Nutrition

Regel för hälso- och sjukvård
Sida 1 (6)
2016-03-09
Nutrition
MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna
Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm
och Östermalm.
www.stockholm.se/masmarinnerstaden
Regel för hälso- och sjukvård
Sida 2 (6)
Innehåll
Inledning ........................................................................................... 3
Ansvar ............................................................................................... 3
Vårdgivaren ................................................................................... 3
Medicinskt ansvariga .................................................................... 4
Verksamhetschef/enhetschef ......................................................... 4
Hälso- och sjukvårdspersonal ....................................................... 4
Dietist ........................................................................................ 4
Arbetsterapeut ........................................................................... 4
Fysioterapeut/Sjukgymnast ....................................................... 5
Omsorgspersonal ....................................................................... 5
Patientansvarig läkare ............................................................... 5
Förebyggande av undernäring ........................................................... 5
Utredning av näringstillstånd ............................................................ 5
Behandling av undernäring ............................................................... 6
Vård i livets slutskede ............................................................... 6
Nutrition
Regel för hälso- och sjukvård
Sida 3 (6)
Inledning
Stadsdelens särskilda boendeformer ska ha god måltidsordning
och säkerställa att nattfastan inte överskrider 11 timmar.
Rätt kost och nutrition är en viktig patientsäkerhetsfråga, de utgör
en del av omvårdnaden men också en del av den medicinska
behandlingen med samma krav på bedömning, utredning, diagnostik,
behandling och uppföljning av nutritionsrelaterade problem. En
patients nutritionsstatus är av betydelse för autonomi, livskvalitet
och för att behålla sin hälsa.
Under 2015 togs en ny samverkansöverenskommelse fram mellan
Kommunförbundet Stockholms län och Stockholms läns landsting
gällande individuell nutritionsbehandling i särskilt boende.
Överenskommelsen hjälper kommuner och landsting till en
gränsdragning och ett förtydligande över ansvarsfördelning mellan
båda parter. Uppdelningen benämns basal nutrition som är
kommunens ansvar och specifik nutrition som är landstingets
ansvar.
För att identifiera personer som är undernärda eller befinner sig i
riskzonen ska alla som flyttar in på särskilda boenden riskbedömas
med bedömningsinstrumentet Mini Nutritional Assessment
(MNA)1. Riskbedömningen ska följas upp vid förändrat
hälsotillstånd och minst en gång per år.
Näringsintaget ska vara individuellt anpassat och måltiderna ska
spridas under dygnet. Nattfastan ska inte överstiga 11 timmar men
ska alltid utgå från den enskildes önskemål och behov.
Ansvar
Vårdgivaren
Stadsdelsnämnden ansvarar för att verksamhetens hälso- och
sjukvård, omvårdnad och omsorg är av god kvalitet enligt hälsooch sjukvårdslagen2 och socialtjänstlagen3. Stadsdelsnämnden är
ansvarig livsmedelsföretagare för de kök som tillagar och/eller tar
emot mat i de olika särskilda boendena, dag- och daglig verksamhet
enligt livsmedelslagstiftningen4. I de fall patienten inte själv kan
ansvara för hela eller delar av sin näringstillförsel, ansvarar
vårdgivaren för att tillgodose det individuella behovet.
1
MNA är ett instrument som är anpassat för att bedöma näringstillståndet hos äldre. Den
består av 18 frågor och är uppdelad i två delar.
2 Hälso- och sjukvårdslag (SFS 2017:30) gäller efter 2017-04-01
3 SoL 2001:453
4 SFS 2006:804
Nutrition
Regel för hälso- och sjukvård
Sida 4 (6)
Medicinskt ansvariga
Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och Medicinskt ansvarig
för rehabilitering (MAR) ansvarar enligt hälso- och sjukvårdslagen
och patientsäkerhetsförordningen5 för att patienterna får en säker
och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet och god
hygienisk standard.
Verksamhetschef/enhetschef
Verksamhetschef har det övergripande ansvaret för hälso- och
sjukvården i särskilda boenden. Verksamhetschef ansvarar också för
att tillgodose kravet på hög patientsäkerhet och ansvarar för att
MAS/MAR regler är kända inom enheten. Verksamhetschef
ansvarar för att det finns rutiner för hur och när näringstillstånd ska
utredas och när undernäring ska förebyggas och behandlas6.
Hälso- och sjukvårdspersonal
Sjuksköterska
Sjuksköterska ansvarar för att genomföra riskbedömning enligt MNA
på patient vid inflyttning, därefter vid förändrat hälsotillstånd och
minst en gång per år. Sjuksköterska ska bedöma patientens
munstatus enligt ROAG och vid behov upprätta en hälsoplan som
ska följas upp enligt planering.
