Hållbarhetsredovisning 2007

Hållbarhetsredovisning 2007
Vårlöks- och svartrotssallad
med knaprig bacon och krutonger
4 portioner
Tid: 40 minuter
Ugn: 200°
2 knippen vårlök, ca 400 g
1 knippe svartrötter, ca 350 g
½ citron, pressad
2 msk rättvisemärkt olivolja
1 dl vitt vin
1 kvist färsk rosmarin
1 paket bacon, i strimlor
2 skivor vitt formbröd, utan kanter,
i tärningar
1 dl riven parmesan
1 dl bladpersilja, hackad
1 tsk flingsalt
nymald svartpeppar
Skölj och ansa lökarna, skala svartrötterna och gnid genast in dem i
citronsaften, annars mörknar de.
Lägg svartrötterna i en ugnsfast form.
Häll över olivolja och vitt vin och stek
i ugnen i cirka 15 minuter.
Tillsätt vårlöken och rosmarin och stek
i ytterligare cirka 15 minuter tills svartrötterna och vårlöken är mjuka. Stek
bacon och brödkrutonger under tiden.
Låt bacon och krutonger rinna av på ett
hushållspapper i några minuter.
Ta ut svartrötterna och vårlöken och
lägg upp på ett fat. Strö över bacon,
krutonger, parmesan, persilja, flingsalt
och peppar.
= finns som ekologiskt alternativ
II
Coop Hållbarhetsredovisning 2007
Innehåll
Hållbar utveckling för Coop Sverige
2–3
Vd-ord
4–5
Coop Sverige
6–7
Miljöansvar
8–27
Klimatet
8
Aktiva val och omtanke
9
Ekologiskt och miljömärkt sortiment
10
Coop Änglamark
16
Energi
18
Transporter
20
Återvinning och avfall
22
Hälsa
24–27
Socialt ansvar
28–39
Kvalitet
30
Rättvisemärkt sortiment
32
Leverantörsaspekter
34
Medarbetare
36
Medlemmar och kunder
38
Samhällsansvar
40–41
An vendreet ad tat wis augait vullam ea faci blan henim ad dolesed min henit
wisl etueraestis dolenim delenissisim do odipsum eros augiam illandre mod esto
consequam in hendre eu faccum ilis estrud tet accum essim vel dunt at velit,
conulla faciduip ectem volore eugait aute min ulluptat, quam augue magnit alit
niam quatetum volobore dolore vent init wis dolor il et veliquam quat, sis non
eriure feu feum vullupt atiscil
Hållbarhetsredovisningen finns också på www.coop.se samt www.kf.se
Alla siffror i hållbarhetsredovisningen gäller Coop Sverige-koncernen inklusive Cilab
och 40% i detaljhandelsdrivande föreningar (DDF) om inget annat sägs
Innehåll och produktion: Coop Sverige Information i samarbete med Solberg samt Blooms Byrå.
Foto: Alexander Ruas, Carina Gran, Magnus Fond, Per Ranung, Wolfgang Kleinschmidt samt bilder
från Coops bildbank
Illustration: Maja Sten
Tryck: Alfaprint
Coop Hållbarhetsredovisning 2007
1
Värderingar
Våra värderingar
Vi är en levande kooperation och har en
stark tilltro till den särart det medför att
vara en medlemsägd verksamhet.
Inflytande
Vi låter medlemmarnas inflytande, medarbetarnas synpunkter och en aktiv dialog
med omvärlden medverka till att forma
verksamheten.
Omtanke
Vi visar omtanke om människor, djur och
miljö och arbetar för en hållbar samhällsutveckling.
Ärlighet
Vi håller vad vi lovar. Konsumenter,
anställda och andra intressenter skall
känna sig trygga i sin relation med oss.
Nytänkande
Vi skall dra nytta av ny kunskap och teknik
och driva utvecklingen.
2
Coop Hållbarhetsredovisning 2007
Hållbar utveckling
En hållbar historia
Hållbar utveckling
är en del av vår idé
Coop Sverige och konsumentkooperationen skiljer sig från övriga aktörer
i dagligvaruhandeln på ett avgörande sett. Vi är medlemsägda. Det innebär
att vi inte har några andra intressen än våra medlemmars och kunders.
Butikerna drivs på medlemmarnas uppdrag och enligt konsumentkooperationens värderingar.
Idag står företagens ansvarstagande inom hållbarhet högt upp på agendan.
För Coop är det ingenting vi behöver lägga till verksamheten. Det är en
del av vår idé och en integrerad del av vår dagliga verksamhet. Vi ska bidra
till en hållbar utveckling och framförallt ska vi göra det möjligt för medlemmar och andra kunder att bidra till en hållbar utveckling för människor och miljö när de handlar hos oss. Med hållbar utveckling menar vi
det långsiktiga finansiella, sociala och miljömässiga resultatet av hur vi
omsätter vår verksamhetsidé och våra värderingar i affärsverksamhet.
1899
Kooperativa Förbundet bildas för att gagna
medlemmarnas konsumentintressen
1908
KF Sparkassa inrättas för att erbjuda medlemmarna möjlighet till sparande
1958
Insamlingskampanj ”Utan gränser” startas
till förmån för kooperativt skolningsarbete
i Östasien
1962
KF Provkök inleder kvalitetsmärkning av
husgeråd
1964
Utställningen ”Tjäna på att veta” om varudeklarerade artiklar blir senare namnet på
konsumentinformationsbroschyrer
1973
KF Provkök lanserar idén om basmat för
bättre kost- och motionsvanor
1976
Kooperationens kvinnoutredning presenteras
med målet att vara föregångare när det gäller
jämställdhet
1978
KF deklarerar att öppen datummärkning ska
införas på alla varor
1979
Lågprisvarumärket Blåvitt lanseras
1982
Vi-skogen bildas för att skapa ett grönt bälte
kring Victoriasjön i Afrika och bättre levnadsförhållanden för småbrukare i regionen
1991
Änglamark, Coops varumärke för miljön,
lanseras för miljöanpassade och ekologiskt
producerade varor
1993
MedMera-kortet, ett gemensamt elektroniskt
medlemskort, introduceras för medlemsförmåner
1995
Varumärket Signum introduceras för utvalda
livsmedel med hög kvalitet och god smak till
ett lägre pris
Vi står bakom Global Compact
Under 2007 anslöt sig KF, och därmed Coop Sverige, till FN-initiativet
om ansvarsfullt företagande, Global Compact. Detta internationella nätverk av cirka 3 000 företag och organisationer i över 100 länder åtar sig att
stödja och följa tio principer för ett ansvarsfullt och hållbart företagande.
Från 2008 kommer vi årligen att redovisa aktiviteter och resultat som kan
kopplas till de tio principerna som handlar om mänskliga rättigheter,
goda arbetsvillkor, miljöansvar och att motverka korruption.
Coop ska bli ledande
Vår målsättning är att bli ledande när det gäller hållbar utveckling. Det
innebär att vi vill bli bättre än våra konkurrenter på exempelvis ekologisk
försäljning och på att minska koldioxidutsläppen. Men framförallt vill vi
att medlemmarna och kunderna ska tycka att vårt miljöarbete och sociala
ansvar är det bästa.
Hösten 2007 tog vi fram en ny policy för hållbar utveckling. Under året
börjar vi vidta åtgärder och följa upp resultat utifrån den nya policyn.
Välkommen att ta del av vår hållbarhetsredovisning för 2007.
Gröna Konsum, numera Coop Konsum, gör
miljöanalysen ”Sila kamelerna” över sin totala
miljöpåverkan
2002
Coop Sverige blir en del av Coop Norden, en
koncern som driver detaljhandel i Danmark,
Norge och Sverige
Änglamarkspriset, ett årligt miljöstipendium,
instiftas av Coop Sverige. En miljöpolicy för
dagligvaruhandeln antas på nordisk nivå
Coop Hållbarhetsredovisning 2007
2006
Medlemspanelen skapas för att bättre tillvarata
medlemmarnas åsikter
2007
KF antar en koncernövergripande policy om
hållbar utveckling
2008
Coop Sverige blir åter ett dotterbolag i KF-koncernen, efter att Coop Norden omvandlats till
ett rent inköpssamarbete i Coop Trading
3
Vd-ord
Som medlemsägt företag har vi inga andra intressen än våra kunders. Att ta ansvar för en hållbar utveckling är för oss en självklarhet. Vi ska fortsätta att vara en
föregångare inom ekologi, hälsa och etik.
4
Coop Hållbarhetsredovisning 2007
Vd-ord
Lönsamhet för
framtidens skull
Ekologisk försäljning, mkr
1 000
Coop Sverige ska göra det möjligt för alla medlemmar och andra kunder
att i sin konsumtion bidra till en hållbar utveckling för människor och miljö.
När de första konsumentföreningarna startade var uppdraget att tillhandahålla rena och oförfalskade varor till rimliga priser. Vinsten från
verksamheten skulle sedan återinvesteras i verksamheten och delas ut till
medlemmarna i förhållande till hur mycket de handlat.
Vi har alltid verkat på marknadens villkor och sett konkurrens som en
förutsättning och en möjlighet att bryta gamla mönster och monopol för
medlemmarnas och kundernas bästa.
Men inte ens en väl fungerande marknad kan lösa alla problem. Det är
tydligt när det gäller bland annat miljö, etik och sociala frågor.
Här skiljer vi oss från andra företag. Som medlemsägt företag har vi
inga andra intressen än våra kunders. Att ta ansvar för en hållbar utveckling är för oss en självklarhet. Det är en del av vår affär och vår verksamhetsidé. Våra värderingar är den kompass som pekar ut riktningen för
arbetet på alla nivåer.
Vi ska fortsätta att vara föregångare inom ekologi, hälsa och etik. Vi ska
fortsätta att lyssna på våra medlemmar som också är våra ägare för att
utveckla sortiment och erbjudanden som förenklar och förgyller vardagen.
I dessa tider när larmrapporterna om klimatet och vår miljö blir allt fler
känns det som fantastiskt inspirerande och viktiga utmaningar.
Men för att ha kraften och musklerna för att vara pådrivande måste vi
också ha en ekonomiskt sund verksamhet. Idén om hållbar konsumtion
ska vara så attraktiv att den också ger ett ekonomiskt överskott som kan
investeras i fortsatta satsningar och utveckling inom områden som ekologi och hälsa.
Medlemmarna och kunderna avgör om vi gör ett bra jobb eller inte.
Betyget för vår verksamhet visar sig ytterst i nöjda kunder, ökad försäljning och ökad lönsamhet.
I denna hållbarhetsredovisning finns därför ekonomi tillsammans med
miljö och ekologi, sociala frågor samt hälsa och etik. Den visar vilken
ambition vi har och hur vi vill förbättra oss ytterligare. Hör gärna av dig till
oss med synpunkter.
800
600
400
200
0
2006
2007
De kooperativa butiker som ej ingår
i Coop Sverige stod för 125 mkr
Den ekologiska försäljningen ökade kraftigt
under 2007
Svensk dagligvarumarknad 2007
Lidl
2,6%
Netto
1,5%
Bergendalsgruppen
8,2%
Axfood
15,9%
ICA
50,4%
Coop
21,4%
De kooperativa butikerna står för drygt en
femtedel av den svenska dagligvaruhandeln
Karl Wistrand
Vd Coop Sverige
Coop Hållbarhetsredovisning 2007
5
Ekonomisk utveckling
under året
Coop Sverige en del av KF
Coop Sverige-koncernens resultat förbättrades från –201 till –6. Omsättningen ökade
från 25,7 Mdr till 29,3 Mdr
Coop Sverige driver dagligvaruhandel i kedjorna Coop Forum, Coop Extra,
Coop Konsum, Coop Nära samt Coop Bygg. Kooperationens butiker
svarar för 21,4 procent av den svenska dagligvaruhandeln. 2007 var Coop
Sverige en del av Coop Norden, men sedan årsskiftet är Coop Sverige helägt
av KF. Därmed inleds en ny fas i Coop Sveriges utveckling.
