Visby 8/3 2010
Vilka inriktningar kommer att erbjudas i det Gotländska gymnasieutbudet 2011?
Det estetiska programmet väntas bli högskoleförberedande och kommer nationellt att bestå av
de fyra inriktningarna Bild och form, Dans, Musik samt Teater.
Läget just nu:
Idag har det estetiska programmet i den kommunala gymnasieskolan krympt till två
inriktningar, Bild och Musik.
Det är viktiga ämnen som är väl etablerade i grundskolan, vilket årligen genererar ett
betryggande antal elever till gymnasiet.
Dans, som är en relativt ung konstform i skolan, har inte samma ”naturliga” rekrytering ifrån
grundskolan. Det kan betraktas som ett ojämlikt utgångsläge, särskilt på mindre orter där man
vill erbjuda ett bredare urval.
Teater saknas på estetiska programmet, men en sceninriktning finns, som specialutformat
program kopplat till filmutbildningen ”den rörliga bildens språk”.
Dansinriktningen på Elfrida Andréegymnasiet har sedan starten 1993 inte alltid fyllt sina
elevplatser vilket slutligen resulterade i ett beslut att lägga ner inriktningen inför ht-10.
I nuläget finns 6 danselever kvar på inriktningen.
Vi vet att det finns ett intresse för dansämnet, men att varje år lyckas fylla 10 platser är svårt i
en liten kommun som Gotland.
Därför kan och bör man samverka med andra sceniska ämnen.
Varför skall dans finnas på estetiska programmet?
Här är några skäl:
Dansämnet har haft en synlig plats i alla de kulturarrangemang som genomförs på gymnasiet
men ämnet utgör också ett kunskapsområde inom andra kurser som Estetisk orientering,
Kulturhistoria och Nutida konst. Det är kurser som alla elever på estetiska programmet läser,
oavsett inriktning.
I Gy 2011 kommer dansen fortsätta att vara ett kunskapsområde även för de andra estetiska
ämnena.
Dansinriktningen har utvecklats till en kulturleverantör.
Vi representerar dans vid många olika arrangemang som t.ex. Vid Kultur i natten, Poesiaftnar
på Almedalsbiblioteket, vid Dansens dag, invigningningar, Kulturaftnar, som koreografer och
dansare i ungdomsmusikalen o.sv.
Många av dansinstruktörerna vid Visby Dansskola har höjt sin kompetens genom att passera
gymnasiets dansinriktning.
Vi har haft flera elever som nu är högskoleutbildade pedagoger och lärare inom danskonsten,
både i Sverige och utomlands.
Dansinriktningen har även fostrat en danspublik inom den egna skolan med engagerande
dansverk för jämnåriga.
Genom turnéarbete i de Gotländska skolorna har hundratals elever fått möta den levande
danskonsten i sin skolvardag.
Projektarbeten med dans ute på daghem har genomförts och i år är det en fritids som får dansa
varje torsdag eftermiddag.
Hur mycket är ovanstående värt i en liten kommun som Gotland?
Jag ställer frågan mot bakgrunden av argumentet –att man inte kan försvara dansens existens
på estetiska programmet av ekonomiska skäl.
Ska vi då inte anstränga oss för att se på andra möjligheter som bereder plats för dansen inom
estetiska programmet?
Dans är ingen trend, dans bedrivs som obligatorisk undervisning i grundskolan i ca 100
kommuner, dans omnämns i styrdokument och i visioner. Dans finns som individuellt
val, och som estetisk inriktning. Dans finns på högskola och sedan 2003 finns dans som
inriktning på lärarutbildningen i Piteå och snart i Karlstad.
Att under sin gymnasietid få ägna sig åt dans kan vara avgörande för om man skall orka sin
gymnasietid. Jag har mött föräldrar som vittnat om det å sina barns vägnar!
Eftersom det är den Internationella kvinnodagen i skrivandets stund:
Dans är ett ämne som mest lockar flickor. Ibland är det flickor som är mer tystlåtna än andra.
Men att dansa är också att berätta!
Dans är ett ämne där man arbetar med att stärka den egna fysiska och psykiska kraften.
Dans är både friskvård och konst.
Genom att ta bort möjligheten att välja dans sopar man undan benen på de unga som vill satsa
på att utveckla sin förmåga i ämnet.
Att resa iväg till annan ort kan vara ett för stort steg att ta när man är 16 år.
Det är också en ekonomisk fråga och därmed en ojämlik fråga sett ur ett socialt perspektiv.
Nu finns det tid att se på nya möjligheter!
Ett estetiskt program där endast musik och bildintresserade elever ges möjlighet att söka
känns omodernt, nu när vi är tio år in på det nya millenniet.
I en tid då It och media alltmer dominerar och styr är det viktigt att prioriterar det levande
berättandet, framförandets konst, teatern och dansen!
Med utgångspunkt från våra egna visioner, Gymnasiereformen 2011 och Gotlands
Kulturpolitiska Program 2009 har vi ett förslag som innebär att dans och teater i samverkan
får sin plats på estetiska programmet jämte bild och musik.
Wolfgang Weiser(teaterlärare på filmgymnasiet) och jag själv, har från var sitt håll presenterat
våra tankar för rektorerna, Bo Kristiansson och Anders Gardelin och sedan blivit satta att
tillsammans fortsätta att arbeta med idéerna om ett scenkonstgymnasium.
En modern utbildning i tiden, för scenkonst och kreativ kommunikation som bl.a arbetar med
verkliga uppdrag i den kommunala grundskolan.
I en gemensam inriktning med plats för 10-15 elever kan de båda sceniska konstformerna
dans och teater stärka och förutsätta varandra. De blir därmed inte lika sårbara för
svängningar i intagningsstatistiken.
Genom att ge utrymme åt de smalare ämnena, och låta de samverka med
andra ämnen så stärks mångfalden och nytänkandet i gymnasieskolan och
därmed också ute i samhället.
Tycker vi att det är viktigt med kreativa processer vid inlärning måste vi tillhandahålla
utbildningar där metoderna tillämpas ofta, annars kommer de varaktiga förändringarna att
utebli.
I dans och teaterämnet, där man arbetar med improvisationer får man lära sig interagera med
andra, ta beslut, välja och förhålla sig till olika former av instruktioner.
Den fysiska kroppen arbetar och de kreativa processerna är igång.
Hjärnan utmanas att skapa något som inte fanns förut.Är det inte det som är nyckeln till
entreprenöriellt tänkande?
Vi vill utbilda ungdomar som fått begåvningen, eller har viljan, att tolka och kommunicera
omvärlden genom ett annat perspektiv än det traditionellt teoretiska.
Vi vill utveckla arbetet med estetiska läroprocesser tillsammans med kärnämneslärarna, ett
arbete som pågår idag, men som ännu är i sin linda.
Vi är övertygade om att ett ”Scenkonstgymnasium” skulle bli en attraktiv inriktning samtidigt
som den blir en vitaliserande injektion för det estetiska programmet i den kommunala
gymnasieskolan på Gotland.
Helena Södergren
pedagog på Dansinriktningen
Elfrida Andréegymnasiet