Socialpolitik och socialt
arbete – Historia och idéer
Leif Holgersson
Socialpolitik
”Måhända kan man säga att socialpolitik är namnet på
en rad samhälleliga åtgärder, som präglas av
kamratlighet – med allt vad det innebär av
hjälpsamhet, solidaritet, rättvisa och humanitet.”
Ernst Michanek (s), statssekreterare 1956-64 i socialdepartemnetet
”Socialpolitiken… inträder så snart en samhällsgrupp av
någon anledning … har kommit i ett sådant läge att
en förändring av detta läge framstår som nödvändig
för någon faktor i samhället, som har makt att
åstadkomma en sådan förändring”
Gösta Bagge (1882-1951) Nationalekonom och högerpolitiker
…socialt arbete…
Holgerssons utgångspunkt:
Det praktiska arbete som har utförts eller utförs
för att lösa sociala (socialpolitiska) problem på
i första hand individ- och gruppnivå.
…socialpolitik…
Socialpolitiken är den samling offentliga åtgärder som har följande syften:
Skapa trygghet vid inkomstbortfall pga av sjukdom, arbetslöshet, ålderdom,
föräldraskap m.m.
Att utjämna inkomster och levnadsförhållanden mellan olika grupper i
befolkningen
Att tillhandahålla vård i olika former i tillräcklig omfattning och av hög
kvalitet
Att skapa förutsättningar för befolkningen att reproduceras; skapa goda
uppväxtmiljöer, god utbildning
Att bidra till ekonomisk tillväxt och till stabilitet i samhällsekonomin
Att dämpa konflikter mellan arbete och kapital samt fungera som redskap
för social kontroll
Marginell socialpolitik: Begränsade insatser
för få individer i nödsituationer till
marginella kostnader för samhället
Institutionell socialpolitik: Minska den
individinriktade fattigvården och istället
höja folkflertalets materiella standard
genom generella reformer.
Idéhistoriska inflöden till
socialpolitiken
Repressionen
Solidaritetsprincipen
Straffa/avskräcka
Stöta bort avvikande grupper från samhället
Gruppsolidarisk tradition
Inbördes stöd och utveckling
Arbetsmoralismen
Endast arbetsoförmögna (t ex sjuka) fattiga skall
ha rätt till samhällets stöd.
Socialpolitikens framväxt i Sverige
Svenska landskapslagar
Katolska kyrkan
Organiserad hjälp till fattiga, gamla och sjuka
”tionde” av böndernas säd till de fattiga
Verkade för välgörenhet
Reformationen / Protestantismen
Barns skyldighet att ta hand om sina föräldrar
Hårdare attityd mot kollektiv hjälp
Försörjning genom arbete viktigt moralbud
Socknen skyldiga att försörja fattiga, barn, gamla och
sjuka (Från 1763 i lag)
Anstalter för de utsorterade
”irreguljära element” som genom sin blotta
existens sågs som ett hot mot det förnuftiga
och hederliga arbetet.
Avvikare sorterades ut till egna världar väl
kontrollerade av samhället.
…anstalter…
Hospitalet
Katolska kyrkan staten
Socknens och stadens skyldighet att ta hand om sina fattiga
(1600-tal)
Uppdelning mellan fattigvård o hospital från sent 1700-tal
Sinnessjukhuset (1800-tal)
Medicinens insteg i sinnessjukhusen. ”Galna” ej besatta av
onda andar el straffad av gud.
”Det totala omhändertagandet”
Tänkbara orsaker till ökning
intagna lavinartat 1850 1950?
psykologins och psykiatrins utveckling som
vetenskaper
definitioner fick mer innehåll – vidgades
i industrialiseringens spår fick de sjuka allt svårare
att klara sig i samhället (arbete – bostad)
Möjlighet till omhändertagande minskade i närmiljön
med urbaniseringen
Reaktioner på själva samhällsomvandlingen
Industrialiseringen gav samhället råd att bygga
anstalter
(Kritik mot) Det totala
omhändertagandet
En människa som definierats som sinnessjuk skulle leva sitt liv på sluten
institution
- 40-tal: Behandlingsresultat med psykofarmaka Utskrivningar…
- 60-70 tal
- Ny syn på psykiska problem / psykiatrin utsattes för kritik o granskning
- Totala omhändertagandet o ”omyndigförklarandet” kritiseras
- 70-80 tal
- biologiska, psykologiska och sociala faktorer samverkar vid uppkomst av
psykisk störning el. sjukdom. Psykoterapins intåg
25 000 platser i mentalsjukhus 1967, mindre än 10 000 år 1990.
Utveckling
-
-
-
-
Från idiotanstalten – sinnesslöa till
”skolanstalter” - uppfostringsanstalter
under 1900-talets början till gruppboende
Från fattighuset till åldersdomshemmet till
servicehus och social hemhjälp
Från barnhem till fosterhem och öppen
vård
Från alkoholistanstalt till behandlingshem
De första ”moderna”
socialvårdslagarna strax efter
sekelskiftet
Fattigvårdslagen 1918 Försörjningsplikt betonades. Omfattande
naturahjälp förekom: fanns ännu på sina håll under 1990-talet.
Barnen Folkökningen under 1800-talet och samhällsomvandling ledde till
1902 barnavårdsreformer: Lag om tvångsuppfostran antogs.
