Språket
Vilhelmina kommun
Grundskolans handlingsplan för att:
Förebygga – upptäcka - möta
språk-, läs- och skrivsvårigheter
Beslutad 2009-08-20
Redigerad 2010-09-16
1
Vilhelmina kommuns kartläggning gällande språk-, läs- och
skrivutveckling från förskola till och med år 9
Vårt syfte med en handlingsplan för språkutveckling är att:
tidigt upptäcka och följa de barn/elever som behöver stöd för att utveckla sin
språk-, läs- och skrivförmåga
visa hur vi regelbundet arbetar för att hitta de barn som behöver stöd i sin
språkliga utveckling
”Förskolan skall lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra
och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen .”
(Lpfö, s. 10)
Det arbete som läggs ned på barns språkutveckling redan i förskolan är av stor vikt
för det enskilda barnet.
”Språkförmågan har stor betydelse för allt arbete i skolan och för elevernas fortsatta liv och
verksamhet. Det är därför ett av skolans viktigaste uppdrag att skapa goda möjligheter för
elevernas språkutveckling”
(Skolverkets kursplan i svenska)
För oss människor är språket ytterst värdefullt. Genom språklig kommunikation
förstår människan sig själv och den verklighet hon lever i. I dagens samhälle ställs allt
högre krav på språk-, läs- och skrivförmåga och hur kompetent barnet/eleven blir har
avgörande betydelse för möjligheten att nå de i styrdokumenten fastställda målen i de
olika ämnena. Vi arbetar för att öka barnens/elevernas lust till läsande samt att förstå
och reflektera över skönlitterära texter och faktatexter. Språklig förmåga ökar
också individens möjlighet att påverka sin omgivning för ökad rättvisa, demokrati och
jämställdhet.
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att
samtala, läsa och skriva skall varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och
därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.”
(Lpo94, s. 5)
Det är viktigt att samtala kring och dokumentera barns/elevers språkliga färdigheter.
Denna handlingsplan kan utgöra en del i de pedagogiska samtalen kring barn/elevers
språk- och lärandemiljö.
2
Kartläggning sker enligt följande:
Förskola
När
5 års ålder
Vad
SIT
Språkligt Impressivt Test
Vem
Specialpedagog
Arbetsgång:
Specialpedagog i förskolan kartlägger alla barn med SIT.
Vid oro kring språkutvecklingen kontaktas föräldrar och berörd personal.
Åtgärdsprogram upprättas vid behov för arbetet i förskolan.
Om vidare utredning behövs kontaktar föräldrar BVC för remiss till logoped.
Specialpedagog informerar personal och specialpedagog i förskoleklass om resultatet
av kartläggningen under förutsättning att föräldrar ger sitt medgivande och vid behov
görs ytterligare kartläggning.
Specialpedagog i förskolan informerar specialpedagog/personal i förskoleklass om
kartläggning under förutsättning att föräldrar ger sitt medgivande.
Förskoleklass
När
Vad
Vem
Januari
Bedömning och kartläggning
av fonologisk medvetenhet
LUS
Förskollärare
Februari
Förskollärare
Arbetsgång:
Specialteamet inom Gru fskl-6 ansvarar för beställning och distribution av
screeningmaterial till förskollärare som genomför och rättar.
Specialteamet sammanställer resultaten av screeningarna.
Specialteamet och förskollärare analyserar och diskuterar resultaten samt
kommande insatser.
Vid behov genomför specialteamet utförligare test för att kartlägga vilka
faktorer som hindrar eleven i språkutvecklingen. Information som anses
värdefull för mottagande klasslärare i år 1 överlämnas vid en
elevvårdskonferens.
I vissa fall skrivs en Ansökan till Specialteamet för vidare uppföljning.
Under våren hålls överlämnandekonferens där förskollärare och mottagande lärare
deltar.
3
År 1
När
Vad
Vem
September
Fonolek
KTI
LUS
LUS
Läsförståelse
Diktamen nonsensord (2 ljud)
Klasslärare
Klasslärare
Klasslärare
Klasslärare
Klasslärare
Oktober
Februari
Maj
År 2
När
Vad
Vem
September
Oktober
Februari
DLSBas
LUS
LUS
Klasslärare
Klasslärare
Klasslärare
År 3
När
Vad
Vem
September
Oktober
Februari
Våren
DLS för klasserna 2 och 3
LUS
LUS
Nationella prov
Klasslärare
Klasslärare
Klasslärare
Klasslärare
År 4
När
Vad
Vem
Oktober
Januari
LUS
DLS Läshastighet
DLS Rättstavning 1
LUS
Klasslärare
Klasslärare
Februari
Klasslärare
År 5
När
Vad
Vem
Oktober
Februari
Våren
LUS
LUS
Nationella prov
Klasslärare
Klasslärare
Klasslärare
4
År 6
När
Vad
Vem
Oktober
Januari
Februari
LUS
DLS Läsförståelse
LUS
Klasslärare
Klasslärare
Klasslärare
Arbetsgång:
Specialteamet inom Gru fskl-6 ansvarar för beställning och distribution av
screeningmaterial till klasslärare som genomför och rättar.
Specialteamet sammanställer resultaten av screeningarna.
Klasslärare ansvarar för genomförandet och rättning av Nationella prov.
Specialteamet och klasslärare analyserar och diskuterar resultaten samt
kommande insatser.
Vid behov genomför specialteamet utförligare test för att kartlägga vilka
faktorer som hindrar eleven i sin läs-, skriv- och språkutveckling. I vissa fall
skrivs en Ansökan till Specialteamet för vidare uppföljning.
