2009-11-16 / GI
Handlingsplan för elevhälsa 2010-2012
med riktlinjer för särskilt stöd i skola och förskola
Elevhälsans uppdrag
Det ska finnas skolhälsovård för eleverna (Skollagen kap 14). Den vidare organisationsform,
som betecknas Elevhälsa1, ligger till grund för handlingsplanen. Elevhälsa som organisation
avser grundskolan, inklusive förskoleklass, fritidshem och särskola, men inte förskola.2
Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande och ska verka för att den
pedagogiska verksamheten ska anpassas till alla elever, d v s att varje elev ska få bästa
möjliga förutsättningar att nå de mål för utbildningen som finns uttryckta i kursplaner,
läroplan och övriga styrdokument som avser skolans verksamheter.
Den grundläggande målsättningen är att skapa en samlad elevhälsa för skolans olika
verksamheter. Detta innebär att elevhälsan som verksamhet i första hand ska ha ett
helhetsperspektiv, d.v.s. ett samlat ansvar för en fortlöpande utveckling och utvärdering av
dels miljöfaktorer (fysiska och psykiska) och dels pedagogiska strategier och metoder.
Elevhälsans grundsyn och organisation
Elevhälsans särskilda yrkesgrupper ska i samverkan både med varandra och med övrig
personal arbeta för att åstadkomma en god lärande miljö för barn/elever, med ett extra ansvar
för barn/elever i behov av stöd. Den omfattar medicinsk, psykologisk, social och
specialpedagogisk kompetens.
All verksamhet i Elevhälsan ska bygga på en gemensam grundsyn:
Ett salutogent perspektiv, som innebär att vi alltid utgår från det som fungerar bra.
Ett inkluderande perspektiv, som innebär att alla deltar i en gemensam verksamhet
utifrån sina förutsättningar
Ett helhetsperspektiv, som innebär att all personal, med olika kompetenser, bidrar till
att skapa helheter och sammanhang för sina barn/elever.
Elevhälsans särskilda yrkesgrupper
Elevhälsans yrkesgrupper är organiserade i dels ett kommunövergripande team (Stödteamet),
och dels verksamhetsknutna elevhälsoteam (EHT). Elevhälsoteamens sammansättning
bestäms av rektor, med utgångspunkt från dels riktlinjer enligt rådande styrdokument och dels
verksamhetens egenskaper (storlek, behov, elevåldrar, personalsammansättning etc). Dock
ska varje enhet ha ett klart definierat forum där elevhälsofrågor behandlas och följs upp.
Arbetet inom Elevhälsan ska ske på individ-, grupp och organisationsnivå.
1
I enlighet med prop 2001/02:14 samt nuvarande förslag till ny skollag, Ds 2009:25
2
Pga skillnader i förordn och läroplaner gäller andra regler för särskilt stöd i förskola och förskoleklass än i grundskola (se s 3-4).
Förskoleklass hamnar dock i ett mellanläge pga anknytningen till grundskolan och ingår i övrigt i elevhälsoorganisationen.
1
Stödteamet
Det kommunövergripande Stödteamet, med en samlad psykologisk och specialpedagogisk
kompetens, erbjuder insatser på uppdrag av skolor och förskolor. Kvalitetschefen är ansvarig
för organisation och arbetssätt.
Stödteamets olika funktioner:
Samordningsansvar för skolområden, ärendemottagning (skolpsykologerna)
Konsultation och handledning
Nätverk för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling
Utredning och kartläggning
Samverkan och samarbete med externa parter, t.ex. Specialpedagogiska
skolmyndigheten, Landstinget, Socialförvaltning, BTH och andra kommuner
Tal/språk, hörsel, Idékällar´n med Skoldatatek (specialpedagogerna)
Utvecklingsfrågor, t ex Skolverkets särskilda satsningar inom ämnesområdena, läs&skriv och
matematik, särskola och särskilda undervisningsgrupper, psykiska och fysiska miljöfaktorer (t ex buller,
mobbing)
Lokala elevhälsoteam
I elevhälsans uppdrag är samverkan och helhetssyn en bärande del och därför är det viktigt att
samverkansformer finns etablerade. Däremot måste utformningen av elevhälsoteamet skapas
lokalt utifrån verksamhetens behov, t ex vad gäller vilka befattningar elevhälsan omfattar och
samverkanspartners utanför den egna organisationen.
Rektor är ansvarig ledare för elevhälsoteamets organisation och arbetssätt. Centrala
yrkesroller i teamet är skolsköterska, specialpedagog och skolkurator (i mån av tillgång).