Fakta Coop Sverigekoncernen
KFs organisation
Styrelse: Lars Idermark, ordförande,
Johnny Capor, Eivor Andersson, Knut
Faremo, Mats Lundquist, Jan Sundling,
Håkan Ahlqvist, Rose-Marie Johansson
(facklig representant), Lennart Wallkulle
(facklig representant), Frank Hjort (facklig
representant), Elisabeth Andersson (facklig
representant)
MEDLEMMAR/ÄGARE
MEDLEMMAR/ÄGARE
miljoner medlemmar i 51
51 föreningar)
föreningar)
(Drygt 3 miljoner
KF-KONCERNEN
,',0/$&3/&/
Kärnverksamhet
dagligvaruhandel
Stödjande till
kärnverksamhet
Mediagruppen
Övriga
verksamhet
Vd: Karl Wistrand
$00147&3*(&t$PPQ,POTVNt$PPQ/ÊSB
t$PPQ&YUSBt$PPQ'PSVNt$PPQ#ZHHt$JMBC
DAGLIVS
Omsättning: 29,312 Mdr
,''"45*()&5&3
.&%.&3"#"/,
,'3&7*4*0/
Rörelseresultat: –6 Mkr
2007 ett händelserikt år
Medelantal anställda: 8 318
Försäljning Coop Sverige AB
Mkr
2007
2006
Coop Forum
10 314,8
10 919,6
Coop Extra
3 061,2
2 391,2
Coop Konsum
6 156,7
6 100,2
Coop Nära
1 635,7
1 651,8
0,0
4 662,4
– 81,0
0,0
Försäljning per kedja
Grossistförsäljning
Intern försäljning
Summa försäljning
1)
1)
21 087,3 25 725,2
I denna summa ingår ej Cilab
Försäljning Cilab
Mkr
2007
2006
23 313,6
—
Försäljning per kategori
Grossistförsäljning
Distribution och logistik
Summa försäljning
6
470,7
—
23 784,3
—
Coop Sveriges resultat har fortsatt att förbättras under 2007, precis som
under 2006. För jämförbara butiker som varit i drift under både 2006 och
2007 har försäljningsutvecklingen varit positiv särskilt för kedjorna Coop
Konsum och Coop Nära. Även Coop Extra har haft en bra utveckling.
Försäljningen i Coop Forum har påverkats av stora renoveringar och
ombyggnader. De nödvändiga investeringarna har i det korta perspektivet
påverkat försäljningen negativt, men kommer på sikt att ge ökad konkurrenskraft och försäljning.
Daligvaruhandeln totalt utvecklades dock starkare än Coop Sverige,
mycket beroende på en mycket hög etableringstakt i branschen som helhet.
För att stärka konkurrenskraften har arbetet med att förbättra och
effektivisera den dagliga driften i butiker och stormarknader varit prioriterat. Stora investeringar i nya etableringar, samt renoveringar och uppgraderingar av befintliga enheter har också gjorts framför allt inom de
största kedjorna Coop Forum och Coop Konsum.
Samtidigt har det långsiktiga arbetet med att effektivisera och minska
kostnaderna fortsatt med oförminskad kraft.
Under 2007 har också samarbetet mellan Coop Sverige och de detaljhandelsdrivande föreningarna gått in i en ny fas. 2007 var det första verkliga arbetsåret för det gemensamma bolaget Coop Inköp och Logistik AB
(Cilab) som hanterar varuförsörjningen till den svenska dagligvarukooperationen. Detsamma gäller samarbetet i de gemensamma kedjorna
Coop Forum, Coop Extra, Coop Konsum och Coop Nära samt Coop
Bygg och introduktionen av Coop som gemensamt varumärke.
I samband med avvecklingen av Coop Norden har också en ny organisation för inköp av nonfood-varor byggts upp i Coop Sverige.
Coop Hållbarhetsredovisning 2007
Framtida utveckling
I samband med att Coop Sverige nu är ett helägt dotterbolag till KF inleds
en ny fas i bolagets utveckling. För att nå målen för långsiktig lönsamhet
och ökade marknadsandelar kommer takten i förändringsarbetet i Coop
Sverige att öka.
Viktiga delar i det arbetet är att intensifiera arbetet med att utveckla och
förbättra erbjudandet till alla kunder i butiker och stormarknader, samt
investeringar i nya etableringar och uppgradering av befintliga enheter,
samt effektiviseringar och kostnadsbesparingar. De största utmaningarna
och möjligheterna finns i stormarknadskedjan Coop Forum.
Samarbetet kring kedjorna och Coop som gemensamt varumärke ska
också stärkas med fokus på ekologi och hälsa.
Utvecklingen ska ske i enlighet med uppdraget att skapa ekonomisk
nytta och samtidigt göra det möjligt för medlemmarna att i sin konsumtion bidra till en hållbar utveckling.
Coop Sveriges
verksamhetsidé
Coop Sverige ska med motiverade
och engagerade medarbetare
erbjuda medlemmar och kunder
ett brett sortiment varor, så att
effektivitet, pris, kvalitet, service
och omtanke gör vårt erbjudande
konkurrenskraftigt.
Coop-butikerna
Konsumentkooperationen har en stark detaljhandel med cirka 700 Coop-butiker i hela Sverige.
Coop Sverige står för cirka 55 procent av den konsumentkooperativa dagligvaruhandelns
omsättning.
Coop Konsum
Coop Konsum satsar på färskvaror av högsta kvalitet tillsammans med ett brett sortiment av
övriga matvaror. Butikerna har också Sveriges största ekologiska sortiment. Butikerna finns
främst i tätorterna.
Försäljning: 6 157 mkr. 167 butiker 2007
Coop Extra
Coop Extra-butikerna fokuserar på låga ordinarie priser över hela sortimentet. Här finns alltid
flerköpserbjudanden, som innebär att kunden betalar ett lägre pris vid köp av flera av samma
vara. Butikerna ligger ofta i utkanten av tätortsområden.
Försäljning: 3 061 mkr. 36 butiker 2007
Coop Nära
Coop Nära-konceptet innebär snabbhet, bekvämlighet och enkelhet.
Det är närbutiker med generösa öppettider och ett bra utbud.
Försäljning: 1 636 mkr. 98 butiker 2007
Coop Forum
Hos Coop Forum ska allt finnas under ett och samma tak. Stormarknaderna som erbjuder ett
brett sortiment med fokus på livsmedel återfinns ofta i anslutning till större handelsplatser.
Försäljning: 10 315 mkr, i siffrorna ingår Coop Bygg. 38 butiker 2007
En plats för idéer och smarta affärer
Coop Bygg
Coop Bygg erbjuder ett brett sortiment av varor för renovering i hemmet samt trädgårdsskötsel.
Butikerna är välsorterade och håller låga priser.
Försäljning: ingår i Coop Forum. 29 butiker 2007
Coop Hållbarhetsredovisning 2007
7
Klimatet
Klimatet är vår största
utmaning
Miljöengagemang
utan gränser
I Afrika söder om Sahara är klimatförändringarna högst påtagliga för alla dem som är
direkt beroende av jorden för sin överlevnad.
Regnmängderna är oförutsägbara och
varierande. Många floder är torrlagda flera
månader om året. Coop stöder biståndsorganisationen Kooperation Utan Gränser som
har verksamhet här och bland annat hjälper
till med utbildningsmaterial om hur bönderna
ska kunna klara sina odlingar i torkan.
Coop stöder också Vi-skogen som planterar träd runt Viktoriasjön i Afrika. Träden tar
upp koldioxid ur atmosfären vilket bidrar till
att minska de globala klimatförändringarna.
På detta sätt kombineras fattigdomsbekämpning med en hållbar miljö, lokalt såväl som
globalt.
Hotet mot vårt klimat blir allt påtagligare. De senaste åren har frågan
hamnat i fokus och en mängd initiativ tas för att komma till rätta med
utsläppen av växthusgaser. Coop har gjort gemensam sak med många
andra företag och ställt sig bakom Näringslivets klimatupprop, där företagen antar en gemensam vision om klimatneutralitet. Ett första steg är
att minska den egna verksamhetens utsläpp med minst 30 procent fram
till 2020 och med minst 50 procent till 2050, jämfört med år 2000.
Men växthuseffekten och insikterna om hur vår verksamhet bidrar till
den är inte något nytt för Coop. För tretton år sedan gjorde vi en miljöanalys som heter ”Sila kamelerna” över Coop Konsums totala miljöpåverkan. Studien är fortfarande aktuell och är utgångspunkt för hur vi ser
på vår miljöpåverkan som företag. Analysen ligger också till grund för
nuvarande miljöarbete och miljömålsättningar.
Produktionen står för störst miljöpåverkan
En del av analysen från ”Sila kamelerna” visar hur stor användningen av
fossila bränslen är i varje steg i livsmedelskedjan. När det gäller den mat
som säljs i Coop Konsum, står varutransporterna av själva maten för en
stor del. Men den indirekta fossilanvändningen för att producera maten
är mycket större. Cirka 35–45 procent av den totala fossila användningen
går åt till att producera konstgödsel, till jordbruksmaskiner och foderproduktion. I den ekologiska produktionen används inget konstgödsel.
Den ekologiska produktionen har större mängder kol i jorden i form av
växtrester och levande organismer och djurhållningen bygger till stor del
på egenförsörjning av foder vilket gör behovet av importerat och transporterat foder mindre. Att ge kunderna möjlighet att välja ekologiskt ser
vi därför som vår viktigaste insats för klimatet och miljön och vi har idag
den svenska dagligvaruhandelns största sortiment av ekologiska och miljömärkta produkter
Mat och klimat hänger samman
Kunskaperna om sambandet mellan livsmedelskonsumtion och klimatoch miljöförändringar finns idag hos många konsumenter – oavsett ålder.
När Coop lät ställa frågor på Lunarstorm till ungdomar mellan 15 och
17 år uppgav 69 procent av de svarande att de är medvetna om att vad
de äter har stor inverkan på klimat och miljö. 77 procent uppgav att de,
åtminstone ibland, skulle kunna tänka sig att äta mer ekologisk/miljömärkt mat för att det är bra för miljön.
På samma sätt som den ekologiska trenden växer sig allt starkare efterfrågar också allt fler närproducerade varor. En fjärdedel av ungdomarna
som svarade på Coops undersökning vill att livsmedelsproducenterna tar
ett större ansvar för kortare transporter och tillhandahåller fler lokalt
producerade produkter.
8
Coop Hållbarhetsredovisning 2007
Aktiva val och omtanke
Välj det hållbara alternativet
För en hållbar utveckling måste det finnas möjligheter att göra aktiva val
i sin konsumtion. Kunderna ska enkelt, genom att flytta handen i hyllan,
kunna välja en vara som är producerad på ett rättvist sätt, som är bättre
för den egna hälsan, bättre för miljön. Då är det viktigt att produktmärkningen är tillförlitlig. Följande märkningar vill vi lyfta fram som trovärdiga tredjepartsmärkningar:
Bra Miljöval. Naturskyddsföreningens märke som tagits
fram i samarbete med handeln för att underlätta för konsumenterna att handla miljövänligt. Framförallt är det produkter som kan ha stor miljöpåverkan som märks som till
exempel hushållskemikalier.
EK
•
ISKT JORDB
Symboler visar vägen
R
•
KRAV. Kontrollförening för ekologisk odling. Reglerna
omfattar odling och produktion. Ställer högre krav än de
baskrav som ”Ekologiskt jordbruk” innebär.
G
LO
UK
Ekologiskt jordbruk. Märket får användas av producenter vars system och produkter uppfyller bestämmelserna i
EUs ekologiska förordning. Märket garanterar bland annat
att minst 95 procent av varans ingredienser är ekologiskt
producerade. Från 2009 blir märkningen obligatorisk för
alla ekologiska produkter inom EU.
O
EU-blomman är EUs gemensamma symbol för miljömärkning. Blomman är EUs motsvarighet till den nordiska Svanen.
