Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2007
1
Kodnr:__________
I vissa allvarliga fall av fetma görs operationer på magsäcken för att hjälpa
patienterna att minska i vikt. Vid två av operationerna ”görs det operativa ingreppet” i
den övre delen av magsäcken. Antingen genom att dra åt ett band där, eller också
genom att koppla tunntarmen till övre delen av magsäcken och samtidigt stoppa
förbindelsen till den nedre delen av magsäcken.
Fråga 1 (4 poäng)
Redogör för magsäckens anatomiskt olika funktionella delar och ange vilka
huvudsakliga funktioner dessa delar har? Varför tror du att man inriktar kirurgin mot
den övre delen av magsäcken?
Svar:
* Kardia, övre mag-munnen som förhindrar back-flöde av maginnehållet
* Fundus-corpus-reservoirfunktion: Minskar man volymen här kommer man att känna
mättnadskänsla snabbare
* Antrum-muskelrikt och ser till att maginnehållet blandas och finfördelas samt
pressar ut det i dudenum när det är dags.
* Pylorus-nedre magmunnen som kontrollerar tömningen av maginnehållet
Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2007
2
Kodnr:__________
Fråga 2 (5 poäng)
Hur ser den histologiska uppbyggnaden ut i ovan nämnda delar av magsäcken?
Svar: Magsäckens vägg består av mukosan (slemhinnan): Körtlar med utförsgångar
(foveole) som mynnar ut i magsäcken. Körtlarna består av ett epitel som innehåller
olika typer av celler som skiljer sig åt beroende på var man är i magsäcken. Mukösa
celler finns i hela slemhinnan och dessa skyddar mot saltsyraangrepp, parietalceller
(avsöndrar saltsyra) finns i corpus, huvudceller finns i corpus och dessa avsöndrar
pepsinogen samt endokrina celler som påverkar magsäckens funktioner. De
endokrina cellerna är talrika i antrum. Nedanför slemhinnan finns ett bindvävslager
som heter lamina propria och detta består av blodkärl, nerver och kärl. Muscularis
interna ligger mellan lamina propria och submukosan. Även i submukosan finns det
kärl, nervcellskroppar med sina utskott, samt immunceller. Under detta ligger de
externa muskellagren som står för rörelsen i magsäcken. Magsäcken har tre lager;
ett inre snett lager, ett cirkulärt och ett longitudinellt. Ytterst ligger serosan som består
av ett mesothel (peritoneum).
Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2007
3
Kodnr:__________
Fråga 3 (2 poäng)
Slemhinnans yta skiljer sig mellan magsäcken och tunntarmen. Kan du förklara hur
och varför detta är bra funktionellt?
Svar: Magsäckens slemhinna är sekretorisk och består av körtlar. Tunntarmens
(speciellt jejunum) slemhinna är absorberande, den har villi och enterocyterna har
mikrovilli för att öka den absorberande ytan.
Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2007
4
Kodnr:__________
Fråga 4 (5 poäng)
Ventrikeln är ett mycket välvaskulariserat organ. Föklara hur dess blodförsörjning är
uppbyggd. Utgå från ventrikelns makroanatomiska struktur och använd viktiga
landmärken när du beskriver kärlförsörjningen. Rita gärna.
Svar: Ventrikeln försörjs av Truncus coeliacus, vilken avgår från aorta (pars
abdominalis just under hiatus aroticum i höjd med lumbalkota L1). Truncus coeliacus
avger tre huvudgrenar. Nedan anges de kärl från dessa huvudgrenar som försörjer
ventrikeln (övriga kärl efterfrågas ej och ger sålunda inte poäng).
1. A. hepatica communis. Denna Avger A. gastrica dx som löper längs curvatura
minor och anastomoserar med A. gastrica sin längs curvatura minor. A.
hepatica communis avger vidare a. gastroduodenalis, vilken i sin tur avger a.
gastroomentalis/gastroepiploica dx (anastomoserar med ~ sin, se under punkt
3).
2. A. gastrica sinistra. Direkt gren från Truncus coeliacus. Förlopp- se ovan.
3. A. splenica/lienalis. Största grenen från Truncus coeliacus. Löper posteriort
om pancreas i riktning vänster mot mjälten. Avger A.
gastroomentalis/gastroepiploica sin och Aa. gastricae breves. A.
gastroomentalis sinistra anastomoserar med a. gastroomentalis dextra längs
curvatura major. Aa. gastricae breves utgör korta grenar som försörjer
magsäckens fundusregion.
Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2007
5
Kodnr:__________
Många olika vävnader kan påverka syntesen av steroidhormon. I samband med
fetma kan man se en ökad östrogenbildning i perifer vävnad. I fettväv finns uttryck
av enzym såsom aromatas och 17β-hydroxysteroiddehydrogenaser (17HSD).
Fråga 5 (2 poäng)
Hur kan dessa enzym bidra till östrogenbildning?
Svar
Androgener från binjurebarken kan i perifer vävnad aromatiseras till östrogener.
