Kristianstad och vattnet
- en komplicerad kärlekshistoria
1600-talet - våtmarkerna en del av
stadens försvar
Från försvar till vattensjukt
• Dricksvattnet då från grävda brunnar innanför
vallarna
• 1800-talet: brunnarna så förorenade att
vattenintaget flyttades till ån
• Sedan släpptes avloppsvatten från samhälle
och industrier ut i ån
• Dricksvattnet fick nu tas från grundvattnet
• Tippen placerades på 1960-talet granne med
ån
• Staden vände ryggen åt Helge å
• Området betraktades som vattensjukt
Från vattensjukt till Vattenrike
• På 1900-talets senare hälft
minskade avloppsutsläppen
och industriföroreningarna
• Vattnet blev allt bättre
• Kristianstadsborna,
turisterna och exploatörerna
började återupptäcka
vattenlandskapet
• 2006 blev Kristianstads
Vattenrike biosfärsområde,
klassat av Unesco
• 2010 invigdes naturrum
Helge å –
vattenrikedomen också ett hot
Översvämningarna av Helge å i
februari 2007. Centrala Kristianstad
i bakgrunden.
Simulering av ett "hundraårsflöde", med
2014 års vallsystem.
Arbetet med
översvämningsskydd
Vallar och pumpstationer. Tunna
linjer är återstående delar av det
färdiga skyddet mot
översvämningar.
Akuta lägen
• Avancerat bevakningssystem - Flood Watch
• mäter och gör prognoser av vattenflöden och nivåer i
Helgeå och havet
• ger kommunen tio dagars förvarning vilka flöden
som kan förväntas i ån
• Två beredskapsnivåer med handlingsplaner för åtgärder
• Mobila skydd och pumpar som kommer att användas för
att förhindra översvämning i händelse av ett krisläge
Erosion vid Åhuskusten
Kristianstads kommun har en lång
kust. Särskilt den låglänta och
sandiga Åhuskusten (23 km inom
kommunen) är i farozonen för ökad
stranderosion.
Erosion vid Åhuskusten
• Kristianstads kommun arbetar på olika sätt för att
övervaka och planera åtgärder mot en ökad
stranderosion
• Juridiskt sett är det den enskilde markägaren som har
ansvar för att skydda sin fastighet mot erosion
• Kommunen äger själv bara kortare sträckor vid norra
Åhus
• Arbete pågår att ta fram en kust- och havsplan som en
del av den översiktliga planeringen
Skyfall - samhällenas avvattning
”kläms från två håll”
• Mer intensiva regn och ändrade
regnmönster
• Stigande nivåer i sjöar, hav och
vattendrag
Dagvattenledningar klarar bara
mindre regn – den fysiska
planeringen hanterar skyfallen
• Dagvattenledningar dimensioneras för tioårsregn plus
en klimatfaktor
• De kan alltså inte svälja allt vatten vid skyfall
• Utrymme för översvämningsytor måste sättas av i den
fysiska planeringen
• Vissa områden bör inte bebyggas
• Skyfallsplan
Tekniska nämnden
Tekniska nämnden ansvarar genom C4 Teknik för utveckling, byggnation och
förvaltning av kommunens offentliga rum och byggnader. I uppdraget ingår även
vatten- & avloppsförsörjning, samt trafikfrågor.
Tack för att ni lyssnade!