Vi vill göra det lättare att hitta de ekologiska
och miljömärkta varorna i butiken. Därför
sätter vi våra signaler ”ta ett sunt beslut”
och treklövern på hyllkantsetiketterna för att
markera dessa varor. Vårt mål är att kunna
erbjuda minst en ekologisk vara inom varje
segment av livsmedel. Kunden ska alltid
kunna flytta handen hyllan. Idag har vi 1300
ekologiska varor i vårt sortiment av livsmedel.
Det saknas fortfarande 413 varor för att vi
ska nå vårt mål.
FSC. (Forest Stewardship Council) är en miljöcertiering av
eko­logiskt, ekonomiskt och socialt hållbart skogsbruk.
MSC. Ett miljömärke för fiske från världshaven. Det visar
att fisket skett med godkända metoder och på fiskbestånd
som tål fiske.
Svanen. Offciellt nordiskt miljömärke. Används på
kemiska varor, hygienartiklar, maskiner med mera.
Rättvisemärkt. Produktmärkning som bidrar till förbättrade arbets- och levnadsvillkor för odlare och anställda i
utvecklingsländer.
Coop Hållbarhetsredovisning 2007
9
TOTALKVITTO COOP SVERIGE
Ekoförsäljning år 2007:
44 272 ton ekolivsmedel
SÅ HÄR MÅNGA DJUR
LEVER EKOLOGISKT
Fåglar: 170 000 st
Kor:
6 600 st
Lamm:
1 000 st
Grisar:
8 000 st
Antal djur totalt (ej fågel): 15 600 st
10
Coop Hållbarhetsredovisning 2007
Största ekologiska och miljömärkta sortimentet i Sverige
Coops satsning på ekologi som startade för över 20 år sedan
fortsätter. Den ökade försäljningen av ekologiska varor visar att
kunderna tycker att vi är på rätt väg. Deras handlande visar att
vi måste fortsätta att öka vårt ekologiska sortiment.
I ekologisk jordbruksproduktion är energiförbrukningen lägre än i konventionell främst genom att ingen konst- eller handelsgödsel används.
Till de stora fördelarna hör att det inte läcker bekämpningsmedel till
grundvattnet. Det gynnar den biologiska mångfalden och sprider inte
genmodifierade organismer i naturen. Djuren tillåts beta, böka och sprätta
fritt. Risken för rester av bekämpningsmedel i livsmedel är också mindre.
Ekologiskt lantbruk är aktsamt om jordens bördighet och påskyndar
utvecklingen av metoder i jordbruket som är energisnålare och kretsloppsanpassade. Ekologiskt jordbruksproduktion är den form som bäst
kan fånga koldioxid i luften och dessutom minska mängden koldioxid
genom att binda kol i jorden.
Medlemmarna ställer krav på Coop. De vill kunna ta hänsyn till miljön
när de handlar i våra butiker. Därför har vi tagit fram Sveriges största
ekologiska och miljömärkta sortiment med 4 952 produkter.
Kunderna visar
att vi är på rätt väg
”Den ekologiska försäljningen ökar kraftigt.
Allt fler väljer att flytta handen i hyllan och
bli en del av lösningen. Vi ska ge kunderna
ännu bättre möjligheter att välja ekologiskt.
Vi ska också ta ett starkare grepp om miljöfrågorna som berör vår verksamhet och
minska utsläppen från våra transporter och
öka energibesparingarna i butikerna.”
Mikael Robertsson,
miljöchef Coop Sverige
Coop Hållbarhetsredovisning 2007
11
Ekologiskt och miljömärkt sortiment
Den ekologiska försäljningen
ökade 2007
Ett mål för Coop Sverige är att en stor del av försäljningen av ekologiska
produkter inom dagligvaruhandeln fortsatt ska ske inom konsumentkooperationen. Idag står vi för 44 procent av den ekologiska försäljningen.
2007 tog den ekologiska försäljningen ett stort kliv uppåt. Totalt sålde
Coop Sverige, inklusive 40 procent av butikerna inom de detaljhandelsdrivande föreningarna (ddf) 44 375 ton ekologiska livsmedel till ett försäljningsvärde av 958 miljoner kronor.
En stabil långsiktig partner
Idag finns det betydligt många fler ekologiska produkter och större volymer på
marknaden än det gjorde i början av
1980-talet då Gröna Konsum, på medlemmarnas initiativ, började ta in ekologiska
produkter i sortimentet. Ökningen är ett
resultat av drygt tjugo års målmedvetet
arbete och hållbara relationer med våra
leverantörer. Coop har alltid uppmuntrat
bönder som vill odla ekologiskt.
Under 80-talet annonserade vi efter ekologiska produkter i lantbrukstidningarna.
Det hände då att det kom in grönsaker och
potatis som inte motsvarade de kvalitetskrav vi ställer. Vi köpte varorna ändå för
att stötta leverantörerna. Eftersom varorna
inte kunde säljas gick de direkt till kompostering, men samtidigt informerade vi
leverantörerna om vilka krav vi har på våra
produkter. De ekologiska grönsaksodlarna
har sedan dess successivt utvecklat kvalitetskriterier och normer och vi har fått ett
bra samarbete. 70 procent av alla morötter
som säljs på Coop Konsum är idag ekologiska.
12
• Äntligen ett stort ekologiskt bageri!
Bristen på bagerier som bakar ekologiskt har tidigare begränsat den ekologiska brödförsäljningen. När nu Finax lanserat ekologiskt bröd har vi
äntligen fått den stora rikstäckande leverantör av ekologiskt bröd som
Coop så länge saknat och efterlyst. Försäljningen av ekologiskt bake-offbröd ökade med 85 procent i Coop Sveriges butiker under 2007. Detta
tack vare att vår mångåriga leverantör Laban på Gotland tagit steget och
även utvecklats inom bake-off-tekniken som innebär att brödet gräddas i
butiken.
• Bara ekologiska bananer på Coop Nära och Coop Konsum
Den ekologiska bananförsäljningen ökade med 50 procent. Coop Konsums och Coop Näras beslut att enbart sälja ekologiskt odlade bananer
bidrog till den stora ökningen. Bananerna säljs till samma pris som konventionellt odlade bananer skulle ha haft. Försäljningen av ekologiska
grönsaker tog åter fart och under 2007 ökade den med 25 procent. 10
procent av alla grönsaker som säljs inom Coop Sverige är nu ekologiska.
Även ekologisk sylt och marmelad fick en kraftig ökning med 43 procent.
En ny leverantör av ekologisk fruktdryck, Smakis, bidrog till att försäljningen inom denna kategori ökade med 40 procent.
• Ekologiskt matfett och mjöl ökar medan konventionellt minskar
Matfett och mjöl är varugrupper som totalt sett minskar i försäljning.
Men det gäller inte de ekologiska alternativen som istället ökade med
43 procent respektive 9 procent.
• Vem vill göra ekologiska köttbullar?
Ekologiskt kött ökade med 30 procent under året. En branschgemensam
kampanj bidrog till att den redan höga försäljningsandelen steg ytterligare.
Försäljningen av ekologisk färdigmat ökade inte i samma utsträckning.
Den lider av att vi saknar leverantör av ekologiska köttbullar.
Coop Hållbarhetsredovisning 2007
Ekologiskt och miljömärkt sortiment
• Stor konkurrens om äggen
Tvärt emot de flesta andra ekologiska varor ökade Coop Sveriges försäljning av ekologiska ägg inte under 2007. Det beror framförallt på den allt
större konkurrensen om varorna. Produktionen av ekoägg är inte tillräckligt stor för att vi ska kunna köpa in de volymer som krävs för att göra
kampanjer på dem.
• Änglamarks jord är Coops tyngsta produkt
Coop Bygg har ett brett sortiment av trädgårdsmöbler som är miljömärkta
med FSC. Märkningen finns även på en stor del av virket och byggmaterialet. 44 procent av all jord som säljs hos Coop är av varumärket
Änglamark. Det gör Änglamark jord till den produkt Coop säljer allra
mest av i ton räknat
Långsiktigt arbete för att öka försäljningen
Bakom Coops stora sortiment av ekologiskt och miljömärkt ligger ett
mångårigt arbete med att söka rätt på nya produkter, driva på och stötta
bönder för att de ska ställa om till ekologisk produktion och med att
samarbeta om produktutveckling för ökad effektivitet i produktionen.
2007 tillkom 70 nya produkter fördelade över hela sortimentet.
För att ge kunderna så många ekologiska alternativ som möjligt prioriterar inköparna dessa produkter framför konventionella. Coop satsar
också på att öka andelen lokalproducerat i sortimentet. De lokalproducerade varorna är ofta även ekologiska.
Handeln samarbetar för att få mer ekovaror
Det växande intresset för miljön och klimatet har lett till en ökad efterfrågan på ekologiska varor, även hos våra konkurrenter. Det är en mycket
positiv utveckling men den innebär också att konkurrensen om varorna
hårdnar eftersom tillgången inte följer med i motsvarande grad. Detaljhandeln samarbetar därför kring en gemensam nationell aktionsplan för
ekologisk mat. Vi kommer också att samarbeta kring gemensamma kampanjer. Att handeln är enig kommer att göra det tydligt för jordbruket att
det behövs en ökad ekologisk produktion och ge den långsiktiga stabilitet
som gör att bönderna vågar ställa om sin produktion.
Klöver och reklam
lyfter ekovarorna
För att öka försäljningen av det ekologiska
sortimentet lyfter vi fram det i kommunikation och marknadsföring. Under 2007
sändes en reklamfilm på tv utformad som
en musikvideo om produkterna.
Utöver de ekologiska kampanjer som
genomförs i butikerna finns det även
ekologiska inslag i kommunikationen varje
dag. Coops treklöver är en signal som ska
upplysa våra kunder om hur de kan handla
mer ekologiskt. I alla våra recept markeras
de ingredienser som finns som ekologiska
alternativ med en treklöver. På kassakvittot
är de ekologiska varorna utmärkta med
samma treklöver. Det är också markerat
hur stor del av den totala summan som är
ekologisk och miljömärkt.
Priset är viktigt
I en av Coops medlemspaneler ställdes frågan om vad som skulle få medlemmarna att handla mer ekologiskt. Lägre priser svarade de allra flesta.
Småskaligheten gör produktionen av ekologiska produkter dyrare än
konventionella. För att hålla nere priserna subventionerar Coop de ekologiska produkterna. Eftersom de ekologiska är dyrare i inköp missgynnas
de av påslag i procent. Därför har Coop som princip att lägga på samma
antal kronor och ören som på konventionella produkter. Ett annat sätt att
få ner priserna är att effektivisera hanteringen av varan och minska antalet
mellanled.
Coop Hållbarhetsredovisning 2007
13
Ekologiskt och miljömärkt sortiment
Coop Extra har som princip att erbjuda kunderna Sveriges billigaste ekologiska matkasse. Även Coop Forum har lägre pris än konkurrenterna på
ekologiska varor. Kedjornas försäljning skulle gynnas av större volymer i
produktionen. Därtill sänker Coop Konsum priserna på ett stort antal
ekologiska varor under våren 2008. Det är idag svårt att få fram tillräckligt
stora volymer av varorna för att de större butikerna och stormarknaderna
ska kunna göra kampanjer på dem.
Butikerna Krav-märks
Konsumentkooperationen har som mål att samtliga butiker ska vara miljöcertifierade år 2010.
Idag är 262 av Coop Sveriges 339 butiker miljöcertifierade av Krav.
Coop har nu fattat beslut om att Krav-certifiera hela kedjorna. Att vi valt
Krav-certifieringen har sin grund i att Coops stora miljöpåverkan ligger i
varuflödet. Det är genom att öka den ekologiska försäljningen vi bäst når
upp till miljömålen. Certifieringen innebär att butikerna har ett brett
sortiment av Krav-certifierade produkter samt att personalen har goda
kunskaper om Krav och ekologisk produktion.
