Pengar

Pengar





Byteshandel
De första mynten
Papperssedlar – Sverige först 1661
Bara Sveriges Riksbank som får trycka
sedlar
Det kontantlösa samhället
Linda Holmgren, Strömsnässkolan, Strömsnäsbruk – www.lektion.se
Inflation



Saker blir dyrare
Pengarna blir mindre värda
Vi får färre och färre saker för varje
hundralapp
Inflationsdrivande faktorer






Prisspiral eller inflationsspiral
När priser stiger vill människor ha högre löner
Arbetsgivaren vill höja så lite som möjligt
Lönen höjs och arbetsgivaren får betala
Arbetsgivaren måste hitta på något för att inte förlora
pengar. Ex: göra produktionen effektivare, minska
antalet anställda eller höja priset på produkten för att
kompensera lönehöjningarna.
Lönehöjningar leder ofta till prishöjningar som leder till
ännu en lönehöjning osv, DVS en prisspiral
Vad kan man göra åt
inflationen?



Staten kan ta till olika metoder
Ex: höja skatter och låneräntan, pris- och
lönestopp
Pris- och lönestopp kan man bara ha
under en begränsad period
Motsatsen till inflation
heter deflation
Prissättning
Hur bestäms priset på en vara?

Utbud och efterfrågan
Marknadsformer



Fri konkurrens
Monopol
Karteller
Ekonomiska system



Kapitalistisk marknadsekonomi (finns
inte riktigt renodlad)
Socialistisk planekonomi (finns inte
riktigt renodlad)
Blandekonomi
Produktionsfaktorer





Arbetskraft
Material
Realkapital
Kunskap
Pengar
Kapitalistisk
marknadsekonomi








Finns inte riktigt renodlad i verkligheten
Marknadskrafterna avgör vad som ska produceras
Företagen är privatägda
De saker som det är efterfrågan på produceras och de
verksamheter som inte lönar sig läggs ned.
Det finns ett överutbud av varor.
Det råder konkurrens på arbetsmarknaden.
I en ren marknadsekonomi är det meningen att
marknadskrafterna ska styra ekonomin och stat och
myndigheter ska lägga sig i så lite som möjligt.
Det land som ligger närmast en kapitalistisk
marknadsekonomi är USA.
Socialistisk planekonomi









Alla produktionsmedel ägs av samhället, staten.
All arbetskraft är anställda av staten.
Priset på varorna och lönerna bestäms av staten i planekonomier.
Finns inte riktigt renodlat i verkligheten
Man gör upp femårsplaner över vad som ska produceras
Systemet fungerar dåligt, ibland produceras det för mycket av en
vara men så råder det stor brist på en annan.
Ofta är det brist på vanliga konsumtionsvaror så som mat, kläder,
möbler osv.
Det råder stor ofrihet i de länder som tillämpar planekonomi
Nordkorea har kvar det planekonomiska systemet
Blandekonomi






De flesta länder har någon form av
blandekonomi.
Sverige brukar beskrivas som ett typiskt ex på
blandekonomi.
Vi har en stor privatägd sektor där produktionen
av varor och tjänster bestäms av marknaden.
Vi har också en stor offentlig sektor
Vi har lagar och regler som ser till att
marknadskrafterna inte får härja fritt.
Västeuropas länder är ex på blandekonomier
som i olika grad griper in i marknadsekonomin
Olika ägandeformer



Privatägda företag
Kooperativa företag
Offentligt ägda företag
Bruttonationalprodukt
=
BNP
Summan av värdet på alla
varor och tjänster som
produceras i ett land under ett
år
Kritik av BNP-Måttet




BNP-siffor gynnar länder med välutvecklad
ekonomi
Siffror säger ingenting om hur mycket
nyttigheter som produceras
Siffrorna säger ingenting om det är bra eller
dåliga saker som produceras
BNP/Capita är en genomsnittssiffra som inte
säger någonting om hur landets rikedomar är
fördelade
Ekonomiska kretslopp

Det enkla kretsloppet

Det större kretsloppet
Banker och kreditinstitut











Bankerna mycket viktiga i det ekonomiska kretsloppet.
Företagen måste ha tillgång till finanskapital för att kunna producera
De pengar som bankerna lånar ut är i princip de pengar som spararna
sätter in.
De som lånar får betala utlåningsränta och de som sparar får
inlåningsränta.
Utlåningsräntan är högre än inlåningsräntan
Mellanskillnaden kallas för räntegap
Räntegapet är bankens vinst – används till att betala löner och hyror mm.
Riksbanken är statens centralbank och den enda bank som får ge ut
pengar.
Övriga banker kan sätta in eller låna pengar från riksbanken.
Riksbankens ränta påverkar övriga bankers ränta.
Riksbankschefen heter Stefan Ingves