Kvalitetsredovisning

UTBILDNINGSNÄMNDEN
SÖDRA ÄNGBY SKOLA
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DN 00109/2014
SID 1 (24)
2014-09-10
Handläggare: Jan Aronson
Telefon: 08-50807610
KVALITETSREDOVISNING
LÄSÅRET 2013-2014
Södra Ängby skola
SID 2 (24)
Kvalitetsredovisning
Inledning
Södra Ängby skola är en F-9 skola som ligger i Bromma. I skolan finns
barnomsorg för förskoleklass till och med åk 3 och mellanstadieklubb upp till åk
6.
Skolans restaurang tillagar och serverar egen mat. Här finns minst två olika
lunchalternativ samt ett vegetariskt alternativ. Restaurangen tillagar även
specialkost till de som behöver.
Läsåret 2013-2014 gick 629 elever i skolverksamheten varav 210 elever var
inskrivna i skolbarnsomsorgen. Verksamheten var organiserad i 5 arbetslag. Varje
arbetslag leddes av en biträdande rektor.
Ca 75% av eleverna bodde i skolans upptagningsområde, d.v.s. i Södra Ängby,
Beckomberga, Norra Ängby eller Blackeberg. Förhållandena inom skolans
upptagningsområde varierar men sammantaget är medelinkomsten högre och
arbetslösheten lägre än i Stockholm som helhet. Utbildningsnivån hos
befolkningen inom skolans upptagningsområde är generellt högre än den
genomsnittliga i Stockholm.
Undervisningsgrupper
Elevantal i undervisningsgrupper vårterminen 2014
Antal elever
Skolår F-3 26-28
Skolår 4-6 25-28
Skolår 7-9 23-31
Särskild undervisningsgrupp för åk 7-9, 6-8
Personaltäthet
I skolan arbetade ca 85 personer. Omräknat till heltidstjänster blir det 73,12
tjänster inklusive rektor. Antalet lärartjänster i skolan under läsåret 2013-2014 är
46 vilket ger personaltäthet 13,6 elever per lärartjänst. Andel lärare omräknat till
heltidstjänster med pedagogisk högskoleexamen är 95 %. Om alla som arbetar i
barngrupp och/eller med undervisning, d.v.s. alla lärare, förskollärare,
speciallärare/specialpedagoger, fritidspedagoger, barnskötare och elevassistenter
fördelas på samtliga skolans elever så visar det en personaltäthet motsvarande 10,8
barn per heltidsanställd. I Södra Ängby skola arbetar specialpedagoger
inkluderande i den ordinarie undervisningen och i liten undervisningsgrupp.
SID 3 (24)
Kvalitetsredovisningen är framtagen utifrån resultat, analys och framkomna
utvecklingsbehov. Utvärderingar och föräldrasynpunkter är också viktiga
utgångspunkter för kvalitetsredovisningen.
Åtgärder för utveckling från föregående
kvalitetsredovisning
Kunskap och lärande




Kvalitetsarbete på alla nivåer. Vi måste kontinuerligt föra en dialog kring
elevernas utveckling. Vi gör det i utvecklingsgruppen,
elevhälsoteamet, förstelärargruppen, ämneslag, arbetslag och med enskilda
pedagoger. På det sättet kan vi ständigt förbättra vårt sätt att möta elever
med olika behov. Att utveckla former för att inkludera och stärka elever i
behov av extra insatser och särskilt stöd, samt hitta former för att
stötta elever mot högre mål är en del av det arbetet.
Utveckla elevernas kunskap om sitt eget lärande. Vi måste arbeta
vidare med att utveckla lärares förmåga att göra elever mer delaktiga i sitt
eget lärande i förhållande till ålder och mål. Att hitta fler strategier för att
elever ska känna sig mer delaktiga i planeringen av sina studier och
därefter bedömning är något vi också behöver utveckla vidare.
Utvecklingssamtal där eleven leder samtalet är ett bra sätt men behöver
utvecklas ytterligare över hela skolan.
Matematikutveckling. I enighet med stadens mattesatsning kommer vi att
arbeta vidare med fortbildning av våra lärare som undervisar i matematik.
Skolan har två matteutvecklare som leder arbetet. Vi inser att trots årets
förhållandevis goda resultat kan vi fortfarande behöva utvecklas.
Språkutveckling. Vid våra resultatdialoger framkom det att skolan
behöver arbeta mer med läs och skrivutveckling. Skolans förstelärare
kommer tillsammans med utvecklingsgruppen att hitta former för detta
under läsåret.
Normer och värden


Utarbeta och implementera plan för att förbättra elevernas studiero.
Vi behöver ta fram en plan för hur vi förbättrar elevernas studiero. Till
detta läsår har vi arbetat fram en lektionsmodell som lärarna skall följa,
"Ängbymodellen". I denna finns rutiner för hur lektioner startar och slutar.
Det ingår också hur man går igenom och utvärderar målen med lektionen.
Vi vill skapa en tydlighet för eleverna kring vad som gäller och vad man
kan förvänta sig som elev på skolan och vilka förväntningar skolan har på
eleverna.
Fortsätta att utveckla trygghetsarbetet på skolan. En viktig roll för
elevråden är framväxten av skolans regler. Vi har även digitaliserat en
SID 4 (24)
trygghetsenkät vilket gör att vi snabbare kan utvärdera hur eleverna har
det. Vi fortsätter också med skolans trygghetsdagar och har för detta läsår
representanter från alla skolans arbetslag i trygghetsgruppen.
Övriga åtgärder

Fortsätta arbete med implementering av fritidshemmets
utvecklingsplan. Idag ingår två utvecklingsledare från fritidshemmet i
skolans utvecklingsgrupp. Detta för att höja fritidshemmets status och
betydelse på skolan. Det ger också större möjlighet att implementera
planen på hela skolan. Vi behöver använda arbetsplanen mer konkret i
planeringen av verksamheten.
Mål/Åtaganden
Normer och värden
Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling
Likabehandlingsplanen utvärderas och omarbetas i slutet av varje kalenderår och
gäller för nästkommande kalenderår.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan var elevhälsoteam, elevråd och
pedagoger men också övriga elever i form av kamratstödjarmöten,
trygghetsenkäter samt samtal på mentorstid.
Fjolårets plan bestod av följande punkter
Under punkterna står resultatet av årets arbete
1. Likabehandlingsplanen och trygghetsplanen tas upp i alla elevgrupper och på
föräldramöten.
