25 miljoner
besökare förväntas under perioden oktober 2020-april 2021. Samtidigt
som Expo2020 innebär stora möjligheter för Dubai, lägger
finansieringskrav och lånebehov för infrastruktur ytterligare börda på
det redan djupt skuldsatta emiratet.
FAEs globala och regionala ekonomiska utmaningar
Genom att skickligt utnyttja sina stora olje- och gasrikedomar för att
finansiera tunga investeringar i infrastruktur, industrier och
utbildningssektorn växte den emiratiska ekonomin med rekordfart
under många år i följd.
Flygbolagen Emirates (Dubai) och Etihad (Abu Dhabi) har bidragit
till att förvandla FAE till ett globalt resenav. Motsvarande har skett
vad gäller logistik (hamnar/flygfrakt) i övrigt. Turismens andel
uppgår idag till 8,7% av BNP och deltagandet i Expo2020 syftar till att
förmå ytterligare resenärer att se FAE mer som en destination än en
transitort. Dubai är redan idag det tredje största resemålet för
svenska turister utanför EU. Medan antalet turister ökar, minskar
emellertid vad varje turist spenderar i landet per dag.
Dubai har sedan den finansiella krisen 2008 erhållit lån av grannen
Abu Dhabi om 20 miljarder USD. Detta låns löptid har förlängts
ytterligare fem år (2019). Det är troligt att delar av skulden kommer
att betalas av genom försäljning av tillgångar och sammanslagning av
gränsöverskridande industri, t ex aluminiumsmältverk, vilket skulle
innebära ytterligare ekonomisk konsolidering mellan de två emiraten.
Totalt uppskattas Dubais skuldbörda till 142 miljarder USD.
Av Dubais skuldbörda ägs huvuddelen av den lokala regeringen i
Dubai (government-related entities, GRE). Centralbanken har infört
ökad reglering i banksektorn i syfte att förebygga ytterligare
finansiella kriser och öka förtroendet hos investerare. I Dubai har den
lokala regeringen infört regler för att försöka motverka spekulationer
i fastighetsbranschen, t ex genom högre fastighetsavgifter och
ytterligare reglering. Landet saknar fortsatt konkurslagstiftning,
vilket hämmar investeringsvilja och risktagande.
FAE och i synnerhet Abu Dhabi, har satsat på statsägda
förmögenhetsfonder för att förvalta olje- och gasintäkterna. Exempel
på sådana fonder är Abu Dhabi Investment Authority (ADIA), Abu
Dhabi Investment Council, International Petroleum Investment
Company, Mubadala och Emirates Investment Authority.
I juni 2016 beslöts att de två investeringsfonderna Mubadala och
International Petroleum Investment Company (IPIC) skulle slås
samman. Tillsammans uppskattas de två fonderna ha tillgångar
uppgående till 135 miljarder USD. Även bankerna, National Bank of
Abu Dhabi (NBAD) och First Gulf Bank (FGB), landets största, uppges
diskutera en sammanslagning. Behov av konsolidering och
kostnadssynergier driver på denna utveckling.
Den brittiska folkomröstningen och Brexit-resultatet har spätt på den
ekonomiska pressen, bl. a pga. den emiratiska investeringsfondens
(ADIA) stora EU-exponering (1/3) och betydande direktinvesteringar i
Storbritannien.
De ekonomiska effekterna för Förenade Arabemiraten av de senaste
årens oroligheter i regionen är svåra att fullt ut uppskatta. Krisen i
Jemen och FAEs engagemang där, liksom makroekonomiskt stöd till
Egypten, tär dock på ekonomin.
Regional oro har såväl negativa som positiva effekter för ett
handelsnav som FAE. Oljeprisfallet har en negativ inverkan, även om
denna blir mindre här än på andra håll tack vare en mer långtgående
ekonomisk diversifiering, samtidigt innebär prisfallet att de utländska
direktinvesteringarna avtar och att den känsliga fastighetssektorn, i
synnerhet i Dubai, på nytt kommer under press.
Oron i närområdet gör å andra sidan att kapital som under normala
omständigheter skulle ha investerats i hemländerna nu slussas till
stabilare marknader, såsom FAE. På kort till medellång sikt kan lyfta
sanktioner mot Iran komma att gynna FAE, inte minst som finansiellt
och logistiskt centrum, men även vad gäller iransk turism.
Införandet av GCCs tullunion i januari 2015 var ett viktigt steg, även
om komplementariteten mellan de sex GCC-ländernas ekonomier är
begränsad. En mervärdesskatt på GCC-bas – 5 % - planeras till 2018.
EU öppnade ett delegationskontor i Abu Dhabi 2013.
EU-GCC-förhandlingarna om ett frihandelsavtal ligger på is.