Ekologisk försäljning, ton
50 000
40 000
30 000
20 000
10 000
0
-84 -85 -86 -87 -88 -89 -90 -91 -92 -93 -94 -95 -96 -97 -98 -99 -00 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07
DDF = 6 200 ton
Grafen visar Coop Sveriges totala ekologiska försäljning sedan 1984. Försäljningen har ökat
kontinuerligt förutom under 2003 och 2004. Tappet de åren beror på att våra leverantörer av
bröd då inte längre bakade ekologiskt. Samma år blev också skörden av ekologiska grönsaker
mindre än normalt. För 2007 redovisas även den ekologiska försäljningen för 40 procent av
de Coop-butiker som inte ägs av Coop Sverige, utan drivs direkt av konsumentföreningarna,
så kallade DDF.
Ständig översyn av sortimentet
Miljöfrågorna förändras allt eftersom forskningen visar på nya problem.
Miljöorganisationerna fungerar ofta som en väckarklocka, De uppmärksammar oss på miljöfaror och påminner om att vi ständigt måste se över
våra varor och vilka krav vi ställer på leverantörerna.
14
Coop Hållbarhetsredovisning 2007
Ekologiskt och miljömärkt sortiment
Ett skonsammare fiske
Ett grundläggande krav för all fisk Coop säljer är givetvis att den ska vara
fångad inom de fångstkvoter som fastställts av EU i samråd med bland
annat det svenska Fiskeriverket. Reglerna och kraven gäller både för Coop
Sveriges egna fiskdiskar och för de inhyrda entreprenörer som säljer fisk i
våra butiker och stormarknader.
Nu höjs röster som ifrågasätter om dessa krav är tillräckliga för att
garantera ett hållbart fiske. Coop lyssnar på varningarna och går igenom
sortimentet och uppmanar leverantörerna att ta fram mer miljömärkt
fisk, både odlad och vildfångad.
Coop är pådrivande inom utvecklingen av odlad fisk. Till exempel tillkom den Krav-märkta odlade laxen från Norge, som vi sålt under många
år, på initiativ från Coop.
Sedan tidigare har Coop dessutom tagit flera beslut för att våra kunder
ska kunna konsumera torsk på ett mer hållbart sätt. Vi har valt bort Östersjötorsk i våra egna frysta produkter som Coop torskfilé och X-tra fiskpinnar. Vi har också valt krokfångad norsk torsk istället för trålad torsk
i Coop torskfilé eftersom krokfångst är en metod som skonar havsbottnarna och minskar bifångsterna. Eftersom det inte är många båtar som
fiskar med krok är kontrollen av att fångsterna håller sig inom godkända
kvoter mycket säker. En stor del av den färska torsk som säljs på Coop är
odlad. Den kompletteras med vildfångad torsk som kommer upp som
bifångst vid fiske i bland annat Östersjön. Coop ställer krav också på att
den torsk vi säljer ska vara minst 40 centimeter eftersom torsken då haft
möjlighet att reproducera sig.
Naturskyddsföreningen synar textilier
Nonylfenol är en kemikalie som används när man färgar textilier. Den är
förbjuden att använda inom EU. Det är däremot inte förbjudet att importera och sälja produkter som innehåller nonylfenol i Sverige. Trots att
ämnet inte används längre i Sverige har det hittats i reningsverkens rötslam i stora mängder. Naturskyddsföreningen gjorde under 2007 en
undersökning som visade att ämnet kunde komma från importerade
textilier, bland annat textilier som såldes hos Coop. Nonylfenol kan vara
hormonstörande och påverka arvsanlagen.
Coop ställer både kvalitetskrav- och miljörelaterade krav på leverantörerna. När det gäller ämnet nonylfenol har det tidigare inte varit reglerat
i våra varukrav. Tack vare att Naturskyddsföreningen gjort oss uppmärksamma på problemet har Coop nu infört stränga krav om max 250 mg
nonylfenol i textilierna. EU tillåter 1 000 mg. Vår leverantör testar textilierna enligt våra föreskrifter för att se till att halterna inte överskrids.
Antal produkter med miljökod
i Coops sortiment
6 000
5 000
4 871
4 952
2006
2007
4 000
3 000
2 000
1 000
Coop tar det säkra före det osäkra
Vi tillämpar försiktighetsprincipen som säger att om man inte känner till
miljöeffekterna av ett ämne ska man avstå från det eller välja ett annat.
Därför väljer vi av miljöskäl bort produkter som innehåller PVC i så stor
utsträckning som möjligt.
Coop Hållbarhetsredovisning 2007
0
Miljökoden omfattar Miljöanpassad vara,
Krav, Bra Miljöval, EU-blomman, Svanen,
FSC, TCO och EU-Ekologisk vara.
15
Coop Änglamark
Lilla änglamarkspriset
Lilla Änglamarkspriset vanns av Karlskronafemmor Uppgiften i 2007 års upplaga av
Lilla Änglamarkspriset var att förvandla
barnens egna favoriträtter så att de blir
mer miljövänliga och hälsosamma. Klass 5
på Musikugglan i Karlskrona vann 1:a pris
och 20 000 kr. Det vinnande bidraget hade
gjorts av hela klassen och var en kunnig och
kreativ sång, ”Taco Blues”. Låten beskriver
hur barnens favoriträtt tacos kan göras mer
miljöanpassad och hälsosam. Mer ekologiskt, lokalproducerat, mer grönsaker och
fullkorn var melodin.
16
Coop Hållbarhetsredovisning 2007
Coop Änglamark
BLOOMS BYRÅ
ILL: JONAS RATHSMAN/FAMILY MANAGEMENT
Coop Änglamark har funnits i snart 20 år! Redan i mitten på 1980-talet
började våra medlemmar ställa krav på alternativa livsmedel som odlats
utan kemiska bekämpningsmedel. Först ut blev ekologiskt odlade morötter och potatis, sedan följde flera andra produkter. 1991 samlade vi alla
ekologiska produkter under ett varumärke. Coop Änglamark är idag ett
starkt miljövarumärke som nio av tio känner igen.
Sortimentet inom Coop Änglamark består av tre grupper av produkter:
Ekologi: Produkter märkta med både Krav och EU:s ekologiska märkning.
Miljö: Miljö- och allergianpassade produkter för användning inom
tvätt och rengöring (t ex tvättmedel, papper, rengöringsartiklar). Dessa
produkter är märkta med Svanen/Bra miljöval, samt där så är möjligt
Astma och Allergiförbundets symbol.
Sensibel: Miljö- och allergianpassade hygienprodukter (schampo, tvål,
babyprodukter). Dessa produkter är märkta med Svanen/Bra miljöval
och Astma och Allergiförbundets symbol.
EN AV FLERA BABYPRODUKTER FRÅN COOP ÄNGLAMARK
Änglamark Sensibel är Coops eget varumärke för miljö- och allergianpassade hygienprodukter. Prova någon av de olika produkterna
redan idag. De finns i din närmaste Coop butik.
A•nglamark_baby_217x280.indd 1
Lokala avvikelser kan förekomma i sortimentet.
Coop Änglamark
– ett starkt miljövarumärke
08-01-14 13.26.00
Änglamarkspriset till offentlig ekologi
2007 delades Änglamarkspriset för sjätte gången ut till förmån för betydelsefulla miljöinsatser. Årets tema hade en stark anknytning till de viktiga frågor som Coop arbetar aktivt med – miljö och hälsa.
Änglamarkspriset grundades av Coop tillsammans med Sven-Bertil
Taube, Märta-Stina Danielsson och Hans Alfredsson för att ge förebilder
och föregångare inom miljöområdet mer uppmuntran, publicitet och
belöning. Förstapris är ett stipendium på 100 000 kronor. Förra året tilldelades det Eva Fröman och Carin Enfors, Ekocentrum i Sigtuna som har
varit drivande och skapat förutsättningar för ökad offentlig upphandling
av ekologisk mat.
Övriga pristagare var:
• Landskapsarkitekten och biologen Patrik Grahn, Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp.
• Cancerforskare Lennart Hardell, Örebro Universitetssjukhus.
• Entreprenören Carola Magnusson, Stockholm
Juryn bestod av Hans Alfredson, Märta-Stina Danielsson, Sven-Bertil
Taube, Pia Lindeskog chef för KF Konsument, Coops miljöchef Mikael
Robertsson och Coops dåvarande marknadsdirektör Katarina Viebke. Den
sista jurymedlemmen var alla kunder som kunde rösta via www.coop.se.
Coop Hållbarhetsredovisning 2007
17
Energi
w
på m
a .co
vl n
T ä kte
ja
gi
r
ne
.e
w
w
/k
am
nj
pa
Energijakten är ett energisparprojekt
som omfattar Coops alla butiker, lager
och servicekontor. Målet är att minska
energianvändningen främst genom
förbättrade rutiner för hur vi som
företag praktiskt sköter den vardagliga
verksamheten. Coop Center är anmälda till
tävlingen Energy Trophy som är en del av
Energijakten.
Som ett stöd har vi gemensamt för
butik, lager och servicekontor tagit fram
en kampanjsajt med tips, idéer och
utbildningsmaterial.
Gå in på www.energijakten.com/kampanj
eller via energijakten på intranätet. Här
kan du fråga om energiförbrukning, ge
energispartips eller synpunkter inom
området. På servicekontoret finns det
även tio ”energipoliser” som kommer
att uppmuntra och påminna er om de
energibesparande åtgärderna i vardagen.
Varje månad kommer vi även att följa upp
hur energibesparingen går här på Coop
Center. Denna information kommer dels
att skickas ut via mejl och även finnas på
kampanjsajten.
Coop ska minska utsläppen
av växthusgaser
Detaljhandeln har ett viktigt ansvar att bidra till arbetet för att minska
påfrestningarna på miljön och klimatet genom att minska energiförbrukningen. KF har satt som inledande mål att minska utsläppet av koldioxid
per kvadratmeter från elektricitet och uppvärmning med minst 10 procent
till och med 2010 jämfört med 2008. Detta är ett mål som Coop Sverige
måste leva upp till och vi har stora möjligheter att minska utsläppen
genom att bli bättre på att vara energieffektiva i vardagen.
Energispartips
Stäng av datorn och skärmen vid längre
möten och vid dagens slut.
Släck skrivbordslampan när du inte är på
din plats.
Ta trapporna i stället för hissen, då spar
du både energi och får motion på samma
gång!
Felanmälan
Felanmälan – anmäl fel och brister på
utrustning och installationer som hindrar
dig att spara energi!
Felanmälan hittar du på kampanjsajten
”Energijakten”.
presenterar
www.energijakten.com/kampanj
Energijakten
I detta tidiga skede av Energijakten är
det svårt att se hur mycket Coops totala
energiförbrukning har minskat. Men de
butiker som åtgärdats eller byggts om visar
en positiv, nedåtgående trend när det gäller
energiförbrukning.
Energijakten – energitjuvar blir energihjältar
Under året startades projektet Energijakten som är ett samarbete mellan
Coop Sverige och KF Fastigheter med syfte att minska energikostnaderna
och utsläppet av koldioxid. Projektet berör både kontor, terminaler, butiker
och stormarknader och tittar på nya tekniska lösningar men också på hur
vi praktiskt hanterar vår utrustning i vardagen.
Inledningsvis går projektet igenom hur energiförbrukningen ser ut i
alla lokaler och har startat en systematisk inventering av kylar och frysar
som står för en stor del av energiförbrukningen. När man skapar kyla
uppstår också värme. Tekniken för att utnyttja det sambandet finns
redan och används i flera butiker. Nu ska den tekniken spridas och
utvecklas ytterligare.
När butikerna byggs om byts gamla kylar och frysar mot moderna som
förbrukar mindre energi. Belysningen i lokalerna byts ut och timers och
sensorer installeras så att inga lampor ska lysa i onödan.
Nya kylar sänker energiförbrukningen
Den totala förbrukningen
av CO2 -emissioner 2007
var 39 826 ton
Rapporteringen av data har förändrats över
åren, därför är det inte möjligt att göra en
historisk jämförelse.
18
Coop Konsum Bergshamra i Solna byggdes om under sommaren 2007.