Vid individuella insatser och när elev ej uppnått mål upprättas åtgärdsprogram.
Under våren i år 3 och vid byte av lärarpersonal, hålls överlämnandekonferens där
klasslärare och mottagande lärare deltar.
LUS-läsutvecklingsschema är ett kvalitativt bedömningsinstrument som vi använder
oss av för att följa elevernas läsutveckling.
Varje termin gör klasslärarna en bedömning av var varje elev befinner sig i sin
läsutveckling och noterar detta i ett speciellt läsutvecklingsprotokoll.
Skolbibliotekarien gör en sammanställning av alla läsutvecklingsprotokoll och därefter
sker en s k dragning där skolledning, klasslärare och specialpedagoger deltar.
Vid dragningen görs en genomgång av alla årskurser och man tar ett gemensamt beslut
om vilka som ska tilldelas resurser i form av en läsintensivvecka.
Läsintensivvecka hålls därefter med berörda elever.
Överlämning sker mellan år 6 och år 7.
År 7-9
Diagnoserna ska fungera både som kartläggning av läsförmåga och som utgångspunkt i
undervisningen.
Handlingsplanen utvärderas och revideras varje år.
5
År 7
När
Vad
Vem
Höst
Diagnostiskt material i svenska
Klassläraren
och svenska som andraspråk år 6-9
Faktatext ur Fina fakta
Vår
Diagnostiskt material i svenska
Svenskläraren
och svenska som andra språk år 6-9
Skönlitterär text Ingenting att skratta åt (CD)
År 8
När
Höst
Vad
Vem
Diagnostiskt material i svenska
Svenskläraren
och svenska som andra språk år 6-9
Faktatext HipHop
Skönlitterär text Kante
Vår
År 9
När
Höst
Vad
Vem
Diagnostiskt material i svenska
Svenskläraren
och svenska som andra språk år 6-9
Brev WWF Bildanalys Bildsidan
Vid behov kan läraren fylla på med eget material, och vid bedömning använda sig av
matrisen i Språket på väg del II.
Alla svensklärare och specialpedagoger/speciallärare sätter sig in i Språket på väg del
I och II samt Språkutveckling.
Arbetsgång:
Skolenhetens ämnesansvariga i Svenska ansvarar för beställning och
distribution av diagnosmaterial till svensklärarna.
Svensklärarna genomför och rättar diagnoserna.
Vecka när diagnoserna genomförs i respektive årskurs bestäms gemensamt av
svensklärarna
6
Specialpedagog/speciallärare eller svensklärare analyserar och diskuterar
resultaten samt kommande insatser. Rektor deltar/informeras.
Vid behov genomför specialpedagog utförligare kvalitativa test (LOGOS) för att
kartlägga vilka faktorer som hindrar eleven i läs- och skrivutvecklingen.
Åtgärdsprogram upprättas för elever som inte når målen.
Vid misstanke om specifika läs- och skrivsvårigheter konsulteras
logoped/skolpsykolog. Föräldrar, klasslärare, specialpedagog och rektor deltar
vid konsultationen.
Resultaten av observationer/kartläggning tas upp i språkgruppen vid en
utvärderingsträff under vårterminen.
Resultaten av kartläggningen tas i beaktande vid fördelning av områdets
specialpedagogiska resurser.
7
Schema över kommunens kartläggning
Förteckning över diagnosmaterial
Bil 1
Bil 2
8
Bilaga 1
Schema över Vilhelmina kommuns kartläggning av elevers språk-, läs- och
skrivutveckling
Hösten
F-klass
Fonolek
KTI
DLS Bas
DLS År 2-3
LUS
Tecken/Ordkedjor
DLS Rättstavning 1
Läsdiagnos fakta
Läsdiagnos
Läsdiagnos
År 1
sep
sep
År 2
År 3
År 4
År 5
År 6
sep
okt
okt
okt
okt
År 7
År 8
År 9
sep
okt
okt
hösten
hösten
hösten
Våren
Fonologisk medvetenhet
DLS Rättstavning 1
DLS Läsförståelse
LUS
DLS Läshastighet
Nationella prov
Diktamen/Läsförståelse
Läsdiagnos skönlitt. text
Nationella prov
F-klass
jan
År 1
År 2
År 3
År 4
år 5
År 6
feb
jan
feb
År 7
År 8
År 9
jan
feb
feb
feb
feb
våren
feb
jan
våren
maj
våren
våren
9
Bilaga 2
Screeningmaterial
Nya SIT, Språkligt Impressivt Test för barn, Hellqvist, B.(1989) Pedagogisk Design
Bornholmsmodellen, Lundberg, I.(2007) Natur&Kultur
Fonolek, Hemmingsson I. (LPC i Östersund)
KTI, Kontrollerad teckningsiakttagelse, Björk K., Lindman B.
Kvalitativa diagnoser, Ljudsäkerhet, Johansson M-G
Diagnostiskt material i svenska och svenska som andraspråk år 6-9. Skolverket
DLSbas, Järpsten, B.(2004) Psykologiförlaget AB
DLS för klasserna 2 och 3, Järpsten, B.(2003) Psykologiförlaget AB
DLS för klasserna 4-6, Järpsten, B. Taube, K.(1997) Psykologiförlaget AB
Läskedjor-Manual, Jacobsson, C.(2001) Psykologiförlaget
Nationella prov för år 3, Skolverket
Nationella prov för år 5, Skolverket
Nationella prov för år 9. Skolverket
Nya LUSboken, Allard, B. Askeljung, M. Sundblad, B.(2001) Bonnierutbildning
Nya LUSboken komplement, Allard, B. Askeljung, M.(2003) Bonnierutbildning
10
11
12