- Likabehandlingsplanen har tagits upp på alla stormöten för föräldrar som hållits
på skolan. Samt diskuterats i alla mentorsgrupper/klasser.
2. Skolan har en organisation av rastvärdar och matsalsvärdar. Skolan har även
extra tillsyn i idrottens omklädningsrum för att förhindra samt upptäcka ev.
kränkningar, trakasserier eller diskriminering.
- Vi har haft rastvärdar, matsalsvärdar och extra tillsyn i omklädningsrummen vid
idrottshallen. Rastvärdar schemaläggs en timme per heltidstjänst och vecka.
- Vidare så ligger lärarnas arbetsrum i anslutning till elevernas lektionssalar. Detta
gör att det oftast finns vuxna i närheten av alla elever.
3. Alla pedagoger ansvarar för att man i elev/barngruppen för återkommande
samtal om stämning och trivsel i elevgruppen. Detta för att upptäcka ev.
kränkningar, trakasserier eller diskriminering och otrygga platser på skolan.
- Mentorstiden använts kontinuerligt för att prata om trivsel och trygghet.
SID 5 (24)
4. Rastvärdarna placeras hela tiden utifrån de områden som upplevs som otrygga
för våra elever. Beslut angående en eventuell omplacering tas vid arbetslagsmöten
och skolhuskonferenser.
- Vi har ett fungerande system för att tydligt kartlägga vart eleverna tycker att det
är otryggt, genom trygghetsenkäten. Då vi får indikationer på att någon plats
upplevs som otrygg och ser till att ha rastvärdar där.
5. I år 4-9 följer skolan, med utgångspunkt från stiftelsen Friends, en modell med
kamratstödjare för att upptäcka eventuella kränkningar, trakasserier,
diskriminering och otrygga platser i skolan. Personalen använder delar av metoden
Stegvis/SET beroende på gruppens behov.
- Vi har arbetat med att vidareutveckla kamratstödjarrollen till att bli en positiv
förebild. Genom att låta kamratstödjarna göra samarbetsövningar med sin klass
och synas på tillexempel trygghetsdagar. Rollen att vara kamratstödjare ska vara
någonting positivt både för den enskilda eleven och för skolan.
7. Vi motverkar aktivt klotter genom en regelbunden städning.
- Vi har dagligen städning av skolans lokaler. Vaktmästare har även målat om delar
av lokalerna ett flertal gånger per termin för att arbetsmiljön för elever och
personal ska vara så god som möjligt. Varje arbetslag har tagit fram en plan med
olika ansvarområden för att hålla skolans miljöer trivsamma.
8. Konkreta åtgärder för att upptäcka samt motverka kränkningar, trakasserier och
diskriminering.
- Vid förekomst av kränkningar, trakasserier och diskriminering kontaktas mentor
för att vidta åtgärder enligt konsekvenstrappan.
9. Mentorerna genomför i början av varje termin en anonym undersökning om
språkbruk och klimat i klassen. För våra yngre elever som inte kan läsa eller skriva
genomför vi en undersökning muntligt med utvalda frågor från enkäten.
- Enkäten uppdaterades under vårterminen 2014 och är numera en enkät som
täcker huruvida eleverna känner sig trygga på skolan. Enkäten är sammanställd
och analyserad av trygghetsgruppen och EHT. Enkäten genomförs två gånger per
termin.
10. Skolan arbetar utifrån ett inkluderande förhållningssätt.
- Elevhälsoteamet stödjer lärarna i ett inkluderande arbetssätt.
11. Under läsåret utbildar trygghetsgruppen kamratstödjare.
- Våra kamratstödjare utbildades. De fick också information om syftet med att
vara kamratstödjare.
12. Det finns former för ett faddersystem F-9 och förebyggande trygghetsarbete i
ett F-9 perspektiv.
SID 6 (24)
- Som en del i fadderarbetet har vi några trygghetsdagar per läsår där eleverna är
uppdelade i grupper F-9 med syfte att eleverna ska ta nytta av varandras
kompetens. Grupperna ska vara de samma under året för att eleverna ska lära
känna varandra väl och känna en trygghet i gruppen. Dagarna ska ha olika innehåll
och bestå av minst en samarbetsövning.
15. Trygghetsgruppen kommer att få utbildning i en samtalsmodell för
mobbingärenden.
- Trygghetsgruppen har fått en genomgång av vår samtalsmodell vid
mobbningsärenden igen då delar av gruppen är ny. Detta arbete kommer att
fortsätta i och med nya medlemmar i gruppen. Under hösten 2014 skall
trygghetsgruppen samlas för en heldag tillsammans. Detta för att planera
trygghetsdagar men också för att implementera samtalsmodellen för gruppens nya
medlemmar.
NÄMNDMÅL:
2 Alla elever i stadens kommunala skolor har en god lärmiljö
Indikator
Periodens utfall Årsmål Period
Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i
skolan
89 %
97 %
2014
Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro
på lektionerna
67 %
83 %
2014
Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro
på lektionerna.
72 %
90 %
2014
Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan
90 %
91 %
2014
Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro
på lektionerna
76 %
92 %
2014
Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan
98 %
92 %
2014
Andel elever åk 8 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro
på lektionerna
52 %
80 %
2014
Andel elever åk 8 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan
83 %
90 %
2014
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att arbeta aktivt mot en minskad ogiltig elevfrånvaro.
Förväntat resultat
Ogiltig frånvaro för eleverna minskar och vi har fungerande rutiner för
uppföljning.
SID 7 (24)
Arbetssätt
- Kontinuerligt följa upp elevernas frånvaro genom registrering i Skolwebben och
återrapportering av frånvaron till vårdnadshavare;
Alla lärare rapporterar elevernas frånvaro i Skolwebben. Under vårterminen 2014
inför vi MOOF - ett system för rapportering av frånvaro till vårdnadshavare.
- Rapportera ogiltig frånvaro samma dag till vårdnadshavarna.
- Följa upp ogiltig frånvaro i arbetslagen och på EHT möten.
- Arbeta aktivt för att få tillbaka "hemmasittare" till skolan i samverkan med
BUP och socialtjänst.
Uppföljning
En gång per månad gör vi en uppföljning av frånvaroregistreringen i Skolwebben.
Mentorer gör regelbundna sammanställningar av elevernas frånvaro och frågan tas
upp på arbetslagsmöten och EHT.