Alla frysdiskar och de flesta kyldiskar byttes då ut mot nya som håller kylan
bättre. De nya frysarna har lock som stänger kylan inne och kyldiskarna
har rullgardiner som går ned automatiskt när lamporna släcks på kvällen.
Trots att volymen på frys- och kylvaror ökade efter ombyggnaden minskade energiförbrukning med 25 procent under september 2007 jämfört
med samma period året innan och den positiva trenden håller i sig.
En viktig del av Energijakten är också utbildningen av personal.
Genom att hantera utrustningen på rätt sätt kan mycket energi sparas.
Det handlar om enkla saker som att plocka in varor i kyldiskar och frysar
så att de fungerar optimalt, släcka lampor och stänga dörrar.
Under året har 1 336 anställda genomgått en interaktiv utbildning om
hur de kan bidra till att spara energi.
Coop Hållbarhetsredovisning 2007
Energi
Coops servicekontor deltar också i den europeiska energispartävlingen
Energy Trophy och har lyckats minska sin förbrukning med upp till 20
procent huvudsakligen genom att ändra medarbetarnas dagliga beteende.
Klimatsmarta lösningar värmer en hel stormarknad
När vi bygger nytt lägger vi mycket kraft på att anpassa tekniken till fastigheten för att spara energi. Coop Extra Pilgatan i Västerås och Coop Forum
Marieberg i Örebro är exempel på nya butiker som öppnats med helt nya
klimatsmarta energilösningar. På Coop Extra Pilgatan tas bland annat
spillvärmen från kylar och frysar om hand vilket räcker för att värma hela
butiken. Coop Forum Marieberg har byggt vidare på samma tekniska
lösningar. Kompletterat med ett insläpp av solljus i taket har även energiförbrukningen för lampor minskats med närmare 40 procent.
Energianvändning i Coop butiker
Forum
Supermarket
Coop Hållbarhetsredovisning 2007
118 728 000 kWh
180 543 000 kWh
3 799 ton
5 777 ton
Nya frysdiskar
De nya frysdiskarna som installeras är utrustade med lock vilket spar mycket energi.
19
Transporter
Effektivare transporter
KFs uttalade mål är att utsläppet av koldioxid från transporter i förhållande till ekonomisk omsättning ska ha minskat med minst 10 procent
2010 jämfört med 2008. Detta kommer Coop att göra genom att minska
antalet leveranser, använda bättre diesel, utbilda chaufförer i bränslesnål
körning samt utöka transporterna på järnväg. En viktig och utmanande
uppgift framöver blir att också att stimulera leverantörerna att minska
utsläppen från sina transporter.
Färre mil på vägarna
Bäst för miljön är förstås de transporter som inte blir av. Under året har
butikerna fått klara sig med färre leveranser. Det ställer större krav på hur
butikerna beställer varor men sparar i gengäld många mil på vägarna.
Vid årsskiftet 2006/2007 förnyades vagnparken med 11 nya större lastbilar och 9 släp. De nya lastbilarna är både längre och högre och har höjoch sänkbara balkar som gör att det går att lasta mer i varje bil. Även det
minskar antalet mil som behöver köras. Motorerna (EURO 4/5) är dessutom förbättrade. De släpper ut mindre hälsofarliga emissioner och sänker
bränsleförbrukningen och minskar därmed påverkan på klimatet.
Miljömedvetna chaufförer
CO2 -utsläpp, transport–distribution
ton
40 000
Chaufförernas körsätt har betydelse för hur mycket bränsle som förbrukas.
Under året tog drygt hälften av Coops 300 lastbilschaufförer del av
utbildningen ”Sparsamt körsätt” som handlar om att köra effektivare.
Övriga chaufförer utbildas under 2008. För att ytterligare skapa engagemang för att köra sparsamt får chaufförerna del av den ekonomiska
besparing företaget gör på den minskade förbrukningen av bränsle.
Lastbilarna har också fått en färddator installerad. Via färddatorn och
en tillhörande webbsida går det att följa varje enskild lastbils bränsleförbrukning, hastighet, tomgångskörning med mera. Mindre bränsleförbrukning ger mindre koldioxidutsläpp. Målet är att minska bränsleförbrukningen med fem procent vilket skulle minska utsläppet av koldioxid med
650 ton per år.
Coops lastbilar tankas med det nya bränslet, ACP diesel med 5 procents
inblandning av rapsmetylester. Det minskade utsläppet av koldioxid med
800 ton under 2007.
30 000
20 000
10 000
0
2006
20
2007
Coop Hållbarhetsredovisning 2007
Transporter
Ansvarsfull körning
Det ska aldrig råda några tveksamheter om att Coops chaufförer kör helt
nyktra. Därför finns det på Coops terminaler alkoskåp med alkomätare som
chaufförerna måste blåsa i för att få ut nycklarna till lastbilarna. Skåpet
sitter vid transportkontoret som alltid är bemannat så ingen kan blåsa åt
någon annan. Chaufförerna får också blåsa när de kommer tillbaka.
Coop har ambitionen att även de inhyrda chaufförerna med egna bilar
framöver ska vara tvungna att blåsa i alkomätaren för att få ut sitt lastningsunderlag.
Satsning på järnvägstransporter
Samtliga transporter från leverantören Procordias anläggning i Helsingborg till Coops lager i Bro och Umeå sker nu på järnväg istället för med
lastbil. På ett år handlar det om närmare 350 järnvägsvagnar från
Procordia som lossas vid Coops terminaler. Det minskar belastningen
på vägarna med 12 000 mil och koldioxidutsläppen med 125 ton per år.
Även våra leveranser från Finax, Metsä och Hellefors kommer nu med tåg
och Coop arbetar för att lägga över allt fler transporter på järnväg. Coop
har därför tagit initiativ till en branschgemensam förberedande studie
om hur man kan skapa hållbara transporter för hela dagligvaruhandeln.
Förhoppningen är att Banverket och Vägverket därefter ska ta vid med ett
större forskningsprojekt.
Koldioxidutsläpp transport, ton
Distribution
Flygresor
Tjänstebilar
Hyrbilar
Totalt
1)
26 4151)
1 072
517
28
28 032
Cirka hälften av distributionen är uppskattad genom att den sker med inhyrda åkare.
Beräkningen av koldioxidutsläpp från egna fordon bygger på använd mängd diesel.
Coop Hållbarhetsredovisning 2007
21
Avfall
Så mycket som
möjligt återvinns
Avfallssorter
Ton
12 000
10 812
10 000
8 000
6 000
4 000
1 520
2 000
815
86
0
wellpapp
plast
papper träbränsle
Avfallet från butiker och terminaler består dels i förpackningsmaterial
som kommer med när varorna levereras dels i varor som inte blir sålda.
För att minska andelen varor som slängs arbetar vi med försäljningsstatistik för att göra bättre beställningar. Varor som närmar sig sista förbrukningsdag prissänks också för att som en sista åtgärd inte behöva slängas.
Avfall och förpackningsmaterial sorteras upp i fraktionerna: wellpapp,
mjukplast, papper, träbränsle, övrigt brännbart och organiskt avfall.
Det organiska avfallet går till biologisk behandling.
Coop är sedan cirka 30 år tillbaka en av de största leverantörerna av
returwellpapp till pappersbruken. Under de senare åren har mängderna
minskat på grund av en ökad användning av Sverigebacken, en butiksförpackning som återanvänds.
Returmaterial, pallar, rullburar och plastbackar hämtas av ordinarie
varutransporter som annars skulle gå tomma tillbaka från butikerna.
Projekt att samla in kundernas farliga avfall
I fyra Coop Forum i Göteborg kan kunderna lämna förbrukade glödlampor, lågenergilampor och batterier. Två av stormarknaderna tar även
emot småelektronik som mobiltelefoner, rakapparater, eltandborstar och
liknande. Avfallet lämnas i säkerhetsskåpet Samlaren. Skåpet har utformats av designstudenter vid Chalmers i Göteborg och testades under
hösten 2007 samt under våren 2008.
Projektet är ett samarbete mellan Coop och Konsumentföreningen
Väst, Kretsloppskontoret, som ansvarar för farligt avfall i Göteborg,
samt återvinningsföretaget Renova AB.
Svårigheten att ta sig till de vanliga inlämningsställena för glödlampor
och lågenergilampor har länge gett upphov till klagomål från göteborgarna.
Framför allt i stadskärnan är det ont om miljöstationer. Insamling av farligt
avfall är ett bidrag till att minska mängderna gifter som kastas i de vanliga
soporna.
En bärkasse som kan komposteras
I slutet av 2007 fattades beslut om att lansera en komposterbar bärkasse.
Kassen innehåller 40 procent förnyelsebara råvaror, med majsstärkelse
som viktigaste ingrediens och minskar därmed användningen av ändliga
resurser som olja. För att få en hållbar bärkasse blandas majsstärkelsen med
nedbrytbar och komposterbar polyester. Miljökassen kan på sikt helt ersätta
de konventionella plastkassarna i Coops butiker och stormarknader.
22
Coop Hållbarhetsredovisning 2007
Coop Hållbarhetsredovisning 2007
23
Hälsa
24
Coop Hållbarhetsredovisning 2007
Hälsa
Inspiration för ett sundare liv
Coop ska erbjuda hälsosamma produkter och information så att kunderna
kan göra medvetna val för en god hälsa. I vår medlemspanel nämndes lägre
pris på nyttig mat, tydligare märkning och mer inspiration i butikerna
som några åtgärder som skulle bidra till mer hälsosamma mat vanor. Därför utvecklar vi sortiment och märkning och försöker öka försäljningen av
sunda och nyckelhålsmärkta varor. Vi ger också våra kunder tips om hur
de kan äta gott och nyttigt och vi uppmuntrar gärna till rörelse och
motion.
Nyckelhålsmärkt ökar
Coop har som målsättning att öka andelen nyckelhålsmärkt försäljning.
Nyckelhålsmärkta livsmedel är magrare och innehåller mindre socker
och salt men mer fibrer än andra livsmedel av samma typ. Försäljningen
av nyckelhålsmärkta produkter uppgick under 2007 till 4 577 miljoner
kronor. Det är en ökning på 3,7 procent jämfört med föregående år.
Sortimentet av nyckelhålsmärkt ökade med 9,2 procent och består av
3 396 produkter.
Under de två senaste åren har vi lagt in över 300 Nyckelhålsmärkta
recept i Coops receptbank på coop.se. För att inspirera till sundare vanor
hade Coop Konsum kampanjen ”Låt kroppen välja bröd” och lyfte fram
nyckelhålsmärkt fullkornsbröd och bröd med hela korn tillsammans med
nyttiga pålägg. Kampanjen var en fortsättning på tidigare kampanjer för
frukt och grönsaker. I butikerna har vi också gjort de hälsosamma varorna
lättare att hitta genom att märka ut dem i hyllorna med små skyltar med
texten ”Ta ett sunt beslut”.
Restriktiva med tillsatser – låga halter av transfetter
Coop ska säkerställa att våra egna varumärken tillhör de bästa i fråga om
hälsa och säkerhet. Det medför en försiktighet med tillsatser. Sedan 1999
följer Coop de danska reglerna om transfett som säger att det får finnas
max 2 procent transfett per 100 gram fettråvara i en produkt. Uppmärksamheten kring transfettet, som ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar,
har lett till att det minskats eller tagits bort ur de flesta produkterna på
hela den svenska marknaden. Tillsammans med resten av branschen har
vi nu ett viktigt arbete att samordna märkningen på produkterna och ge
kunderna riktig information om transfett.
Vi vill sprida hälsosam
matglädje
”Vi ska underlätta för konsumenten att
göra medvetna val. Därför har Coop en
viktig roll att sprida kunskap om mat och
hälsa på vetenskaplig grund. Och göra
det på ett inspirerande sätt. Idag tycker
våra kunder att det sprids många olika
budskap via media som förvillar snarare
än förenklar. Vi vill ge kunderna ett helhetsbudskap där matglädjen har en självklar plats. Ett hållbart liv handlar om hållbara matvanor och hälsa. Det ska vi bli
ännu bättre på att berätta om.”