Balansen mellan mer eller mindre potenta former av könshormonerna regleras av
17HSD-enzymer. T ex balansen androstendion-testosteron och balansen östronöstradiol.
Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2007
6
Kodnr:__________
Fråga 6 (5 poäng)
Kvinnor med fetma kan ibland, bla pga av denna perifera östrogenbildning, ha
svårare att bli gravida.
Spekulera i bakomliggande orsaker med grund i din kunskap om reproduktion.
Motivera dina förslag.
Svar: Svar: Bör inkludera neg feed-backeffekter, hämning av
gonadotropininsöndring, ovulationsstörning
Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2007
7
Kodnr:__________
Fråga 7 (5 poäng)
Vilka effekter skulle man kunna se på blödningsmönstret? Beskriv utifrån en
normal ”standardcykel” hur en ökad östrogenbildning skulle kunna tänkas
påverka.
Svar
Hämmad gonadotropininsöndring – ovulationssvikt – corp luteumsvikt –
progesterontoppen uteblir. Ingen eg avstötning av endometriet.
Dessutom östrogena direkteffekter på endometriet
Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2007
8
Kodnr:__________
För att ett ägg ska bli befruktat krävs också en spermie.
Fråga 8 (10 poäng)
Redogör för spermiens väg från testikeln till ägget (den anatomiska resan).
Inkludera i din berättelse även hur spermier bildas och hur slutligen den vinnande
spermien tar sig in i ägget.
Svar:
Vas efferens - epididymis - vas deferens - via vesicula seminalis
(sädesblåsan)- prostata- ductus ejaculatorius - urethra - glans penis vagina - cervix uterii - corpus uterii - fundus uterii - isthmus tuba
uterina - ampulla tuba uterina - ägget! (3p)
Spermierna bildas i sädeskanalerna, tubuli seminiferi. En gradvis utmognad sker från basal
lamina mot lumen med understöd från Sertoliceller och testosteron från Leydig-celler.
Spermatogonia delar sig mitotiskt, varefter en del inträder i den första meiosen och blir
primära spermatocyter. Under den första meiosen sker överkorsning. Efter den första
meiosens celldelning har det bildats sekundära spermatocyter med haploid dubbel
kromosomuppsättning. Dessa celler genomgår den andra meiotiska delningen varvid det
bildas haploida spermider med enkel kromosomuppsättning. Härefter differentieras
spermiderna till spermatozoa. Full utmognad sker i epididymus (bitestikeln) vilket innebär att
spermierna blir rörliga och att akrosomen har bildats, vilket gör dem befruktningsdugliga.
(4p)
Spermierna är inte fullt befruktningsdugliga förrän den sk kapaciteringen skett i kvinnans
genitalvägar. Teorier om att endast befruktningsdugliga spermier kan fortsätta mot oocyten,
efter vidhäftning till tubarepitelet men fullständiga kunskaper saknas.
Efter bindning till äggskalet (zona pellucida), receptorer i spermiens plasmamembran binder
glykoproteiner i zona pellucida (ZP3), sker akrosomreaktionen, vilket frisätter nedbrytande
enzymer från akrosomen på spermiehuvudet. Denna händelse aktiverar också receptorer på
spermiehuvudets sk ekvatorialregion (vilket behövs för bindning och fusion mellan oocyten
och spermien). Bindningen av spermiehuvudets receptorer till oocytens plasmamembran
utlöser den sk polyspermiblockeringen. Denna kan indelas i en snabb och långsam fas. Den
snabba fasen innebär att plasmamembranet depolariseras (-70 mV till +10 mV inom några
sekunder), vilket förhindrar inbindning av fler spermier till plasmamembranet (denna fas är
troligen ej relevant hos människan, då relativt få spermier 10-100 st är i närheten av oocyten
vid befruktningsmomentet; däremot relevant hos t ex marina invertebrater som t ex
sjöborrar). Den långsamma fasen (inom några minuter) innebär att innehållet från sk
kortikala granule via en Ca2+ beroende mekanism töms i utrymmet mellan oocytens
plasmamembran och zona pellucida (perivitellinutrymmet). Detta resulterar t ex i att
komponenter (spermiereceptorer) i zona pellucida hydrolyseras (andra spermier kan ej binda
till zona pellucida) och att zona pellucida ”sväller” och förskjuts från oocytens
plasmamembran. Även förändringar i receptormolekyler på oocytens plasmamembran
(integriner) sker sannolikt också, vilket ytterligare förhindrar inbindning av fler spermier.
När zona pellucida upplöses runt spermien kommer spermien i kontakt med äggets
cellmembran och membranen fuserar varefter spermiens innehåll töms i ägget. (3p)
Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2007
9
Kodnr:__________
I en artikel i Science, maj 2007, rapporteras om en genetisk variation som kunde
kopplas till ökad förekomst av fetma. Genetiska polymorfismer (SNP) i FTO genens
intron 1 (bl a en T>A) är signifikant associerade med risken att bli överviktig och
drabbas av fetma.