Resultat
Skolans ogiltiga elevfrånvaro är samma som året innan, 2%. Planen var att komma
igång med MOOF till vårterminen 2014. Eftersom vi hade svårt att göra
vårdnadshavarna aktiva i Stockholms skolwebb så drog detta ut på tiden. Vårt
arbete med att få tillbaka "hemmasittare" har annars varit aktivt och framgångsrikt
för många elever, mycket på grund av ett gott samarbete med socialtjänsten och
BUP. Elevhälsoteamet har också en återkommande punkt gällande elevernas
eventuella frånvaro på sin dagordning.
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att arbeta för att eleverna ska uppleva en god arbetsro på
lektionerna.
Förväntat resultat
Andel elever som känner att de har arbetsro på lektionerna ökar och närmar sig
100%.
Arbetssätt
- Vi diskuterar resultat av undersökningen kring arbetsro i arbetslagen, på
mentorstimmarna och i elevråd. Tillsammans med eleverna behöver vi komma
fram till vad som är orsaken till att elevernas arbetsro störs och vilka åtgärder som
ska vidtas.
- Lärare och övrig skolpersonal arbetar aktivt för att förbättra arbetsron på
lektioner. Att väcka elevernas intresse på lektioner kan leda till förbättrad studiero
och även tryggare miljö på skolan.
SID 8 (24)
- Vi behöver arbeta aktivt med att minska sena ankomster till lektionerna, som
oftast stör arbetsro. Vi har infört en schemalagd kvarsittningstimme en gång per
vecka för elever i 7-9. Tre sena ankomster resulterar i en timme kvarsittning på
skolan med läxläsning.
Uppföljning
- Uppföljning ska göras regelbundet på mentorstimmen då mentorer diskuterar
med eleverna hur man kan förbättra deras arbetsro.
- Uppföljning genom elevenkäter
Resultat
De lägre årskurserna hade mycket goda resultat gällande arbetsro om man jämför
med staden. Åk 8 hade också över staden i genomsnitt och ökade sitt resultat i
fårhållande till året innan.
Lärarnas medvetenhet om detta har lett till bättre resultat även om vi inte är helt
nöjda. Införandet av Södra Ängbys lektionsmodell "Ängbymodellen" hoppas vi
ska förbättra resultaten för eleverna.
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att arbeta mot en jämställd skola
Förväntat resultat
Alla elever ska känna sig trygga och behandlas likvärdigt oavsett kön, ålder,
religion och sexuell läggning.
Arbetssätt
- Vi utvärderar vår Likabehandlingsplan varje år och utifrån utvärderingen görs en
revidering. Den reviderade planen implementeras i alla elevgrupper och i
personalgrupper.
- Lärarna planerar sin undervisning så att det ges lika mycket utrymme för pojkar
och flickor för att framföra sina åsikter. Vid grupparbeten tillämpas blandade
grupper så långt det går.
- Personal på fritidshem och öppen verksamhet planerar sin verksamhet för att
motverka traditionella könsmönster.
- Trygghetsdagarna genomförs med olika tema och utifrån alla
diskrimineringsgrunder.
Uppföljning
- Trygghetsenkäter och samtal med eleverna.
Resultat
Utifrån skolans egen trygghetsenkät upplever drygt 90 % av eleverna att de inte
någonsin särbehandlats utifrån någon av diskrimineringsgrunderna. Det som
SID 9 (24)
sticker ut något är att fler elever upplever sig diskriminerade för att de är en tjej
eller kille eller kommer från ett annat land.
Skolan är ganska blandad med elever som har olika kulturell bakgrund. I någon
elevgrupp kan vi också se att flickor är i minoritet.
Skolans flickor har något högre betyg än pojkarna.
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att kontinuerligt förbättra vår skolmiljö så att eleverna ska
känna sig trygga och säkra i skolan och på skolgården.
Förväntat resultat
Andel elever som känner sig trygga och säkra förbättras i alla årskurser.
Arbetssätt
- Vi arbetar för att barn och föräldrar ska känna sig välkomna
Inför start i förskoleklassen och vid övergång till år 4 och år 7 inbjuder vi barn och
föräldrar till informationsmöten. När det är klart i vilken förskoleklass
sexåringarna ska gå finns det möjlighet för barn och föräldrar att komma till
skolan och hälsa på och delta i vissa aktiviteter. Vi organiserar för en kontinuitet
för eleverna genom att personal följer med från förskoleklass och uppåt i skolåren.
Mottagande lärare i år 4 besöker den blivande klassen under vårterminen. Inför
övergång till år 7 får eleverna träffa sina nya klasskamrater och lärare vid besök i
den nya verksamheten under vårterminen. Alla nya elever och föräldrar får ett
introduktionssamtal i början av den nya terminen.
- Vi arbetar för att göra skolan till en trivsam plats
För att samarbetet i skolan ska fungera krävs gemensamma förhållningssätt och
tydliga regler. Skolans regler har utarbetats i samarbete med barnråd och elevråd.
Reglerna är inte många eller komplicerade men de är tydliga och det är allas
ansvar att se till att de följs. Klotter och skadegörelse är inte tillåtet. Vi ser till att
klotter tas bort och vi har rutiner för hur skadegörelse ska ersättas och repareras.
På högstadiet ansvarar varje klass för något klassrum och en del av gemensamma
utrymme. Rastvärdar och matsalsvärdar arbetar enligt ett välkänt schema.
- Vi samverkar för att förebygga och ingripa mot kränkande behandling.
I skolan finns en likabehandlingsplan mot kränkningar. I planen beskrivs skolans
arbete för att förebygga mobbning och kränkande särbehandling och hur man ska
gå tillväga för att undvika detta. Det åligger alla i skolan att agera enligt skolans
likabehandlingsplan. Det finns en trygghetsgrupp år F-9 inom skolan, med
medlemmar från år F-3, år 4-6 och år 7-9. Dessa grupper leds övergripande av
biträdande rektor och kurator som är ansvarig för det förebyggande
trygghetsarbetet år F-9. Vi arbetar kontinuerligt för att vidareutveckla vårt
förebyggande arbete mot mobbning och kränkande särbehandling. I år 4-9 finns
ett system med kamratstödjare. Trygghetsdagar genomförs minst en gång per
SID 10 (24)
termin.
- Vi värnar om säkerheten
För att kontrollera den fysiska miljön gör vi kontinuerligt skyddsronder. Likaså
gör vi brand- och utrymningsövningar en gång per termin. Alla former av våld och
hot om våld polisanmäler vi. Vi gör riskbedömningar inför alla studiebesök och
vid andra tillfällen då elever lämnar skolan.