Andra yrkesgrupper, som ibland ingår i elevhälsoteamen, är t ex studie- och yrkesvägledare,
socialpedagog och resurspedagog. När det handlar om enskilda elevärenden har mentor en
central roll i elevhälsoteamet. Här är det också viktigt att tänka på att föräldrarnas delaktighet
och kunskap är avgörande.
Elevvårdskonferens skall finnas för behandling av elevvårdsfrågor. (Grf kap 3, §§ 3-5)
I elevvårdskonferensen skall som ledamöter ingå rektor, företrädare för elevvården och
berörd klassföreståndare eller motsvarande och annan berörd personal.
Extra resursmedel
Rektor har, i enskilda ärenden, möjlighet att ansöka om tilläggsbelopp för extraordinära
stödåtgärder (enl den statliga propositionen 2008/09:171 Offentliga bidrag på lika villkor).
För att kunna ansöka om sådana medel ska underlag tas fram av personal i verksamheten på
uppdrag av rektor; utredning samt specificering av vad det extra bidraget ska användas till.
Kontakt ska också tas med psykolog från Stödteamet.
Extra resursmedel beviljas av en särskild beslutsgrupp (kvalitetschef + skolläkare och
skolpsykologer). Barnets förälder/rar är viktiga informationsbärare i utredningen och ska vara
delaktiga i och alltid informerade om att ansökan lämnas.
Prioriterade utvecklingsfrågor under perioden
- Trygghet och skolmiljö: Enligt skolplan 2007-2010 är ”Trygghet och tolerans” ett
prioriterat utvecklingsområde. Vårt arbete med uppföljning och analys och därmed goda
arbetssätt, framförallt lokalt, fortsätter utifrån arbetet med likabehandlingsplanerna.
- En samlad och tydlig elevhälsoorganisation med ökat fokus på analys och utvärdering,
bl a genom ett närmare samarbete mellan stödteamet och lokala EHT.
- Analys och uppföljning av måluppfyllelse, bl a utifrån resultat av nationella prov och
attitydundersökningar samt ev utvärdering av hälsoprofiler, åtgärdsprogram etc
2
SÄRSKILT STÖD – riktlinjer, enskilda ärenden
A Grundskola åk 1-9(10)
5 kap. 1 § grundskoleförordningen
”Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt
framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att behovet utreds.
Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram
utarbetas. Av programmet skall det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses, samt hur
åtgärderna skall följas upp och utvärderas.
Eleven och elevens vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas.”
När en elev riskerar att inte nå läroplanens mål eller då det av annat skäl framkommer att behov
av särskilt stöd föreligger – förslag till handlingsplan (gäller grundskolan inkl obligatoriska
särskolan) - processbeskrivning
Möte med elev och
vårdnadshavare med
IUP som utgångspunkt
(mentor)
Underlag för
åtgärdsprogram
(EHT)
Åtgärdsprogram
Uppföljning,
utvärdering
Kontakt med det kommunövergripande elevhälsoteamet (StödUtredningen
ska komplettera
teamet) och/eller annan i samråd
med elev
och vårdnads
den information som finns i
havare*. Ev EVK
IUP. Avsikten är att på ett
Mentor (+ ev annan berörd
pedagog)träffar familjen.
IUP är utgångspunkt och
underlag.
Även om åtgärdsprogrammet föranleds av sociala
eller medicinska förhållanden ska alltid elevens
kunskapsutveckling (och
utveckling i övrigt) i
relation till läroplanens mål
vara i fokus.
Se även resp skolas särskilda
handlingsplaner för likabehandling (i mobbingärenden) och de
kommunövergripande
handlingsplanerna för hög
frånvaro, läs&
skrivsvårigheter samt
bemötande av nyanlända
Utredningen ska komplettera
den information som finns i
IUP. Avsikten är att på ett
allsidigt sätt ge underlag för rätt
val av åtgärd. Utredning görs i
första hand av mentor,
eventuellt med stöd av EHT.
Efter samråd med elev och
vårdnadshavare kan kontakt tas
med Stödteamet. Det kan
handla om konsultation/
handledning eller
psykologisk/pedagogisk
bedömning/utredning, men det
kan också handla om vidare
kontakter med andra
verksamheter (Soc, BUP, Hab
etc)
Förslag om anpassad
studiegång ska alltid ha
behandlas och beslutas av
elevvårdskonferensen (Grf kap
5, § 10)
Rektor är ansvarig för att
utredning görs i samtliga fall
då en elev riskerar att inte nå
målen eller då det
framkommer att eleven är i
behov av stöd.*
Om utredningen visar att det
finns behov av särskilt stöd
ska åtgärdsprogram
upprättas. Om utredningen
visar att det inte finns behov
av särskilt stöd ska det
beslutas att åtgärdsprog- ram
inte ska utarbetas.