Alkoholkonsumtion var vanlig –social misär.
Nykterhetsrörelsens betydelse och folkliga förankring slutet av 1800-talet.
1913 års alkoholistlag: Alkoholisten var en social skadegörare som
samhället bör skydda sig mot.
De utvecklingsstörda och lagen
Föremål för mer djupgående och varaktiga fördomar
Steriliseringslagen 1934
Vägen till en svensk institutionell
socialpolitik
Livskraftig arbetsmoralisk tradition
- Kan sammanfattas med ordet patriarkal, dvs
hårdhänt tuktan av underlydande.
Finns parallellt en annan tradition – skråordningen
– solidarisk hjälp
Liberal socialpolitik – De ekonomiska krafterna fick
inte hämmas av socialpolitiska insatser.
Frikyrka, nykterhet och välgörenhet
Socialismen
-
Fackföreningsrörelsen
Institutioner för inbördes stöd och utveckling.
Den svenska modellen
1930-tal börskraschen i New York.
1932 – SAP och Bondeförbundet bildade regering.
Keynesianismen – förutsättning för den institutionella
socialpolitiken.
Den sociala ingenjörskonsten
Samhällsplanering/planeringstänkande
Solidaritetsvärderingar – samhällsnytta före egennytta
Människorna skulle tryggt kunna lägga sina liv i experternas händer
Folkhemsdrömmen
Politisk pragmatism istället för revolution – man accepterade
kapitalismen
Ett folkhem för ”det arbetande folket” – de egna medlemmarna
Exempel på institutionell
socialpolitik
Arbetsmarknadspolitik
Bostadspolitik
Miljonprogrammet
Familjepolitik
Reservarbeten istället för nödhjälpsarbete
Upprustad arbetsförmedling
Arbetslöshetsförsäkringen får statsunderstöd
Ekonomiskt/politiska åtgärder för att påverka konjunkturutvecklingen
Barnomsorg
Föräldraförsäkring
Barnbidrag
Socialförsäkringar
1a syftet – minska behovet av fattigvård. Slippa förnedrande fattigvård.
2a syftet - göra all delaktiga i reformer, socialförsäkringarna skulle vara
generella.
3e syftet – ses som produktiv faktor i samhällsekonomin
1982 års reformering av
socialvården
Kritik av repressionen (60-80-tal) – Socialvårdens lagar
föråldrade – Släpade efter socialförsäkringens utveckling
Med initiativ från socialarbetarna, socialchefer och
klientorganisationerna…
Barnavård, nykterhetsvård och socialhjälp Socialtjänst.
Socialvård blev socialtjänst och regleras i socialtjänstlagen
(SoL)
Målinriktad –anger intentionerna och syftet med
verksamheten
Ramlag – ger socialtjänsten större möjlighet än socialvården
att i samarbete med den enskilde bestämma vilka vägar man nå
de angivna målen. En ramlag binder inte verksamheten i detalj.
Vart går socialpolitiken och socialt
arbete?
Allt större andel äldre
Färre föds
Lever längre
Invandrarnas situation har försämrats
Hög arbetslöshet
Bostadsproblem
Klientisering
Vart går…
Ökade utbildnings- och inkomstklyftor
Informell omsorg får ökat stöd
Ökad efterfrågan på högt utbildad arbetskraft och minskad efterfrågan på
lågutbildade
Ideologiska skiftningar
Ökad marginalisering bland vissa grupper
Nedskärningar inom offentlig vård och omsorg
Anhöriga allt viktigare roll
Ideellaoarganisationer/Frivilligorganisationer allt viktigare roll
Social barn- och ungdomsvård
Ökningar i antalet utredningar o anmälningar
Psykisk ohälsa ökar
Alkoholvanor och narkotikamissbruk
Våld i hemmet
Social utestängning av barn o ungdomar med funktionshinder
Vart går…
Behandling av missbrukare
Ökat alkoholmissbruk bland ungdomar
Både det tillfälliga/experimentella och det tunga
narkotikamissbruket har ökat
Reglering av tillgänglighet
Stöd och service till funktionshindrade
Brist på samverkan mellan olika aktörer
Vart går…
Nationalstaternas betydelse minskar
Internationalisering/Globalisering – minskad betydelse för nationell
socialpolitik?
”Den globala ekonomiska integrationen är naturligtvis inte ett
naturfenomen. Den är resultat av en målinriktad politik som redan hotar
den socialdemokratiska socialpolitiken”
”Det finns realistiska alternativ. Politiken måste åter ges företräde
framför marknaden”.
Folkligt stöd för välfärdssamhället
Ökad tonvikt vid individuell frihet och självbestämmande.
Högre utbildningsnivå Vi är bättre informerade om möjligheter och
rättigheter Högre krav
…ändå starkt folkligt stöd för den svenska välfärdspolitiken
Från institutionell till marginell
socialpolitik?
”Kan vi under kommande årtionden förvänta oss
en fortsättning av den generella
välfärdsuppgång som i allt väsentligt
kännetecknar utvecklingen i Sverige under ett
halvsekel eller kommer ekonomiska och
politiska förhållanden tvinga oss att acceptera
en annan utveckling” (Kommittén
Välfärdsbokslut)