- Vi har beredskap för krissituationer
I enheten finns en krisgrupp med ett särskilt ansvar för att adekvata åtgärder vidtas
vid allvarliga händelser. Skolans rutiner vid olika krissituationer finns nedtecknade
i ”Krisberedskap i Södra Ängby skola”. Dokumentet revideras regelbundet.
- Vi anpassar lokaler till elevernas behov
Hösten 2013 öppnade vi fritidsklubben i skolans regi, samt anpassade lokalerna
till F-klasserna inför organisationsförändringen. Vi fortsätter att förbättra skolans
miljö så att eleverna får möjlighet att vistas i en trygg miljö efter lektionens slut.
Vi för kontinuerlig dialog med SISAB för att förbättra vår fysiska miljö
- Vi har rastverksamhet i ljushallen och i matsalen där flera vuxna kan finnas
under lunchtider.
- Vi samarbetar med närpolis och fältassistener.
Resursanvändning
- En trygghetsgrupp som består av personal från olika stadier, kurator,
skolsköterska och en elevassistent.
- Alla lärare har rastvakttid på sitt schema.
- Lärare i åk F-3 äter pedagogisk lunch tillsammans med eleverna i matsalen
- Alla vuxna i skolan är observanta när det gäller att upptäcka tecken för otrygg
miljö, och ingriper vid ev. konflikter
- En fritidspedagog ansvarar för rastverksamhet under lunchtid i ljushallen
Uppföljning
- Trygghetsfrågor behandlas kontinuerligt på klassråd, i trygghetsgruppen, i
arbetslag och på arbetsplatsträffar.
- Kamratstödjare träffas regelbundet i år 3-9.
- Vi genomför utvärderingar under och i slutet av läsåret för både elever, föräldrar
och personal. Vi gör utvärderingar genom trygghetsenkäter där vi särskilt
undersöker om det finns otrygga platser i skolan och hur eleverna upplever
SID 11 (24)
skolmiljön. Trygghetsenkäterna följs upp i arbetslagen.
- Vi tar upp frågor om fysiska miljön på alla APT och SVG
Resultat
Resultaten visar att det är en viss spridning mellan hur våra elever upplever sig
trygga på skolan. Generellt så ökar tryggheten från förskoleklass upp till åk 5.
Från förskoleklass upp till åk 5 ökar siffrorna från 89% till 98% medan det i åk 8
är endast 83% av eleverna som uppger att de känner sig trygga i skolan. Vi har
dock en klar ökning av elevernas trygghet sedan förra läsåret. Eftersom många
elever kommer till skolan just till högstadiet så antar vi att de lägre resultaten i åk
8 har med detta att göra. Vi kan behöva lägga ner mer aktivitet på att göra eleverna
trygga just på högstadiet.
Under året utökade vi antalet tjänster på fritids. I och med detta kunde vi också få
en bättre täckning på skolgården. Detta kan ha gjort att just de yngre barnen
känner sig tryggare på skolan.
Allt för många elever på skolan uppger att de inte kan arbeta i lugn och ro på
lektionerna. Siffrorna för året är ganska likvärdiga från året innan, klart under vårt
årsmål, utom för åk 5 där 76 % uppger att de kan det.
Bedömning och analys
De redovisade resultaten kring trygghet och studiero visar något bättre resultat i de
lägre årskurserna och sämre i de högsta. Däremot har vi inte tagit hänsyn till att
elevunderlaget ändrats och att vi har en något större spridning på elevernas
bakgrund än tidigare år, vilket framåt måste leda till större variation i arbetet med
eleverna.
Våra trygghetsdagar är välplanerade och organiserade, men vi har lagt för
lite tid på utvärdering, sammanfattning och uppföljning i alla årskurser.
Eleverna behöver vara mer involverade i trygghetsarbetet. Mentorerna behöver
leda fler samtal i sina mentorsgrupper om hur eleverna själva ser på
trygghetsarbetet och vilka insatser som de anser behöver göras.
Otydlighet i någon elevgrupp kring vilka mål man arbetar mot och vilka
förväntningar man har på sig som elev kan också spela in. Detta läsår inför vi
Ängbymodellen som ska hjälpa lärarna med struktur men också eleverna i och
med att vi får fastare rutiner kring hur man bedriver undervisning på Södra Ängby
skola. Detta kommer ge bäst resultat på högstadiet där också siffrorna är lägre.
Under läsåret ändrades också skolans organisation och fick en tydligare
stadieindelning. Åk 6 hade tidigare ingått i skolans högstadium men ingår nu i
stället i mellanstadiet. Detta borde ha påverkat tryggheten för 6:orna så att de blir
mer trygga. Eleverna trivdes också mycket bra i den årskursen 44 av 48 svarade att
de trivs riktigt bra i sin klass.
SID 12 (24)
Skolan måste jobba vidare med rutiner och regler samt vara konsekvent i dessa
frågor. Trivselregler och frågor kring förhållningssätt måste på ett bättre sätt
förankras hos elever och personal.
Vidare arbete med rastvaktsystemet behövs. Alla vuxna i skolan behöver vara mer
observanta på vad som händer i skolan och ingripa om detta behövs. Till detta
läsår har vi planerat för en rastvärdsgrupp som ska få som ansvarsuppgift att ordna
för en bra rastverksamhet på skolan.
Kunskap/Bedömning och betyg
NÄMNDMÅL:
1 Alla elever i stadens kommunala skolor utvecklas och når målen för
sin utbildning
Indikator
Periodens utfall Årsmål Period
Andel elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen
86 %
80 %
2014
Andel elever i åk 9 som är behöriga till nationella program
94 %
91 %
2014
Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i
matematik i åk 3
99 %
95 %
2014
Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i
svenska/svenska som andraspråk i åk 3
100 %
95 %
2014
Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella
provet i matematik i åk 6
94 %
90 %
2014
Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella
provet i matematik i åk 9
96 %
91 %
2014
Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella
provet i svenska i åk 9
99 %
93 %
2014
Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella
provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6
92 %
93 %
2014
245 Poäng
225
Poäng
2014
Meritvärde i årskurs 9
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att arbeta med elevernas språkutveckling
Förväntat resultat
Att resultaten på Nationella prov i engelska och svenska förbättras
SID 13 (24)
Arbetssätt
Skolans förstelärare har i uppdrag att arbeta med ämnesutveckling i engelska F-9.
Driva och planera ämnesarbete i engelska i 7-9. Driva och ge förslag till hur man
kan utveckla ämnet engelska från årskurs 2 och uppåt.