Åtgärdsprogrammet är alltid
tidsbegränsat och ska
utvärderas. Obs att
åtgärdsprogram ska
upprättas så snart som
möjligt. Eventuell väntetid
pga pågående särskild
utredning undantar inte
skolans skyldighet att vidta
åtgärder.Åtgärdsprogrammet
får i så fall anpassas efter
rådande underlag.
Åtgärdsprogrammen är i
första hand en viktig
dokumentation och ett
underlag för planering
i enskilda elevärenden.
Det är samtidigt underlag
för utvärdering och
utveckling av den
verksamhet vi betecknar
”särskilt stöd”, både på
skol- och förvaltningsnivå.
*Rektor är skyldig att upprätta åtgärdsprogram även i fall där samråd med vårdnadshavare, trots kontinuerliga försök, ej går att
nå. Dock ska vårdnadshavare i dessa fall fortlöpande informeras och inbjudas till delaktighet.
3
B Förskola + förskoleklass
2kap. 3 § Skollagen
”Förskoleverksamheten ska utgå från varje barns behov. Barn som av fysiska, psykiska eller andra
skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges den omsorg som deras speciella behov kräver”.
Kommunen har ansvar för att barn kan få de stödinsatser de har rätt till. Exempel på sådant stöd kan
vara tillgång till hjälpmedel, psykologisk, specialpedagogisk och medicinsk kompetens.
Barn som är i behov av stöd ska få det i sin grupp i förskolan. Ansvaret för att varje barn får det stöd som krävs
vilar på rektorn. I förskolan finns inga individuella mål, men det finns en rätt till särskilt stöd i verksamheten.
(en rätt till stöd utifrån enskilda barns individuella behov och förutsättningar)
Enl LpfÖ 98 ska den pedagogiska verksamheten anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller
varaktigt behöver mer stöd än andra ska få detta med hänsyn till egna behov och förutsättningar.
Förskolans skyldighet att erbjuda stöd är kopplade till de verksamhetsmål som finns i lpfö 98.
Särskilt stöd i förskola kan vara resursförstärkning i ordinarie grupp Särskilt stöd kan också vara t ex
specialpedagogiskt stöd, konsultinsatser, handledning eller kompetensutveckling/fortbildning till personal.
Uppföljning/Utvärdering
En särskild handlingsplan upprättas av personal och vårdnadshavare tillsammans. I planen ska det tydligt framgå
vilka mål man enas om och vilka insatser man prövar.
Planen följs upp och en utvärdering av insatserna görs varje termin. I utvärderingen visas hur man har arbetat
och vill arbeta med varje barn.
Enl SKOLFS 205:10 (Allmänna råd om kvalitet i förskolan) bör kommunen
- använda ett synsätt som innebär att stödbehovet relateras till den miljö barnet befinner sig i
- sträva efter att behovet av särskilt stöd tillgodoses i den ordinarie verksamheten samt att personalen har
tillräcklig kompetens för detta
- fortlöpande utvärdera om resurserna är tillräckliga och om de insatser som gjorts varit relevanta
När behov av särskilt stöd föreligger (förskolan + förskoleklass) - processbeskrivning
Möte med
vårdnadshavare
- utredning
Underlag för
handlingsplan
Åtgärdsplanering
Uppföljning,
utvärdering
Kontakt med det kommunövergripande elevhälsoteamet
(Stödteamet) och/eller annan i samråd med elev och
vårdnadshavare
Frågor kring enskilda barn
behandlas alltid tillsammans
med vårdnadshavarna
Förskolepedagog + ev
berörd specialpedagog
och/eller annan träffar
familjen.
Planering av stöd ska ha
koppling till verksamhetsmål i lpfö 98
Se även särskilda
handlingsplaner för likabehandling och den
kommunövergripande
handlingsplanerna för
bemötande av nyanlända
Avsikten med utredning är
att på ett allsidigt sätt ge
underlag för rätt val av
åtgärd.
Såväl planering och
utredning som
dokumentation, uppföljning
och utvärdering ska ske
tillsammans med
vårdnadshavarna. (SKOLFS
205:10)
Kontakt kan tas med
Stödteamet för konsultation/
handledning eller, dock
först efter samråd med
vårdnadshavare,
psykologisk/pedagogisk
bedömning/utredning
alternativt vidare kontakter
med andra verksamheter
(Soc, BUP, Hab etc)
Rektor är ansvarig för att
barns rätt till särskilt stöd
tillgodoses.