Latifa Lindberg, Coops dietist
och hälsoansvariga
Försäljning nyckelhålsmärkta
produkter, inkl DDF (detaljhandelsdrivande föreningar)
MSEK
5 000
4 000
Mindre salt i maten
3 000
Konsumtionen av salt är dubbelt så hög som den borde vara och kan
påverka hälsan negativt. Det finns ett samband mellan salt och högt
blodtryck som i sin tur ökar risken för stroke och hjärt- och kärlsjukdomar. Därför har Coop sänkt salthalten i ett 20-tal produkter. Genom
denna förändring har vi minskat saltmängden med runt 10 ton utan att
för den skull försämra smaken.
Coop Hållbarhetsredovisning 2007
2 000
1 000
0
2006
2007
25
Hälsa
Allergi och matöverkänslighet
Vi har minskat saltmängden med 10 ton!
Många är allergiska eller överkänsliga mot viss mat. För att underlätta för
dem har Coop anpassat över 300 av recepten i receptbanken på coop.se.
I recepten anges hur man lätt kan byta ut vissa ingredienser för att anpassa
rätterna efter vad man tål att äta. Allergianpassningen finns inom kategorierna mjölk/laktos, ägg och gluten. Under året har också kokboken
”Mat för barn” uppdaterats framför allt kapitlet om allergi. Alla recept
i kokboken är allergianpassade.
Coop har även ett sortiment av glutenfria specerier med 65 produkter
som kunden kan få beställda till butikerna inom några dagar.
Inom varumärket Coop Änglamarks finns serien Sensibel som innehåller ett 20-tal produkter. De har under året renodlats och innehåller nu
varken parfym, färg eller konserveringsmedel.
Rådgivning och inspiration i butik
Ett försök med personliga hälsorådgivare, så kallade ”hälso-shoppers”,
inleddes på Coop Forum under hösten 2007. Under åtta veckor kunde
kunderna i två stormarknader få vägledning i sina matinköp för att göra
hållbara förändringar i konsumtionen för ett mer hälsosamt liv. 500 kunder tog del av rådgivningen och ville framförallt lära sig mer om hur man
kan äta bättre och hur man kan gå ner i vikt. De ställde också många frågor
om hur hälsosamma olika produkter är. Rådgivningen blev mycket positivt mottagen och vi utvärderar nu hur vi ska gå vidare med den.
Coop Forum har under året också tagit fram 20 inspirationsprogram för
tv där Coops dietist och hälsoansvariga Latifa Lindberg tipsar om hälsosam mat. Programmen rullade på tv-skärmar i landets alla stormarknader.
Mindre onyttigt i reklamen
Hälsa finns idag i många konsumenters
medvetande. 92 procent av dem som
svarade på Coops medlemspanel uppger
att de prioriterar hälsa och har en vilja att
göra hälsosamma matinköp. Trots detta
syns den hälsosamma matlagningen inte
lika tydligt hemma i köket. Endast 57 procent uppger att de försöker laga hälsosam mat. Det finns en skillnad mellan ord
och handling. Anledningarna till att människor inte handlar hälsosamt i större
utsträckning är flera. Enligt Medlemspanelen är det främst pris, utbud och inspiration som påverkar valet.
26
Tidigare år har andelen onyttiga produkter som chips, läsk och godis fått
mellan 10 och 15 procent av utrymmet i Coops tv-reklam. Under 2007
har reklamen gjorts om och andelen onyttigheter har sjunkit betydligt.
Målet för 2008 är att den inte ska överstiga 2 procent för att på sikt närma
sig noll. Coop har också som målsättning att alltid visa upp den produkt
som är nyttigast i en serie produkter som marknadsförs.
Arbetet med att minska antalet onyttiga produkter i reklamen sker stegvis eftersom det innebär ett inkomstbortfall för Coop i form av uteblivna
marknadsföringsbidrag från stora leverantörer.
Coop Hållbarhetsredovisning 2007
Hälsa
Fyll på med ny energi när du
tränar
För att få bästa resultatet av din träning är det viktigt att tänka på vad du
äter i samband med sportandet.
Före träningen
Planera in en av dina måltider eller ett
mellanmål ett par timmar före träningen.
• Ta något lätt någon timme innan du
tränar till exempel en frukt, en smörgås
eller yoghurt med müsli. Undvik att träna
på fastande mage, då bryter kroppen
ner muskler i stället för att bygga upp
dem.
• Drick gärna 1–2 glas vatten innan
träningen.
Under träningen
• Fyll på med vatten eller sportdryck cirka
2 deciliter var 20:e minut
Efter träningen
Musklerna behöver snabbt ny energi för
att tillgodogöra dig träningen, påskynda
återhämtningen och bli starkare.
Ta en banan innan du går in i duschen och
ät sedan ett större mellanmål eller
en måltid.
Coop sponsrar Vår Ruset
Coop vill genom information och aktiviteter uppmuntra till rörelse och motion. En sådan aktivitet är
hälsosatsningen Vår Ruset som Coop var huvudsponsor för 2007. Under våren och försommaren
genomfördes jogginglopp för kvinnor i alla åldrar i 17 städer från Luleå i norr till Malmö i söder.
Coops sponsring av Vår Ruset fortsätter under 2008.
Coop Hållbarhetsredovisning 2007
27
Socialt ansvar
Vi finns i människors vardag
Coop påverkar alla de människor som möter vår verksamhet –
från producent till konsument.
Medarbetarna –
våra främsta ambassadörer
”Engagerade, kompetenta och stolta
medarbetare är naturligtvis en förutsättning
för att skapa bra kundrelationer och goda
värden i en verksamhet. För Coop och KF
är det också viktigt att grundvärderingarna
omtanke, inflytande, ärlighet och nytänkande genomsyrar verksamheten och
återspeglas i mötet med kunder, leverantörer och samhälle. Det är avgörande för
att vi ska kunna vara framgångsrika. Med
medarbetarna som ambassadörer kan våra
kärnvärden och syn på miljö, ekologi, etik
och hälsa sippra ut i vardagssamtalen och
få ett allt starkare genomslag i samhället.”
Hur våra varor produceras har stor betydelse för hur människor har det
runt om i hela världen. Därför ställer Coop långtgående krav på att varor
och tjänster produceras på sätt som inte hotar arbetstagarnas rättigheter
eller de mänskliga rättigheterna. Vi vill också vara en konstruktiv och
aktiv partner som stödjer utvecklingen av de lokalsamhällen där vi verkar.
På hemmaplan är Coop en stor arbetsgivare med ansvar för att arbetsmiljön är säker och hälsosam för våra 8 500 anställda och som värnar om
mångfald, jämställdhet och utveckling av personalen.
Vi har även ansvar för våra kunder. Vårt utbud av varor och tjänster sätter
ramar för deras möjlighet att göra aktiva och medvetna val i butikerna.
Genom att lyfta fram sunda produkter ger vi kunderna möjlighet att välja
att äta ekologiskt och hälsosammare. Genom att tillhandahålla ett brett
sortiment av Rättvisemärkta produkter ger vi dem möjlighet att ge fattiga
producenter bättre betalt för sina varor och genom att göra det lätt att ge
bistånd ger vi kunderna möjligheter att minska fattigdomen i världen.
Marie Wiksborg, Coop Sveriges chef
för HR och personal
28
Coop Hållbarhetsredovisning 2007
Coop Hållbarhetsredovisning 2007
29
Kvalitet
Nordisk kvalitetssäkring av
egna varumärken
Coops egna varumärken kvalitetssäkras av Coop
Trading. Genom att ställa höga krav och testa
produkterna har de tagit fram ett sortiment av
ljus som sotar mindre.
Produkter inom Coops egna varumärken köps in av den nordiska inköpsorganisationen Coop Trading som är gemensam för Coop i Sverige, Norge
och Danmark. Det är också Coop Trading som arbetar med kvalitetssäkring av egna varumärken.
Arbetet med att garantera livsmedelssäkerheten och kvaliteten sker
främst förebyggande. Det består dels av de krav vi ställer när vi utvecklar
egna varumärken, dels av leverantörsinspektioner och kontrollkrav. Den
lagstiftning som ställer högst krav i respektive land blir normgivande för
alla nordiska produkter. Det gör till exempel att mängden transfetter i
Coops egna varumärken aldrig överskrider den danska kravgränsen på
2 gram transfett per 100 gram fett.
Coop Trading arbetar även med att godkänna andra varor än mat och
har till exempel testat hela sortimentet av ljus för att kontrollera hur
mycket de sotar. Det gör att ljusen i Coops eget varumärke Id är ett bättre
och säkrare alternativ för konsumenter som vill slippa sot i inomhusluften.
Kvalitetssäkring av det övriga sortimentet, som inte är egna varumärken,
sker direkt hos leverantörer
Kontroll av alla leverantörer, stora som små
Efterfrågan på lokalproducerad mat ökar och Coops butikschefer har en
viktig roll när det gäller att hitta nya leverantörer. Men för att vi ska kunna
garantera varornas kvalitet godkänns alla leverantörer av den centrala
inköpsorganisationen innan butikerna kan ta in varorna i sortimentet.
Köttfärs satte stort fokus på egenkontroll
Under hösten 2007 uppdagades flera fall av felaktig hantering av köttfärs i
branschen. Det ledde till många frågor från kunder och media om Coops
sätt att hantera kött. Inga fall av systematiskt fusk med märkning av köttfärs har hittats i Coops butiker. Däremot har vi haft enstaka fall av felmärkt
importerat kött, vilket berott på bristande kunskap om märkningsreglerna. Efter det har Coop intensifierat informationen om reglerna.
Av det kött Coop säljer kommer 80–85 procent färdigpackat från
leverantören. Det hanteras inte manuellt i butik och har tack var detta
en särskild förpackningsatmosfär och längre hållbarhet.
Coop har tydliga regler och rutiner för hanteringen av färskvaror som
bygger på Livsmedelslagen och branschens regler för egenkontroll. Dels
hålls särskilda utbildningar i egenkontroll. Dels tas delar av programmet
upp i specialutbildningar för bland annat köttansvariga. Coop har dessutom
ett särskilt projekt för att förbättra egenkontroll ytterligare som pågått i
snart två år. Vi har också tagit mycket aktiv del i utvecklingen av ett branschgemensamt egenkontrollprogram. Vi lägger också över rapporteringen av
egenkontrollen på dator vilket gör att det kan följas upp centralt.
30
Coop Hållbarhetsredovisning 2007
Kvalitet
Arbetet med egenkontroll och rutiner kontrolleras av medarbetare på
Coop. Vi har också samarbete med externa företag, bland andra Anticimex,
som besöker alla våra butiker och stormarknader i snitt två gånger per år
och gör stickprovskontroller för att säkerställa att egenkontrollen efterlevs.
Larmet går
Det händer att felaktigheter upptäcks i varor som redan finns i Coops
butiker. För att snabbt få bort varorna från hyllorna har Coop utvecklat
ett larmsystemsystem som når butikerna via Coops intranät. Under året
har uppföljningen av larmen förbättrats genom att en kvitteringsfunktion
där varje butik måste bekräfta att de tagit del av informationen och tagit
bort varan från hyllorna.
Coop Hållbarhetsredovisning 2007
31
Rättvisemärkt sortiment
Försäljning av
Rättvisemärkta produkter
Rättvisemärkta produkter
inom alla varugrupper
Mkr
60
50
40
30
20
10
0
2006
2007
Coop har som mål att kunna erbjuda rättvisemärkta produkter inom alla
varugrupper där sådana produkter finns tillgängliga.
2007 sålde konsumentkooperationen i Sverige rättvisemärkta varor för
51,9 miljoner kronor jämfört med 17,4 miljoner kronor året innan.
Coop har rättvisemärkta produkter inom kategorierna kaffe/te/choklad,
fruktdrycker, godis, glass, grönsaker, frukt/bär, bakning, flingor/gryn,
sylt/mos/marmelad samt blommor.