Skolans ledningsgrupp arbetar i samverkan med specialpedagoger och övriga
lärare för att ett språkutvecklande arbetsätt genomsyrar verksamheten f-9.
Vi utarbetar en tydlig plan för arbete med elever som har rätt och behov i svenska
som andra språk.
Resursanvändning
Skolan har anställd en förstelärare i språk som ska leda arbetet med
ämnesutveckling F-9
Skolan har två lärare i svenska som andraspråk som arbetar med nyanlända elever
och deras språkutveckling.
Specialpedagoger tillsammans med lärare gör screening i lägre årskurser kring
språkutveckling.
Språklärarna genomför LUS i åk 1-6.
Uppföljning
Analys av resultaten på Nationella prov i Engelska.
Analys av resultaten på Nationella prov i svenska.
Utvärdering av fokusområden för förstelärares uppdrag.
Resultat
Vi kan se att vi höjt resultaten i både svenska och engelska för eleverna i de
nationella proven. Vi kommer att fortsätta det ingångna arbetet men också koppla
på de andra förstelärarna så att vi ser en språkutveckling även i andra ämnen med
ett annat språkligt uttryck
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att följa elevernas kunskapsutveckling och lärande.
Förväntat resultat
Att vi har kännedom om elevernas kunskapsutveckling och på detta sätt kan stödja
lärandet så att alla elevers resultat förbättras.
Arbetssätt
- kontinuerligt följa elevernas kunskapsutveckling
En pedagogisk planering som tydliggör mål, arbetssätt, redovisningsformer och
SID 14 (24)
olika sätt att visa att målen uppnås presenteras till alla elever i varje ämne .
Vi genomför de nationella proven i år 3, 6 och 9. Dessutom kontrollerar vi
elevernas läsutveckling under hela skoltiden med hjälp av ett
läsutvecklingsschema. Varje lärare genomför dessutom egna kunskapskontroller
och gör bedömningar av elevernas kunskapsprogression på många olika
varierande sätt. Undervisande lärare dokumenterar elevens utveckling.
- lämna skriftlig information i årskurs 1-5 i form av skriftliga omdömen och
individuella utvecklingsplaner
Inför utvecklingssamtalen i årskurs 1-5 samlar vi skriftliga omdömen om
elevernas kunskapsutveckling och sociala utveckling som både elever och
föräldrar får ta del av innan utvecklingssamtalet. Under utvecklingssamtalet görs
en individuell utvecklingsplan med fokus på elevens utveckling och lärande. Vi
utarbetar en modell för utvecklingssamtal i åk 6-9 så att mentorer skulle kunna
genomföra kvalitativa samtal med elever och vårdnadshavare.
- hjälpa elever som är i behov av särskilt stöd
Skolan har rutiner för att upptäcka elever i behov av särskilt stöd. Mentor ansvarar
för att anmäla till skolans elevhälsoteam där beslut om vidare utredning eller
åtgärder tas. Varje arbetslag har en specialpedagog knuten till sig.
Specialpedagogerna och övriga elevhälsoteamet för en regelbunden dialog med
lärarna i arbetslaget kring anpassningar och stöd. Elever som riskerar att inte
uppnå målen i något eller några ämnen får anpassningar i undervisningen eller vid
större behov ett åtgärdsprogram. De elever som av olika skäl behöver arbeta i liten
grupp för att få extra stöd och handledning kan i år 6-9 få undervisning i en liten
undervisningsgrupp eller studioverksamhet. . De elever som vi tror kan vara
hjälpta av mer tid i grundskolan erbjuder vi ett extra år, i samråd med eleven och
elevens föräldrar.
- vi fortsätter arbeta med projektet Skapande skola, som bidrar till att eleverna
uppnår kunskapsmålen.
Uppföljning
Efter varje arbetsområde gör eleven en egen utvärdering för att se hur målen nåtts
och hur eleven kan gå vidare och utveckla sitt lärande. Skolan genomför
kontinuerliga utvärderingar av elevers och föräldrars upplevelse av hur skolan
stödjer det fortsatta lärandet. Under läsåret och vid läsårets slut utvärderar vi vårt
eget arbete i skolan.
Resultat
Eleverna på Södra Ängby skola når mycket goda resultat under läsåret 2013/2014.
Generellt kan vi konstatera att vi ligger över våra prognostiserade årsmål samt
ökar våra resultat jämfört med föregående läsår i samtliga indikatorer. Tidigare har
det påpekats att Södra Ängby skola borde kunna nå högre resultat med tanke på
SID 15 (24)
skolans socioekonomiska faktorer. Resultaten borde nu kunna sägas ligga i paritet,
eller möjligen över, de förväntade.
Skolans meritvärde för åk 9 har stigit de tre senaste åren och ligger nu på 245
poäng. Klart över det förväntade för årskursen då läsåret startade.
Vi kan notera riktigt stora ökningar i resultaten för andelen elever som klarade
nationella provet i årskurs 3 i både matematik och svenska. I Svenska klarade 100
% av eleverna proven. Vi kan också notera att 98 % elever i åk 6 klarade de
nationella proven i engelska.
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att utveckla elevernas kunskap om sitt eget lärande
Förväntat resultat
Att eleverna i större utsträckning vet vad som förväntas av dem.
Att eleverna känner att de vet vad de ska kunna i skolans olika ämnen.
Arbetssätt
Tydliga förväntningar kommuniceras till eleverna. Dessa förväntningar förmedlas
dels muntligt och dels skriftligt till både elever och föräldrar.
Lärarna gör pedagogiska planeringar som förtydligar vad eleven ska kunna.
Lärarna arbetar med att använda elevexempel för att visa på olika kvaliteter i
elevernas prestationer. Lärarna samtalar regelbundet med eleverna om mål för
lektionen och arbetsområdet. Lärarna strävar efter att i högre utsträckning knyta
ihop och förtydliga sambandet mellan undervisning, mål och bedömning.
Uppföljning
I samband med resultatdialoger med lärare och arbetslag. I samband med
arbetslagsmöten.
I samband med analys av elev och brukarenkät.
Resultat
I årskurs fem uppger 84 % av eleverna att de vet vad de behöver kunna för att
uppnå målen i de olika ämnena. I årskurs åtta uppger 62 % av eleverna samma
svar. Detta är klart över stadens genomsnitt och visar att vi är på rätt väg med våra
insatser.
Genom att vi nu också genomför elevaktiva utvecklingssamtal och ett system för
att utvärdera varje lektion så tror vi att vi kan komma att öka dessa resultat
ytterligare.