Dokumentation är ett
viktigt underlag för
planering i enskilda
ärenden. Det är samtidigt
underlag för utvärdering
och utveckling av den
verksamhet vi betecknar
”särskilt stöd”, både på
enhets- och förvaltningsnivå.
4
ÖVERSIKT ÖVER ÅRLIGA FÖRVALTNINGSGEMENSAMMA
KUNSKAPS- OCH HÄLSOUPPFÖLJNINGAR SAMT ATTITYDUNDERSÖKNINGAR
F-klass
åk 2
åk 3
åk 4
Insamling av BHV-journaler. Hälsosamtal (se
nedan). Skolhälsovården
Hälsosamtal (se nedan).
Skolhälsovården. Vaccination
Nationella prov Ma och Sv/SvA.
Proven är obligatoriska och genomförs under
våren i åk 3. Resultaten redovisas till Skolverket
samt till Barn- och ungdomsförvaltningen.
Hälsosamtal, hälsoprofil (se nedan). Vacc
stelkramp, difteri och kikhosta (elever födda före
2002). Skolhälsovården
Nationella prov Ma, Eng och Sv/SvA.
Proven är obligatoriska och genomförs under
våren i åk 5. Resultaten redovisas till Skolverket
samt till Barn- och ungdomsför- valtningen.
åk 5
åk 6
åk 8
Attitydundersökning ht vartannat år (2008, 2010,
2012….)
Vacc HPV (flickor) fr hösten 2010.
Skolhälsovården.
Hälsosamtal (se nedan) Skolhälsovården.
Hälsosamtal, hälsoprofil (se nedan). PRAOoch yrkesvalsförberedelse i samverkan med
SYV).
Skolhälsovården
Betyg åk 8.
Nationella prov Ma, Eng, Sv/SvA, Bi, Fy och Ke.
Proven är obligatoriska och genomförs under
våren i åk 9 . Resultaten redovisas till Skolverket
samt till Barn- och ungdomsförvaltningen.
Betyg åk 9.
åk 9
Attitydundersökning vt vartannat år (2009, 2011,
2013….)
PRAO-och yrkesvalsförberedelse i samverkan
med SYV).
Skolhälsovården
Hälsosamtal:
F-klass, åk 4 och åk 8: Längd- vikt-, syn- och hörselkontroll och rygg. Hälsodeklaration (blankett till
vårdn.havare). Vaccination DTP i åk 4 (elever födda före 2002)
Åk 2 och 6: Längd-, vikt- och ryggkontroll (åk 6). Vacc MPR
Hälsoprofil= En sammanställning på gruppnivå utifrån hälsosamtalen. Sammanställs och analyseras enligt
direktiv. Ska ingå i kvalitetsredovisningen.
5
NATIONELLA OCH LOKALA STYRDOKUMENT, HANDLINGSPLANER OCH
RIKTLINJER I ANSLUTNING TILL ELEVHÄLSANS VERKSAMHETSOMRÅDEN
-
Skollagen, t ex
Kap 2a§ 9 + kap 2b
Kap 14
Kap 14a
-
Grundskoleförordningen, t ex Kap 3 §§ 3-5
Kap 5
Kap 6 § 9
Kap 7§ 2
Särskilt stöd
Skolhälsovård
Åtgärder mot kränkande behandling
Evk
Särskilda stödinsatser
Disciplinära åtgärder
Utvecklingssamtal
-
För arbete med åtgärdsprogram Skolverkets allmänna råd. (Skolverket 2008)
-
Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen. Allmänna råd
(Skolverket 2008)
-
För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling. Allmänna råd (Skolverket 2009)
-
Verksamhetsplan för skolhälsovården, Karlskrona kommun.
Förskoleklass – Grundskola – Särskola 2007 – 2009. Karlskrona kommun 2009
-
Processbeskrivning för hantering av tilläggsbelopp för barn med omfattande behov av
stöd i förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola och obligatorisk särskola.
Karlskrona kommun 2009
-
Riktlinjer för bemötande och förebyggande vad det gäller långvarig frånvaro.
Karlskrona kommun 2009
-
Handlingsplan för bemötande av nyanlända barn/elever i förskola och skola.
Karlskrona kommun 2009
-
Handlingsplan – Hygien i förskolan Karlskrona kommun 2009
6