FAE fortsätter att bygga ut sina ekonomiska relationer med Asien,
med länder som Kina, Indien och Sydkorea. EU är dock fortsatt
största enskilda handelspartner. Förhandlingar FAE-USA om ett
frihandelsavtal har inletts, men ej slutförts.
FAE profilerar sig sedan några år tillbaka bland annat på förnyelsebar
energi, hållbar utveckling och miljöteknik. Initiativ på dessa områden
är bland annat den årliga energikonferensen World Future Energy
Summit i Abu Dhabi, utvecklingen av den koldioxidneutrala
stadsdelen Masdar City utanför Abu Dhabi samt etableringen av den
internationella organisationen för förnybar energi, Irena, i Abu
Dhabi. Det pågår också stora investeringar i solcellsparker – Shams-1
är den näst största i världen - liksom i kärnkraft. Byggnation av det
första av fyra planerade 1400 megawatts kärnkraftverk i emiratet Abu
Dhabi har påbörjats och planeras att stå klart år 2017.
I såväl Dubai som i Abu Dhabi och andra emirat har man
framgångsrikt infört ekonomiska frizoner. I frizonen Jebel Ali i Dubai
finns i dag över 6 500 företag från över 120 länder (däribland Sverige).
Många har frizonen som ett nav för verksamhet i hela regionen med
tillverkning, vidareförädling och distribution. I Abu Dhabi skapas en
gigantisk ekonomisk frizon, Kizad, som bland annat kommer att
bestå av en av världens största containerhamnar. Kizad togs
successivt i drift under andra halvåret 2011 och omfattar 417
kvadratkilometer.
Cirka 15 000 företag beräknas vara verksamma inom olika frizoner i
landet. Inom frizonen Media City i emiratet Dubai har flera stora
internationella TV- och medieföretag etablerat sig med regionkontor.
World Free Zones Organization har sitt huvudkontor i Dubai sedan
2014.
FAE: central handelspartner för Sverige i Mellanöstern – ett
regionalt centrum
Sveriges bilaterala förbindelser med FAE är goda, stabila och
dynamiska. Ekonomiska relationer blomstrar och det politiska
utbytet tilltar. Sverige har en ambassad i Abu Dhabi sedan 2002 och
FAE har en ambassad i Stockholm sedan 2005.
Omkring 4 200 svenskar är bosatta i FAE. De flesta större, men även
många mindre och medelstora svenska företag, är etablerade i landet,
främst i Dubai. Omkring 250 svenska företag uppskattas vara
verksamma i landet.
Business Sweden (BuS/tidigare Exportrådet) har sedan hösten 2006
ett regionkontor i Dubai, som har till uppgift att hjälpa svenska
företag intresserade av affärer och etableringar i regionen.
Swedish Business Council (SBC), med cirka 120 företag som
medlemmar, fungerar som nätverksorganisation för svenska företag i
FAE och har sitt kontor i Dubai.
Besöksutbytet är betydande. Under senare år har antalet
högnivåbesök från Sverige till FAE tilltagit. I november 2014 år avlade
H.M. Drottning Silvia ett arbetsbesök i landet. Under 2015 avlade
handelsministern Mikael Damberg och i januari 2016
utrikesministern Margot Wallström besök. Ett större antal
statssekreterarbesök har också ägt rum.
2011 ingicks ett samarbetsavtal (MoU) inom miljöteknik och hållbar
stadsutveckling och 2015 ett skatteinformationsutbytesavtal samt
samarbetsaavtal om innovation, forskning och utveckling och små
och medelstora företag. En handlingsplan på detta område är under
utveckling.
FAE är Sveriges näst största handelspartner i Mellanöstern (efter
Saudiarabien). I Sveriges exportstrategi är FAE med bland 26 globalt
prioriterade marknader.
Sveriges export till FAE uppgick år 2015 till 6,8 miljarder kronor
(vilket är en minskning med 4,7 % procent jämfört med föregående
år). Exporten omfattar ett brett utbud av varor bestående främst av
fordon, telekomutrustning, järn och stål och verkstadsprodukter.
Importen till Sverige från FAE uppgick år 2015 till 433 miljoner
kronor, varav huvuddelen utgjordes av bränslen och kemiska
produkter. Detta är en minskning med 20 % procent jämfört med
föregående år.
Förutom rollen som bilateral handelspartner, är FAE också ett viktigt
regionalt nav för svenska företag. En betydande handel med svenska
produkter sker via FAE till grannländerna, och många regionala
affärer – MENA-regionen, Sydost- och Centralasien och Afrika genereras i FAE.
I oktober 2015 arrangerade Business Sweden, i samarbete med
ambassaden i Abu Dhabi, Middle East and Africa Summit (MEA
Summit) i Dubai med deltagande av dryga 100-talet svenska företag
med intressen på dessa marknader.