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att utveckla elevernas matematikkunskaper
SID 16 (24)
Förväntat resultat
Att elevernas resultat i ämnet matematik förbättras.
Arbetssätt
Alla lärare som undervisar i matematik från år F-9 genomgår utbildning i
matematiklyftet.
För att möjliggöra laborativ matematik inför vi halvklasslektioner i matte i de
flesta årskurserna.
Uppföljning
Analys av skolans resultat i matematik utifrån betyg och skriftliga omdömen. Via
utvärdering av matematiklyftet.
Matematikdiagnoser och screening i matematik genomförs.
Resultat
Vi gick ner från 99 % godkända elever till 96 % gällande nationella prov och åk 9
från 2013 till 2014. Det är ett resultat vi ändå är oerhört nöjda med då vi såg att de
elever som började åk 9 hösten 2013 hade avsevärt mycket lägre
utgångskunskaper än året innan. Generellt så fick vi något lägre resultat i
matematik på de nationella proven även i åk 6 där vi gick från 100 % till 94%
godkända elever, medan vi dock höjde resultaten i åk 3 från 96 % till 99%
Vi kommer vi att fortsätta vår satsning på matematik eftersom vi tror att de
fortbildningsinsatser vi genomför kommer att fortsätta ge bra resultat.
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att utveckla skolans kvalitetsarbete på alla nivåer
Förväntat resultat
Att det finns tydliga rutiner för utvärdering, analys och upprättande av nya mål för
skolans utveckling på alla nivåer.
Att skolans olika styrdokument såsom arbetsplan, likabehandlingsplan och
kvalitetsredovisning förankras och utvärderas av berörda medarbetare samt elever
och föräldrar.
Arbetssätt
Vi utvecklar skolans årshjul som beskriver kvalitetsarbetet.
Vi för regelbundna resultatdialoger med undervisande lärare kring elevernas
kunskapsresultat och framgångrika arbetssätt.
Vi förankrar kvalitetsredovisning och arbetsplan hos skolans personal.
Vi förankrar och för dialog med elever och föräldrar om skolans
likabehandlingsplan.
Styrdokumenten blir en levande del i skolans arbete med att utveckla kvaliteten.
SID 17 (24)
Uppföljning
I samband med analys av elev- och brukarundersökning.
Resultat
All pedagogisk personal från skola och fritids, i alla årskurser, har genomfört en
resultatdialog med ledningsgruppen. Medverkande har också elevhälsoteamet
varit. Där har vi utvärderat betygsresultaten, brukarenkäter, trygghetsenkäter,
arbetsplanen och målen i likabehandlingsplanen.
I vår samverkansgrupp har vi också tydliggjort ett årshjul som i sig garanterar att
vi följer upp alla aspekter av skolans arbetsmiljö.
Likabehandlingsplanen har alla klasser aktivt arbetat med
Bedömning och analys
Skolan har under flera år haft ett mycket aktivt implementeringsarbete med LGR
11 samt bedömning och betygsättning på ett generellt plan. Något vi tror kan
ha bidragit till förbättrade resultat. Arbetet med elever i behov av särskilt stöd
har också bidragit till det förbättrade resultatet.
Vi har utvecklat våra metoder för att kartlägga och upptäcka olika typer av behov.
Skolan har under läsåret 2013/2014 också utvecklat arbetet med att
skriva handlingsplaner för elever som behöver extra anpassningar. På detta sätt har
vi kunnat, och kommer att kunna stödja, elever i behov av anpassningar mot ett
förbättrat resultat. Utvecklingsarbetet med elever i behov av särskilt stöd och extra
anpassningar fortsätter under kommande läsår.
Utifrån vår arbetsplan kan vi göra följande analys av våra resultat. Vi har under
läsåret 2013/2014 arbetat kontinuerligt med att regelbundet följa elevernas
kunskapsutveckling genom utvärderingar, skriftliga omdömen och
utvecklingssamtal.
Vi ser bland lärarna en frekvent användning av olika metoder där eleverna får
möjlighet att ge återkoppling, feedback och utvärdera sina kunskaper. Vi har
anledning att tro att detta skapar en känsla av att eleverna i högre utsträckning är
delaktiga i sin egen kunskapsutveckling, något som rimligen borde bidra till ett
ökat resultat.
En aktiv diskussion kring det inkluderande arbetssättet kan möjligen ha påverkat
resultatet för elever i behov av extra anpassningar samt bedömning och
betygsättning på ett generellt plan. Vi har bjudit in till föreläsningar som vidgat
personalens syn på olika funktionshinder.
Vi har också utvecklat våra metoder för att kartlägga och upptäcka olika typer av
behov. Skolans har under läsåret 2013/2014 också utvecklat arbetet med att skriva
pedagogiska utredningar där mentor och specialpedagog samverkar. På detta sätt
har vi kunnat stödja elever i behov av särskilt stöd mot ett förbättrat resultat.
SID 18 (24)
Utvecklingsarbetet med elever i behov av särskilt stöd fortsätter under kommande
läsår.
Under året har många av lärarna på skolan utbildats i Learnify, ett interaktivt
pedagogiskt verktyg där läraren ges möjlighet att kommunicera med eleverna även
utanför klassrummet, via mobilen eller datorn hemma. Eleverna kan ställa frågor
till läraren. Läraren kan presentera mål, lektionsupplägg och ibland även filmer
som gör undervisningen tillgänglig för eleverna även när de vill träna hemma efter
skolan. Detta kan absolut ha bidragit till de förbättrade resultaten.
Elevens ansvar och inflytande
NÄMNDMÅL:
3 Alla elever i stadens kommunala skolor har inflytande över, förståelse
för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar
Indikator
Periodens utfall Årsmål Period
Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna
för att nå målen i de olika ämnena
84 %
95 %
2014
Andel elever åk 8 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna
för att nå målen i de olika ämnena
62 %
95 %
2014
Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn
vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas
69 %
Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med – det inflytande
mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter
53 %
70 %
2014
Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn
vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas
89 %
80 %
2014
2014
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att alla elever får reflektera över sitt eget lärande.
Förväntat resultat
Skolans elever ska bli medvetna om sitt eget lärande vilket i sin tur leder till högre
meritvärden.
Arbetssätt
I den dagliga undervisningen stimuleras eleverna till att reflektera över sitt lärande
och hur de lär sig bäst. Det sker genom kommunikation mellan pedagog och elev.
