METODBOK FÖR ELEVHÄLSAN
Elevhälsans medicinska enhet
Hälsobesök 4.8
2017-02-28
PUBERTETSUTVECKLING
I bedömningen av ett barns tillväxt och utveckling ingår även en bedömning av
pubertetsutvecklingen. Både avvikelser i form av långsam och snabb tillväxt skall
ställas i relation till pubertetsutveckling. Pubertet bedöms enligt Tanners
pubertetsstadier. Pojkars testikelvolym skattas med hjälp av orkidometer.
Pubertetsstadier enligt Tanner, tidpunkt för menarche samt testikelvolym kan
registreras i tillväxtkurvan i datajournalen. Vid avvikelser i pubertetsutveckling är det
viktigt att fråga efter eventuell ärftlighet för tidig respektive sen pubertet.
Normal pubertetsutveckling
Pubertetsstarten för pojkar inträffar i genomsnitt vid drygt 11,5 års ålder och
definieras som tidpunkten då testiklarna blivit 4 ml i volym. Den maximala
tillväxthastigheten för pojkar under puberteten är i genomsnitt 10 cm per år och
inträffar vid 14 års ålder och en testikelvolym på 11-12 ml.
För flickorna startar tillväxtspurten samtidigt med eller några månader före starten av
bröstutveckling vid genomsnittligt 10,5 års ålder. Den maximala tillväxtspurten
motsvarar cirka 8 cm per år och inträffar tidigt i stadium B3 (enligt Tanners stadium
för bröstutveckling) vid genomsnittligt 12 års ålder. Menarche, den första
menstruationen, inträffar vid drygt 12,5 års ålder ungefär ett år efter den maximala
tillväxthastigheten och samtidigt med att tillväxthastigheten påtagligt börjar bromsa
in. Cirka 7 cm återstår av tillväxten efter menarche med en normal variation av 411 cm.
Hos flickor inträffar tillväxtspurten tidigt i puberteten. Hos pojkar kommer
tillväxtspurten först när pubertetsutvecklingen kommit ett stycke på väg. Innan
tillväxtspurten påbörjas sker längdtillväxten i en lugn och alltmer avtagande hastighet
ju äldre det prepubertala barnet blir. Den lägsta hastigheten uppnås alldeles före
pubertetsstarten.
Den normala pubertetsutvecklingen hos flickor inleds med bröstutveckling, efter en
kort tid följs den av pubesbehåring och sist menarche.
Hos pojkar inleds pubertetsutvecklingen med tillväxt av testiklarna.
För tidig pubertet
Symtom på tidig pubertet är acceleration i längdtillväxt samt kliniska pubertetstecken.
Hos flickor rör det sig om tillväxt av bröstkörtlar och hos pojkar föreligger ökad
testikelvolym. För tidig pubertet anses föreligga före åtta års ålder hos flickor och före
nio års ålder hos pojkar.
Vid isolerad behåring framför allt genitalt och axillärt och genitalieutveckling (det vill
säga tillväxt av penis eller clitoris) som inte är kombinerad med bröstutveckling hos
flickor eller testikeltillväxt hos pojkar samt tillväxtacceleration finns misstanke på
hyperandrogenism vilket skall utredas vidare.
1
METODBOK FÖR ELEVHÄLSAN
Elevhälsans medicinska enhet
Hälsobesök 4.8
2017-02-28
Sen pubertet
Symtom på försenad pubertetsutveckling hos pojkar är avsaknad av testikeltillväxt
vid 14 års ålder. Hos flickor definieras sen pubertet som avsaknad av brösttillväxt vid
13 års ålder. Oftast ses samtidigt långsam tillväxthastighet där längdtillväxten kan ha
devierat under lång tid. På tillväxtkurvan finns en linje för den prepubertala tillväxten
vilket gör att man kan bedöma prepubertal tillväxthastighet. Ärftlighet för sen
pubertetsstart skall finnas.
Vid försenad pubertet hos flickor kan Turners syndrom vara en förklaring. Dessa
flickor är kortare än medelföräldralängd. Vid misstanke om Turners syndrom skall
utredning ske. Hos pojkar kan någon gång Kallmans syndrom föreligga, dessa pojkar
har nedsatt luktsinne. Kallmans syndrom förekommer också hos flickor men är
mindre vanligt än hos pojkar. Ibland finns psykologisk indikation för att initiera
puberteten. Remiss i dessa fall skrivs för bedömning och utredning.
Bedömning och remittering
Vid avvikelser i pubertetsutvecklingen är det skolläkarens uppgift att göra en
bedömning av avvikelsen och vid behov remittera barnet för vidare utredning.
Det är viktigt att även mindre avvikelser i tillväxt och pubertestutveckling i framförallt
årskurs 7 följs upp av skolsköterskan eftersom många barn inte påbörjat sin
pubertetsutveckling då.
Informationsmaterial
http://www.rikshandboken-bhv.se/FokusOmrade/Tillväxt_och_kroppslig_mognad
I Rikshandboken finns ett fokusområde, skrivet av Lars Hagenäs, om tillväxt och
kroppslig mognad hos barn vilket starkt rekommenderas som informationsmaterial.
På www.internetmedicin.se finns information om tillväxtavvikelser hos barn, i
avsnittet finns också länkar till ytterligare information om småvuxna och storvuxna
barn.
Information om barns normala längd- och viktutveckling finns också i boken
Evidensbaserad elevhälsa, J Milerad & C Lindgren (red), Studentlitteratur 2014.
2