Utifrån bedömningen ordineras specialkost, konsistensanpassad kost och
kosttillägg. Kontakt tas med dietist, läkare eller annan yrkesgrupp
vid tillstånd som kräver bedömning och åtgärder utanför
sjuksköterskans eget kompetensområde. Sjuksköterska
dokumenterar och följer kontinuerligt upp insatta åtgärder.
Dietist
Dietist är en resurs för verksamhetschef och MAS för att ta fram
processer, aktiviteter och rutiner i ledningssystemet för
nutritionsomhändertagande. Dietist planerar i samråd med
verksamhetschef utbildning och handledning av personal i kost och
nutrition.
Dietist ansvarar för att genomföra individuell nutritionsbehandling
när sjuksköterska eller läkare bedömer att särskild kompetens
behövs.
Arbetsterapeut
Arbetsterapeut ansvarar för att stödja i att skapa en ändamålsenlig
och trevlig måltidsmiljö. Arbetsterapeut ska bedöma och förskriva
hjälpmedel samt säkerställa att ordinationer följs.
5
SFS 2010: 1369 7 kap 3§.
6
SOSFS 2014:10
Nutrition
Regel för hälso- och sjukvård
Sida 5 (6)
Fysioterapeut/Sjukgymnast
Fysioterapeut/ sjukgymnast ansvarar för att patienten har optimal
sittställning i samband med måltid samt säkerställa att ordinationer
följs.
Omsorgspersonal
Omsorgspersonal ansvarar för att kontakta sjuksköterska vid
förändrat hälsotillstånd hos patienten. De ska rapportera problem i
matsituationen till sjuksköterska och följa givna instruktioner och
ordinationer. Omsorgspersonal ska medverka vid riskbedömningar
och vara delaktiga i planering av insatser utifrån patientens behov.
Patientansvarig läkare
Patientansvarig läkare har det medicinska huvudansvaret för
patienten vilket också omfattar nutritionsproblem. Ansvarig läkare
ingår med hälso- och sjukvårdspersonal i teamet kring patienten.
Läkaren remitterar vid specifika nutritionsproblem till landstingets
dietist eller logoped.
Förebyggande av undernäring
Alla som flyttar in till särskilt boende ska inkluderas i de
förebyggande åtgärderna och erbjudas riskbedömning med MNA
och ROAG samt uppföljning av vikt utifrån patientens behov
Verksamheten ska erbjuda en individuellt anpassad kost och
måltidssituation.
Utredning av näringstillstånd
Det är viktigt att identifiera undernäring tidigt. För att göra detta
krävs att riskfaktorer tidigt uppmärksammas och utreds.
Riskfaktorer som ska uppmärksammas och utredas:
 Identifierad risk enligt MNA
 Ofrivillig viktförlust- oavsett tidsförlopp och omfattning
 Ätsvårigheter t ex apitlöshet, tugg- och sväljsvårigheter,
orkeslöshet och motoriska störningar
 Undervikt- dvs BMI under 22 om personen är över 70 år
Som stöd för hur en nutritionsutredning genomförs används
framtagna dokument av dietist7 om rutiner för att förebygga och
behandla undernäring.
7
Rutin nutrition
Nutrition
Regel för hälso- och sjukvård
Sida 6 (6)
Behandling av undernäring
Nutritionsåtgärderna ska anpassas efter patientens behov. De bör
vara mätbara och följas upp efter en bestämd tidsperiod.
Nutritionsbehandlingen kan innefatta både oral nutrition och
artificiell nutrition. Kost utgör grunden i nutritionsbehandlingen
och ska ses som första alternativ tillsammans med anpassning av
miljön. När den vanliga maten inte täcker behovet av energi och
näring kan det finnas behov av kosttillägg. Läkare eller dietist
ordinerar vid behov kosttillägg och sondnäring. Insatta åtgärder ska
följas upp och utvärderas. Tidsplan för detta ska anges i hälsoplanen
En vårdplanering/SIP ska alltid övervägas då en patient ska få sitt
näringsbehov tillgodosett via någon form av infart (ex. Piccline,
subcutan venport,). Planeringen ska säkerställa att det finns en plan
och mål med behandlingen samt att alla hjälpmedel/tillbehör finns
på plats när patienten kommer till boendet. Ansvarig läkare i
verksamheten ska vara involverad i planeringen.
Vård i livets slutskede8
Många patienter i livets slutskede kan sakna aptit och gå ner i vikt,
vilket till viss del är ofrånkomligt. Målsättningen är att undvika
törst, hunger, illamående och andra besvär. Patienten ska få äta och
dricka enligt önskemål. God munhygien, smärtbehandling och
allmän omvårdnad ska prioriteras. 9
Palliativ vård i livets slutskede, nationellt vårdprogram 2016, Regionala
cancercentrum i samverkan.
9
Vård i livets slutskede Regel för hälso- och sjukvård
8
Nutrition