Eleverna har inflytande på val av arbetssätt, enskilt eller grupp, val av källor,
informationsinhämtning och hur de ska bearbeta informationen. Sedan får de vara
med och påverka hur deras kunskaper kan redovisas. Det finns tydliga
pedagogiska planeringar eller motsvarande med bedömningsmatriser som
SID 19 (24)
presenteras inför de olika arbetsområdena. Efter avslutat arbetsområde utvärderas
området med betoning på det egna lärandet och den enskilda elevens utveckling.
I samband med utvecklingssamtalen lyfts frågan om elevens lärande i ett
trepartssamtal (elev, förälder och mentor)
Resursanvändning
Arbetet sker inom undervisningen av läraren, mentorn och andra stödfunktioner
(specialpedagog, kurator osv) på skolan
Uppföljning
Uppföljning av åtagandet sker i samband med att arbetsområden avslutas, och på
utvecklingssamtalen. Stadens brukarundersökning som görs en gång per läsår ger
också indikatorer
Resultat
Skolan har utarbetat metoder för elevaktiva utvecklingssamtal, något som rimligen
måste göra dem mer medvetna om sin egen progression i de olika ämnena.
Under året har vi också utarbetat en lektionsmodell som vi kallar
"Ängbymodellen" I den framgår att alla pedagoger skall utvärdera lektionens mål
efter varje lektion.
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att alla elever har goda kunskaper om vad de behöver
kunna för att nå målen i de olika ämnena.
Förväntat resultat
Eleverna är medvetna om vad som förväntas av dem i de olika ämnena för att nå
läroplanens mål.
Arbetssätt
Tydliga förväntningar kommuniceras till eleverna. Dessa förväntningar förmedlas
dels muntligt men även skriftligt till både elever och föräldrar.
Skolan utvecklar ämnesarbetet och under det kommande läsåret syns det speciellt
inom matematiken.
Inför varje arbetsområde ska det finnas tydliga planeringar med matriser som
lärarna kommunicerar med elever och föräldrar.
Resursanvändning
Undervisande lärare och mentorer har huvudansvaret för sina respektive grupper.
Skolan har även en förstelärare och 2 matteutvecklare som stödjer personalen i det
här arbetet.
SID 20 (24)
Uppföljning
Genom stadens brukarundersökning, samtal med elever och föräldrar.
Resultat
Vi har generellt sätt något högre siffror än i staden som helhet när man frågar om
eleverna vet vad de behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena.
Vi arbetar vidare med att utveckla skolans pedagogiska planeringar så att alla
elever vet vad de behöver kunna som ett nästa steg.
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att föräldrar och barn har ett reellt inflytande över
fritidshemmets innehåll och verksamhet.
Förväntat resultat
Att en större andel föräldrar i år 2 är nöjda med elevernas inflytande på
fritidsverksamheten
Arbetssätt
Verksamheten planeras och utvärderas på ett strukturerat sätt tillsammans med
eleverna. Det sker genom att följa skolans arbetsplan för fritids och de mallar som
finns för planering och uppföljning. Verksamheten tar sin utgångspunkt i den
konkretiserade arbetsplanen med 4 "hörnstenar" Skolan och fritids knyts närmare
varandra för att ta del deras olika kompetenser.
Resursanvändning
Omsorgspersonalen planerar och utvärderar gemensamt aktiviteter utifrån
strukturen som finns där eleverna finns med som en naturlig del.
Uppföljning
2 gånger per år följer skolan själv upp sin arbetsplan för fritids genom en enkät till
föräldrarna. Eleverna har regelbundna muntliga och skriftliga utvärderingar
tillsammans med pedagogerna.
Utveckling
Skolans arbetsplan för fritidshemmet håller på att implementeras efter att den har
tagits fram det senaste året.
Resultat
Här ligger vi klart under stadens resultat som helhet. Eftersom pedagogerna har
dagliga möten med eleverna där de ges möjlighet till att påverka aktiviteterna så
måste vi också kommunicera detta på ett bättre sätt med vårdnadshavarna.
SID 21 (24)
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att föräldrarna för de yngre åldrarna är medvetna om vad
deras barn behöver för att lära och utvecklas.
Förväntat resultat
En högre andel föräldrar vet vad deras barn behöver utveckla i skolan.
Arbetssätt
Tydlig kommunikation om vad eleverna arbetar med i skolan. Det sker
kontinuerligt via veckoinformation mellan hemmet och skolan. Via
utvecklingssamtalen förmedlas skolans syn på deras barns utveckling och behov.
Vi kommer att arbetar mer med elevexempel för att visa på förmågor som vi anser
eleverna behöver utveckla för att skapa förståelse hos föräldrarna.
Resursanvändning
Det sker genom den vanliga kommunikationen mellan skolan och hemmet.
Resultat
Här har vi lyckats bra. Vi ligger en bra bit över staden som snitt.
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att genomföra regelbundna klassråd utifrån frågor som är
aktuella för eleverna själva.
Förväntat resultat
Alla elever är medvetna om att de har ett reelt inflytande på sin skolsituation.
Arbetssätt
Klassråd genomförs regelbundet i alla klasser.
Varje månad träffas elevråden i de olika skolåren.
Resursanvändning
Mentorerna ansvarar för att genomföra klassråden i sina grupper. Respektive bitr.
rektor ansvarar för att elevråden träffas i enlighet med åtagandet.
Uppföljning
På elevråden följs det upp att eleverna har klassråd varje vecka och att det handlar
om aktuella frågor för eleverna.
Resultat
Klasserna har haft regelbundna klassråd på sin mentorstid enligt elevråden.
Skolledningen är sen representerad på de olika elevråden så eleverna har en direkt
SID 22 (24)
kanal till skolledningen något som gynnar elevernas möjlighet till direkt
inflytande.
Bedömning och analys
Skolans arbete med elevaktiva utvecklingssamtal där eleverna får ta ett större eget
ansvar för sin kunskapsutveckling kan bidra till att vi ligger ganska bra gällande
elevernas inflytande på sin kunskapsutveckling. För att kunna planera och hålla
det samtalet så måste de vara pålästa och insatta i kunskapsmål och förmågor och
sin egen nivå i relation till dessa. När vi också får till gemensamma
utvecklingssamtal med lärare och fritidspedagoger så hoppas vi att föräldrarna
genom dessa också ska få en bättre bild över hur skolans fritidshem arbetar med
elevernas utveckling.
Många av skolans lärare är också aktiva i olika sociala medier där man samtalar
om lässtrategier, och förmågor i de olika ämnena. Detta har höjd den pedagogiska
diskussionen på skolan och förväntas göra det ytterligare. John Hatties, Dylan
Williams och andras forskningsresultat är väl förankrade hos pedagogerna. Det
finns en annan medvetenhet på skolan idag kring vad det är som skapar lärande.