Antalet rättvisemärkta produkter i sortimentet ökade under året från 20
till 69. Ökningen skedde framförallt inom kategorierna kaffe/te/choklad,
godis och frukt/grönt. Till alla hjärtans dag lanserade Coop marknadens
första rättvisemärkta rosor.
Coop har under året också arbetat för att göra rättvisemärkningen mer
känd och se till att de rättvisemärkta varorna syns i hyllorna. Butikerna
och stormarknaderna har haft gemensamma kampanjer där de lyft fram
de rättvisemärkta varorna på bästa säljplats i butikerna och marknadsfört
produkterna i butiksmaterial.
Rättvist besök från Dominikanska republiken
Kriterier för Rättvisemärkt/
Fairtrade:
• Odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor
• Barnarbete och diskriminering motverkas
• Demokratin och organisationsrätten
främjas
• Lokalsamhället utvecklas socialt och
ekonomiskt
• Miljöhänsyn och ekologisk produktion
främjas
Antal Rättvisemärkta produkter
80
60
40
20
Under hösten bjöd organisationen Rättvisemärkt in bananodlare från
Dominikanska republiken till Sverige. Några av odlarna kom från Paso
Robles den plantage som levererar alla Rättvisemärkta bananer till Coop.
Vid en pressträff i en Coop Konsum-butik fick de själva se hur deras
bananer säljs och chans att möta konsumenterna. För journalister och
kunder berättade de om vilken betydelse rättvisemärkningen har.
Märkningen garanterar att arbetarna på plantagen får rimligt betalt för
sitt arbete. Minimilönen i Dominikanska republiken är 4,50 USD/dag.
På Paso Robles är den lägsta lönen 5,70 USD/dag. Lunch, transport och
rent vatten ingår i lönen. Man arbetar 44 timmar i veckan och har mellan
14 och 25 dagars semester beroende på hur länge man arbetat.
Arbetarna på plantagen Paso Robles får också en premie på cirka
150 000 USD från Rättvisemärkt för att utveckla lokalsamhället. Premien
används till hälsovård, skolmaterial till barnen och utbildning för de
vuxna i att läsa och skriva. De som har det sämst ställt får nya bostäder
och de haitiska immigranter som arbetar på plantagen får tillgång till
juridisk hjälp för att kunna stanna i landet.
Odlingen i Paso Robles är även ekologisk vilket innebär att de som
arbetar där slipper utsättas för kemiska bekämpningsmedel. Bananerna
gödslas av betande kor som håller undan ogräset på plantagen och
odlingarna besprutas med biologiska bekämpningsmedel som vitlöksvatten mot insekter.
0
2006
32
2007
Coop Hållbarhetsredovisning 2007
Rättvisemärkt sortiment
Bananodlare besöker butiken
Domingo Villalona och Maximo Henriquez inspekterar sina bananer i fruktdisken på
Coop Konsum Bondegatan i Stockholm. Domingo och Maximo arbetar på plantagen
Paso Robles i Dominikanska republiken. Här odlas alla rättvisemärkta bananer som
säljs på Coop.
Coop Hållbarhetsredovisning 2007
33
Leverantörsaspekter
Stabila relationer med
våra leverantörer
Att vara en långsiktig köpare som ger leverantören trygghet, men samtidigt ställer krav har varit viktig strategi för Coop när det gällt att stötta
bönder i att ställa om till ekologisk produktion.
I handeln med fjärran östern råder samma filosofi. Stabilitet i kombination med krav och uppföljning när det gäller miljö och sociala frågor ger
här den bästa utvecklingen. Därför måste våra leverantörer skriva under
Coops uppförandekod. Uppförandekoden som vi kräver att de följer bygger på de riktlinjer som FN och ILO har tagit fram. Den innehåller till
exempel förbud mot barnarbete och den kräver att fabrikerna verk ligen
följer de lokala lagarna om minimilöner och frivillig övertid samt att
arbetarna får lön enligt överenskommelse.
Inköpare riskerar ibland att utsättas för olika former av påverkan från
leverantörer. För att ingen ska kunna tvivla på objektiviteten hos Coop
Sveriges medarbetare har Coop en policy med mycket strikta regler för
gåvor och andra förmåner från leverantörer.
Granskning och samarbete för
långsiktig hållbar utveckling – Intercoop
FSC-märkta utemöbler är en viktig del av vårt miljömärkta sortiment.
Antal revisioner och utfall
Underkända, 9
Godkända
efter förbättringsplaner, 142
Utförda revisioner, 422
34
Varor som inte är mat eller kemtekniska hushållsprodukter kallas för
Nonfood. De köps främst in via Intercoop Limited, som ägs av den svenska,
norska, danska, italienska och spanska kooperationen. Merparten av
varorna tillverkas i Asien. Mycket kraft läggs på att säkra att produktionen
ligger i linje med kooperationens etiska och miljömässiga krav. Kina är
det största inköpslandet för Coop utanför Skandinavien. Alla leverantörer
måste skriva under Coops uppförandekod. Under fjolåret granskade
Intercoop 422 leverantörer i Kina. Totalt underkändes 151. De underkända klarade inte de etiska kraven från kooperationen när det gäller
arbetsvillkoren för arbetarna, deras löner eller arbetsmiljö. Av dessa kunde
emellertid 142 bolag ta fram en förbättringsplan. För att bidra till en
långsiktig hållbarhet vill vi inte lämna leverantörerna som inte omedelbar
kan leva upp till våra krav. Har leverantören goda intentioner och kan
visa på kontinuerliga förbättringar uppnås bättre resultat genom fortsatt
relation.
Granskningarna blir allt bättre och kraven på leverantörerna ökar. Men
leverantörernas förståelse för uppförandekoden har också blivit större och
de ser fördelarna för sina medarbetare. Den stora svårigheten består i att
kontrollera tillverkarnas alla underleverantörer, då en enda fabrik kan ha
mer än hundra underleverantörer. Vi ställer därför krav på att leverantörerna i sin tur ska gå igenom vår uppförandekod med sina leverantörer.
Coop Hållbarhetsredovisning 2007
Leverantörsaspekter
Tusentals barn får gå i skola
Sedan 1997 driver Intercoop, som köper
in varor åt Coop i Fjörran Östern, ”The
Children’s Education and Social Welfare
Fund”. Fonden – som har egna etiska riktlinjer – stödjer projekt kring grundutbildning
för barn i Asien. Målet är att bidra till ekonomisk och social utveckling. Flera skolor
får ekonomiskt stöd från fonden, bland
annat i Kina, Thailand, Vietnam, Indonesien
och Indien. Under fjolåret öppnades två nya
skolor som finansierats av Intercoop, en i
Bangladesh och en i Pakistan. Projekten har
möjliggjort att tusentals barn kan gå i skola.
Samarbete ger större kraft bakom kraven
Intercoop har under 2007 anslutit sig till BSCI (Business Social Compliance Initiative). BSCI är en europeisk samarbetsgrupp där ett stort antal
företag har gått samman för att förstärka utvecklingen av etiska kontroller.
Intercoop kommer att använda sig av BSCIs kontrollmetod och uppförandekod, men kan även lägga till ytterligare egna krav och egna kontroller. Intercoop kommer också att delta aktivt i BSCIs arbetsgrupper för
att påverka organisationens verksamhet. Att anlita externa internationella
revisorer ger Intercoop ännu större kraft i kraven på leverantörerna. För
leverantörerna underlättar företagens samordning då de slipper ta emot
kontrollanter från varje kund. Genom att bli godkända av BSCI får de
tillgång till en stor kundbas.
Coop Hållbarhetsredovisning 2007
35
Medarbetare
Motiverade och engagerade
medarbetare
Som arbetsgivare för 6 500 anställda har Coop ett stort ansvar att se till att
all personal har en säker och bra arbetsmiljö och möjligheter att utvecklas
i sitt arbete. Under det gångna året har stor kraft ägnats åt att utbilda personalen i kundbemötande. Viktiga satsningar har också gjorts för att förbättra ledarskapet i butikerna. Coop kommer framöver att öka insatserna
ytterligare för ett synligt och tydligt ledarskap, arbeta med kompetensutveckling och stöd samt tydliggöra var och ens ansvar och befogenheter.
Motivation mäts i enkät
Antal kvinnor och män,
butikschefer
Coops mål är att andelen medarbetare som är nöjda med nuvarande
arbetssituation ska vara minst 70 procent. Större omorganisationer har
lett till att Coop under ett par år valt att inte göra medarbetarenkäter.
En ny mätning genomförs under 2008.
Ökad kompetens och bättre ledarskap
200
160
120
80
40
0
Coop Coop Coop Coop Coop
Konsum Forum Extra Nära Bygg
Butikschefer, män
Butikschefer, kvinnor
Coops ledarskapsprogram Bra Chefer och High Potential som syftar till
att få fram nya chefer och utveckla ledare har pågått under året med 35
respektive 6 deltagare. Under året har också ett traineeprogram avslutats
och alla de fyra deltagarna har fått jobb på Coop.
Coop Extra har startat ett nätverk för att få fram fler kvinnliga ledare,
framför allt butikschefer. 18 kvinnor ingår i nätverket som träffas regelbundet. Syftet är att uppmuntra och stärka kvinnor i organisationen att
våga ta steget fullt ut och bli butikschefer.
Coop Forum har under året startat projektet Bättre Affärer med syftet
att införa rutiner som ger bättre lönsamhet i stormarknaderna. 500 personer har utbildats i Bättre Affärer. De har i sin tur introducerat resten av
personalen i hur de nya rutinerna ska tillämpas i stormarknaderna.
Att utbilda personer som i sin tur utbildar sina arbetskamrater i butik,
stormarknad och på terminalerna är en strategi för att få största möjliga
effekt av utbildningsinsatser i en stor och geografiskt spridd organisation.
Det medför emellertid att Coop inte har exakt statistik över hur många
personer som utbildats under året.
Coop speglar samhället
Coops övergripande målsättning för etnisk mångfald är att ha en personalsammansättning som speglar samhället och våra kunder. Av Coops medarbetare har 11,7 procent utomnordisk bakgrund (födda utanför Norden
eller med bägge föräldrarna födda utanför Norden). Denna siffra kan jämföras med hur det ser ut i Sverige där andelen med utomnordisk bakgrund
är 12,6 procent.
Coop har samarbetat i ett projekt med Arbetsförmedlingen som gav
14 personer med utländsk bakgrund praktikplats på Coop Forum och
Coop Extra. För fem av dem ledde praktiken till en fortsatt anställning.
36
Coop Hållbarhetsredovisning 2007
Medarbetare
Unga tar plats
En särskild överenskommelse med facket gjorde det möjligt för Coop att
låta studerande ungdomar arbeta extra i butikerna på kvällar och helger.
Det orsakade stor uppmärksamhet och diskussioner när en av Coops stormarknader i annonser sökte ungdomar från 16 år. Men den nya anställningsformen möjliggör ökad bemanning på kvällar och helger. Den ger
Coop en möjlighet till ökad åldersspridning bland de anställda och de
unga en chans till arbete.
På Coop Forum Boländerna i Uppsala har runt trettiofem studerande
i åldern 16–25 år fått extrajobb och arbetar en kväll och en helg per tvåveckorsperiod. Tre av ungdomarna har ännu inte fyllt 18 år. För dem krävs
extra stöd. De har varsin handledare. De sitter aldrig själva i kassalinjen
och är inte heller med vid stängning utan slutar en timme tidigare.
Tack vare de extraanställda har den fasta personalen kunnat välja att
minska på helgjobbet för att få bättre arbetstider.
Rånen minskar på Coop trots ökning i branschen
I detaljhandeln är risken för att personalen ska utsättas för rån, hot eller
våld alltid närvarande. Det är ett allvarligt arbetsmiljöproblem och Coop
arbetar både för att minska riskerna och stötta personal som drabbas.
Enligt Brottsförebyggande rådet ökade antalet butiksrån med 11 procent
under 2007. Antalet rån mot Coops butiker och stormarknader minskade
däremot med 29 procent. Minskningen beror framförallt på att slutna
kontanthanteringssystem installerats i butiker i särskilt utsatta områden.
