KBT-baserad fallformulering
1
___________________________________________________________________________________________
Manual
Försättsblad Att kort sammanfatta sökorsak och bakgrundsfakta kan vara hjälpsamt för dig när du ska presentera ditt ärende i handledning och även som lättillgänglig påminnelse till dig själv inför varje ny session med patienten. Precis som vissa livshändelser kan ha resulterat i sårbarhet kan andra ha gett en styrka och tålighet. Kanske finns här berättelser om patienten när denne lyckas med något svårt, övervinner rädsla eller motstånd eller lyckas plocka fram speciella egenskaper för att uppnå något som verkligen är betydelsefullt i patientens liv. Dessa erfarenheter kan bli bilder och metaforer som kan användas i behandlingen i syfte att uppnå större motståndskraft och tålighet. A. Aktuella problem Beskriv patientens problem i KBT-­‐termer d.v.s. i typiska kognitioner, emotioner och beteenden. Problemlistan bör inte omfatta mer än fem till åtta punkter. Diagnostisk kartläggning görs i den omfattning som behövs för att kunna behandla den aktuella störningen. Utlösande stimuli kan förekomma flera gånger per dag och resultera i symtom eller undvikanden. Modererande faktorer påverkar styrkan i reaktionen. Det kan handla om situationer, objekt, vissa människor eller mängden människor. Även specifika tankar eller aktiviteter kan verka utlösande och modererande liksom fysiologiska faktorer som trötthet, hunger, PMS, alkohol/droger. När du undersöker utlösande och modererande faktorer kan du också få inblick i patientens grundföreställningar och automatiska tankar. I problemlista ska du be patienten skatta hur stora problemen är i hens liv. Du kan stärka alliansen och hjälpa patienten genom att först ställa sokratiska frågor om hur problemen påverkar patienten i vardag, arbete, relationer etc och sedan introducera en skala från 1 till 10 där 1=inget större problem, 5=klart problem och 10=stort problem. Prioritering görs slutligen genom att patienten får resonera om var i problemlistan det kan vara naturligt att börja med behandlingen. B. Aktuella vidmakthållande faktorer Här samarbetar ni för att tydliggöra ”onda cirklar”. Figurer och flödesscheman kan ofta vara klargörande och generella modeller för olika typer av strategier kan med fördel användas och leda vidare till individualiserade funktionella analyser. Att tala i termer av överskott och underskott kan vara ett enkelt sätt att introducera patienten i beteendeanalys av både yttre och inre beteenden. Därifrån är det naturligt att gå vidare in i funktionella analyser som ABC-­‐analys, SBKK och kedjeanalys. C. Longitudinell kartläggning Viktiga händelser i patientens liv kan ge en bild av hur patientens sårbarhet har formats och de kan normalisera utvecklandet av strategier som senare i livet har blivit dysfunktionella. Dessa händelser bakåt i tiden ska särskiljas från kritiska livshändelser som ”fått bägaren att rinna över” nu d.v.s. händelser som inneburit belastningar som gjort patienten mer sårbar t.ex. en skilsmässa eller en nära anhörig som under en period behövt mycket stöd av patienten. Personliga övertygelser som primärt formas under uppväxten men även senare i livet, anses inom KBT vara centrala sårbarhetsfaktorer. Dessa övertygelser (scheman, grundantaganden, livsregler) innehåller uppfattningar om den egna personen, andra/världen och framtiden samt villkorade regler. ”Vilka slutsatser tror du att du drog om dig själv och andra när det här inträffade?” ”Och hur påverkar det dig idag?” Om problematiken är av sådan karaktär att en longitudinell analys inte tillför nämnvärt till behandlingen, t.ex. vid specifik fobi, utelämnas denna del. Reflektera tillsammans med patienten över motivationsaspekter. Vad har patienten att vinna/förlora på att lösa sitt problem? Finns det hinder hos patienten eller i omgivningen som behöver beaktas? Vilka för-­‐ och nackdelar ser patienten med KBT-­‐behandling jämfört med att inte göra några förändringar alls? __________________________________________________________________________________________
KBT-­‐baserad fallformulering Efter Westbrook et al. 2011 och Bengt E Westling 2013 Eva Marie Sjöberg, 2015-­‐03-­‐16 KBT-baserad fallformulering
2
___________________________________________________________________________________________
Figur sid 5 Här kan du sammanfatta det som framkommit under A, B och C. Den här sidan tillsammans med sid 6 (Behandlingsplan) rekommenderar vi att du skriver ut och använder tillsammans med patienten som ett sammanfattande ”kontrakt” som ni kan återvända till under behandlingens gång. D. Behandlingsplan Målen kan anges i övergripande mål och i specifika delmål. Delmålen ska så långt det är möjligt uttryckas som SMARTa d.v.s. vara specifika, mätbara, attraktiva, realistiska och tidsbestämda. De ska vara direkt kopplade till problembeskrivningen, överskott/underskott och patientens värderingar. De KBT-­‐metoder som man avser att använda i behandlingen bör förklaras i enkla termer som möjliggör för patienten att se logiken och kopplingen mellan problem och intervention. Referenser
Padesky, C. A., Mooney, K.A. (2012) Strengths.Based Cognitive-Behavioural Therapy: A Four-Step Model to
Build Resilience. Clinical Psychology and Psychotherapy. 19, 283-290. Doi:10.1002/cpp.1795
Westbrook, D., Kennerly, H., & Kirk, J. (2011). An Introduction to Cognitive Behaviour Therapy. London:
Sage
Westling, B. E. (2013). KBT-baserad fallformulering. I L-G. Öst (Red.), KBT inom psykiatrin (s. 55-72).
Stockholm: Natur & Kultur
__________________________________________________________________________________________
KBT-­‐baserad fallformulering Efter Westbrook et al. 2011 och Bengt E Westling 2013 Eva Marie Sjöberg, 2015-­‐03-­‐16