Därför är också skolans pedagogiska planeringar mer tydliga för eleverna kring
vad de förväntas kunna, något som är mycket viktigt för att de ska lära sig
ordentligt.
Eftersom barnen dagligen har samlingar på fritidshemmet där de få tycka och ha
synpunkter kring aktiviteterna så tror vi att vi på ett bättre sätt måste kommunicera
med vårdnadshavarna om att så är fallet. Skolan har också återkommande
föräldraråd där vårdnadshavarna till barn i årskurserna 1-3 träffas tillsammans med
skolledningen. Här ges möjlighet till att ge synpunkter på verksamheten men
också förslag på inriktning. Kanske att vi i framtiden får se till att
fritidspedagogerna också deltar i dessa möten så att det blir en mer direkt koppling
till fritids verksamhet.
Genom att lärarna på lågstadiet kontinuerligt bloggar och beskriver sin verksamhet
där så har också vårdnadshavarna en stor möjlighet att följa sina barns
kunskapsmål.
Övrig uppföljning
Sammanfattande analys
Vid skolinspektionens besök på skolan hösten 2013 framkom att eleverna på
skolan upplever att lärarna är kunniga och engagerade och att eleverna lär sig
mycket.
SID 23 (24)
Skolan har också resultat som till hög grad och i de absolut flesta fall ligger över
staden och riket som helhet. Ser man även till skolans socioekonomiska status så
blir resultaten ännu bättre.
Inför läsåret 2013-2014 befarade vi att avgångseleleverna skulle lämna skolan
med många elever som inte skulle klara betyg för att komma in på gymnasiet.
Detta gjorde att vi lade stora speciallärarresurser på dessa elever. Resultatet blev
att vi, trots vår oro, lyckades mycket väl med årskursen.
Alla lärare som undervisar i matematik har också ingått i matematiklyftet. Genom
detta så har lärarna utvecklat sin undervisning i matematik men också infört ett
systematiskt arbetssätt där man lär av varandras erfarenheter och resultat. I skolans
lågstadium och mellanstadium där många av lärarna också undervisar i andra
ämnen har detta också utvecklat undervisningen generellt.
Skolans högstadium har också plats för fler elever per årskurs än de andra
stadierna. Det innebär att skolan tar in många elever med olika skolbakgrund till
högstadiet, något som berikar skolan på flera sätt och utmanar pedagogerna att
bredda sin repertoar av undervisningsmetoder. Att det kommer många nya elever
som inte känner varandra och har olika skolkultur i bagaget gör att vi måste vara
vaksamma på elevernas trygghet som bara knappt ligger över staden som helhet.
Bra är att pedagogernas arbetsrum ligger i anslutning till undervisningssalarna.
Det gör att det oftast finns vuxna där eleverna vistas.
Vi fortsätter också att utveckla skolans fritidshem. Pedagogerna har höga krav på
sig själva och sin verksamhet vilket har lett till att många har upplevt arbetet tungt.
Vi har därför under läsåret ökat personalbemanningen på fritidshemmet för att
kunna fortsätta att hålla kvaliteten. Arbetslaget f-3 har dock varit lite för stort för
att få till ett bra samarbete mellan pedagogerna. Det har också varit svårt att hitta
forum för lärare och fritidspedagoger att tillsammans utveckla sitt samarbete.
Prioriterade åtgärder för utveckling
Till läsåret 2014-2015 har skolan bildat nya arbetslag med färre pedagoger och
elever. Detta hoppas vi ska kunna resultera i ett ännu bättre samarbete mellan
skola och fritids på lågstadiet något som vi vill prioritera.
Skolledningen har ett behov av att, tillsammans med pedagogerna, kontinuerligt
identifiera utvecklingsbehov och tillsammans hitta strategier för att föra skolan
mot ännu bättre resultat. Utvecklingsgruppen har precis bildats bestående av
samordnare från de olika arbetslagen. Vi vill på detta sätt också skapa en kultur på
skolan av att vi tillsammans, ledning och pedagoger, strävar åt samma håll.
Vi vill att skolan på alla nivåer systematiskt ska utveckla och utvärdera sina
arbetssätt. Ett sätt att göra det på är att vi nu, en gång i månaden, har
utvecklingsmöten i alla arbetslag där en specialpedagog, tillsammans med
pedagogerna, formulerar ett mål för det gemensamma arbetet som sen systematiskt
utvärderas efter att alla genomfört det man kommit överens om.
SID 24 (24)
Skolan fortsätter med matematiklyftet även detta läsår.
Vi ser ett behov av att arbeta med elevernas förmåga att läsa och skriva. Skolans
förstelärare kommer under detta läsår att ha ett fokus på att skapa forum för
lärarna att hitta former för att utveckla dessa förmågor i alla ämnen.
Skolans arbete med elever som behöver extra insatser behöver systematiseras. Vi
kommer att fortsätta att implementera de handlingsplaner för insatser som skolan
tog fram under vårterminen, så att de blir ett naturligt verktyg för alla pedagoger,
I vårt arbete med extra insatser så har vi också prioriterat att lärarna kan lägga ut
resurstid i sina egna klasser. Detta gör att de får möjlighet att undervisa elever
enskilt eller i mycket små grupper. Detta kan vara ett sätt att få pedagogerna mer
medvetna om vilka behov och lärstrategier olika elever har.
Vi vill öka elevernas studiero och känsla av att veta vad de behöver kunna för att
utvecklas mot högre mål. Det tänker vi göra genom att försäkra oss om att alla
pedagoger använder Ängbymodellen. Ett gemensamt lektionsupplägg som ska
vara tydligt för alla elever. Eleverna skall känna igen sig på alla lektioner och
också på varje lektion få veta vad de förväntas lära sig.
För att ytterligare stärka elevernas inflytande på skolan planerar vi för att utbilda
elevskyddsombud.
Kvalitetsredovisning upprättad av
Jan Aronson
Rektor, Södra Ängby skola
Blackebergsvägen 100
168 51 Bromma
Tel: 08-50807610
Mail: jan.aronson@stockholm.se
Bilagor





2014 Handlingsplan Ogiltig frånvaro 2014
Likabehandlingsplan 2014407 slutgiltig
Handlingsplan för Läs och skrivsvårigheter
Modell för lektion på Södra Ängby skola
Handlingsplan för Neuropsykiatriska svårigheter