Under 2008 kommer ytterligare butiker och stormarknader att få systemet
installerat. Medarbetarna utbildas dessutom kontinuerligt om hur de ska
agera för att minska riskerna.
Efter ett rån mot en av våra kunder har Coops avtal om krishantering
utvidgats till att även omfatta kunder som rånas i butikerna. Precis som
personalen erbjuds kunderna samtal med psykolog från Svenska kyrkan
eller Kris- och traumaenheten.
Medeltal anställda
Kvinnor
Män
Totalt
Cilab
Coop
Sverige AB
378
1 390
1 768
4 359
2 200
6 559
Sjukfrånvaro,%
(sjuktimmar i procent av total tid)
Kvinnor
Män
Totalt
9,88
7,54
8,07
7,48
4,51
6,50
Tueraesed ming eugait nonsenisit utem iuscillandre con hent aliquat Usto od m.
Antal arbetsskador
Kvinnor
Män
Totalt
163
127
290
Siffrorna visar arbetsskador 2006. 2007 års siffror lämnas från arbetsmiljöverket våren 2008.
Antalet rån mot Coop
År
Rån
2005
2006
2007
62
45
32
De två senaste åren har antalet rån mot Coops
butiker och stormarknader halverats
Friskvård och personlig utveckling
Alla anställda på Coop har möjlighet att söka ett bidrag på 500 kronor
per år till friskvård. Utöver det står Coop för anmälningsavgiften till
många motionslopp. Under 2007 var Coop huvudsponsor för Vår Ruset.
Runt 1 500 anställda deltog i joggingloppen som genomfördes i 17 städer
runt om i landet. På flera arbetsplaster tränade man tillsammans inför
Vår Ruset.
Medarbetarna har också möjlighet att söka bidrag för personlig utveckling som inte är kopplad till deras arbetsuppgifter. Upp till 1 000 kronor
per termin kan den anställde få för att prova något nytt eller fortsätta
utvecklas inom ett område som ligger vid sidan av arbetet. Bidraget syftar
till att uppmuntra till en kreativ fritid. Under 2007 sökte och fick ett
trettiotal anställda bidrag för kurser i allt från tillredning av sushi till
keramik och italienska.
Coop Hållbarhetsredovisning 2007
37
Medlemmar
Var tredje svensk är medlem
Sveriges konsumentföreningar har drygt 3 miljoner medlemmar. Tillsammans äger konsumentföreningarna KF som i sin tur äger Coop Sverige.
Det är medlemmarna som gemensamt avgör verksamhetens inriktning.
De styr dels genom årliga demokratiska val, men också genom att påverka
i de enskilda dagligvarubutikerna där de handlar samt via Internet.
I Medlemspanelen kan alla komma till tals
Medlemmarna vill ge sina barn sunda vanor.
Coop tipsar om hur barnens favoriträtter kan
göras nyttigare.
Vad tycker du
är viktigt?
Coop är lyhörda för medlemmarnas och kundernas direkta önskemål om
hur butiker och stormarknader ska utvecklas. Ett sätt att fånga upp synpunkterna är via KFs och Coops Medlemspanel. Medlemspanelen är ett
webbverktyg för enkätundersökningar om mat- och hälsofrågor. Under
2007 ställde Coop och KF frågor vid fyra tillfällen och fick sammanlagt
drygt 83 000 svar. Resultaten sammanställdes i Coop-rapporten som ger
en samlad indikation på konsumenternas inställning i mat- och hälsofrågor och även en återkoppling på hur Coop agerat i de olika frågorna.
Ett exempel på Coops svar på medlemmarnas önskemål är den nystartade e-handeln. Medlemspanelerna visade på en stark efterfrågan på lösningar som spar tid och gör vardagen enklare. För att tillmötesgå det och
underlätta för kunderna startades under 2007 pilotprojekt i Västerås och
Malmö där privatpersoner kan beställa dagligvaror på nätet.
Vill du göra din röst hörd? Håll utkik efter Coops Medlemspaneler på
www.coop.se. Logga in med medlemsnumret på ditt MedMera-kort.
Direktpåverkan i butikerna
Coops Medlemspanel ett
modernt sätt att lyssna
Under det senaste året har Coop ställt
frågor till medlemmarna om bland annat
hälsa, barn, ekologi och miljö i Coops Medlemspanel på Internet. Medlemmarnas svar
är ett underlag för utvecklingen av sortiment, butiker och koncept som ständigt
pågår inom Coop.
Undersökningarna är öppna för alla
Coops medlemmar. Under 2007 ställde vi
frågor vid fyra tillfällen och totalt inkom
över 83 000 svar. De svarande var i åldrarna 18–99 år varav 65 procent var kvinnor och 35 procent är män. Fördelningen
mellan olika typer av hushåll – från enmanshushåll till större familjer – var jämn, likaså
den geografiska spridningen.
38
I butikerna ges många tillfällen för kunder och medlemmar att direkt
påverka Coops verksamhet. En form är medlems- och butiksråden där
medlemmar, butikschefer och anställda diskuterar butikens verksamhet
och inriktning. Medlemmarna tar upp frågor om allt från butikens ekonomi till dess skötsel. De aktiva medlemmarna är också en uppskattad
resurs i butikens arbete med till exempel marknadsföring av det Rättvisemärkta sortimentet och de biståndsorganisationer Coop samarbetar med.
I butikerna finns också en särskild plats med information för medlemmarna, Medlemspunkten, där medlemmarna enkelt kan ge förslag på förbättringar eller lämna synpunkter.
Vill du bli butiksråd? Kontakta din konsumentförening, namnet på
föreningen står på ditt MedMera-kort. De berättar hur du kan vara med
och påverka.
Lokal kundanpassning
För att bättre kunna anpassa varje butik till sin lokala marknad har sortimentet omarbetats under 2007. Det tillåter nu lokala variationer i högre
utsträckning. Enskilda butikschefer har därmed fått ett större eget ansvar
att, baserat på kundernas önskemål, välja varor ur Coops totala sortiment.
Coop Hållbarhetsredovisning 2007
KVITTO
Tack till alla kunder som under 2007 köpt
ekologiska varor i Coops butiker. Med era
inköp har ni bidragit till nedanstående:
Minskad användning av kemiska
bekämpningsmedel: Ca 27 000 kg
Det ger ökad biologisk mångfald, dvs fler
insekter, fåglar och andra djur i närheten
av gårdarna. Mindre risk för förorening
av bekämpningsmedel i grundvatten och
vattendrag.
Minskad konstgödselanvändning:
Ca 2 000 000 kg
Minskad näringstillförsel minskar risken
för övergödning av hav och vattendrag.
Djur som äter ekologiskt och får
utlopp för sina naturliga beteenden:
Cirka 15 600 st, se detaljer sid 10
GMO: Minskad
Energianvändning (ingen konstgödselframställning): Minskad
Klimatpåverkan: Minskad
Hälsa för djur och människor: Ökad
Biologisk mångfald: Ökad
Coop Hållbarhetsredovisning 2007
39
Samhällsansvar
Aktivt arbete för en hållbar
samhällsutveckling
Mat och klimat hänger ihop precis som demokrati och utveckling. Coop
ska bidra till en hållbar samhällsutveckling både i Sverige och runt om i
världen. Det kan handla om att genom sortimentet i butikerna bidra till
ökad integration. Det kan också handla om att ge hjälp till självhjälp så att
fattiga eller hemlösa kan förbättra sin situation.
Världens mat för ett mångkulturellt samhälle
Människor med rötter i en annan matkultur än den traditionellt svenska
är en stor och viktig kundgrupp för Coop. För att möta dessa kunders
önskemål har Coop ett mångkulturellt sortiment, Världens mat. Världens mat är uppbyggt av cirka 300 artiklar främst efterfrågade av kunder
med bakgrund i Mellanöstern, Turkiet och Balkan. Det finns även ett
polskt och ett finskt sortiment. Världens mat består av både färskvaror
som ost, bröd och grönsaker samt konserver och torra varor som bönor,
linser och vissa frysta produkter, till exempel halal-slaktat kött. Vid årsskiftet 2007/2008 fanns den mångkulturella maten hos samtliga Coop
Forum och Coop Extra, i runt 100 Coop Konsum-butiker och i ett 30-tal
Coop Nära-butiker.
Kunderna ska inte bara känna igen maten i butikerna de ska helst också
ha möjlighet att få tala med någon som kan deras språk. Därför lägger
Coop i rekryteringen extra vikt vid att butikens personal speglar den
etniska sammansättningen i området. I samband med olika högtider under
året, som Ramadan, förstärks många butiker som kulturella mötesplatser
då invandrarföreningar bjuder kunderna på traditionella maträtter, sångoch dansuppvisning.
Coop firar alla helger. Vi lyfter fram produkter,
recept, inspiration och matglädje från många
olika kulturer.
Nya möjligheter för hemlösa
Coop sponsrar Situation Stockholm, Aluma och Faktum som är tre tidningar som säljs av hemlösa i Stockholms- och Göteborgsområdet samt
södra Sverige. Försäljningen av tidningar ger de hemlösa sysselsättning
och inkomster. Till tidningarna är också en social verksamhet knuten
som kan hjälpa hemlösa till utbildning och rehabilitering.
Kassar för världens barn
2007 stöttade Coop Radiohjälpens insamling till Världens barn genom
försäljning av kassar i butikerna. Totalt bidrog konsumentkooperationen
med nästan 2,5 miljoner kronor till insamlingen. Pengarna från insamlingen gick bland annat till Kooperation Utan Gränsers projekt för hivdrabbade familjer i Zimbabwe och Vi-skogens projekt i Rwanda där skolbarn lär sig bruka jorden.
40
Coop Hållbarhetsredovisning 2007
Samhällsansvar
Många små bidrag ger stort stöd
Genom Biståndsknappen på pantautomaterna, insamlingsbössorna i
kassorna, tre öre per bärkasse och andra insamlingsmetoder samlade konsumentkooperationen och dess kunder in drygt 20 miljoner kronor år
2007. Pengarna går till Kooperation Utan Gränser, som hjälper fattiga att
bekämpa fattigdomen och Vi-skogen, som arbetar med trädplantering i
samverkan med odling och boskapsskötsel, för att öka produktionen och
förbättra miljön i länderna runt Victoriasjön i Afrika.
Ett grönt bälte runt Victoriasjön
I Uganda, Kenya Rwanda och Tanzania nås över 1 miljon människor av
Vi-skogens rådgivning kring agroforestry – att samplantera träd och grödor
i kombination med djurhållning. Träden fyller många syften. De ger
människorna en ny inkomstmöjlighet, frukt att äta, ny näring till jorden
och foder till djuren. Träden ger ökad fuktighet i marken och minskar
erosion. De ger också människorna bränsle till att laga maten, och sparar
därmed hotade skogsområden från att huggas ned.
Hjälp till självhjälp ur fattigdomen
Kooperation Utan Gränser är en ideell biståndsorganisation som bildades
för femtio år sedan av den svenska kooperationen. Kooperation Utan
Gränser arbetar i ett 20-tal länder, främst i Afrika och Latinamerika, men
också i några länder i Östeuropa och Asien.
Genom hjälp till självhjälp ges fattiga människor verktyg att själva ta sig
ur fattigdomen. I allt samarbete strävar man efter ökad demokrati och
stärkt jämställdhet mellan könen.
Coop Hållbarhetsredovisning 2007
Genom Biståndsknappen på pantautomater i
butikerna, insamlingsbössor i kassorna, tre öre
per bärkasse och andra insamlingsmetoder
samlade konsumentkooperationen och dess
kunder, in drygt 20 miljoner kronor till Kooperation Utan Gränser och Vi-skogen under 2007.
41
Coop
Englundavägen 4
171 88 Solna
Telefon: 08-743 10 00
www.coop.se
Organisationsnummer 556030-5921
Coop Hållbarhetsredovisning 2007