Fråga 9 (3 poäng)
Beträffande den ovan nämnda polymorfismen (T>A) så rapporterades 16% av
befolkningen vara homozygota för A-allelen. Ange frekvenserna för de övriga
genotyperna i befolkningen.
Svar 16% hade genotypen AA > allelfrekven för A=0,4 > allelfrekvensen för T=0,6
¾ 48% är heterozygota (AT) och 36% har genotypen TT
Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2007
10
Kodnr:__________
Fråga 10 (6 poäng)
Redogör för vilka funktionella enheter som ingår i en gen och deras funktion
Svar promotor, 5´-UTR, kodande sekvens, 3´-UTR, exoner och introner
Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2007
11
Kodnr:__________
Fråga 11 (4 poäng)
Redogör utifrån din kunskap hur en SNP (polymorfism avseende endast en
kvävebas) i ett intron kan påverka genens funktion och risken för sjukdom.
Svar SNP lokaliserad i igenkänningssekvenser för splicing, påverkar reglering –
någon enhancer/silencer sekvens, SNP är kopplad till en annan funktionell SNP i
genen eller någon annan gen, SNP i en gens intron kan också vara en SNP i en
annan gens exon som har sin kodande sekvens eller reglering på den
komplementära DNA strängen
Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2007
12
Kodnr:__________
Mogna fettceller (adipocyter) har sitt ursprung i multipotenta mesenkymala
stamceller. I samband med den terminala differentieringen inaktiveras ett stort antal
gener. Adipocytens cellkärna får ett speciellt utseende, mycket beroende på
förändringar i cellkärnans kromatin.
Fråga 12 a (2 poäng)
Vad menas med kromatin och hur skiljer sig i stora drag kromatinet i en inaktiverad
eukaryot cellkärna jämfört med en transkriptoriskt aktiv cellkärna?
Svar:
a) Kromatin (eg färgbart material) består av DNA samt omgivande proteiner, framför
allt basiska histoner. I kromatinet ingår även ett stort antal proteiner som reglerar
transkription och cellcykel. Den inaktiva cellkärnan består till stor del av ett kompakt
kromatin (heterokromatin) medan den aktiva cellkärnan har ett luckrare kromatin
(eukromatin) med tydliga nukleoler.
Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2007
13
Kodnr:__________
I båda fallen finns det en minsta gemensam beståndsdel, nukleosomen, som i princip
är uppbyggd på samma sätt i en inaktiv och en aktiv cellkärna.
Fråga 12 b (3 poäng)
Beskriv uppbyggnaden av en nukleosom
Svar:
b) Nukleosomen består av ca 146 bp DNA som är lindat kring en kärna av histoner (2
molekyler av vardera histon H2A, H2B, H3 och H4). En molekyl av ett linkerhiston
(typ H1) samt ett s.k. linker-DNA av varierande längd (vanligtvis 20-60 bp), som
förbinder nukleosomkärnorna, ingår också i nukleosomen. Även om grundstrukturen
är densamma i inaktiva och aktiva cellkärnor kan interaktionen mellan DNA och
histonerna modifieras genom posttranslatoriska modifieringar, t.ex. acetylering eller
metylering av histonproteinerna. Beskrivningen av exakt vad som ingår i
nukleosomen varierar dock något i litteraturen!
Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2007
14
Kodnr:__________
Under era studier den gångna terminen har ni lärt er att cellen använder sig av olika
organeller för att genomföra cellulära processer.
Fråga 13 (4 poäng)
Beskriv hur det endoplasmatiska retiklet är uppbyggt och nämn minst 5 biokemiska
processer vilka sker i anslutning (i/på) till det endoplasmatiska retiklet?
Svar:
Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2007
15
Kodnr:__________
Fråga 14 (6 poäng)
Rita och beskriv leverns histologiska uppbyggnad. Ange funktionen för de ingående
celltyperna.
Svar:
Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2007
16
Kodnr:__________
Fråga 15 (5 poäng)
Lever och pankreas är båda betydelsefulla för upptag av fett från föda.
Redogör ingående för respektive organs roll för och hur de i samspel möjliggör
fettupptag.
Svar:
Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2007
17
Kodnr:__________
Fråga 16 (2 poäng)
Namnge de nedan illustrerade fettsyrorna.
A
B
C
D
Svar:
A) EPA C20:5 eller 20:5n-3 omega 3
B) Palmitinsyra, C16
C) Stearinsyra C18 (CH3(CH2)16COOH eller C17H35COOH)
D) linolsyra 18:2 omega 6
Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2007
18
Kodnr:__________
Fråga 17 (7 poäng)
Ett överskott på glukos lagras till viss del som glykogen i de flesta celltyper, men
speciellt i levern och muskler. I musklerna utgör glykogen en snabbt tillgänglig
energireserv som också kan användas vid syrebrist i muskeln. Beskriv hur en
muskelcell (muskelfiber) kan utnyttja glykogen för att erhålla ATP vid syrebrist.
Svar:
